Senaste kommentarerna i forumet

Fint med pepp och stöttning Eulalia och farmor! Det är helt ovärderligt att kunna gå in här och skriva och framförallt läsa när det börjar svikta. Bli påmind. Både om hur risigt man mått och bli påmind om beslutet man tagit kanske bara några dagar tidigare och som rätt var det är känns helt oviktigt... vadå sluta dricka? -Du kan ju bara ta några glas och stanna där, viskar någon i ens öra. Jo tjena..
Har ju inte lyckats sluta helt än att dricka men är helt övertygad om att det är forumet som ändå fått mig att hålla ok (nåja) balans. Har ju trillat dit ordentligt många gånger sen jag reggade mig, men är säker på att utan AH hade det varit 1000 ggr värre. Är rätt usel på att skriva framförallt hos andra men bara av att gå in då och då och läsa lite, skakar om och påminner om hur djävligt alkoholen ställer till för en del av oss...
Har nyligen varit på obligatorisk hälsokontroll och fick då göra en hälsodeklaration om mina mat- och dryckesvanor bl.a. Tvekade först med att vara ärlig och fylla i som det är med mina alkoholvanor. Satt länge och tvekade innan pennan kunde sätta krysset i de rutor med många antal glas osv. Fick hjärtklappning när jag skulle fylla i om jag eller någon annan är oroad över min konsumtion... valde att vara ärlig och kryssa i ja i båda rutorna. Min son har nämligen påpekat att han tyckt jag har varit för berusad vid några tillfällen. Det är något jag helst velat förtränga. Gör ont att ens tänka på det...

Tror att man ska vara lite egoistisk här i forumet och skriva när man behöver och orkar. Definitivt också skriva när man dricker även om det inte alltid känns så roligt. Men du är här för din skull och om du skriver så får du lite mer perspektiv. Se det som en process att sluta dricka istället. Lite misstag på vägen gör då bara vägen lite starkare.

Mycket bra skrivet! Får tårar i ögonen och kolsyra i näsan av denna text!
Tack!

Vackert!

Välkommen tillbaka! Tycker det är underbart när folk kommer tillbaka. Lite klokare!
Ja det bästa rådet jag har är att ta bort att alkohol hemma.
Och ha en lång nykter period nu.
Jag klarade helt enkelt inte av att hålla måttligt drickande hemma. För mig eskalerade drickandet efter varje nykter period. Höll bra nivåer ett tag, men sen blev det mer och mer. Nu har jag hittat en väg som kanske fungerar. Alkohol är enbart socialt. Så hemmasippandet är över. Och det är faktiskt underbart att helgen är nykter (och nästan alla andra dagar också).

har du överträffat dig själv - och det vill inte säga lite! Så bra, så mitt i prick!
Tisdagskramen... bästaste forumbrorsan ? / mt

En gång i tiden...
* Var jag ledsen och behövde tröst, alkoholen hjälpte mig att få den att försvinna för en stund.
* Var jag arg och förbannad, alkoholen fick den att vända för ett tag.
* Hade jag gjort något dumt och fått ångest, alkoholen fick den att lindras.
* Hade jag varit duktig och behövde boostas, alkoholen gav mig bekräftelse.
* Kände jag avgrundslös sorg, alkoholen fick mig att dela den med någon.
* Jag var bara så där outgrundligt glad, alkoholen fick mig att vilja öka på den.

..jag var en känslomänniska och behövde alkoholen som en livskamrat, en som stöttade mig genom livet.

Till slut behövde jag den allt oftare....
...den gav maten smak.
..den gav helgerna någon mening.
...gav mig sällskap som ingen annan mänsklig person kunde ge mig.
...gav mig en anledning till att överhuvudtaget vilja leva...

Till slut upptäckte jag att den hade tagit över mitt liv...
Den tog mig ifrån mig mina vänner och isolerade mig i hans låtsasvärld, den som bara han och jag förstod, och ingen annan tilläts släppas in i.
Han ljög för mig, sa att allting var bra, fast det aldrig var det.
Höll mig i ett järngrepp och lät mig inte få ta egna beslut, vadå ta en vit helg, du undslipper inte mig.
Varje gång han klev ur mitt liv så lämnade ha kvar en oinbjuden gäst, herr ångest som jag tror var hans kusin.
Han rörde till mitt liv och skapade oreda, ändrade planeringar och förstörde min ekonomi.
Jag fick nya omprövningar jag inte behövde, prioriterade om, förändrade min syn på livet som egentligen inte var mina, utan hans.

Herr alkohol är ingen vän utan en falsk följeslagare som har allt för lätt att bita sig fast och göra sig oumbärlig.
Han tar över och ställer till oordning, får mig att ljuga för dem jag älskar, ändrar min sinnestämning till något jag inte är.

Han förändrar mig, eller var det inte det jag egentligen ville, jag är ju en känslomänniska som ville ha en förändring, eller hur?
Men det var inte det här jag ville ha...

Mitt livs svåraste beslut var att göra slut med den som hade ställt sig i första ledet, den som tröstade, skyddade mig ifrån det verkliga livet, skapade glädje och var....min bäste vän.

Herr alkohol, försvinn ur mitt liv och ta med din olycksbroder ångesten med dig, vill aldrig mer att våra vägar korsar varandra igen.
Jag ska försöka klara av att hantera MITT liv på mitt EGNA sätt, ta alla motgångar med mod att närvara i medvetenheten.
Inte flumma bort den i din värld där allt får rasera i bakgrunden.
Inse att verkligheten är hård och obeveklig, men enda sättet att möta den är med ansiktet först, rakryggad.

Inte lätt, men det har fungerat för mig i mer än sju år.
Varje gång jag ser ett fyllt vinglas, en kapsyl som pyser till, ett immigt ölglas en champagnekork som ploppar till så bet jag att min forne vän finns i min närhet, men inte låta våra vägar korsas och inleda en vänskap igen.
Det lockar med fuzzet i mitt huvud och bara lämna skiten i bakvattnet, men det är som att skita i badvattnet, någon gång slår det tillbaka mot en, och det försvinner inte av sig självt, någon måste ju ta hand om det....någon gång.

Därför håller jag mig kvar i verkligheten, det kan verka vara tråkigt, men det känns....ärligt och väldigt närvarande.
Det finns andra glädjeämnen, det svåra är bara att komma ihåg var någonstans jag förlorade dem på min resa med vännen alkohol.

Jag väljer att ha många vänner istället bara för en, så länge korken är kvar i flaskan....kan jag inte höra dig Herr Alkohol.

Berra

Det låter hoppfullt med en omstart! Lycka till! Du har en bra plan med strategier.

Vilken fin tanke, att jag ska vara lika omtänksam mot mej själv som jag är mot andra.
Den reflektionen ska jag bära med mej. Det finns en viss risk att jag dömer mej själv så mycket hårdare....
Jag fortsätter att berätta om mitt alkoholberoende,, idag för ännu en vän. Tänk, det kommer alltid fram flera som börjat att ifrågasätta sitt eget drickande. Vi ska inte vara rädda att dela våra erfarenheter med flera även utanför forumet. Jag är övertygad om att många fler vill lyssna, prata om det och reflektera över sina egna vanor /ovanor. ?

Var det igår du drack? Det är inte så lätt att hålla kursen, men genom att fundera på vad som hände då lär man sig strategier för att inte hamna där igen. Jag tycker att du ska vara nöjd över dina nyktra dagar. Och fortsätta att kämpa.

Du verkar motiverad. Ge järnet.

Tio nyktra dagar sen kväll med alkohol i sällskap. Varför motarbetar jag mig själv?

Fortsätt kämpa på @vinärgott! Det går inte för att hjärnan är dum och vill ha mer mer mer av sin drog. Det är kemi helt enkelt. så tänker jag iaf. Ny vecka nya tag, tillsammans fixar vi det här! :)

Lite viktväktarnetod över ditt sätt att försöka kontrollera drickandet. Intressant! Kanske funkar, men om man sparar länge så blir nog baksmällan inte att leka med.

Tack för ditt inlägg i min tråd?

Jag har jättesvårt att sätta upp en maxgräns när jag är ute på krogen. hela stämningen och grejen gör att man aldrig känner att det är tillräckligt efter dom där 2-3 glasen man bestämt sig för... jag har kommit fram till att om jag satsar hela tiden på att inte dricka alls så har jag störst chans att klara av att hålla mig vid en låg konsumtion. Jag försöker liksom skjuta på beslutet/suget att dricka så länge som möjligt och har som mål att varje dag hålla fast vid nollan. Men blir det inte så tänker jag inte deppa ihop heller. Det har hitills funkat rätt bra faktiskt :)
Förstår att det är stressigt med lägenhetsköp, det är ju en stor grej. Hoppas att den här veckan blir mindre stressig för dig och att du klarar att hålla dig till ditt mål med 6 enheter. Själv fortsätter jag på att ta en dag i taget och ha nollan som mål för den befintliga dagen. Kram!

Jag blir bara så glad när jag läser dina inlägg LenaNyman. Du får en att inse att det är lite större än sluta dricka, den resa som vi är på tillsammans. Spännande och kul är det att läsa om jordfräsarr och pippigula blommor i en gul vas. Fast just vas och blommor vet jag inte riktigt hur jag ska ställa mig till i det hem jag skapat åt dig i mitt huvud. Känns som att det ska vara lite trendigare än vad jag tänkt mig. Knepigt det där när nån skriver nåt som ställer allt på ända ?.

Det går bra Sisyfos, jag är här då och då men läser mest just nu.
Till helgen blir det fyra veckor sen jag tog ett snedsteg och det känns bättre än någonsin, mitt tänk har sakta börjat ändras, men det kan ibland komma infall särskilt på helger då suget kommer snabbt och intensivt men det går över om jag ger det lite tid, det är vid dessa tillfällen jag har min svaga punkt.
Men även dessa tillfällen har blivit något lättare att hantera.

Nej, jag har inte kommit iväg till AA ännu, jag tycker det går ganska bra nu så jag vill se om jag fixar detta ändå, jag får mycket styrka härifrån forumet.
Hur går det för dig??
Ha en fin kväll ?

Veckan har gått sådär. Från måndag till fredag drack jag 4,5 glas alkohol och jag trodde att jag skulle nå veckomålet. På lördagen gick jag på en stand up comedy show. Planen var att dricka 3,5 glas men jag drack 5,5 glas alkohol. Den totala veckokonsumtionen blev alltså 10 glas istället för 8 glas alkohol. Jag tänker kompensera förra veckan genom att dricka max 6 glas alkohol den här veckan.

Blir så glad för din skull. Skönt med en gemensam insats också, för dig och käre särbon.

Stor kram!

dricka upp vad som finns känner jag igen. Ex om vi druckit vin till maten och det fanns kvar dagen efter fick jag ingen ro förrän det var uppdrucket, och då ville jag ju ha ännu mer. Bra att du inte dömer dig själv för hårt Eulalia och fint att helgen blev lyckad! Skickar en hälsning och hoppas veckan kommer gå bra.

Tack, kära ni, för så fina hälsningar. Jättekram till er båda!

Du är klok som en bok. Känner ofta att du träffar helt rätt i det du skriver och jag känner igen mig i mycket. Slentrianmässigt drickande.., just vad jag hållt på med. Nu är det ju stopp på det, vilket oftast känns skönt. Fast ibland kan jag sakna det också. Knäppt. Jag har inte kommit så långt än. Men jag är bestämd med vad jag vill och har tydliga mål. Funkar för mig än så länge.
Farmor, blir alltid lika glad för dina kommentarer i tråden ;) Hoppas du är lika omtänksam om dig själv som mot oss andra här på forumet?

Så trevligt om du också gillar den! Han är ett bra exempel på hur det kan gå. Att jag blev så fast vid hans historia beror säkert på att ungefär samtidigt som jag slutade dricka så var hans otrohetsaffär på alla löpsedlar. Och jag var övertygad om att han börjat dricka igen. Man känner igen sina gelikar. Tidigare på våren hade han skrivit en ledare i en ny tidning om att han nu klarade av att dricka kontrollerat igen och det trodde jag ju inte på. Så jag uppskattar hans ärlighet i boken och önskar honom verkligen lycka till. Som jag säger, man behöver inte göra alla misstag själv, man kan lära av andra. Ha det gott, Muränan!

Jo har nog inte tid o jobba nu när jag har hunden, vet inte vad jag skulle göra med han under tiden. Har skrivit upp mig på valpkurs, men de väntar fortfarande på ledare för den.