skrev Spöketimig i Nu eller aldrig...

Idag är det jobbigt. Dag 5 och dag innan semester. Då,är man ju värd ett glas? Som alla som kan hantera alkohol normalt skulle ha gjort. Unnat sig ETT glas medan man packar och slappnar av.
Jag dricker ramlösa och är spänd som en solfjäder. Magen i obalans och nervositeten i halsgropen. Sambon gjorde nyss en kanongärning och körde iväg den relativt nyöppnade boxen (i fredags, sista gången jag drack) till en bekant. Den har retat mig hela veckan men nu är den väck.
Funderar på en blogg. Eller dagbok. Har ett stort behov av att skriva av mig och detta känns inte som rätt forum? Eller så kanske det är det. Den som orkar läsa gör det. Känner inte heller att jag just nu kan bidra med goda råd, hejarop och kickar till andra. Jag hoppas det kommer. Att jag också kan bli en "peppare".
Just nu vill jag bara iväg. Till färska fruktshaker och långpromenader på stranden.
Och att sova gott på nätterna som jag gjort de sista två här hemma. Som en stock. Vaknat pigg och huvudet relativt alert. Ingen svullen bakfyllesyn i badrumsspegeln.
Men ändå....de där djäkla vinsuget. Unna sig? Fan heller. Nej, jag ska inte unna mig mer hjärtklappning och besök på akuten. Jag ska unna mig att sova gott.....


skrev Emenin i Alkohol och BPD

Det ska stå problem med självskada, inte självsäkra.


skrev Emenin i Alkohol och BPD

Det var alltså svar på frågor från Sisyfos och även Leverjag.


skrev Emenin i Alkohol och BPD

Hej

BPD, som vanligt folk känner igen som borderline, innebär bl a att man har sämre impulskontroll och att man ibland kan ha problem med självsäkra och självmordstankar. Det är många som medicinerar sig själva med alkohol mot ångest och fler tar livet av sig om de samtidigt har alkoholberoende. Nu har jag dock inga problem med självskada sedan länge. Men jag märker direkt i mitt eget svar hur farligt det är för någon med bpd att dricka alkohol alls. Ändå gör jag det. Jag medicinerar med tre olika psykofarmaka. Tidigare fem, då jag hade börjat dricka. Festkväll innebär att vi är ensamma och dricker ca 5 starköl var, ibland dricker han mer. Vi är ensamma och spelar sällskapsspel och lägger pussel. Oftast slutar det med att vi har sex och somnar. Vi är lite hämmade på det området när vi är nyktra. Jag lämnar barnen hos sin pappa på söndag kväll varje vecka och vi är båda lediga på måndagarna. Så det blir söndag kväll och jag blir berusad varje gång. Jag dricker aldrig hos mig när jag inte har barnen eller när jag har dem. Det har liksom blivit lite ritual kring söndag kväll. Ungefär varannan vecka dricker vi på onsdag kväll så det blir ca 6 gånger per månad som jag är påverkad. Hör hur illa det låter....Ja vi har jätteroligt varje gång. Tyvärr blir det mycket eftersom jag tappar omdömet efter 3 öl och vill ha mer. Han tycker om det. Jag har levt 16 år med barnens pappa och drack inte alls. Sedan har jag inte vågat pga mina mediciner. Men under över ett år nu har det bara ökat och ökat. Alltid med min pojkvän. Berättade igår för honom att jag gått med här. Han förstår men säger på skoj att "ska du bli nykter alkoholist nu?". Jag tror faktiskt att han har problem även om han säger nej. Han menar att han klarar det utan att bli beroende men det är nog inte så. Tack för alla frågor. Det blir ännu mer tydligt att jag måste sluta. Mina barn är 10, 11 och 13. Har dem på helgerna. Har börjat få dåligt samvete och att jag äventyrar deras rätt till en helt nykter mamma.


skrev xoxo i Jag har alkoholproblem

Känner mig stärkt sen återfallet och samtalet. Tänker på vilken enorm förändring det är att jag druckit 2 ggr på 13 dagar, utan att högtidligt lovat att jag inte ska dricka mer, bara på helgen eller nåt sånt. Jag har klarat det genom att bara vilja. Och nu har jag ännu mer styrka i bagaget efter att jag vet att min pojkvän reagerar på om jag dricker eller inte. Men jag får bara inte bli övermodig nu. Förändring tar längre tid än två veckor.


skrev xoxo i Metoder för stresshantering

Hur har din vecka gått so far Holistic? :)


skrev MadGal i Hjälp abstinens..

Hej! Nu har jag skaffat kik! Jag heter ##########! (Posten är redigerad då forumet är anonymt för samtliga användares säkerhet. Vänligen admin) Lägg till om du vill! Fattar ju inte hur nåt funkar än men jag lär mig väl? :)


skrev Emenin i Alkohol och BPD

Hej och tack Leverjag. Ska svara på allt. Tack för stöd.


skrev Emenin i Alkohol och BPD

Hej Sisyfos!

Jag är så glad för ditt svar. Tusen tack. Ska besvara alla frågor idag. Verkligen tack.


skrev Emil i Hjälp abstinens..

Fanken vad bra jobbat!!
Gick ok igår, hade två liter vin, men drack bara något glas... Enligt så jag tänkte trappa ner :-)
Jo, det är anonymt, därför är det rätt bra kommunikationsverktyg.

Hur går det idag?


skrev Sisyfos i Försöker vara Ztark

Ja, nu vet du det. Du har i alla fall kommit en bra bit på vägen med dina nyktra dagar i december och nu. Varför avstår inte både du och din man en längre period från att dricka ensamma hemma. Känns som att du skulle behöva tvingas avstå helt en lite längre period. Hur lyckades din man förresten? Drog han bara ner?


skrev blomstra i 3 dagar!

Bra att du stod emot ginflaskan, fantastisk man du har!
Själv har jag kommit in i någon slags varannan-dags-lunk.. Idag känns det bra!!
Antar att vi kommer få lite dippar framöver, gäller bara att stålsätta sig!!
Hoppas att din dag blev bättre idag!


skrev Andreas i Psykiska besvär och alkohol

Nej jag vet inte, aldrig gillat det här new age grejset. Kommer ihåg i skolan att vi skulle meditera o lyssna på ett avslappningsband i gymnastiken, jag kunde inte hålla mig för skratt. Visserligen skulle nog mindfullness kunna vara nåt för mig även om ja skulle ha svårt för det. Är hela tiden någon annanstans känns det som. På gymmet lyssnar ja på musik, men ja e då distraherad av alla människor o intryck så ja har inte en aning om vad jag lyssnat på i efterhand. Jag vet ärligt talat inte vad jag kan göra istället, det e väl de negativa symptomen av min sjukdom. Känner sug i dag igen, fly vardagen, tänker på o gå in på systemet o köpa en flaska whisky o nårra öl. Men nej jag ska hålla emot, redan Onsdag ju. Vet inte ens om ja ska dricka på fredag, känns ändå rätt bra o va nykter.


skrev Sisyfos i Panik!

Ver du, jag tycker att det är en otrolig bedrift att avsluta efter 1/ 2 glas. Det visar hur stark och beslutsam du ändå är. Själv ersatte jag med a-fritt. Vet att det debatteras flitigt om det triggar begär eller inte och det är nog olika. För mig satt mycket i beteendemönster och allt jag förknippade med a, slappa i soffan, vin till matlagning etc, med a-fritt kunde jag först få ordning på hjärnan och sen har jag tagit itu med beteendet. Men som sagt vi är olika där.
Problemet för mig att sluta har också bestått i att det kändes lite "kört" när jag drack. Och då började jag om istället gör att betrakta det som ett olycksfall och hoppa på igen direkt. Tror att det är nödvändigt att samla nyktra dagar. Lycka till ikväll!

(Ser nu att jag missat en massa inlägg som ni hunnit med. Tog en paus i skrivandet och postade det sen, så om jag verkar helt oreflekterade så är det för att jag inte läst de tre ovan)


skrev Spöketimig i Panik!

Har haft ont i ryggen, magen och problem med blodtrycket i några år. Eskalerat under hösten som varit extremt stressig. Blivit hemskickad med sjukgymnastik och massa värktabletter och byten av blodtryck efter att ha kollat ekg flera ggr. Jag har ljugit läkarna rakt i ansiktet när de frågat hur det är med alkoholen....och inga prover har tagits. Men under veckan vart det outhärdligt och jag drack för att döva smärtan. Till slut kollapsade jag nästan på jobbet. Väl på akuten brast det totalt och jag berättade precis hur mkt jag druckit. Värdena visade ju även sitt tydliga språk. Där låg jag med slangar och kanyler och tog upp en vårdplats pga mitt drickande!!!! Fy fan sån ångest.....läkaren var fantastisk, icke dömmande och vi pratade länge om hur jag måste gå vidare för att leva. Annars sitter jag med leverskador, njursvikt och inflammationer i hela buken. Och hjärt/kärlsjukdommar.
Livrädd var ordet. Jag som vill leva!!!!
Apuh, så gick de till..


skrev Spöketimig i Nu eller aldrig...

De var mycket tårar och tandagnisslan och "tycka synd om mig själv" till en början men sen bara flöt de på.....tog timme för timme, dag för dag och vips var det en vecka! Till skillnad mot nu så berättade jag för alla att jag slutat och de flesta skrattade lite och sa "mhm, eller hur?" Men många trodde faktiskt att storrökaren jag skulle klara det. Idag är det svårt att se kort på sig själv med cigg i handen. Var det jag? Tyvärr eskalerade nog mitt drickande i samma veva. Istället för att röka blev det ett glas extra för att hålla sig sysselsatt.....
Men visst, envisheten finns här nånstanns:-)


skrev Leverjag i Panik!

Jag har också en logisk och kunnig hjärna men en själplågande själ. Tycker du beskriver det bra. Förekomma och sabba. Många här beskriver de hårda kraven på sig själva. Det är saker i livet som vi bär med oss och som plågar oss. Vi har lärt oss en strategi som kanske hjälpte oss en gång i tiden men nu bara förstör för oss.

Många som verkligen lyckas förändra sitt liv går ju också i terapi. Det finns bra behandlingar för alkoholberoende med samtalsterapi. Tror det förändrar på riktigt. Du behöver kanske titta närmare på det där om varför du slår på dig själv och hitta vägar ur det. Jag går i samtal nu.

AA verkar också vara ett enormt stöd för långsiktig nykterhet. Dags att våga titta på den där svarta hunden närmare? Våga bryta och göra det som är svårast?

Jag har jobbat jättemycket med mindfulness och avslappning under denna tid. Det är det jag behöver och det hjälper mig att göra kloka val och välja bort destruktivitet.

Kram


skrev MadGal i Nu eller aldrig...

Hur lyckades du sluta röka bara så där?!
Fattar du vilken otrolig styrka som krävs för att klara något sånt?! Du har den i dig! Jag har inte lyckats sluta trots att min pappa dog av rökningen!
Du kommer klara detta och komma hem som en ny människa!!


skrev Spöketimig i Nu eller aldrig...

Ja det är en riktig tankställare till alla. Jag är bara 44 men har redan lyckats sabba mig så enormt :-( att jag fungerat så bra som jag ändå gjort med jobb o.dyl kan jag känna är ett under. Men vilket resursslöseri!!! Nej, nya tag nu. Det ska gå.
Givetvis ska jag uppdatera hur det går och skicka lite sol till Er!


skrev Leverjag i Hjälp abstinens..

Du tror att du vill dricka skiten men det är bara abstinenshjärnan som talar. Ju längre tid du är utan så kommer det där att minska. Ca en månad så märker de flesta hur suget minskar kraftigt. Det är frihet!!!

Din självkänsla kommer öka och den positiva spiralen starta! Bra jobbat. Ha aldrig A hemma under de första månaderna åtminstone. Det är så onödigt att kunna ge efter för fem minuters plötsligt sug.

Ha en fin dag!


skrev Leverjag i Nu eller aldrig...

Jag är också livsnjutare men inte efter många år med alkohol.

Tror du kommer att kunna uppleva din livs bästa semester om du låter bli att sabba den med nervgiftet etanol. Verkligen! Gud, så skönt det låter att få åka iväg nu till varma breddgrader!

Det kommer gå bra. Du slutade med rökningen. Du vill väl leva?

Säg att din hälsa sviktar, så läkarn sagt att du inte ska dricka. Kanske de andra får en tankeställare de med?

Må så bra och berätta gärna hur det går och hur du har det där borta!


skrev Januari i A-djävulen får inte vinna igen!

...i min tråd, tack Leverjag, det värmer :)
Yoga har jag prövat tidigare, slutade ofta med att jag fick migrän. Vilket troligtvis betydde att spänningar släppte och brast. Jag borde försöka igen!
Du har så rätt om alla känslor som trängs bort med alkohol. Önskar dig all lycka!
Kramar


skrev MadGal i Antabus?

Hjärnan lockar!
Igår drack jag lite på antabus för att jag inte hade tagit dem varje dag så jag trodde att det kanske var borta ur kroppen! Så kom ihåg att ta det varje dag i början så att du inte lurar dig själv att "nu kanske jag kanske jag kan dricka"! Jag blev rödflammig och mindes direkt hur det känns med en antabus-reaktion. INTE trevligt! Så visst funkar det om man håller fast vid att ta dem!
Lycka till!


skrev Spöketimig i Nu eller aldrig...

Jo jag har en plan och framförallt försöker jag se mig själv fyra veckor framåt. När jag ska åka hem och har klarat det. Och det sporrar att jag bara någon dag efter ankomst ska gå och lämna nya prover. På ett sätt ser jag faktiskt fram emot att berätta för våra vänner där. Känns helt okej:-)
Tack för pepp! Detta ska gå.
Kramar


skrev MadGal i Panik!

Tack!!!
Jag hade ju tagit antabus, haha! Så himla puckat jag vet.... Men jag kände först att jag blev lite rödflammig och varm. Hade ju kunnat "dricka mig förbi" det, hur dumt det än låter, men jag kände mig så patetisk när jag tittade på min dotter.
Tänkte bara: Är detta vad hon förtjänar? En mamma som försöker dricka sig förbi en antabus-reaktion?
Då fick jag liksom äckel-känslor och ville inte mer. Jag spenderade resten av kvällen med henne och det kändes jättebra!

Har du fortfarande den där nattpaniken? Jag tyckte den var liiite bättre igår, men kan ju ha varit för att jag tagit en lugnande innan jag gick och la mig?

Och hur länge/mycket har du druckit innan du blev sjuk? Och hur märkte du att du var sjuk från början?

Kram!