Senaste kommentarerna i forumet

... för ett tag sen nåt om "när jag fortfarande drack". Det som slår mig är att den formuleringen inte känns rätt. Det har inte gått nog lång tid. Jag kan utmärkt väl säga att jag la ner alkoholen för elva månader sen. Det känns rätt och riktigt. Men för att "när jag fortfarande drack" ska ligga rätt i munnen får det allt gå en tid till.

Häh, om man nu ska vara petnoga.

Jag känner igen mig i din historia! Drack mer o mer i en dålig o lätt destruktiv relation. Skilde mig o kom hem sent på kvällen fr jobbet. Slappnade av med ett glas vin...eller om sanningen ska fram, 1 flaska vin. Insåg att det höll på att gå o väldigt mkt fel håll o sökte hjälp. Hade lång vit period o höll efter det bra i ett par år. Nu är jag väl där igen.. Jag förstår din ångest o att det även finns en oro o undran i allt. Det är bra att du tar tag i det o är ärlig mot dig själv, det kommer du långt på!

Funderat på ? faktisk men funkar inte riktigt med jobbet. Idag har två personer oberoende av varandra sagt att jag ser pigg ut...lite kul men även lite tragiskt...? om ni förstår. Är fortfarande trött men lite grundenergi har kommit tbk ?

Jag vill inte glömma hur det var, att inte glömma hur det var är en av medicinerna mot att hamna där igen.
Hur går det?

Dag 56 torsdag,
Det bara snurrar i huvudet nu. Vad händer. Kan det vara ett pågående kapningsförsök. Jag tror det. Fick en längtan att kunna stänga av allt. Fly bort en stund. Status på mig: Fyllt på med både mat och dryck nyss. Tränat i morse innan jobbet. Inget socker idag eller igår. Solen tittar fram och lite vår känsla. Kan det vara en trigger. Sen är det mycket att göra på jobbet. På det är det svårt. Svårt och mycket. Känns som jag "krockar" med min omgivning då&då. Andra reagerar när jag bufflar mig fram. Men idag vill jag ju vara osynlig och inte synas. Kanske bara känslig. Jag gör ju bara det som måste göras. Just nu har jag bara lust att sova bort detta och vakna upp när a-djävulen lämnat mig ifred. Men tar en lunch dusch. Sen jobb igen.Skriver ned för att detta är första gången sedan jag slutade som känslan kom tillbaka på detta sätt. Och tankar att åka till bolaget, köpa vin, åka hem och mysa med bib och en serie kanske. Avbröt det med att låsa tanken på hur illa alkoholen gjort mig och hur bra jag mår nu. Så nu tillbaka till livet. Och hoppas det dröjer länge till nästa gång. Sjukt egentligen att det ska vara såhär.

Det var en bra formulering, den ska jag spara - "att öva min hjärna att inte fly". Det är precis det A-jäkeln vill göra så fort jag känner något som kan vara något jobbigt mer än medel. Men det är slut med det nu. Dag 10 för mig och förhoppningsvis ska även mitt blodtryck gå ner utan vin. Kram!

Du har massor nu när barnen börjar bli stora, ta hand om Bollan på bästa sätt för det är hon värd.
Jag försöker att ta en dag i sänder när det gäller alkoholen, öva min hjärna att inte vilja fly.
Försöker att inse att jag inte behöver vara gladast och försöka lyfta folk som egentligen bara vill gnälla.
Sen insett att saker som gör ont går att titta på och det gör ont, men smärtan gör att jag bearbetar en liten bit åt gången.
Låter flummigt men tror man måste gräva lite och inse hur andra har påverkat ens liv för att hitta sig själv igen.
Så kramar och styrka till dig Bollan

Hej!

Varsågod. Jag förstår dig. Jag blir mer social när jag dricker och det blir lättare att ta kontakt med nya människor. Det låter bra att du ska försöka lita på din magkänsla. Hur mycket alkohol drack du i fredags? Vilken mängd alkohol brukar du få ångest av? Nu i efterhand har jag insett att måttliga mängder alkohol (2-3 glas) gör mig lugn och extra social. Problemet är att när man väl har börjat dricka så vill man fortsätta, haha.

Jag fick ångest av att lämna vänner, familj och tryggheten i Sverige. Jag började därför dricka för mycket. Min alkoholkonsumtion gick från 15 glas per vecka till 30 glas per vecka. När jag kom till det nya landet hade jag erlagt ett dåligt dryckesmönster och jag fortsatte i samma veva. Idag dricker jag 10 glas per vecka och jag mår mycket bättre.

Ok vad bra att du inte har abstinensbesvär och hjärtklappning dagen efter. Det är otroligt duktigt av dig att dra i bromsen nu istället för om några år.

Hälsningar

Ja fysisk aktivitet är bra! Och kanske bara få tid att testa lite nya grejer, utan att dimma bort med alkoholen? Jag har en liten hund, hon är guld värd! Alltid såklart, men också en väldigt bra anledning att hålla sig borta från alkoholen❣

Tack för svar Holistic!
Ja, jag tror att det har mycket med att göra när det kommer till sociala sammanhang som jag egentligen inte känner mig bekväm i. Har bestämt nu, lite för mig själv, att lita på min magkänsla innan jag tar mig ett glas. Har jag en dålig känsla innan så vill jag kunna tacka nej- antingen för alkoholen eller hela sammanhanget. Det är det jag tycker är svårt, eftersom alkohol oftast lugnar om man nervös, men slår tillbaka 1000 gånger dagen efter. Så det blir en lurig sitts, iaf för stunden, och speciellt i ett nytt land med så mycket annat att anpassa sig till.
Hur upptäckte du att du började dricka för mycket eller på fel sätt? Hur dricker du idag? Eller dricker du inte alls?
Jag brukar inte ha hjärtklappning eller abstinensbesvär, så tror inte det är det. Mer en ångest som inte vill ta slut och som dövas bäst (?) av ett glas vin dagen efter.. Nåja, vill som sagt få ett bättre förhållande med alkohol, om det betyder helnyktert eller inte, innan det blir ett större problem!
Tack igen för svar, satt precis här och fick lite ångest över Fredagen :)

Tack skriet! Varit otroligt trött de sista dagarna. Ångesten kommer o går men blivit bättre o jag ägnade mig åt lite fysiskt aktivitet igår vilket gjorde att det blev mkt bättre! Funderar på vad man ska fylla sitt liv med på kvällarna när krogen inte blir aktuell på det sättet längre. Träna, bio men jag är en rastlös själ som har svårt att bara sitta hemma på kvällarna. Känns som om jag behöver ngt annat nu. barnen börja bli stora o har dem bara varannan vecka.

Och du reser dig igen. Borstar av dig och direkt upp i sadeln.
Tror att anledningen att det funkat för mig den här gången är att fallen inte blivit en signal till fortsatt drickande. Jag har börjat om nykterheten omgående. Och sakta men säkert blir hjärnan kvitt alkoholdimman.
Du undrar vad du ska fylla på med utan alkohol? Att fylla på med alkohol får ju motsatt effekt. Det självförakt som jag hade när jag drack var ju vidrigt. Visst kunde jag tycka att jag hade lösningar på alllt och var otroligt klok när jag fyllnade till under kvällen, men sen kom morgonen med ångest.
Nu fyller jag på genom att göra saker som jag tycker om. Sjunga, träna och att vara i nuet. Tror att det är bra att se sig själv i situationer där man trivs. Hitta sådana och njut av dem. Kan vara i jobbet... Små, små guldkorn när något går speciellt bra eller är extraxroligt.
Sen tycker jag att du ska plocka fram de där positiva omdömena du fick. Det var ju många! Njut av dem och se det andra som en utmaning... Det vore väl också lite tråkigt om allt var toppen :-)?
Lycka till!

Kanske kan du se en utredning som en möjlighet att reda ut varför du fortsätter att dricka trots att du bestämt dig för att sluta. Och som hjälp att sluta. Du skriver att du skjuter upp slutandet och det var väl det jag gjorde också. Man är verkligen inte vid sina sinnens fulla bruk när man dricker. Det vet vi alla härinne.

Det känns också som att du medvetet lät bli att ta antabus för att kunna dricka. Du kanske behöver extra stöd i början i alla fall. Så att du kommer ur den värsta tiden. Eller inte stöd... Kontroll kanske. Jag hade nog inte grejat det utan min sambo. Men det var helt enkelt inte möjligt att fortsätta längre... Det betyder ju inte att det var lätt att sluta... Det var nära, nära att jag fortsatte. Sen när man har hållit upp en längre tid så tar man bättre beslut. Det är lättare att stå emot.

Hur går det med jobbet? Som Mattias skriver, håll hårt i ditt jobb. Har du stöd omkring dig? Hoppas verkligen att du ska lyckas den här gången. Tänk om du skulle tvinga dig själv att skriva dagbok härinne. Ibland har vi lättare att se när andra är på väg åt fel håll än vi själva. Skriver man så är man åtminstone lite mer medveten om sina planer.

Jag borde ha skrivit mycket tidigare så mycket kan jag säga. Och när det inte går bra då drar jag mig för att skriva. Har tvingat mig sjölv, men skjuter gärna upp det några dagar. Jag tycker att du är modig som skriver härinne och det du skriver är ju precis så här vidrigt och eländigt som det kan bli när man inte lyckas stoppa. Kanske skulle du vara hjälpt av att skriva oftare.

Hoppas du kan förlåta dig själv så att du får kraft att ta dig ur drickandet. Och att du får det stöd du behöver. Tror du behöver stöd faktiskt!

Lycka till! Och massor av cyberkramar!

Du kan, du duger och du är bra! Behåll den känslan nu!

Hej!

Jag är en ung tjej som började dricka för mycket när jag flyttade utomlands. Bra jobbat att du lyckades skära ner på alkoholen och endast dricka på helgerna. Varför drack du för mycket i fredags? Genom att förstå orsaken kan det bli lättare att dricka måttligt. Jag har också fått ångest av alkohol och jag har läst på för att förstå vad som händer med kroppen. När man dricker alkohol frisätts olika må bra hormoner som gör en lugn och glad. Man kan få ångest dagen efter eftersom kroppen har använt upp en del av sina må bra hormoner. Man kan även få fysisk abstinens dagen efter i form av hjärtklappning. Detta beror på att alkoholen har gått ur kroppen och kroppen skriker efter mer alkohol.

Hälsningar

klipper in mitt svar till Maharion för att minnas hur jag tänker kring drickandet: "Vad bra, det var precis det jag ville säga mitt inlägg. Vi är olika och kommer behöva hitta våra egna vägar både till nykterhet och till ev måttlighetsdrickande.
Jag står väldigt fast i mitt beslut att inte vanedricka hemma. Därför kan jag experimentera med de här sakerna. Och jag har i princip aldrig blivit för full ute. Blev ju ofta i så fall illamående och trött. Ingen partyprinsessa här inte. De vanorna sitter också i... Ett mycket måttligt drickande ute för att överhuvudtaget kunna festa en hel kväll. Gärna vatten efter 12. De sitter djupt de vanorna, vilket kommer väl till pass nu.
Så jag vill inte kalla det en kamp. Jag känner mig inte misslyckad eller så, men jag skriver om mina reflektioner för att det finns saker som förvånar mig i drickandet och som inte fungerar som tidigare. Och jag måste få fatt på dem om det ska fungera.
Jag vet att några härinne skakar på huvudet och undrar varför man överhuvudtaget tar risken... Är det nödvändigt? Särskilt om man inte ens gillar att bli full... Jag tycker att det är trevligt att dricka ibland och jag tror mig ha hittat en väg som kommer att fungera. Samtidigt behöver jag då heller inte vara så orolig för att testa eller falla. Jag kan verkligen inte se mig själv sitta och pimpla vin i soffan. Jag är inte ett dugg sugen på vinet som faktiskt finns hemma. Om jag tänker på att öppna dem, så tänker jag inte att det vore gott med ett glas... Jag tänker mig att jag stjälper i mig hela flaskan för det var ju så det blev på slutet. "Måste ta slut". Å då blir jag lite lätt illamående. Jag drack ibland trots att jag nästan kräktes av det. Som nån typ av medicin som skulle ner. De minnena fungerar rätt avskräckande faktiskt. När jag är nykter kan jag inte ens få för mig att det vore en god idé att öppna flaskan för att ta ETT glas. Jag vet ju att det inte slutar där.
Men visst är det en balansgång och jag vet inte om det funkar. Tror det just nu i alla fall. Måste också skriva att det är så pass sällan jag dricker. Det hinner gå veckor av nykterhet emellan. Därför uppskattar jag också det nyktra livet så oerhört mycket. Mår bättre, sover bättre, gör mer saker., är närvarande med barnen och nära o kära och just nu är det ovärderligt. "
Så alla ni som tänker tanken på att dricka: ni behöver hitta en fungerande väg för er.

Tack packad pappa - det är bra att börja läsa här och se att man inte är själv - om och när man känner att man orkar är det guld att ha en egen tråd. För mig fungerar det både som typ en dagbok där jag kan gå tillbaka och se både dagar då jag mått dåligt och förhoppningsvis då jag mår bättre och där man kan få tips och råd av andra. Jag hoppas också att du klara av det här, men fortsätt läs i detta forum, det har faktiskt hjälpt mig mycket!

Oj, inlägget blev lite långt och handlar visst bara om mig. Vad bra, det var precis det jag ville säga med mitt inlägg. Vi är olika och kommer behöva hitta våra egna vägar både till nykterhet och till ev måttlighetsdrickande.
Jag står väldigt fast i mitt beslut att inte vanedricka hemma. Därför kan jag experimentera med de här sakerna. Och jag har i princip aldrig blivit för full ute. Blev ju ofta i så fall illamående och trött. Ingen partyprinsessa här inte. De vanorna sitter också i... Ett mycket måttligt drickande ute för att överhuvudtaget kunna festa en hel kväll. Gärna vatten efter 12. De sitter djupt de vanorna, vilket kommer väl till pass nu.
Så jag vill inte kalla det en kamp. Jag känner mig inte misslyckad eller så, men jag skriver om mina reflektioner för att det finns saker som förvånar mig i drickandet och som inte fungerar som tidigare. Och jag måste få fatt på dem om det ska fungera.
Jag vet att några härinne skakar på huvudet och undrar varför man överhuvudtaget tar risken... Är det nödvändigt? Särskilt om man inte ens gillar att bli full... Jag tycker att det är trevligt att dricka ibland och jag tror mig ha hittat en väg som kommer att fungera. Samtidigt behöver jag då heller inte vara så orolig för att testa eller falla. Jag kan verkligen inte se mig själv sitta och pimpla vin i soffan. Jag är inte ett dugg sugen på vinet som faktiskt finns hemma. Om jag tänker på att öppna dem, så tänker jag inte att det vore gott med ett glas... Jag tänker mig att jag stjälper i mig hela flaskan för det var ju så det blev på slutet. "Måste ta slut". Å då blir jag lite lätt illamående. Jag drack ibland trots att jag nästan kräktes av det. Som nån typ av medicin som skulle ner. De minnena fungerar rätt avskräckande faktiskt. När jag är nykter kan jag inte ens få för mig att det vore en god idé att öppna flaskan för att ta ETT glas. Jag vet ju att det inte slutar där.
Men visst är det en balansgång och jag vet inte om det funkar. Tror det just nu i alla fall. Måste också skriva att det är så pass sällan jag dricker. Det hinner gå veckor av nykterhet emellan. Därför uppskattar jag också det nyktra livet så oerhört mycket. Mår bättre, sover bättre, gör mer saker., är närvarande med barnen och nära o kära och just nu är det ovärderligt.
Så lycka till! Du verkar så insiktsfull så jag tror verkligen att du kommer att hitta din egen väg i det här.

Jag kan jag duger jag är bra!

Tack för att du delar med dig av ditt liv! Har under senaste åren kommit på att min självkänsla är helt kass! Har lyckats ta mig fram på självförtroendet! I yrket har jag presterat bra och fått mycket beröm! Nu börjar barnen bli stora och vad har jag då? Tror självkänslan försvann i min ungdom då jag levde i ett förhållande där jag hela tiden blev nedtryckt! Hur lyckas du att hålla dig nykter och bemöta alla känslor? Ge mig tips, är ommonterad av dig kram

Fyra veckor en blinkning i mitt liv, men känns som en evighet av uppvaknande.
Som du skriver Sisyfos en början på en spännande resa i förändring att våga se och få insikt.
Stress är mitt stora hot och där måste jag lära mig, sen förväntningar på andra kommer på andra plats. Genom att sänka förväntningarna på alla och mig själv så har den stressen sjunkit.
Så var jag hos läkaren i går, vet inte om han eller jag är gladast att jag börja må bättre.
Men blodtryck och hjärta fick godkänt ett bra kvitto på att nyktert gillar min kropp.
Fick ett papper att fylla i om alkoholvanor, tänkte ljuga som vanligt men struntade i det. Så fick två papper ett för hur det var innan och ett för senaste månaden ?
Och ny tid beställd om en månad och nya leverprover då, bra för då har jag press på mig att fortsätta denna resan.
Köpte färg på vägen hem igår, skall måla möbler i helgen och hoppas det skall hålla mig sysselsatt.
Så härlig Torsdag till er alla/ kram och styrka väljer att vara nykter idag

Hatar också denna vinter. Är oändligt trött på mörker och kyla. Igår fick jag reda på att efter mitt senaste besök i fyllecellen har polisen skickat en lvm anmälan till soc. Blev ngt panikslagen när jag fick den infon. Förutom det så kommer det bli rättegång där jag kommer bli dömd till fängelse. (Fängelse enligt polisen).
Jag förstår ju att jag måste göra ngt för att upphöra med alkoholmissbruket, men har inte lust att delta i en soc utredning. Undrar samtidigt varför det är så omöjligt att lägga av, känns som jag har bestämt mig för att sluta men skjuter upp det hela tiden.
Jag fortsätter att skriva om hur det går med utredningen (tror inte jag blir omhändertagen, men slipper nog inte ifrån utredning av soc).
Tack för kramar leverjag! Försöker föreställa mig de irl♡

Ja, strålande sol. Underbart helt enkelt. Förra året hade jag bestämt mig för en vit vecka. Det har jag haft som ambition varje år. Men det gick att shoppa 3,5:or så helt vitt blev det inte och jag har väl aldrig druckit så mycket öl... Kanske 4-5 per kväll.
Men då var då. Så jäkla glad att jag inte dricker längre.

Hej!

I torsdags gick jag ut på krogen och jag drack alldeles för mycket. Jag gick därför aldrig på festen på lördagen. På söndagen vaknade jag upp utan att vara bakis och jag gick till gymmet på förmiddagen istället för att sova bort halva dagen. Jag insåg att jag hade druckit för mycket under början av veckan och jag är glad över att jag valde bort festen.

Den här veckan har gått bra. Jag har endast druckit 2 glas vin och tränat två gånger. Jag har förbättrat mina sömnrutiner och jag försöker att gå och lägga mig och gå upp samma tid varje dag – även på helgerna. Jag hoppas att jag lyckats hålla en fortsatt låg alkoholkonsumtion under resten av veckan.

knallar på och jag mår hyfsat bra. Åldern sätter sina spår i kroppen bara.
Jag har tagit en medveten paus från forumet och andra beroenderelaterade engagemang av den enkla anledning att jag kom till en punkt där alkisar i allmänhet och medberoende i synnerhet stod mig upp i halsen. Jag var bara tvungen att samla ihop mig och hitta min egen sinnesro.
Härligt nog så var det en kille som jag beundrar enormt, ej inom beroendebranschen, som på en fråga hur i helvete han hann med alla sina engagemang helt självklart konstaterade : Tid skapar jag själv! som gjorde att jag hittade vägen tillbaka till mig själv.

Visst är det så..........att prioritera min egen tid, att göra bra saker för min egen skull, att tänka på hur jag lever.........så enkelt men ändå så svårt att förbise. Och för mig som alkis är ju just detta min grund att stå på för att få ett så bra nyktert liv som möjligt. Det är så oerhört viktigt för mig.

Jag fortsätter att göra mitt val var dag om att jag inte ska dricka just idag oavsett vad som än händer.
Det hjälper mig.