Senaste kommentarerna i forumet

Tack för din trådstart. För att jag själv har svårt att hitta anledningar att fortsätta vara nykter, men också för att den visar hur lätt det är att det går åt helvete. Mycket oroande, att du hamnade på sjukhus, det förstår jag verkligen. Samtidigt visar det ju så tydligt att du absolut inte ska dricka alkohol. Du har på ett sätt inget val. Men det är lätt att glömma förstås, när det gått ett halvår.

Det som är värst är att man inte har någon att prata med, tycker jag. AA kanske skulle vara bra? Om man vågar ta steget dit.

Skönt att veta att de finns någon som delar ens känsla, både vad gäller ångest och kärleken till musiken.
Skall inte dricka ikväll, hoppas bli hög på musiken istället.
Kram till dej och hoppas du får en fin kväll.

Så känner jag flera månader i förväg för varje konsert Flinga. Det e bara musiken som får mig dit, så tänk på den o skit i allt annat. Ska me på konsert ikväll, hela dagen är bara en lång transport sträcka dit och till ikväll när jag börjar dricka. Hunden är hos mina föräldrar o ja saknar han redan, så ensamt.

Är det dags för ikväll.
Har sett fram emot den länge men just nu är lusten att gå iväg nere på noll.
Det är bara ångest nu. Börjar undra om jag håller på att bli riktigt knäpp.
Tvångstankarna dansar ringdans i huvudet.
Känner inte minsta sug efter a men det är en klen tröst just nu.
Vill bara tillbaka till mitt normalläge i " den vanliga verkligheten".
Det känns som om jag befinner mig på en annan planet eller svävaren fritt i universum.

Underbart att du låter så stark och just en dag i taget är viktigt.
Tröttheten för mig börjar ge sig, men slocknar som ett barn på kvällen och sover hela natten efter år av dålig sömn.
Kram och nu tar vi denna helgen

Bra att ta fram känslorna, läsa här både sin egen och andras trådar. Komma ihåg hur man mådde den dagen man skrev de första raderna här.
Jag använder forumet som dagbok och hämtar styrka till att göra ett klokt val.
Så helgen klarar du fint även om du får strida för det.
Kram och styrka till dig, så skrämmer vi iväg spöket

Det är fredag idag och det suger och draar i alkotarmen. Har jobbat , qui-gongat och promenerat (gör jag för övrigt när jag dricker också). Börjar fundera på ett "balanserat" drickande (redan!!) Jävla skit, skall tänka hur bra jag mår varje morgon när jag vaknar, även om jag inte sovit nästan något, när jag låter bli att dricka...

Måste jobba igen
Kram på er

Hej! Läste precis din tråd och måste säga att jag blev väldigt berörd och det sved i mig och läsa hur tufft du har det med alkoholen. Jag är långt ifrån någon expert men som många andra här känner jag igen mig i känslan du har, viljan att sluta som inte når ända fram eftersom den finns en sån otrolig rädsla att uppleva livet utan alkohol. Det finns en stark vilja hos dig, det märker jag tydligt, du vill inte leva livet såhär, eller hur? Rådet är att söka professionell hjälp, du nämner också symptom av en lever som inte mår bra, du behöver hitta verktygen att klara av det här och det finns hjälp att få och människor som kan hjälpa dig hitta "viljan" och "styrkan". Om du tycker det är ett för stort steg försök att ta uppehåll en vecka eller mer, din kropp behöver det, så även ditt inre. Vi finns här för att stötta dig oavsett beslut och om du försätter du dricka så skriv då också . Det hjälper och det kommer hjälpa dig att läsa om hur du mår just nu , sen när du väl tagit beslutet. All lycka till.

Nu har två arbetsveckor passerat utan att vara bakis på jobbet. En sån befrielse!! Var ute o åt middag förra veckan men drack bara det jag hade bestämt innan. Nöjd!
Helgen blir dock en prövning...

Det är över 1 år sedan jag startade denna tråd och mitt drickande har blivit värre....kan lägga till minnesluckor på listan över problem pga dryckandet.

Jag vill inte vara beroende men jag har inte heller velat sluta helt att dricka och är livrädd för livet utan alkohol vilket är sjukt.....jag borde vara livrädd för vad alkoholen gör min kropp. Har nu rätt länge haft ont på högersidan av buken. Jag drycker ändå och vågar inte till läkaren för leverprover.

Jag måste vilja sluta helt. Så mycket vet jag.

Jag inbillar mig att jag bestämt ett datum nu för att börja livet på nytt itan alkohol.....på måndag....min födelsedag.....samma vecka är det avtackning av en kollega och sen fest på fredag.....jag vill gå på båda och drycka alkoholfritt.

Må jag ladda med all min pyttelilla styrka.

Är fortfarande lite skakad av den kraften i begäret som kom igår.
Men faktiskt stolt över mig själv och känner att jag är bättre förberedd när det händer igen.
Har funderat mycket vilket förhållande till alkohol jag skall ha i framtiden och inser att jag är typen som får låta bli eller dricka ihjäl mig.
För jag använder det till att bli full och fly, stänga ned en rusande hjärna och ångest.
Varit i skogen med hunden, tänker bra när jag går där. Har något inre samtal med mig själv och börjar se livet lite klarare.
Har alltid rensat huvudet så är jag ledsen går jag tills det känns bättre, sen vänder jag hemåt.
Men sen kom vinet och tog bort det och byttes mot soffan och fyllesömn.
Klart jag gick ut med hunden, men inga kloka inre samtal blev det.
Härlig fredag till er

Vilken vinnare du är Levande!!
Gläds med dig<3

I går hade jag och spöket en riktig strid, var nästan skönt att den kom.
För behövde känna på riktigt hur starkt begäret kan vara och att jag så gärna vill fly in i dimman igen.
Men spöket fick en match och jag vann vilket gjorde mig helt övertygad om att alkohol och jag skall inte umgås.
Denna morgon är vacker som en tavla, med mycket snö och jag vaknade glad.
Så väljer att vara nykter och gör det med lätt hjärta, kram och styrka till er hjältar

Så bra du jobbar Fritilas!
Ja, terapi är ju en resa som kräver sin särskilda uppmärksamhet. Bra att du gör alkoholstopp nu! Jag har personligen alltså gått i egenterapi o handledning så det räcker o blir över, men är det första gången för dig så vet jag vilken viktig resa du gör nu - parallellt med den andra lika viktiga vita resan.
Samhället är bokstavligt översköljt av alkohol! När barnen var små slogs jag av hur knasigt det var att på barnkalas bjöds vuxna ofta kvar att dricka "lite vin" medan kalaset pågick. Normen är att dricka a och inte tvärtom. Hur o när blev det så?
Valet är alltid mitt men att utsättas så ständigt för a ger mig en särskild utmaning. Jag har ett klart svar som också är helt sant: nej tack, jag äter medicin.
Jag har ju druckit trots detta men jag misstänker att det är kombinationen medicin + alkohol som gett mig dessa "snedtändningar" i hjärnan. hitills har jag blundat för det men bilden av hur en alkoholskadad hjärna ser ut är ändå som fastbränd på insidan av ögonlocken. Ni som inte sett detta - googla så får ni se. Det ger en aha-upplevelse (även om jag alltså valt att blinda för den) Först döpte jag denna min tråd till "Hur dum får man vara?" för det är verkligen den fråga jag ställt oftast till mig själv de senaste 2-3 åren då a blivit sånt problem.
Så en dag i taget! En viktig och värdefull vit dag i taget.
Låt oss ge oss det nu!

att förlora som det heter! ?

Gick förbi en lokal som jag ofta passerar. Såg idag att de har AA möten där...stan är så liten... Skit att jag behöver tänka så..skämmas för att jag inte kan hantera alkohol. Fredagar 17:30, bra tid. Kanske att jag vågar mig dit.

och blir varm av ditt inlägg!

Tackar som frågar, det går ok :) Vi är hemma på semester... Har inte avstått helt men inte heller druckit för mkt. Men vet du, nu längtar jag hem och tillbaka till rutiner. Jag är på rätt spår men det går inte spikrakt!
Härligt att du haft en skön semester, hoppas det går fint att komma igång med jobb igen. Kram

?❤❤?

Jag är också ny här sedan helgen. Forumet är jättebra stöd för att komma igång med sin egen förändring. Jag har idel lovord!

Så var den sjätte dagen till ända och jag mår riktigt ok! Glad för varje dag jag klarat av. Idag var jag på ett socialt event där vinboxarna stod på rad, blev inte ens sugen!
Jag längtade dock mest till veckans nya njutning: den egna sängen! Är det fler än jag som känner/känt sig trötta i början av sitt alkoholstopp? Är det någon fas? Är nämligen så ofantligt trött och har svårt att alls kliva upp på morgonen. På jobbet går det bra, har nu fullt fokus då bakruset inte stjäl uppmärksamhet och energi. Men sen! Liksom sonkar ihop om ni förstår uttrycket. Att förändras tar ju energi, hör det ihop med det eller att kroppen vill vila?
Skulle vara intressant att höra andras erfarenhet och upplevelser! Så dela gärna med er den som vill!
Också idag vill jag tacka detta Forum o Alkoholhjälpen - för detta är verkligen en oerhörd hjälp! Tack alla ni!
Och nu nästa steg: vill även tacka mig själv för att jag imorgon klarar min första vecka av denna nya och så viktiga resa!
Nu sover vi gott!

Bra så.
Vet nu att jag inte kan ha vin hemma om suget sätter in.
Kämpar vidare.

Tack för heja-rop!
Hur går det för dig själv?
Visst lär man sig mycket om sig själv på denna resa?

Mitt bästa tips just nu: ta hjälp här!
Jag har ofta högt utbrustit: oh så skönt!! efter första klunken alkohol. En varm känsla genom strupen o snabbt ner i varv.
Jag tror att det är för att a är ett så potent medel som jag fastnat. Vill/velat bli glad, lullig och sedan få den där inre totala tystnaden.
Dock har de senaste dagarna visat mig hur mycket glädje - äkta glädje - som finns i den person som är jag och det känns faktiskt ännu bättre. Jag har kört sex dagar nu o är alldeles i början av min resa.
Så låt oss följas åt o heja på varann!

Tack för kommentaren Sisyfos! Det sved det där med att låta det gå lite längre - det är ju det jag fruktar och samtidigt förnekar. Det går nog den här veckan med.. nästa vecka ska jag börja om.. Det sjuka är att allt kan eskalera så fort, mitt drickande på vardagar har bara pågått i kanske tre veckor men jag är så smärtsamt medveten om att alkoholen har mig i sitt grepp! När jag vaknar upp med flaskor och burkar omkring mig konstaterar jag att det här inte är "jag".. Så tacksam för stöd!