Senaste kommentarerna i forumet

Jag är också med på utmaningen! Förändring pågår, men jag kan inte garantera att jag blir någon lyckad följeslagare.

Tröttheten som lockar mej att dricka alkohol på eftermiddagen har orsaker som jag känner till. Men som jag måste lära mej attleva med, utan alkohol. Jag har bara inte upptäckt sambandet så tydligt tidigare. Just nu känns det som den största faran. Jag strävar inte heller efter berusningen. Jag vill bara orka vara vaken. Orka samtala och kanske titta på en film. Om jag kan släppa taget om vinet en längre tid så kan jag analysera resultatet och se om det finns ett samband. Jag vilseleds kanske av alkoholens uppiggande effekt. Kanske kan jag komma ur mitt beteendemönster...
Jag har förstått att alkohol påverkar hjärnan på olika sätt och den uppiggande effekten är jag inte ensam om att uppleva.
Nu har jag druckit mej till både ett beroende och magkatarr med galen halsbränna och natthosta! Är det värt det? Nej, säger min pigga morgonhjärna!
Fråga min trötta eftermiddagshjärna - är den lika klarsynt?

beträffande sparande.... Kämpar på i samma anda.
Kram till dig forumbrorsan / mt

Idag är det dag nummer 4 för oss båda. Hoppas du kunnat sova.
Jag läser mest andras trådar jag med. Känns skönt att veta att man inte är ensam om problemet.., många kloka tankar och värme på detta forum. Jag har testat förut, men då utan att skriva här. Nu bestämde jag mig för att iaf ha en egen tråd att "skriva av mig" i.
Igår var dagen fylld av massor av kvalitetstid med familjen, god mat utan vin, produktivitet i studerandet och vakenhet under kvällsfilmen. Allt som följd av avsaknad av alkohol. Känslan är fin, får en att fundera på varför man dricker. Men jag vet ju vad som styr... Bra att skriva här och kunna gå tillbaka och läsa. Så tänker jag.
Nu, tillbaka till måndag.

Vad ska man säga?
Under december har jag druckit ca 50% av vad jag gjorde tidigare år.
Är det bra?
Nej, verkligen inte, om jag ser till mina förutsatser när jag kom till insikt i somras.
Är det bra?
Ja, verkligen, om vi ser till hur det sett ut tidigare.

Förvirring.

Under januari har jag kört vitt så länge jag kan minnas. Så nu har jag andrum och fundera om det inte är dags att söka hjälp.
Tvärtom många på forumet, känner jag märkligt nog ingen skam över min sjukdom.
Men något håller mig tillbaka.

Jag människa, som alla andra människor komplex av naturen.

..återigen dags att summera en vecka....
Första veckonoteringen på det nya året, har nog inte hajjat att det är ett nytt år, kommer att ta flera månader innan man lärt sig 2016.
Man kommer att få backa tillbaka massor av gånger på datorn när man skriver datum, i april maj brukar man ha vant sig.

Hå hå jaja!, så var det en arbetsvecka igen, men med lite mjukstart ändå med onsdagen.
Ska jobba kväll åt en kollega som har ledigt, känns både bra och dåligt, kommer att vara utvilad men hela dagen försvinner bort.
Jahopp!, och hur gick det med mina lediga dagars jobb då, rensa ur garaget?
Jotack, det finns alltid två sidor av mig, den som alltid är missnöjd och missbelåten, f-n man hinner ju ingenting, det blev inte bra osv.
Och sedan finns det en nykomling i mitt sinne som ska försöka vara nöjd med det man ändå ha hunnit med, du gjorde så gott du kunde.
Om man ska vara ärlig så det som blev gjort blev väldigt nogrannt ordnat, satt med pincett och sorterade skruv på det kalla betonggolvet så skinkorna blev både platta och stelfrusna, ordnat i sina nya sortimentaskar efter storlek och funktion.

När jag en gång flyttade till hus med garage samlade jag på mig precis allt, idag vet jag vilka grejor som jag använder.
Farsans gamla i och för sig snygga rundskalliga spårskruvar åkte i soporna, nu gäller bara "Spax" vilket är rejäla grejor som man drar i med en kraftig skruvdragare, dyckert och trådspikar blev ganska rejält decimerade, pappas gamla 6-tummare ifrån byggena använder man knappast längre, skulle möjligen kunna användas till att slakta grisar med.
Man orkar inte damma in en 6-tummare idag, orken gör att man slår snett i gammalt segt och hårt virke, har testat många gånger.

Färg och tejp/klister/fetter/oljor genomgångna, gammalt kakel som jag aldrig hann att sätta upp gick i sopen.
Många projekt som aldrig kom igång, har svårt att kasta saker som inte är trasig och där jag inte har försökt laga dem först,
Det har hänt att jag har lagat saker....och sedan kunnat slänga dem, så gav jag grejorna ett försök i alla fall.
Idag frostade jag och frugan ur alla frysarna, brödskivor med vitt skägg?, nejtack!
Julvört ifrån förra julen, nähejdu, Bye bye, de där vita platta skivorna var det fläskkotletter en gång i tiden?
Ett elände när man lever ihop med en annan "sparare"
Men totalt sett, en full släpkärra att fodra soptippen med, förlåt...återvinningsstationen heter det ju.

När jag var klar så klappade jag mig själv förnöjt på bröstet när jag skådade det fina ordnade garaget, från ett håll ja!
Var tvungen att mäta, fyra meter var fint, vände jag mig om hade jag...sex meter kvar, nä men dra åt pepparn.
Men där är det grovstädat för ett år sedan, det mesta av skiten är borta men behöver ordnas upp, igen, och igen...
Man får in en bil för avsmältning, men får knappt upp bildörren så man kommer ut, om man inte är en Houdini då rå.
..och min mage förhindrar sådana smidiga planer, ut genom bagageluckan alltså.

Grabben kom hem ifrån fjällen, två månader gammalt körkort och dryga hundra mil bakom ratten med en helt osexig familjebuss lastad till bredden med takbox och kompisar, han var sleten kan man säga, trött, skäggig och smutsig, men lycklig!
Tufft att behöva gå upp tidigt på morgonen (typ vid nio!), hasa runt på laggen så länge det är ljust, after ski och sedan hem och laga mat, de somnade före midnatt hör och häpna, vem fasiken orkar festa när de var fysiskt helt slutkörda.
Jodå, lite hann de med, men det var väldigt lugnt, de krökade på ett "vuxet" sätt var det nu innebär, ingen råfylla?
Men vad hände?, jo vi for iväg övriga familjen för att fira en födelsedag, när vi kom hem vid tvårycket på natten stod fem bilar på gatan och vi mötte ett ungdomsgäng som drog sig hemåt i dörrhålet.
Vad var det där frågade vi grabben, jo det var samma gäng som var med i fjällen, de hade fått abstinens och ville fortsätta umgås redan efter två timmar, dvs de hade i stort sett bara lastat av packning och sedan dragit hem till oss där de visste att det var ff.
Alla körde bilar en lördagskväll, heder åt dagens ungdom, och han berättade att ingen absolut ingen i hans bekantskapskrets skulle ens fundera på att chansa att köra bilen efter att ens ha smakat på något med alkohol.
Det är det som är en kurs på körkortsutbildningen, risktvåan tror jag den kallas, ettan är halkkörningen.
Hoppas att det håller i sig hela livet, att det förblir en självklarhet.
Han berättade en annan sak, att kvällen innan de skulle åka hem så funderade de på att gå ut på puben, min grabb hade inga problem med att dricka Cola hela den kvällen, men det var en som skulle köra och tyckte att det var orättvist att han inte skulle kunna dricka något för att han skulle sitta vid ratten dagen efter, så resten av gänget ca 16 st fick solidariskt hålla sig hemma.
Så allt har inte gått hem i skallen på de unga, man kan gå ut på lokal, och man MÅSTE inte dricka något med alkohol i.

Jag är väldigt stolt över min son som ni nog märker, och jag vågar nog påstå att vi har en väldigt öppenhjärtlig kommunikation oss emellan, jag tror mig nog ha kunnat så ett frö hos honom att inte skönmåla allting som har med alkoholen att göra, trots den åldern han befinner sig i med kompistryck osv.
Den uppfostran fick inte jag, det var bara nej nej och åter nej, och det är något som man inte ens pratar om, min pappa var nykterist.
Och att hålla sin son hårt i tyglarna hjälper inte att få dem att låta bli att bli alkisar, jag är ett levande exempel på detta.

Prata prata och återigen prata med våra barn utan att förmana för mycket, berätta ärligt om våra egna upplevelser, så får de bilda sig en egen uppfattning, och inte heller döma för hårt när de skaffar sig egna erfarenheter.

Vi har pratat med de andra ungdomarnas föräldrar, angående barnens alkoholvanor jag vet, de har absolut ingen koll.
De tror att de deras ungar enbart har smakat alkoholen men knappt dricker den, min grabb berättar att de är just de grabbarna som spyr ner toaletterna som mest, nästan varje helg.

Det gör mig mer orolig inför framtiden, den vanan kan bli svår att bryta om ingen säger att det där, det är onormalt.
Men för att kunna ta den diskussionen så måste man veta, och som en följd av detta måste man våga vara ärlig.

Och som jag har sagt tidigare, alkoholen gör oss oärliga, både som ungdom och vuxen.
Och ska jag lägga några moraliska aspekter på detta, så rycker jag nog att det värre att vara det som vuxen.
Livserfarenheten borde göra oss bättre medvetna om vad som är rätt och vad som är fel.

Som barn fick jag lära mig tidigt att det är fel att ljuga, och jag har med livet upptäckt att det blir mindre komplicerat om jag håller mig till sanningen, alkoholen lärde mig parallellt att det gick att forsätta ljuga, men inte speciellt trovärdigt

Om jag säger att jag inte dricker längre, så ljuger jag,
men om jag samtidigt också berättar att jag inte dricker något med alkohol i, så håller jag mig till sanningen.
Två sanningar, men bara en som inte kan misstydas.

Over 'n out!

Berra

Välkommen hit smithgrind
Ett öppet och ärligt inlägg. Det är märkligt med alkoholen. Å ena sidan ger det precis den där härliga känslan av lycka som du beskriver, och alla bekymmer försvinner för en stund. Å andra sidan allt elände som den för med sig. På kort sikt kommer de positiva men kortvariga effekterna, men tyvärr återstår bara de negativa på lite längre sikt. Ändå minns hjärnan bara de där positiva stunderna!
Jag har kommit till insikt att jag inte kan dricka alls. Jag märker redan efter 7 veckor att mitt humör är bättre, mitt tålamod är bättre, jag kan fokusera på jobbet och det viktigaste och mest värdefulla av allt. Jag vaknar utan panikångest på mornarna.
Så att avstå har för mig enbart positiva effekter.
Sen inte minst viktigt, har jag fått nya underbara vänner här! :-)
/Z

Hej Mick
Tråkigt för din skull med bakslaget, men nu verkar du vara på banan igen! Det är väl ändå det viktigaste. Precis som du, har jag tidigare gånger då jag försökt lägga av, trott att jag kunde ta en folkis eller två, när jag varit nykter ett par tre veckor. Märkligt hur ens hjärna ställer till det för en!
Starkt att du kommer tillbaka. Kämpa vidare Mick!
/Z

Hmm.., vet inte om jag postat om jag hunnit läsa det jag skrev för jag är inte säker på om det stämmer... Men jag funderar mycket på det här och jag gillar inte fyllan. Vissa gör det och det är uppenbart i beskrivningarna. Nåt annat driver mig. Vilja att fly från ansvar... ? Återkommer!

Bra val Farmor! Har du kollat upp så att du inte har nån fysisk anledning att vara trött? Trötthet av fysiska orsaker var en av anledningarna tror jag till att jag hamnade där jag var. Tror inte riktigt att jag har en "beroendehjärna" på samma sätt som några härinne. Jag får ju ingen kick av fyllan. Ville sova, vila bort tröttheten.

Det första du behöver göra är att förstå är att alkoholen är den mest effektiva ångestdämparen som finns för stunden. En chefsläkare som sa till mig. Det är också så att de flesta med ångest har druckit sig till den eller förvärrat den. Detta måste du inse först! Alkoholen skapar ångest, oro, stress och nedstämdhet. Det förstör balansen i belöningssystemet. Det skapar ett större och större begär efter alkohol! Vi har bollat det där i min tråd bla Drycker och Holistic. Finns någon länk till en jättebra föreläsning (film) som drycker lagt in som jag kopierade in i min tråd.

Det finns annan och bättre medicin att få för bipolära-, depressiva och ångstinslag. Du kommer aldrig att få rätsida på ditt mående om du använder alkohol regelbundet och i större mängder. Så är det. Ta hjälp. Kontakta en beroendemottagning som kan detta. De kan ge dig bra råd, mediciner, terapi/samtal och sätta upp en plan som fungerar för dig. Ge inte upp om det inte fungerar på en gång, prova igen och igen. Till slut fungerar det. Du mår bättre utan alkohol i längden. Jag lovar!

Lycka till nu. Sätt upp en plan, skriv och läs och ta all annan hjälp du kan få.

Freddie.
Mitt snedsteg gör att jag ska kämpa ännu hårdare, jag har bestämt mig för att förändra mitt liv och så ska det bli, men det är en tuff väg att gå.
Jag har inte haft alkohol hemma, det är mycket viktigt för att inte trilla, igår hamnade jag i en situation där det fanns, och trodde att jag skulle klara några folköl, men icke.
Nu gäller verkligen att inte ta det första glaset mera, då kan det heller inte bli det tionde, detta ska jag jobba för.
Vi hörs igen Freddie, ta hand om dig ?

Xoxo.
Tack för att du tror på mig och ditt stöd, som du säger så finns det en helt otrolig värme och kärlek här, människor som förstår hur det är efter ett snedsteg.

Jag funderar fortfarande mycket på AA men jag vågar fortfarande inte gå dit ännu då jag bor på liten ort, det behöver nog mogna lite till, tror annars att AA verkligen är en otrolig tillgång på hjälp och stöd.

Skulle aldrig klarat så många vita dagar utan er här på forumet.
Stor kram ?

Hej! Jag crashar din tråd lite. :)

Jo, de där mindfulness och acceptansövningarna, berätta mer om dem. Och finns det länkar?

Strongt du är!

Tack för ditt snabba svar Ebba, det värmer att höra.
En dag i taget är det som gäller antar jag.

Det finns alternativ!

Låter gott och precis i min smak! Jag gillar enkla recept, hetta, grönsaker och variation. ;-)

Du fick mig att skratta (igen).

"Att det trevligaste forum jag varit på, är ett forum med en massa alkisar. Det måste väl ändå betyda något! :-) " Jag håller helt med dig! :-))

Leverjag, jag läste dit fantastiskt fina inlägg i min tråd. Jag vet inte hur du vet, men du prickar alltid in rätt tillfällen när ett sådant inlägg betyder lite extra.
Jag väljer att svara i din egen tråd. När man läser andras trådar är det ganska tydligt att vanliga egenskaper hos oss alkisar är att vi har höga krav på oss själva. Ensam är stark. Vi vill prestera och vara den där riktigt duktiga personen. Vi vill ha kontroll. Att då helt plötsligt inse att allt faller med alkoholen är åtminstone för mig jobbigt. Att inse att "ensam är stark" inte funkar. Att man inte har kontrollen att ensam klara av att avstå.
Jag har som person alltid varit sluten. Pratar ogärna om mig själv och är världsberömd för att kunna hålla en hemlighet! :-) På något sätt och av någon anledning går det så mycket enklare att prata om sig själv här. Att det trevligaste forum jag varit på, är ett forum med en massa alkisar. Det måste väl ändå betyda något! :-) Vi är helt enkelt vädligt trevliga och sociala människor.
Det är spännande att lära känna människor så förutsättningslöst och så kravlöst som man gör här. Vi vet egentligen inte så mycket om varandra. Vi vet inte vad andra heter, hur gamla de är, var de bor eller vad de jobbar med. Vi har aldrig sett varandra. Ändå fungerar personkemin och man vet när man träffar en riktig vän. Jag är alldeles övertygad om att vi hade blivit mycket goda vänner "in real life"
Integritet är för mig att man står för sina åsikter. Man låter sig inte påverkas av andra utan gör egna val. Inte alltid så kloka tyvärr, men man står för de ändå. Det behövdes inte många inlägg från dig innan jag förstod att du är just sådan.
Jag har sagt det tidigare, men tjatar lite... :-) Jag är glad att få kalla mig din vän. Något gott måste jag gjort i livet för att förtjäna det!
Kram!
/Z

Kom på att jag såg ditt inlägg och sedan kom jul, födelsedagskalas och nyår. Tiden går så fort ibland. Hoppas att du haft en fint jul och ett trevligt nyårsfirande. Ditt sista inlägg var en summering av senaste veckan och du var inte nöjd. Du kände dig motivationslös.

Det jag reagerade på var det sista du skrev om att du ville gå ner men såg helt ok ut och har en liten storlek och därför inte känner dig motiverad att minska alkoholintaget. Min första tanke var; Är det för vikten hon vill minska, inte för välmåendet? Är det därför du tränar också?

Jag vet att det är viktigt med utseende särskilt när man är ung men du verkar ha så himla höga krav på dig.? Är du säker på att du mår bra någon gång. Gör du det när du väger som du vill och tränar som du vill? Är du tillfreds då? Tycker du om dig själv då?

Du verkar vara en smart tjej och påläst. Har du funderat på att jobba med självacceptans? Jag har haft enormt höga krav som mest orsakat onödigt lidande. Har du läst böcker som det tipsats om här? Tror det var aqua som skrev. Förresten, testade du yogan?

Hoppas du tar hand om dig, mår bra och jag vill önska en riktigt god fortsättning på det nya året!
?

Förlåt om jag skräms... vet att jag har den effekten emellanåt. Menar i vart fall inget illa, vilket jag hoppas att du förstår. Bit ifrån annars ;-)

Puss&Kram

Passar på att hoppa in och önska dig en riktigt god fortsättning på det nya året! Hoppas du mår finfint och att du fått lite lugn och ro.
Puss&Kram

Jag ska berätta imorgon :)

Jag höftar lite när jag lagar mat på ett ungefär ser receptet ut såhär:

1-2 medelstora gula lökar
1-5 vitlöksklyftor (beroende på hur mycket man gillar vitlök :-p)
2 burkar krossade/passerade tomater
1 1/2 - 2 1/2 dl röda linser
1/2 tsk salt och 1/2 tsk svartpeppar

Stek löken och häll sen på tomatkross och likser och ev en-två burkar vatten också.
Låt koka i 15 min ca tills linserna blivit mjuka.

Smaksätt/variera med
Hackad färsk chili
Ketshup/socker
Cayene/tabasco
Champinjoner
Olika typer av bönor
Rivna morötter eller äpple
Färsk basilika, persilja, Fetaost/salladsost, pasta, olika typer av frön, riven parmesan till servering.

Jag brukar köra grundreceptet + Ketshup och nån stark krydda, smakar av under tiden jag lagar så det är svårt att säga nån exakt mängd. Sen serverar jag alltid med pasta och salladsost. Avokado är gott att ha till också. Idag toppade jag med avokado och grön- och svartkål.
Väldigt variationsvänlig rätt:)

Stress är skit. Verkligen. Och undanstoppad sorg som pockar upp då alkoholen inte finns. Det ska bli skönt att slippa tröttheten och det slitna i kroppen. Det är nog det bästa, det att få tillbaka energin. Jobbet är räddningen men jag vill gärna kunna slippa rastlösheten som kryper i kroppen på kvällarna. Hoppas den ska minska.

Hur går det för dig Holistic?
Hoppas att du inte gett upp forumet nu när du inte känner dig så motiverad.
Jag kan relatera dina tankar ang utseende och alkoholintag och att det viktigaste är hur man ser ut. MEN DET ÄR DET INTE. Och herregud, har du stl 36 nu behöver du verkligen inte gå ner i vikt! Jag vet hur det känns att vara besatt av sitt utseende och vikt, det är piss. Men det är aldrig din kropp det är fel på, det är tankarna det är fel på. När du känner dig tjock/tror att du är pp väg att bli tjock är det inte för att det faktiskt är så utan för att du har sjuka tankar. Jag hoppas att du förstår att jag säger det här med all välmening även om det låter hårt.
Och lite anledningar till att dra ner på alkoholen även om du känner hyfsat nöjd med vad du väger:

Din psykiska hälsa

Du slipper bukspottkörtelinflammation,
Fettlever och Levercanser

Din kropp får lättare att bygga muskler, reparera skador och stå emot infektioner

Du minskar risken för högt blodtryck och på så vis också risken för diverse hjärtsjukdomar

Du minskar risken för typ 2 diabetes som alkoholister ofta får till följd av bukspottkörtelinflammation

Du har lättare att bli gravid (om du vill bli det nån gång)

Din hy kommer att må bättre

Din benmärg kommer att må bättre och risken för benskörhet minskar

Risken att drabbas av magproblem minskar

Du sparar pengar

Risken att bli socialt och ekonomiskt utsatt minskar

Många varmar kramar! ??❤

Du kämpar så själv. Tror verkligen det blir bättre om du berättar. Du kämpar med sug och det tog mig 3-4 dagar innan det värsta la sig och sedan ytterligare tre veckor innan det suget och tankarna minskade mycket.

Du får gärna dela recept på linsgryta. Jag gillar men vet inget bra recept. :-)

En dag i taget. Eller hur? Du kan, du vill och du klarar, om du vill!

Kramar (å tack för den fina hälsningen)