Senaste kommentarerna i forumet

Så var kvällen här, den känns skön.
Dagen har varit lugn fast än en sorts stress gjort sig påmind inom en (självklart ingenting konstigt med det ,med min dag 1.. vilket känns skönt att påminna mig själv om)

Jag har fantiserat idag om framtiden o försökt hållt tanken posetiv. Jag har tagit hand om alla blommor o planteringar här hemma ,fortsatte där jag slutade igår när jag var på lyset.. det kändes finare idag, skillnaden på sortens närvaro var uppenbar..

Ikväll känner jag mig okej , våndas en del inför sömnen dock... den har sedan barnsben varit rubbad (också en av alla anledningar en valt att dricka alkohol)

Hoppas på inga mardrömmar , drömmer så in i he*vete mycket när jag INTE dricker. Också därför jag inte vill använda sömntabletter då det förvärrar fenomenet..

Kanske börjar min nyktra sida försiktigt börja meditera .. försökte ge mig på det förr, men en ofta berusad hjärna fick inte riktigt utdelning för det , med all rätt..

Du har så rätt Jullan65, det är ju så det är. All tid vi slösat på dimman, vilken bortkastad tid! (iaf en stor del av den tiden). Jag är lite i husarrest på kvällarna då jag har ganska små barn, kan inte sticka iväg och träna eller gå ut och gå. Att läsa surfa och se film kan jag göra även på fyllan så jag behöver hitta nåt annat. Mindfullnes? Vilken utmaning för mig som alltid är på väg nånstans ?

När jag vaknade imorse så visste jag att det blev för mycket alkohol igår. Det spårade nästan ur. Kvällen avslutades med att jag cyklade på fyllan och vinglade som bara den. Tur att jag inte slog mig. Det blev många öl på kvällen. Såg andras fyllor. Vilket gjorde starkt intryck på mig. Overkligt. Vaknade bakis imorse och haft ångest idag. Ångest för att jag tappade kontrollen igår. Drack för mycket helt enkelt. Känns som det var droppen för mig. Idag har jag tänkt. Tänkt på allt. Mig och de kring mig. Har varit ute bland folk hela dagen. Tittat på andra. Trött och törstig. Vatten är ju så gott. Jag tror att det var bra att jag varit ute bland folk istället för att sitta hemma. Jag ska träna och sysselsätta mig så jag inte börjar älta varför osv. Nu är det så här det är. Bara och gilla läget. Göra om och rätt. Att prova måttlighetsdricka fungerade ju inte för mig. Och det visste jag ju innerst inne. Jag ville bara fly in i den mysiga dimman ett tag. Njuta. Dricka öl med grabbarna. Vin&skumpa med kärleken. Eller streama film med kalla öl eller vin. Slut med det nu. Noll alkohol i siktet. Dag 1 är snart slut. Och inte haft något sug. Snarare äckel känslor när jag tänkt på alkohol. För två år sedan i augusti så slutade jag att dricka alkohol för första gången. Skrev här på ah då. Det höll i ca 3 månader. Sen gled jag in i dimman igen. Där var jag i ett år. Nu i januari så slutade jag för andra gången. Det blev några månader utan alko. Efter det så har jag fokuserat på att minska tillfällen och mängd. Det gick bra i början. Men nu känns det ingen bra alls. Det fungerar bevisligen inte. Ny dag imorgon.

"Duktig" mamma här med med flera barn i skolåldern och jag har också utvecklat ett ohälsosamt ah drickande just för att lugna mig, få en lugn stund på kvällen, dämpa tristess och tomhetskänslor... Har druckit vin i princip bara hemma på kvällarna. Är lite +40 och har druckit för mkt kanske 6-7år. Försöker minska och ev sluta men är ganska långt ifrån ett helt stopp. Är ju konstigt att kombinera bilden av familjelivet där man är duktig och fixar för andra hela tiden men sen fastnar mer och mer i att dricka vin på kvällarna, blir liksom lätt att t.o.m blunda för sig själv då det "ser" hyggligt normalt ut ändå. Dina barn är så små och det finns många stresspåslag i vardagen så försök att få återhämtning med lite egen tid, sömn etc... Och kanske barnen kan vara på dagis/skola längre nästa sommar så orkar du mer när ni väl är lediga ?

Tack, ska läsa.

Ja det vill jag oxå veta:-) tänkte iallafall börja träna nu till hösten, kanske nått att fylla tiden med som är bättre. Oxå funderat på en distanskurs i ett intressant ämne. Egentligen är det ju bra o positivt med att ha tid. Tänk på alla tider när man inte hade tid o stressen hängde över en jämt. Tror man måste vänja sig, och liksom smaka på att faktiskt ha tid. Sen kommer inte allt till en på en gång, utan lite i taget. Se tiden an mao. Kram

Bra kämpat,skönt när dom positiva sidorna utan a börjar dyka upp:-)

Hej!
Jag är ny här och fastnade för din tråd, då jag känner igen mig så väl.
Idag har jag bestämt mig för en vit månad (till en början i alla fall). Har försökt många gånger, men misslyckats när gråten och ångesten kryper på...Jag måste sätta mig över det, promenixa eller något istället. Min man har varit nykter i 3 månader, men jag pallade inte hänga på, på semestern. Dålig fru...
Men Imorron tar jag tag i det och kommer hålla mig här på forumet och insupa dina framgångar och bli peppad.
Lycka till för dig och mig?
Kram från Skåne

Jag känner att det är nyttigt att läsa mina egna skrivna ord. Det får mig att känna starkt, vad det var som gjorde, att jag kämpat för att tillfriskna. Jag är säker på att alkoholismen är en känslomässig sjukdom. När jag väl hade tagit itu med mina känslor och verkligen förstått min egen del i mitt dåliga mående, det var först då jag klarade av att vara nykter. Det handlar inte om viljestyrka, tror jag. Viljestyrka har jag alltid haft, men det där med självkänsla har lixom varit noll. Kram

Återseende under ny nick ;-)
Fint att läsa att det går bra för dig!
/PP

Läst en del i din gamla tråd, herregud vad du gått igenom!! Ska lusläsa mer sen, du är fantastisk!

Nu har det gått en hel vecka, det känns dock som det gått minst en månad. Tiden utan vinet är så oändligt mycket mer, dagarna tycks aldrig ta slut, på gott och ont ibland. Mest gott just nu.

Äntligen sover jag gott!! Sov utan avbrott en hel natt inatt! 8h!! Fortfarande mycket drömmar men "lindrigare" om man säger så.

Vi var på kalas igår, tackade för första gången nej till alkohol och gode Gud så jobbigt det var!! Försöka förklara sig inför tappade hakor, men det var så värt! Skönt att komma hem, komma i säng nykter, minnas allt och ändå haft trevligt. Visst hade det varit gott med vin till maten, men det är något som får vänta till sen, just nu måste jag smaka på allt annat som erbjuds innan jag vågar njuta av vin igen. Njuta av vin - inte bara dricka för fyllan.

Hej!
Jag är ny här och fastnade för din tråd, då jag känner igen mig så väl.
Idag har jag bestämt mig för en vit månad (till en början i alla fall). Har försökt många gånger, men misslyckats när gråten och ångesten kryper på...Jag måste sätta mig över det, promenixa eller något istället. Min man har varit nykter i 3 månader, men jag pallade inte hänga på, på semestern. Dålig fru...
Men Imorron tar jag tag i det och kommer hålla mig här på forumet och insupa dina framgångar och bli peppad.
Lycka till för dig och mig?
Kram från Skåne

Har haft 8 vita dagar av 10 bakåt. I fredags var det fest, födelsedagsfirande med goda vänner. Jag drack mer än jag tänkt mig men inte mer än de andra i sällskapet iaf. Igår var jag sliten av kvällen innan och jag tyckte jag kände mig helt spritindränkt och det kändes giftigt i kroppen. Jag har dock samlat på mig många vita dagar och jag tycker det blir lättare och lättare att se dagarna utan ah. Kämpar nu mest med en lågmäld irritation jag bör med mig, mkt som helt plötsligt skaver. Jag ska hänga på Anna nu och ha 21 dgr vita i sträck framåt, började igår så nu dag 2. Känner mig mer hoppfull nu än för en vecka sedan att det ska gå bra, tycker att det bedövande suget har minskat lite, och fixeringen dämpats något.

Låter som en väldigt bra semestervecka, och väldigt bra att dina aktiva tankar att minska /göra uppehåll var levande och inte glömdes bort! Jag har "nollat" 8 av 10 dgr bakåt, och det går bättre och bättre att avstå! Jag ska också ta ett längre uppehåll och ska kanske satsa på 21dgr till att börja med?? Då är jag på dag 2 idag. I fredags var det fest och glam och jag drack mer än jag tänkte (dock under trevliga former och inget dåligt hände). Utöver det snedsteget så går det riktigt bra och jag tycker mitt enorma sug börjat lätta lite. Har fortsatta problem med de känslor och irritationer som kommer upp till ytan parallellt med minskningen men det är iaf hanterbart!

Vad roligt LenaNyman! Den där listan var faktiskt ganska ogenomtänkt, men den stämmer faktiskt bra. Tack så mycket och stor kram tillbaka!

Jag är oxå 37 år med 3 barn. Om du vill veta hur jag höll på, fram och tillbaka i början av min resa till nykterhet, kan du läsa Morlas tråd, den är min.
Jag minns så väl alla kval alla funderingar hit och dit. När man har registrerat sig här, då tror jag att man redan gått så långt att man mår bäst att säga hejdå till a. Faktiskt så har jag absolut ingen önskan att dricka längre, jag är livrädd för att a och vad den ställer till med. Inte bara för mig, utan för så otroligt många i vårt avlånga land

Jag blev tipsad om din lista, du vet, och den är så galet mitt i prick. Så väldans härligt att du återkommit och att du bringar goda nyheter om dig själv hit till forumet. Stor kram!

Vad glad jag blir, att du minns mig! MB stöttade mig mycket på den tiden. Nu när jag läser mina ord, från den tiden, slås jag av hur lite jag förstod om hur djupt jag hamnat gällande alkohol. Jag var RIKTIGT illa ute. Jag minns oxå att jag blev arg över en del råd jag fick. Det berodde på att råden slog huvudet på spiken och det gjorde ont... Jag ska läsa din tråd❤️

Åh, jag minns Morla, jag läste ju här redan för så många år sedan. Minns din lista bl a.. Det är så skönt att veta att det gått bra. Tack för uppdateringen!!!
Har också undrat över Mammy Blue, minns inte om hon har uppdaterat nånstans.
När jag började läsa drack jag inte speciellt mycket själv, men borde verkligen ha slutat med all riskkonsumtion redan då och den där listan körde jag om och om igen, steg 1-5, inga vrålfyllor för mig, men slutade gång på gång med lätthet och sen ökade konsumtionen. Tyckte inte att problemen var så stora eftersom många här drack mer.... Det är lätt att lura sig själv. Bara det att jag hittat hit var ju en varningssignal och ett tecken!

Dag 6 åkte vi iväg på semester och jag drack lite nervöst ett glas vin när vi kom fram till hotellet. Sedan klapp jag den lilla vinflaskan i minibaren när vi kom tillbaka från en annars nykter middag. Det var bara tvångsmässigt och dåligt, absolut inte värt det. Men eftersom jag stannade vid dessa 15 + 18 cl vin så hade jag ingen baksmälla dagen efter. Som du säkert förstår ska det lite mer till för det. Jag drack massor av vatten innan jag la mig och vaknade pigg och närvarande dagen efter.

Hur går det för dig? Jag är fast besluten att hålla mina 21 dagar nu och dessutom tappa 3 kg. Jag är precis som du dock beredd på att känna mig malplacerad i mitt eget liv och jag är beredd på att vara deppig, ledsen, irriterad och orolig. Har läst Pi;s tråd och funderat över hennes kloka råd så jag har gått tillbaka i mig själv genom meditation och kommer fram till att jag tycker om att läsa, jag tycker om te, jag gillar växter och att odla (i mycket liten omfattning men ändå), jag älskar skogen och jag älskar havet. Jag behöver styrketräna - kanske med hjälp av sjukgymnast och jag skulle vilja kunna springa som jag gjorde i min ungdom (inte lika fort men lika långt) SÅ det finns en del uppslag att börja med för att hitta balansen. Fortsätta läsa och skriva här...Jag är Viktväktare (Guldmedlem sedan 1998) så att registrerar mat och dryck i appen är ytterligare ett sätt att mäta framgången. Det blir mycket skärm även för oss vuxna så jag tror jag väljer bort TVn till förmån för Forum och Viktväktarna.

Det blev mycket om mina tankar som fladdrar hit och dit. Hur går det med dina?

Kram

Så vänder vi hem från vår lilla semester. Den har varit underbar, dock inte helt alkoholfri. Jag har lite nervöst druckit ett och annat glas vin på hotell och uteservering och en riktigt god drink. MEN jag har också beställt Cola och Ramlösa på restaurang - det är första gången sedan amningen 2008. Det var jättekonstigt men maten smakade faktiskt bättre utan alkohol!! Nu vet jag att jag kan och jag vill.
När vi kommer hem ska vi bjuda hem ett par vi gillar mycket där mannen varit nykterist i ett flertal år - vi vet inte så mycket mer men jag tänker i alla fall sitta nykter jag med! Vi behöver nya vänner så tiden är mogen att våga ta initiativ. Läskigt och roligt.

Ja, jag börjar om på dag 1 av 21. Anledningen till mina 21 är att jag en gång läste en studie som visade att det tar 21 dagar att sätta en ny vana. Nu är det rätt många nya vanor som ska på plats men jag gillar ändå att sikta på 21 dagar. Tänk att vara helt nykter i 21 dagar!!! Min semester varar ytterligare 14 dagar och då är jag ensam hemma med min son på 8 år. Vi har bokat in ett träningsläger och planerar för övrigt att slappa på förmiddagen, åka och träna för att sedan låta vädret avgöra om det blir strand eller annan aktivitet. Då tänker vi aktivitet där man bara kan vara ... Träffa lite vänner och familj. Inget märkvärdigt. Ha kompis och pilla lite i trädgården (pytteliten).
Jag älskar augusti när vi går in i nya rutiner. Det är dags att börja om, ett nytt skolår står för dörren och luften blir krispig om kvällarna. I år ska jag uppleva hösten utan dimmor, utan att krypa upp med ett glas vin, utan bakfylla och utan ångest över min röda näsa. Redan nu, när jag dragit ner rejält på mitt alkoholintag ser jag betydligt piggare ut. Jag har inget emot mina rynkor men jag slipper gärna det lilla röda, blanka på näsa och kinder som måste pudras bort. Jag är gärna utan svullna ögonlock och rödsprängda ögonvitor. Jag ser gärna mig själv i skyltfönstret utan valken runt midjan. Ja, jag är precis lika intresserad av det yttre som det inre. Vår kropp är vår boning här på jorden och för att respektera sig själv så måste man respektera sin kropp. Att vårda både yttre och inre är viktigt för mig.
Som sagt den riktiga Dag 1 av 21 är här. Nu har jag övat i sommar och är redo för en nykter höst!!

7 dagar nykter idag. Vet inte hur längesen det var sist. Tänker hela tiden på om jag ska kunna "ta ett glas" (vilket jag aldrig har kunnat) igen och när .. Och om jag verkligen måste sluta helt (ja det måste jag) eller om jag kan dricka om en tid igen, så där som andra gör för att det är gott o trevligt. Jag har druckit så här (för att döva ångest) sedan jag var 25 ungefär. Är 37 nu. Också den där som "fixar o klarar allt" fasaden. Skaffade också "trean" (barn nr tre) för att bli tvungen att pausa drickandet. Första helgen på länge de haft en nykter mamma hemma :) <3

Hej på er! Sommaren har varit ok, dock tagit några återfall varav ett riktigt jobbigt (kräktes på badrumsmattan vilket jag inte märkte förrän på morgonen, fräscht). Men nu är det nya tag. Är bara så uttråkad! På kvällarna alltså, när suget sätter in. Vad gör folk som inte dricker på kvällarna?

av mina gamla beteenden kvar. Jag sover mycket, jag har svårt att få saker gjorda, jag jobbar utan större entusiasm osv. Det känns lite konstigt, jag har ju aldrig jobbat så hårt med mig själv förut. Visst, jag har varit i behandling flera gånger i mitt liv, men efter dom har jag bara återgått till vardagen och allt har rullat på som vanligt, förutom att jag har varit nykter då förstås. Vissa behandlingar är ju sådana; man tillbringar en månad någonstans och sedan skickas man ut i livet med glada tillrop om att jobba vidare och att inte ge upp. På sätt och vis är det ju rätt, bara jag kan hålla mig nykter, men ändå...

Kanske upplever jag det annorlunda nu, tack vare att jag skriver här var dag så ägnar jag ju också en stund varje dag åt att tänka på mig själv, mitt mående och mina valmöjligheter. Då blir två månader en väldigt lång tid, och jag tycker att jag borde kommit längre vid det här laget. Om jag jämför med mina tidigare nyktra perioder så har jag aldrig lagt ner så mycket jobb på så kort tid. Det verkar som om det inte bara handlar om det antal timmar jag lägger ned, kroppen och hjärnan behöver tid på sig, oavsett arbetsinsats. Så jag får nog räkna med att ha tålamod, jobba vidare som hittills och låta processen ta den tid den tar.

Min hund är förkyld, så idag blev det en tämligen kort promenad, på hans begäran. Han ville bara ut och klara av det nödvändigaste, nu ligger han hoprullad i ett hörn och väntar på att det ska gå över. Själv har jag många gånger spelat hjälte och jobbat mig igenom en förkylning men allt det resulterar i är ett dåligt utfört jobb och förkylda kollegor. Så numer gör jag som djuren, vilar mig igenom det. Naturen vet bäst.

Ha en skön söndag allihop!