Senaste kommentarerna i forumet

I det läget är det bra att hitta ett alternativ istället för vin. Dusch ? låter bra och kanske ett gott The, mysig musik och tända ljus...
Stress är verkligen en riskfaktor som vi måste vara beredda på att hantera på ett annat sätt än tidigare.
Men det går!

Ja här är vi många som tar ett steg i taget. Fint att du har stöd från din sambo. Du låter insiktsfull och eftertänksam.
Du har erfarenheter som kan stärka din motivation. Ge inte upp!

Hej och tack! :)

Jo, jag ska försöka att skippa det där första glaset. Men det är svårt. Jag menar: jag har velat det i kanske tio år nu, åtminstone velat det innan jag bestämmer mig för att trots allt åka och köpa den där kvartingen. Jag har aldrig trott att jag kommer att kunna dricka bara ett glas, det är inte det. Jag vet att jag måste dricka minst en kvarting innan jag är redo för att somna. Jag bestämmer mig minst en gång i veckan för att nu är det slut. Men så kommer beroendet, och plötsligt befinner jag mig på systemet, med den där åtråvärda flaskan i handen.

Ibland känns det som att alkoholismen är en kraft som är för stark för mig. Förstår du vad jag menar? Jag vill inte dricka, men jag vill. Det är en paradox. Hur slutar jag att vilja? Måste jag nå någon slags botten först? Jag vet inte. Alkoholhjälpens fakta säger att alkoholism ofta är en effekt av sociala omständigheter så som arbetslöshet etc. Men jag har ett arbete, jag har en bostad, jag har ett liv som jag älskar. Ändå måste jag dricka. Det är så jävla dumt. Så ologiskt. Men människan är inte logisk, det har jag förstått sedan länge.

Jag vill sluta dricka, men jag vill inte. Det är liksom där skon klämmer. Jag har ingen särskilt stark tilltro till den här föreställningen om det starka subjektet, att viljan kan förflytta berg, och så vidare. En människa är väl mest en summa av en massa krafter, inifrånkommande likväl som utifrånkommande, och mitt i denna virvelvind av krafter försöker man få kontroll. Men förgäves. Jag vet inte, helt enkelt. Ibland känns det bara hopplöst. Som att jag inte har någon makt över mitt liv. Som att allt bara händer.

Förlåt om jag är lite deppig och neggig. Men det är så allt känns just nu.

För övrigt är Lena Nyman en fantastisk skådespelerska! :)

Ja, farmor! Stress är en riktig fallgrop för mig. Idag klev jag upp kl 5 för att hinna plugga lite innan arbete, arbetade sen från 730 till 16, direkt till ridskolan med barnen skjutsade sen dom direkt till sin far. Har kört 16 mil idag. Plus att min gamla mor ringer o vill ha hjälp. Försöker med det oxå, o lyckas väl, även om jag bara gör det som måstes o sen kram o hejdå. Hemma till slut kl 2045, ut med hundarna sambon jobbar. Nu...suget enormt o jag helt slut. Måste duscha, jobbar mot suget. För jag har svårt att varva ner...

En dag när jag skriver till dig kommer jag skriva Eminem, haha. Försök hitta strategier som gör att du kan stå emot suget, det som passar för dig. Gå ut på en promenad, springtur, gör en god frukt- eller grönsaksdrink. Meditera eller kanske bara tanken på hur nöjd du kommer vara imorgon när du vaknar för att du stod emot kan vara belöning nog :-) Läs, läs, läs här om hur andra gör och har gjort. Lycka till!

"... meningen med livet kanske inte går upp för dig FÖRRÄN efter a good while utan ..."

När jag ändå är i gång; det kan precis lika väl hända att du faktiskt känner meningen, upptäcker meningen, skapar och återskapar meningen. En annan grej som kommer att hända är att du kommer att bli himla stolt över dig själv. Har du känt den där väldiga inre tillfredsställelsen efter just det där utomjordiskt häftiga penseldraget eller det där förlösande ordet? Så kan det kännas att börja regissera sitt liv också. Utan skit och bottenlösa avgrunder.

Välkommen. :)

Hur gör man för att klara sig utan första glaset, undrar du. Det viktigaste att inte ta, det första glaset. Jag tänker att du vill sväva bort med hjälp av alkoholen, förstärka den känsla som uppstår i dig när du målar och skriver. Sen blir det fler, kanske för att du så gärna vill förstärka allt det behagliga, och plötsligt sitter du där med för många uppdruckna glas i stället.

Kanske ska du bara bestämma dig för att testa en period, vilken du än väljer, helt utan. När man har den här ... hur ska jag uttrycka det ... alkoholistiska dragningen till glasen så räcker det inte med bara ett glas. Och suget och vanan att dricka fortsätter förstärkas och intensifieras till du kanske en dag inte kommer dig för att kliva upp och städa, inte kommer dig för att stanna vid en kvarting.

Ja du, kära Doldrums. Meningen med livet är en hårtransplantation. Det lärde jag mig en gång när jag såg Monty Python. Jag vet att det förmodligen känns helt skitkasst när jag säger till dig att den här meningen med livet kanske inte går upp för dig efter a good while utan alla dessa första glas. Å andra sidan trivs du inte med din nuvarande situation heller. Därför, Doldrums:

1. Skippa alkoholen för en tid.
2. Bered dig på att du kommer att romantisera det första glaset mer än nånsin.
3. Ta i alla fall inte det första glaset.
4. Under tiden, skriv, läs, känn efter, observera vad som händer.
5. Utvärdera.

Finns det nån mening då, utan alkohol?
Absolut. Ja. Da. Oui. Yes. Tveklöst.

Kram. Välkommen till en inre upptäcktsfärd.

Hehe ok, tack :) Nej drack ikväll (3 öl) o de blev varken bättre eller sämre.

Varken Leverjag eller jag skriver väl att livet är Guld och gröna skogar om du slutar dricka? Vi är båda oroliga för dig (tror jag) eftersom alkohol har en tendens att elda på alla negativa känslor som finns och endast hjälper oerhört kortsiktigt. Du glömmer tror jag att du faktiskt skriver i ett forum som är inriktat på att Förändra sitt drickande.,, och nej, du kanske just idag inte klassas som alkoholist. Du verkar inte ha så stora problem att avstå. Dock verkar du ju dricka trots att du inte vill, trots att du mår sämre av det och ibland mer än du tänkt dig. Vilket är ditt råd till dig själv om du skulle skriva respons på dina egna inlägg? Förstår att du har det jobbigt, men om du är ärlig, blir det verkligen bättre om du dricker? Och om det blir bättre... Du skriver att du blir mer social etc, då kanske du ska begränsa ditt drickande till de tillfällena så att du inte hamnar i ett beroende som du inte kan kontrollera eller ta dig ur.
Du får se våra inlägg som omtanke, inte som pekpinnar tror jag. Skillnaden kanske är hårfin ibland :-), men du får tolka det lite välvilligt.

men sen så tänkte jag "Varför då?" "Vill jag verkligen? Är jag sååå sugen?" Svaret blev nej, det är ju trots allt en vana att ta några glas i soffan framför tvn. Men så tänkte jag att jag loggar in här och skiter i glasen i kväll.

Ska nog börja hänga här lite mer, som sagt det går bättre och det är ju bra, men jag behöver allt finnas här på forumet.

Intressant tråd, tänker på de dårar som tror att det går att dricka måttligt igen. Hur skall man då få tillbaka den kidnappade hjärnan? Har själv varit nykter i 3 1/2 månad och mår bättre. Har så smått börjat tänka annorlunda och friskare.

Vad bra att mindfulness hjälper ibland. Jag trodde att du hade missuppfattat vad jag skrev. Jag tog inte alls illa upp. Vad bra. Oj panikångest låter jobbigt. Vad bra att du har pratat med din sambo! Nu kommer det att bli enklare för dig att hålla dig nykter.

Kram

Jag läser dina inlägg och tycker du är så stark, medveten och ärlig. Du inspirerar mig. Stor kram.

Härligt att det går bra! Mina 8 dagar ska också bli 8 veckor!
Visst är det skönt att kunna göra vad som helst. Bara ta bilen ? brrrrrum....

Nu känner också jag tacksamhet!
Ingen ångest över vad jag hällde i mej kvällen innan!
8 nyktra dagar och livet har vänt!

Dessutom om man nu dricker och inte slutar så borde väl det vara ett tecken på att man faktiskt får ut någonting av det, även om ja, det kan vara farligt.

Du slutade att röka! Vilken bragd! Du berättade för alla att du hade slutat. Var det en hjälp för dej att hålla fast vid ditt beslut?
I så fall kan du använda samma metod nu. " Jag ska inte dricka alkohol på den här semestern " om du inte vill dra till med " aldrig mer "
Jag har varit nykter 8 dagar nu, minns inte när det sist hände?
Jag berättar för mina nära att " jag dricker inte vin nu"
Kanske är det för alltid, det kan jag inte lova. Men känslan efter första veckan är så positiv så jag ser ingen anledning att hälla i mej alkohol igen.
Ta ett beslut och håll fast vid det! Lycka till!

Hah du får det att låta som "om man BARA blev av med alkoholen" vore livet "guld o gröna skogar". Den perioden i mitt liv då jag jobbade och mådde som absolut sämst, du skulle inte ens kunna ana, var en period på ett halvår då jag inte drack. I vilket fall som helst, köpt 5 starköl på runt 5% till helgen (som jag kanske startar idag då jag inte kan dricka på helgen). Drack senast i Lördags, vet inte hur mycket alkoholist det är på det.

Jag känner ett sug efter alkohol idag. Använder det för att ha roligt men än mer för att fly andra jobbiga saker i tillvaron. Fan. Förstår att jag har problem och skäms inför mig själv. Tack för att ni skriver.

Hej Sisyfos

Tack för brev. Jag tror jag kan börja med A-fritt och ha kul ändå. Igår drack jag en öl istället för fyra och hade minst lika roligt. Vi ses utan alkohol och har det bra men det känns inte bra som det är och jag vet att han dricker även utan mig. Kanske vill jag inte se hans problem. Vi har ett väldigt fint och kärleksfullt förhållande sedan 1.5 år och han har träffat min familj och jag hans. Det är jättebra förslag med massage och en gemensam hobby eller liknande. Tack.

Hej cruella.

Tack snälla för svar. Igår träffades vi och han drack öl när vi la pussel och åt tillsammans. Efter några timmar ville han att jag skulle ta en öl. Något jag sagt att jag inte skulle. Idag kan jag ändå känna mig lite bättre eftersom jag drack bara en öl. Ja det är som du skriver. Det finns ett stort skimmer över söndagarna och jag har tänkt att det inte kan vara så för evigt. Att jag kommer att börja dricka ensam. Jag har gjort alkoholprofilen som systembolaget har och jag ligger på övre delen av varningsgränsen. Det är därför och pga dåligt samvete som jag vill sluta. Igår sa min pojkvän att han skäms över att jag börjat dricka överhuvudtaget. Att det till stor del är hans fel. Men det är ju bara mitt. Han sa även att han vill minska. Ibland eller rätt ofta säger han saker som han ångrar redan innan han lägger sig. Jag har kontinuerlig kontakt med psykiatrin sedan 8 år tillbaka men jag har inte vågat berätta om alkoholen eftersom jag skäms. Jag vet att det inte är bra ihop med medicinerna även om de prover som tas i samband med medicineringen är bra. Än så länge. Det känns verkligen bra att jag hittade hit. Det öppnar mina ögon och jag känner genuin välvilja. Tack och ja, jag behöver sluta för jag är rädd för framtida konsekvenser. Känner att jag mår sämre psykiskt av alkohol. Tack för ditt brev. Tacksam.

28 år sen sist jag reste nykter....otroligt! Vilken resa detta är på flera sätt

En hälsning här från baren på flygplatsen att det går utmärkt att dricka te och titta på de andra runt om som dricker. Ser plötsligt fram emot landa om 15 timmar och slippa pluffset, magsvedan och dimmsynen mer än jetleg såklart. Har känt mig fräsch i huvudet idag. Klar i knoppen. Dag 6. Nu står jag ut. Måste hålla demonerna väck!
Bye

Tack för kommentaren i min tråd angående Smakförstärkare!