Senaste kommentarerna i forumet

Ja, ett alternativ är ju att låta det gå lite längre... Vet inte om jag överhuvudtaget upplevde något lyckorus tillsist. Om ens nånsin. Kan inte minnas det nu i allafall. Minns bara det negativa,
Det tar lite tid att hitta tillbaka till livet utan droger, men det är så mycket bättre att hitta sig själv fullständigt närvarande i stunden. DET är den stora lyckan nu. Kanske som ett barn, bara där och då, inte på väg nånstans.
Så sluta nu om du förmår. Alla gånger värt det.

Tack solapan, så har jag också tänkt ibland! Vi var ju lyckliga innan vi träffade "den stora lyckan". Problemet är ju bara att det är så svårt att frtsätta utan när man träffat den här fantastiska avkopplande vätskan. Om det inte hade hänt hade vi väl inte varit här. Tänkvärt iallafall, och får mig att reflektera över mina "gamla" glädjeämnen, såsom doften av nytvättade lakan på tork och en solig promenad. På den tiden då ingen drog behövdes för att känna ett lyckorus..

"Hur står man emot en känsla av total lycka och avslappning i en stressig värld?" Bra fråga. När jag var barn så behövde jag inte alkohol för att koppla av, tänker jag. Varför behöver man det som vuxen tro.

Sorry, har inte riktigt koll - ny som jag är. Tänkte skapa en egen tråd men hamnade i denna. Hoppas att det går bra för alla som skrivit här, har läst och fått massa insikter.

Hej!

Ny här, och efter att ha läst så många liknande historier som min, är jag stärkt att också dela min och på så sätt komma på rätt spår. Drygt 40 år, mitt i karriären med ett bra jobb. Utflugna barn som jag har fin kontakt med och som betyder allt. Har ärftlighet för beroende och drack för mycket och destruktivt i ungdomen och tidig vuxenålder. För att hantera en skilsmässa för omkring 15 år sedan tog jag full kontroll över mitt liv, drack sparsamt under dessa år, och alltid utan att det spårade ur. Kan inte riktigt förstå vad som hände sedan.. Det började nog med att jag och en kollega var på afterwork vid några tillfällen och delade på en flaska vin till maten, minns att det kändes så skönt att promenera hem fredagkväll, med ledig helg att se framemot, med ett par glas vin innanför västen som gjorde vilken grå kväll som helst rosenskimrande. Tror att det var där jag blev fast, vilken skön känsla, och hur ska jag vilja vara utan den! För att göra en lång historia kort; drygt ett år efteråt och extrema kriser i livet finner jag mig själv drickandes varje fredag och lördag till en början, för att sedan även "bara ta ett glas vin till maten" på vardagar, och sedan upptäcka att jag inte klarar det, utan det blir bara mer och mer. För närvarande känner jag mig orolig över utvecklingen, förstår ju att det är en tidsfråga tills det ordentligt påverkar mitt jobb och det vore en katastrof. Skuld, skam och ångest varvas med att planera drickandet så att det inte ska få konsekvenser. Vet dessutom av olika erfarenheter att det är illa och hade inte en tanke på att jag skulle hamna där. Vet var jag kan finna professionell hjälp men är inte där än eftersom det är så skamfyllt. Hoppas därför på tips här till att börja med. Hur står man emot en känsla av total lycka och avslappning i en stressig värld? Så tacksam för tips och återkoppling!

Välkommen tillbaka xoxo.
Bra att du hittat hit igen, du vet att jag hejar på dig ?

När du rödblommig kommer in från skog med hund så önskar jag dig en fortsatt skön kväll!
Ja, det är viktigt att notera hur vi påverkas av dem vi jobbar med/för. Känner så igen mig.

Kom inte hem hungrig!
Idag var jag mätt o nöjd o hade alls inget sug trots trötthet efter en lång arbetsdag. Mkt tänkvärt....

Piano var just det jag spelade igår det är verkligen avslappnande och roligt ( och jag hoppas det var vackert ?)
Rastlösheten är nog det som släppt mest på mig än så länge och tankarna på A kommer mer sällan allt medans tiden går, även om det går långsamt.

När jag tänker tillbaka på hur mitt liv såg ut tidigare i så är skillnaden mycket stor, nu är det jag som bestämmer över mitt liv och inte alkoholen, tidigare kunde aktiviteter avbrytas i förtid eller rentav ställas in för att jag skulle hinna till systembolaget eller var bakfull, hela min familj mår betydligt bättre av det hela.

Men mer tid behöver gå, tänk att en dag kunna summera ett helt nyktert år, även om allt blivit mycket bättre så finns fällorna där, helt plötsligt kan den där tanken dyka upp att man förtjänar ett glas vin eller öl för att man varit duktig så länge, detta ska vi naturligtvis inte låta oss bli lurade av, svårt, visst, men vi vet att det går.

Det mest positiva är att vi märker att det blir bättre bara man håller ut en tid, att suget, tankarna, fixeringen verkligen börjat ändra sig, det är ju inget som går på en vecka eller två, tiden läker ju längre vi avstår alkohol.

Jag är glad att ha dig som vän här, känns skönt att vi följs åt på vår krokiga väg.
Ha det fint ??

Idag ringde larmet, spöket fick kraft av mycket stressig dag på jobbet, jobbat med en människa som bara har sändare och ingen mottagning.
Så blev ingen handling efter jobbet utan direkt hem och utegångsförbud tills kl 18.
Är så glad att jag börjar märka vad det är som stressar mig och hinner börja bromsa innan hjärnan rusar iväg.
Nu ta hunden till skogen och rensa huvudet från denna dagen.
Kram och styrka till er

Oj vad jag känner igen mig! För mig är det när jag kommer hem eller är på väg hem som det börjar.
Det är ett bra stöd att andra i familjen är hemma när jag kommer för de "kollar mig" efter den där hemska gången....
Hos oss har det också blivit mindre städat. Men bättre lite skit i hörnet än ett rent helvete. Klichén fick just ett helt annat djup. Trevlig kväll!

Dag 63 torsdag,
två svajiga dagar har klarats av. Beror på att jag slutat med kaffe nyss. Blivit trött och sen fått ont i huvudet efter lunch. Sen har jag sovit mer/djupare än vanligt. Känt mig ostabil och varit sugen på allt möjligt. Hungrig. Har tagit ledigt på em och åkt hem och sovit. Så skönt. Påminner om en lightlight alko abstinens. Samlar kraft nu. Koffein abstinensen kanske är onödigt och ta nu men jag vill känna mig ren och fri. Vita tänder. Sen har jag i minnet att vad som än händer så ska jag vara a-fri. Det är min prio. Det är inte över än. Känner att jag måste jobba med balansen. Kost, träning, vila, jobb osv. Fokus på det nu.

Vad skönt att höra din reflektion - ska själv snart på vintersemester med familjen och var så peppande att läsa din upplevelse som nykter. Ser framemot att vara klar i skallen, njuta av den friska luften och orka ägna tiden att åka skidor med barnen hela dagen och sen njuta av en varm choklad. TACK!

Jag tror nog ingen kommer att fråga - kanske är det mer jag själv som tänker på det - jaha varför dricker inte hon?

Själv är jag inne på min 12 dag AlmaAmanda - jag var tvungen att räkna efter och det känns bra, att dagarna går och att jag inte alltid tänker på vin. Värst är det nog tiden mellan 15-18 när man känner sig trött och vet att man ska fara hem och ta tag i saker hemma också. Har mindre energi för vardagssysslorna just nu, men min sambo är förstående och föredrar nog mer att jag är nykter än att vi har det rent hemma. Imorgon är det fredag och känns bra med helg snart men samtidigt är det lite oro - kommer jag klara av denna helg oxå?

Med alla andra som gett dig så fina kommentarer här. Väldigt klokt skriver du och jag tycker det låter som en härlig semester att vara så närvarande som du är nu. Du beskriver det så bra när du skriver "Onyktra är de glada och sociala men då handlar samtalen om att hävda, tävla, döma, jämföra, berättiga och upprepa sina sanningar. ". Då förstår jag att du saknar forumet, där du och vi kan dela med oss av våra ärliga och innersta tankar istället för att hävda sig själv och döma andra.

Känner igen det så väl och nu i efterhand förstår jag inte hur man kan tycka att en sådan kväll var en givande kväll. Bara yta och upprepning av skit man redan pratat om hundratals gånger. Samma kväll varje kväll egentligen, samma snack varje gång ölen slinker ner och vettet ut. Så tröttsamt.

Så glad jag blir när du skriver att du känner dig hel och vad skönt med lite glädjetårar:)

Kram på dig och tack för att du delar

Egentligen borde man bara skratta åt sånt. Men folk attackerar ändå ens levnadssätt och ens val och det kan lätt göra en upprörd. Egentligen är det helt skevt att folk gör oss till ett offer när det, hälsomässigt, är vi som gör det rätta valet. Ok att någon frågar, det är artigt men fan ta dom för att de fortsätter tjata och göra sig roliga på min bekostnad om det tills jag känner mig " häcklad och kränkt".
När det gäller sötsaker har det några gånger gått så långt att jag fått nog, vänt på det och attackerat tillbaka, det får man väl tåla om man ger sig in i leken? Nej, tydligen inte. Då blir folk ledsna och tycker man är elak. Men de har ingen aning vilken bakomliggande faktorer och vilka knappar de trycker på hos mig när de frågar, de har ingen aning om att jag har varit överviktig, haft ätstörningar och har fått ställa om hela mitt tankesätt kring kost och träning för att nå dit där jag är idag. Lite som jag nu jobbar med att ställa om tankesättet kring alkohol och välbefinnande. Lite roliga tankar och bearbeta på ett alkoholforum, men likheterna är slående. Man ska ta en kaka, men man får inte bli tjock. Man ska ta 2 glas vin men aldrig så man blir full.

För att citera dig kloka leverjag "Mycket är verkligen bakvänt mycket i denna värld".

Igår var jag på AW med några från jobbet. Lite roligt att efter alla dessa inlägg jag gjort så var det såklart inget tjat om att jag skulle dricka. Inget tjat, inget trug. Nu hade jag dock gjort klart att jag hade bilen men det var ändå skönt och det fanns faktiskt inget sug hos mig heller, snarare tvärtom. Jag brukar åka hem i vanliga fall, men igår kände jag för att utmana mig lite och vistas i krogmiljö.
När vi kom dit och de högg in på första ölen så kände jag mig lite utanför, som om jag var en betraktare av ritualen istället för att vara delaktig. Lukterna, ljudvolymen och den glada stämningen gjorde att jag rycktes med för en stund. Efter några öl var jag glad att jag drack vatten. Skrämmande hur snabbt allt blir annorlunda. Jag har alltid tänkt att det är efter 5-8 öl som det blir lägre nivå på snacket. Oj nej, redan efter en öl märkte jag att de tappade fokus och klarheten i tankarna. Det har jag läst i andras trådar om det också och kan bara konstatera nu att det stämmer. Det var ingen utmaning egentligen eftersom jag redan tagit beslutet att jag vill vara närvarande nu för min egen skull, men jag är ändå glad att jag stod fast vid det.

Hej!

Jag har två killkompisar som jag har festat ganska mycket med det senaste året. I höstas valde jag att skära ner på alkoholen från 15 glas till 8 glas per vecka. Jag kommer att kalla de ”killkompis 1” och ”killkompis 2” så att det blir lättare för er att hålla reda på dem. Båda mina killkompisar har ett alkoholriskbruk och de dricker öl flera gånger per vecka. De är intelligenta och ambitiösa individer och deras alkoholkonsumtion går inte ut över deras jobb eller sociala liv. De har dock inte ett hälsosamt drickande.

Killkompis 2 brukar bjuda med mig ut på vardagar. Om jag har tid och lust brukar jag följa med. Han är väldigt social och kul att umgås med. I början av oktober var jag nykter ibland när jag gick ut med dem. Killkompis 2 ogillar att jag är nykter och han har anmärkt på det flera gånger. Det blir därför problematiskt att umgås med honom om jag är nykter när jag går ut. Jag skickade ett sms till honom där jag förklarade att jag tänkte skära ner på alkoholen eftersom jag mår dåligt av den. Han önskade mig lycka till med det och har inte bjudit med mig ut sedan dess. Vi har en gemensam kompis, killkompis 1, och vi har därför umgåtts några gånger ändå. Killkompis 2 är egentligen främst en festkompis.

Killkompis 1 har jag känt i flera år och han är en av mina närmaste vänner. Vi gör andra aktiviteter än att bara festa och det är kul att umgås med honom. Vi kan prata om allt möjligt och han har ställt upp för mig när jag har mått dåligt eller behövt prata. Problemet är att han har en ohälsosam livsstil. Han dricker ganska mycket, röker och tar illegala droger cirka en gång per månad. Mitt första bloss tog jag från hans cigarett. (Jag röker inte och jag har bara tagit ett bloss.) En kväll när jag var stressad och alkoholpåverkad bjöd han med mig på en ravefest som jag tackade ja till. På festen testade jag e för första gången. (Jag har aldrig tagit något tidigare och jag gör inte det nu.)

Jag känner att mina killkompisar har en negativ inverkad på mig. Det är givetvis mitt eget val hur mycket alkohol jag vill dricka. Men jag blir såklart påverkad av mina vänner. Jag funderar därför på att umgås mindre med killkompis 1 och umgås med andra vänner istället. Jag funderar även på att lära känna hälsomänniskor som dricker lite och tränar mycket. Har ni några tips och idéer kring den här problematiken? Tack på förhand!

Holistic

Jag har läst dina inlägg och förstår att det är ett stort steg att berätta hur du har och har haft det under många år. Du har, som du beskriver det för första gången på 10 år, erkänt, det krävs mod och styrka att göra det. Livsstilen du haft kring alkoholen har kommit som ett symtom sedan du blev sjuk, det låter som att så som det sett ut verkligen varit en krock med så du vill vara och se på dig själv. Du berättar att du har och har haft en väldig ångest när du druckit och får väldigt dåligt samvete, att det verkligen krockar med de värderingar du har. Kanske är det en av anledningarna till att du någonstans i allt detta finner styrka att ta denna kontakt, och kanske var det samma sak som gav dig drivkraft då du höll upp helt från alkoholen i 8 veckor(!!). Verkligen imponerande, det märks att du är en målmedveten person, att du är handlingskraftig och får saker gjorda när du bestämmer dig trots att det är tufft.

Du beskriver här också många kloka och kreativa idéer kring vad du skulle kunna vara hjälpt av nu och framåt, till exempel att göra en lista med delmål för vad du vill klara av per dag. Och göra en lista med saker du vill börja med igen eller göra mer av som du tidigare gillat, ett steg mot att känna den glädje du tidigare känt. Du har också funderingar på att berätta för din läkare om alkoholen och problemen med maten. Maten och kontroll över vikten har tidigare varit ett sätt för dig att kontrollera när du mår dåligt, som du beskriver att du vill att saker ska vara perfekta och du är en driven person, samtidigt kan du se att det blev ohälsosamt för dig att ha kontroll på det viset. Gällande det med maten och kontroll över vikten, har du funderingar på att söka stöd eller prata om det?

När det gäller alkoholen hade du tankar om stöd utöver forumet men verkade inte så sugen på AA, det finns mer än AA, vet inte vad du känner till, men kommunen erbjuder alltid stöd i någon form, kan också finnas beroendemottagning eller så på orten. Vad har du själv för idéer om de? Vad gjorde att de gick så bra de 8 veckor du höll upp tidigare?

Väldigt starkt att du tagit detta steg, det ger oss här chansen att ge dig stöd och följa dig nu i din förändring, det är sånt som också kan vara hjälpsamt för andra. Fortsätt gärna att skriva och läsa här, hoppas det blir hjälpsamt för dig.

Ta hand om dig
Varma hälsningar
Rosette/Alkoholhjälpen

En månad sen jag skrev. Ska försöka börja skriva regelbundet igen, för min egen skull, för att skriva av mig. I måndags och igår drack jag 2,5 glas. Ville ha lugn och ro inombords. Hjälpte föga med vin eftersom jag mest fick ångest för att jag druckit och undrade vad min pojkvän tänkte. Det svåraste är i stunden när alkoholsuget är starkt, jag har kanske inte druckit på två, tre dagar och känner att "ja men så farligt är det inte, jag kan tillåta mig att dricka lite." I dom stunderna är jag värdelös på att stå emot impulsen. Jag kan ofta hålla mig till två glas hemma, men sen blir det kanske tre såna tillfällen på en vecka och då blir det ju en del ändå. På sistone har jag legat på gränsen till riskkonsumtion, eller lite över eller under. Får skriva mer sen. Xoxo

Så härligt att läsa ditt inlägg och dina välförtjänta framsteg! ✨ Du inspirerar verkligen.

Tack för din fina hälsning. Blev glad.? Själv åker jag skidor och njuter av semester utan stress. Det är grejer det! ;-)

Kram

Följer dig och dina funderingar. Jag gläds med dig. Mycket är verkligen bakvänt mycket i denna värld. Men för faan, jag vill inte ha några kakor eller vad det nu är. Varför håller vi människor på sådär och påtyvlar andra våra begär och dåliga samveten!??

Otroligt att folk håller på så Vilja! Låt folk sköta sina kroppar som de vill, tycker jag med!

Du är för skön! Verkligen sträcker sig smilbanden av att läsa här. Många ordvrickare här tydligen. :-)
Tack för hälsning. Verkligen bra citat! Det är precis ett sånt som kan hjälpa mig att få perspektiv just då det behövs. ET talar till mig mer nu. Det är skönt och svårt att vara där i det hela tiden men det sipprar in lite här och där i tillvaron. Jag känner mer ömhet för andra nu. Är det en bieffekt måntro.. ;-)

Väldigt bra beskrivning av mig det där. HSP- var det det jag hade!? ?

Önskar dig 45 orange papegoj tulpaner med röd kant i din pippigula vas och skön njutning av musikens fantastiska toner som spelar på våra andliga strängar så vi flyger lätt som fjädern som dansar i vindarna. ?

P&K ?

Visst är det skönt att känna hur greppet, ångesten, begäret och fixeringen släpper! Minns hur mycket tid det gick åt att tänka på A. En rastlöshet som jag tycker försvunnit till stor del nu. Tack för din hälsning, min vän. Du är go. ?

Hoppas du har en stark och glad dag och jag kommer att tänka att du spelar något vackert på pianot ikväll. ???

Ses! ?

Leverjag, som du lever ❤️
Det gör mig så glad att läsa att du känner dig hel och att dina tårar är av glädje. Hoppas du får/fick en fortsatt skön och kroppsligt utmanande semester. Skidor är så himla roligt. Kram

Så härligt att följa dig här och glad för dina fantastiska framsteg på alla sätt. Tack fina för ditt inlägg till mig och andra. Har ofta tänkt så, att kunna ta fram de goda, starka känslorna när man behöver. Andas men syltburken i skafferiet kan vara en bra metafor när man är i obalans. Nu skruvar jag av locket och luktar lite en stund. :-)

Ha en fin dag och kramar?