Senaste kommentarerna i forumet

Det måste va ett väl grundat beslut tror ja, senast ja var på fest o blev bjuden sa jag bara "nej jag tar en vit månad" o de blev inga följdfrågor på de. Skit i vad folk ska tycka eller tänka o gör vad som känns bäst för dig. Och jag ångrar inte att jag inte drack, hade varit så onödigt. Men har en konsert om nån månad o då har ja inte bestämmt mig för om ja ska dricka eller inte, e så jävla nervös, aldrig varit på konsert nykter förr heller. Men det kanske kunde va nåt o prova.

Jo jag har först nu på senare tid börjat bli mer klar över att jag vill göra det för min egen skull, men det går inte att bortse ifrån att mina närmaste också vinner på det vilket känns nästan mer motiverande. Jag är själv uppväxt med anhöriga som haft risig hantering av alkohol och vet hur ont i magen man får av det som barn, och det vill jag aldrig utsätta mina barn för utan jag vill verkligen ta kontrollen medan tid är. Att det ens har gått så långt som det ändå har gjort hade jag nog aldrig trott om någon hade sagt det för tio år sen. På sätt och vis är det hjälpsamt att tänka att jag har sämre genetiska förutsättningar än andra och bör avhålla mig av den anledningen också. Om jag tänker så (vilket är sant) så är det lättare att argumentera mot tanken på att jag borde kunna dricka "som alla andra".

Tack för tipset Sisyfos! Har testat a-fritt rött och tyckte inte det var nåt vidare då, men får kanske prova igen. A-fritt öl funkar däremot bra, smakar helt "normalt".

Jag skulle tacksamt ta emot tips på hur ni andra hanterat sociala situationer (aw, fester, middagar etc) efter ni bestämt er för att inte dricka. Jag är rädd att jag kommer att ha svårt att tacka nej inte bara av sug utan lika mycket av feghet

Ja, jag vet att många här på forumet inte tycker att a-fritt är bra, men för mig funkar det. Gott? inte i närheten av rött vin. Det vita är bättre. Men för mig funkar det att ersätta med och på så vis ändå få känslan av avslappning. Jag har väl känt att jag inte orkade bekämpa både a-beroende o beteende samtidigt. Och för mig triggar det inte suget. Jag är just nu inte heller orolig för att ersätta det med a-vin.

Tack för hälsningen.

Önskar inget hellre än att jag hurtigt kunde säga att jag är på gång och mår bra igen.
Men, så är inte fallet. :(
Känns som om att jag är en bra bit på väg att dricka ikapp allt jag inte kunde dricka under den långa period jag inte drack.
Några nyktra dagar här & där blir det, men längtar hela tiden efter ruset. Eller, längtar är kanske fel ord? Ett ständigt sug kanske är en bättre beskrivning.
Tanken att sluta igen finns där, men är alldeles för svag.
Men, men, hoppas hitta tillbaka igen. Vet bara inte hur jag ska finna styrkan.

Ha det gott. //Buzzz

Japp tristessen va definitivt en stor anledning till varför ja drack, man sitter i sin lilla cell mellan 4 väggar alldeles för mycket. När man dricker blir man iallafall kreativ o timmarna flyger iväg, man pratar me folk man aldrig snackar me annars.

..inte det enklaste Chris men Jag tror att om man kan fylla sitt liv med en massa andra saker såsom intressen,familj,träning osv så har man större chans att lyckas. Vidare så är det viktigt att bli påmind för att inte halka tillbaka i gamla hjulspår. AA är ett bra forum för detta och även för att bli förstådd och accepterad.

Tjoho! Det går ju bra det här, inte lätt alltid men det går bra. Kan sakna alkoholens effekter...särskilt i stressiga jobbperioder, men det var ett bra tag sedan jag saknade smaken. Ibland tror jag att jag också druckit för att jag haft tråkigt, blir lättare uttråkad nu och det är en utmaning att hålla mig sysselsatt. En del har reagerat lite trist, och inte direkt uppmuntrat mig. Kommentarer som att: ja, så kan man ju också göra, eller ok, men till sommaren då dricker du väl igen?
Men alla fördelar! Piggare, sover bättre, mindre oro, gladare, tappat några kilon, frihetskänsla, mer närvaro...

Campral dämpar sug och när man dricker får man inte ruset

Men jag har studerat fenomenet på väldigt nära håll och hällt i mig en hel del själv innan jag insåg vad jag höll på med..
Jag tror inte på några skamsna "titta-under-lugg" löften.. Skammen gör inte saken bättre, utan leder bara till mer smussel (och att man börjar gömma alkohol och därmed egentligen dricka på ett mer oberäkneligt sätt) Gömmer man A, så börjar man fungera som rökaren som går ut och tar ett "tvångsbloss" varje gång det är reklamavbrott i en film.. oavsett om det var tio minuter sedan eller en halvtimme.. Eftersom man blir osäker på när man ska kunna röka nästa gång, så passar man på att tända nummer 2, när man ändå är ute (efter att ha stressrökt nummer 1..)
Jag tror att du kan bryta vanan om DU vill och för din egen skull! Att göra något för någon annan skull brukar inte fungera
kram!

Haha ja inte är det nåt att skratta åt egentligen, men det är nästan komiskt hur icke-unik jag är i mitt beteende. Hälla upp småskvättar - check. Sambon får ett glas, och då kan jag intala mig själv att vi har "delat" på en flaska vin (låter ju oändligt mycket bättre än att jag har druckit 4/5 själv...).

Tack för att du skakar liv i mig, etanoldrift! jag brukar aldrig klara av att vara såhär klarsynt förrän efter flaskan är tom...

Många har sagt det före mig, men oj vad bra att det här forumet finns. Särskilt för mig som inte pratar om problemet med nån (annat än om sambon konfronterar mig, men då blir det mer ett skamset, undergivet "ja jag lovar"-samtal)

Hur blir man av med skiten?

Och jämföra med hur det brukar sluta.. Nej troligen blir det inte "ett" glas medan du lagar mat.. Har du en box, blir det X antal "skvättar". Som givetvis inte räknas som "fulla glas".. Min gubbe brukade fungera på det sättet.. Sa oftast - Äh det var ju bara en mun,( för att skölja ner nåt..) Eller "bara en liten snutt".. Aldrig ett helt glas.. Jodå, jag räknade dessa skvättar en gång, när jag var som värst påverkad av mitt medberoende och kontrollbehovet stod på topp.. 6 st, "skvättar" (a´ ungefär ett halvt glas vardera) blev ju ca 3 glas.. Sedan hälldes det givetvis upp ett helt glas till maten.. (hoppsan var det nästan tomt i flaskan.. konstigt, vi får öppna en till så du får ett helt glas också..) Tablå..

Alltså en vecka avklarad, och redan nu börjar förrädiska tankar om att det kanske vore trevligt med ett glas vin till middagen ikväll, med en god bit mat... Det känns som om den där bilden av att det vore mysigt med ett glas vin samtidigt som jag lagar middag och lyssnar på musik ALDRIG kommer att försvinna. Jag har haft den som målbild för dagens strävan så länge så jag vet inte hur jag ska kunna ersätta den eller ens om jag orkar bry mig om att försöka

brukar säga Grodan, dag 4, kan inte vara bättre just nu!

Tack Etenoldrift, Sisyfos och Fenix. Eftersom jag hoppat in och ut här och i nykterheten har jag på liknande sätt följt din tråd Fenix. Jag minns att jag blev irriterad på dig när du återföll. Idag vet jag bättre. Det var mig själv jag såg i dig. Vad gäller min dotter så är det så att jag vuxit upp med en mamma som var så alkoholiserad att hon tidvis var hemlös och slutligen gick bort för att levern gav upp. En av mina djupaste längtor var att få ha ett djupt och allvarligt samtal med henne där hon på riktigt kunde berätta vad som hände med henne och varför hon ibland valde bort oss barn till förmån för A. Min dröm var också att jag skulle kunna berätta för henne hur detta påverkade mig. Det närmsta jag kom detta samtal var en behandling där min mamma "konfronterades" av mig och min syster. Hon blev helt psykiskt sänkt/själsligt sjuk av detta och det är en skamfläck jag för alltid bär med mig att jag ställde upp på denna metod. Med detta i bagaget har jag försökt få till ett samtal med mina barn där jag och de på ett respektfullt sätt kan vara så ärliga som möjligt mot varandra kring mina alkoholproblem. Jag har i hög utsträckning lyckats med min ena dotter men inte min andra (ännu). Att vara ärlig innebär inte att jag kan lova att vara nykter till 100%. Det innebär inte ens att jag kan lova att försöka till 100%. För mig betyder det att faktiskt vara öppen med att ett av mina problem är min sviktande motivation. Ibland är den på topp (100 %) men ibland är den inte det och det är framförallt då jag behöver hjälp/stöd som jag beskrev i föregående inlägg. Jag är inte glad över att behöva involvera mina barn överhuvudtaget, men å andra sidan har de alltid påverkats av att jag druckit och då försöker jag ge dom second best -ärlighet.

Dagarna springer och Grodan åker med - redan fjärde dagen.

Eder Groda

att du hoppat tillbaks till forumet Grodan! Vi är nog rätt lika, med dessa återkomster till drickandet när man mår som bäst. Nu hoppas jag för min del att det är över. Jag insåg i våras att jag behövde hjälp, och nu går jag en gång i veckan till vårdcentralen och tar min antabus. Man får ju inte vara dum, precis som du känner jag mig själv vid det här laget när det gäller alkohol, och någon gång måste man ju ge upp. Känner mig nöjd med livet nu, och en stor förklaring är att jag inte är besatt av detta drickande. Jag har förklarat för mina vuxna barn och att jag har problem med drickandet, och jag tror att de är väldigt nöjda med att jag är nykter när vi träffas, även om jag aldrig varit otrevlig mot dem när jag druckit. Man kan nog säga att jag tog hjälp av mina barn när jag berättade, det finns i bakhuvudet att det skulle vara skämmigt att dricka när de nu vet att det är ett problem för mig.

Ja, jag drack också till stor del "vanemässigt". Försökte inte ändra vanan inledningsvis, utan bytte mot A-fritt. Smygdrack även a-fritt till en början.... Hur dumt låter inte det? Men nu när hjärnan är fri från a, så kan jag bryta även beteendet. Värt ett försök, även för dig tycker jag.

jag vill veta vad det finns för risker om man tar campral och dricker vin?

Grodan, din ärlighet mot din dotter tror jag är bra, men nu är du så illa tvungen att klara detta också :-). Jag har inte varit ärlig mot mina barn. Tror sonen skulle behöva höra mig säga att jag hade problem, men att jag slutat dricka, men jag är ff för feg på nåt sätt. Såna berättelser som dina blir en inspiration. Jag tror att du kan klara det även utan din dotter. Nästa gång du behöver stöd att stå emot, tänk på din kloka dotter. Sätt henne på andra axeln och låt henne föra dialogen med djävulen på andra sidan. Hon verkar veta mycket om dina triggers och ursäkter.

Var ett tag sen jag skrev något själv men är inne och läser varje dag. Hjälper mig att inte glömma varför jag sökte mig hit. Livet går inte direkt på räls dessa dagar. Den sjuka familjemedlemmen blir inte bättre. Iofs inte sämre heller utan det är stiltje på den fronten dessvärre. Hade varit skönt med något positivt runt detta. Fick ytterligare lite salt spritt i mina sår igår då jag gick miste om en ny tjänst som hade hjälp mig mycket i mitt framtida yrkesliv. Blev dessutom än värre då jag fick till mig att det jag rök på var enbart dålig taijming. Blev mycket besviken över detta. Låter som jag gnäller över det mesta just nu men har för tillfället ingen medvind alls förutom att suget efter A fortfarande är noll. Det är ju faktiskt en grej att vara nöjd och belåten med och försöka bygga vidare på då andra saker skiter sig.

Tänkte på hur mycket du har gjort och upplevt de senaste åren. Både en inre och yttre resa. Det måste få ta tid att landa och jag tror att det lätt blir så att man kommer lite ifrån både nära vänner och andra när man jobbar med sig själv både på insidan och med yttre förändringar. Man har ju svårt att hänga med själv... Så att vännerna halkar efter är nog rätt naturligt. De kommer ikapp när det lugnar sig lite. Tror att det sämsta du kan göra nu är att lindra saknaden efter barnen och sambon med vin. Ta tillfället i akt och ge dig lite tid att känna all sorg och annat. Du är stark Sattva! Bara att läsa om alla livsförändringar som du gjort de här åren kan få en att känna oro, men jag tycker att du ska ge dig lite tid nu att leva i nuet och att känna dig stolt över de val och de förändringar som du faktiskt har vågat göra. Imponerande är de!

Oh så klok Vilja! Jo men så är det ju, även om jag upptäcker efter ett år att jag vill tillbaka till alkoholen ( tror knappast det;)) så gör ett år varken till eller från. Men det har väl varit en lång process helt enkelt. Som när jag lämnade mitt äktenskap. Funderade fram o tillbaka länge, alldeles för länge. Men ångrar inte en dag när det väl var gjort, trots att det inneburit en massa jobbigt på olika sätt.
Det är bara att göra, en dag i sänder.

Ser ut som att det inte gick så bra. Tycker att du ska göra dig av med din a hemma. Det är svårt att ha vinna en dialog med djävulen på axeln om man har tillgång till a.

Vet du att du verkar ha en underbar självinsikt. En insikt om varför du dricker och hur det får dig att känna. Just det beteendet du beskriver och den känslan du beskriver är ju en stor anledning till varför man dricker.
Jag har inte druckit så mycket när jag varit ute, men på slutet av min drickakarriär så drack jag i smyg och skulle dölja att jag var påverkad. Då upplevde jag lite samma känsla som du har nu när du har druckit. Jag blev pratigare, smartare, tyckte jag själv, men eftersom jag samtidigt skulle dölja det, så blev jag så medveten om det på något sätt. Inte så kul!
Jag kan dricka nu när jag går ut, men mitt problem var aldrig att jag drack för mycket i just de sammanhangen, så jag vet inte om du kan lära dig att hålla en bra nivå. Det kanske kan gå. Du drömmer om att det ska bli mindre skillnad på dig nykter och berusad. Du kanske skulle gå och prata med någon som kan ge dig stöd på vägen i din personliga utveckling. Du skriver att du går runt med mycket självkontroll. Varning, nu kommer ett råd från en amatörosykolog: Om du inte känner att du kan och vill ta hjälp, så kanske du kan börja skriva nån typ av dagbok och ge dig själv små nyktra utmaningar. Du verkar veta så väl hur du skulle vilja vara och du kan nog med små steg faktiskt bli sådan. Men sluta drick en period, så att du inte behöver lägga för mycket tid på att ha ångest för vad du sagt och gjort. Lycka till!

Hej! Hur ser din nedtrappningsplan ut? Och hur ser dina tidigare försök att sluta ut? Tycker verkligen inte att du ska skämmas för att söka hjälp, även om jag förstår att det är svårt.
Om du ska klara av att trappa ner på egen hand, läs om biverkningarna här på forumet och häll ut spriten. Du klarar dig nog med öl under din nedtrappning. När man dricker är man ju inte världens smartaste direkt, så att trappa ner själv och ransonera sprit när det finns obegränsad tillgång måste vara extremt svårt. Det är ju nästan givet att man klunkar i sig när man blir full. Det finns andra med mycket mer kunskap och erfarenhet av abstinenssymptomen och att trappa ner. Just de fysiska symptom som kommer är ju lätt att uppleva som panikattacker. Svettningar, hjärtklappning etc, så just därför kanske du skulle behövs hjälp för att trappa ner, eftersom du verkar ha en tendens att lindra just den typen av symptom med sprit. Hoppas det går bra för dig och känn dig stolt över ditt beslut att sluta, även om du behöver söka hjälp. Livet på andra sidan är så mycket bättre.