Senaste kommentarerna i forumet

Vin är himla gott, men inte dagen efter!

Att slippa tänka på a hela tiden! Intressant reflektion att ha eller vara. Heja dig Lena72 mot din dag fyra i rimlighet i intag eller inte alls!

NYKTER! Dag tre.... Stolt!
Vilka bra tabletter! Tänker inte ens på vin.
Natti
Kram

Och så mycket bättre stöd för din små fiskar- nykter!

Vilja, det gör mig lite rädd att läsa att du svajar. Du kändes så självklar på nåt sätt. Och det finns ju några till som efter långa nyktra perioder återkommer och har trillat dit igen och har svårt att ta sig ur träsket. Jag är rädd att slappna av och glömma. Rädd att vilja belöna mig och koppla av med alkohol igen. Rädd att hamna där jag var. Tror nu att jag har en strategi som fungerar, men skulle behöva nån slags varningssignal som skulle börja ljuda om jag börjar dricka hemma.
Och FM, min kropp protesterar också högt mot a. Kanske tänker man då lättare efter. Får hoppas att jag känner som du om jag klämmer i mig tre glas. Varför blev det tre förresten, tre glas är ju eg rätt mycket. Drygt 1/2 flaska. Skönt i alla fall att du inte fick mersmak utan tvärtom, men det skrämmer mig lite, suget och besluten som verkar dyka upp när MSN minst anar.

1. Häll ut spriten du har hemma.
2. Gå till VC och berätta så kan du få B vitaminspruta och antabus
3. Ta antabus en så du inte kan dricka. Du ger dig då en chans att tillfriskna.
4. Fundera lite över AA himla bra stöd.

Välkommen hit och bra att du insett allvaret.

Hej Vinärgott, och alla andra! Hoppas att vi kan peppa varandra, tror att det behövs och är bra från någon i liknande sits. Ha det gott alla som kämpar på olika sätt!

känner mig duktig. och ska jag vara ärlig så var det en himla bra tag sen jag hade två helt vita dagar på sträck, kanske i mars sist. men nu är det nya tag.

Och inte bara en gång. Tors-söndag. 2 standardglas per dag blev det. Men inte hemma. Krogen och middagar hos vänner. Jag släppte..
Nu blir det en vit vecka. Jag lovar.

också en dag i taget, jag dricker på veckodagarna och helgerna, men nu ska jag försöka minska det, en dag i taget! Lycka till!

Jag som hatar när andra bara försvinner från forumet och så gör jag det själv? Tror att jag fick en överdos av att tänka på alkohol hela tiden i och med forumet, det var nästan så jag blev deppig av det. Så typiskt mej att så totalt snöa in på saker och sedan blir det tvärstopp..

Med A går det dock ganska bra, jag dricker fortfarande ibland men inte varje helg och inte hela boxar. Egentligen kanske det vore bäst att sluta helt, jag vet att det teots allt är en lek med elden.
Men i stort: Jag mår bra!! Tack för att ni bryr er <3

I fredags drack jag ett glas vin! Ute och åt middag med god vän, och tyckte att det skulle passa bra med ett glas rött. Det var gott. Men det blev inte mer, och jag var heller inte sugen. Delvis drack jag glaset för att jag där o då inte orkade parera frågan om varför jag ev hade valt alkoholfritt? Den delen av glaset o mig själv gillade jag inte. Dock ville en annan del av mig ha ETT glas vin. Så jag väljer att inte se det som att jag har "fallit". Bara glad att jag inte fick något sug efter mer.....

Jag tyckte att det är en bra tanke att ha en sjukdom men inte vara den. Precis så är det ju.
Tänk att det är så många som har ett alkoholberoende, vi är inte ensamma :). Det är bra att tillhöra de som är medvetna om sitt beroende.
Kram och kämpa på

och idag har jag bestämt mig för yttelrigare en vit dag, hoppas hoppas jag verkligen klarar det. som sagt, en dag i taget....

Har varit på mitt samtal nu på morgonen.
Nyttigt men jobbigt!
Sitter nu på Mc Donals med en latte o grinar.... Känner mej ändå laddad.
För att jag skall klara detta har jag bestämt mej för att inte använda ordet alkoholist, för mej är det så negativt laddat ord. Kan inte riktigt se mej som en "sån". Hoppas jag inte sårar någon av er alla därute som har accepterat ordet. Jag är helt klart en alkolist men kommer att välja ordet alkoholberoende! Det är jag! Beroende av alkohol men vill inte vara en alkoholist.
Jag har tagit till vinet under en jobbig tid av mitt liv med föräldrars bortgång o kamp mot sjukdom och nu behöver jag hjälp för att bryta denna vana.
På samtalet berättade hon att 10% har ett beroende av alkohol.
Det är nästan 1 000 000!
2% är riktigt sjuka.

Min son har diabetes men jag har svårt för ordet diabetiker. Han har en sjukdom men han är den inte.

Bara en reflektion....
Kram

Först vill jag verkligen välkomna dig hit. Hoppas du kommer att ha lika stor hjälp härifrån som jag haft och fortfarande har. Mitt råd och mina erfarenheter är att du bör sluta helt med drickandet. Hur du sedan går till väga och hur länge är det bara du själv som kan avgöra. I ditt fall så handlar det om att bryta mönstret och att inte göra det till regel att dricka på helgerna. Vet att det kan vara svårt då jag själv varit där men det går. Tänk igenom situationen och hitta din egen väg. Får du svårt att låta bli alkoholen så rekommenderar jag att inte ha någon hemma och att medicinera med antabus. Det är ingen skam att ta hjälp för att bryta med A och du är absolut inte ensam med problemet. Lycka till o fortsätt att skriva och att läsa om andras erfarenheter här. Det hjälper också.

Bra val, Rallan! Det är nu på måndagmorgon, som du skördar frukten av gårdagens kloka beslut, inte sant?

Så har en helg till passerat. Inte den roligaste helgen, men den är förbi och har varit vit. I går funderade jag på om inte ett glas av whiskyn skulle vara på sin plats när jag kom hem helt slut efter en dag i simhallen. Jag hatar simtävlingar! Speciellt de där mina barn inte lyckas som de vill och är helt nedbrutna på vägen hem. Blev ingen whisky till bron. Blev ett glas à-fri cider.
Det är skönt att se att det finns fler som jag där ute i stora världen som faktiskt är mitt i eller en bit längre fram i den förändring jag vill gå igenom.

https://www.recoveryfromaddictiononline.com/managing-cravings-and-urges/
det här vet väl alla, men det är rätt bra beskrivet i artikeln.

Nu har jag druckit så frekvent så jag börjar få problem med abstinens igen. har haft svårt att dricka alkohol idag, jobbat hela dan med jobbiga symptom, så under kvällen fick jag äntligen tillfälle att åka & köpa ett sexpack 3,5or. drack upp alla & känner mig lugnare. Imorgon har jag tid på b.c, Sist jag var där blev jag utskriven direkt, får se hur det går den här gången. senaste veckan har jag överskridit vissa gränser, som jag aldrig trodde jag skulle göra. Är inte jättestolt över mitt beteende.

Ha ha vad den kan stava. Ha ha Film skall det stå! Ha ha

Lördagskväll nykter med fo nat, cola o mys! Stolt men väldigt ont i magen.
Söndag middag men min törstiga vän, nykter till min väns besvikelse! Stolt!
Nu samtal i morgon, känns bra!

Säger de på alkoholreklamen på teven.
Hur då tänker jag?
Den som dricker ansvarsfullt dricker troligen inte alls, eller...?

De som tillverkar alkoholen tänker nog aldrig på de som inte kan dricka alkoholen, eller det kanske inte händer med just deras alkohol, för den dricker man bara "fint", eller?
Ingen som tänker på hur man dricker alkoholen oansvarigt, de som dricker sig fulla...

Eller så vänder man på det, varför dricker man då alkoholen, och inte....saft?
Anledningen till att man dricker alkoholen är ju just för att bli påverkad, inget annat som jag kan se.
Gränslandet mellan att bli påverkad och bli full är hårfin, och ligger i betraktarens ögon, inte i drinkarens.
Vi blir alla dömda i betraktarens ögon, inte i ens egna självrannsakan, förrän kanske dagen efter när vi mår dåligt.
Varför drack jag igår, borde ha vetat bättre, vad var min trigger.
Det som började så bra och sedan spårade ur...
Ett tåg som spårar ur tas ur trafik, det är opålitlig.
Hur är människan, hur många chanser får den att påvisa att han eller hon är pålitlig?
Det ligger i betraktarens ögon, när vi bränner skepp efter skepp så blir vi dömda som en alkoholist, inte som den nyktra personen vi är till vardags, alkoholistmänniskan tar över.
När vi inte bjuds till fester längre för att vi överkonsumerar så har vi blivit dömda, som en alkoholist.
En Dr Jekyl och Mr Hyde, två motpolers personligheter i samma kropp,
När vi döms så fördömer vi den som dömer, inte självaste orsaken till domen, den som för glaset till munnen, den som tar valet under övervägning och väljer fel.
Vi kastar iväg anklagorna som en bumerang, den går runt ett varv och kommer sedan och slår oss i bakhuvudet på oss själva, vem tog beslutet just denna gång det serverades alkohol, vem drack mängden som fick oss att bete'sig illa?
Det slår tillbaka mot oss själva, och vi försöker förtvivlat slå det ifrån oss som ansvarslösa.
Är vi det?, eller bara försvarslösa.
Likt en idiot har jag försvarat mitt drickande utan att se vem det var som bar ansvaret, tills det brast.
Ensam och liten stod jag på jorden och tyckte att hela livet hade svikit mig, allt var förljuget.
Andra männiksor har mött motgångar och besvikelser utan att ta till alkohol, men inte jag, varför?
Jag dämpade och dövade allt med alkoholen, men det fanns ju kvar, kanske till och med förvärrades av att ingenting hände.

Jag hade satt krokben på mig själv under en väldigt lång tid, och skyllt det på andra.
"Någon" hade gett mig ett par skor i storlek 58, när det i själva verket var jag som inte kunde gå i dem, eller fått mod till att kliva ur dem.
Så det lutade mer åt att anpassa sig, eller avbryta.
Dricka lagomt eller att avsluta drickandet, jag klev ur skorna.
Det gör lite ont att till en början att gå barfota, men med tiden blir man mer hårdhudad.
Idag är skorna anpassade, varken för stora eller för små.

Så vad betyder nykterheten för mig idag?
Frihet att själv få bestämma, jag väljer nykterheten så har jag fortfarande ett val.
När jag drack hade jag inga val, jag drack varje gång även om jag egentligen inte ville alla gånger, för jag var fast i något där jag inte villa vara, det är att vara alkoholist och att vara beroende.

Drick ansvarsfullt!, ett hån mot en som inte kan välja.
Skulle jag dricka ansvarsfullt så skulle jag inte dricka deras produkter, utan precis allt annat som inte innehåller alkohol.
Det är min lott, egentligen inte speciellt synd om mig, jag är ju allergisk mot alkoholen, så varför ompröva ett beslut hela tiden?

Min ranson är uppdrucken och min period är för tillfället vit, precis som mitt samvete.
Det som är gjort, är gjort och kan inte göras ogjort.
Det enda jag kan göra för att lindra det dåliga i min historia är att föregå med ett gott exempel.
Jag är den jag är, men är inte sämre än att jag kan ändra på mig.
Och vill andra döma mig nu, så får de helt enkelt leva med det, eller sluta umgås med mig.
Jag har gjort vad jag kan, och känner mig rätt nöjd med det.
Är i alla fall inte full och dum längre, utan kanske bara dum...

En alkoholist bekännelse, en söndagstanke så god som någon, utan bakfylleångest.
Det är jag väl värd, idag med...

Berra

PS Tack för kramen mt, vågar inte tala om vart jag satt just vid det tillfället, men det var nära Gustavsberg...

Med alkohol är det som med en upptrampad stig.. Om ingen går på den, så växer den så småningom igen.. Men börjar man ta genvägen så behövs det inte många gånger, innan den börjar framträda igen.. Och ganska snabbt har man en upptrampad stig under fötterna..
Ser man sen stigen framträda, så är det väldigt lätt att man per automatik styr fötterna åt just det hållet.. Ett par dagar med andra vägar, kan få en del löv att lägga sig.. men den finns där..
Jag är själv medberoende och var på väg att bli alkoholist.. Jag brukar tänka på alla nätter, när jag vaknade med småångest och krypningar i kroppen, när jag druckit.. Det får mig att låta bli. Med mig blev det så att "biverkningarna" var otrevligare, än den trevliga stunden med vinglaset (som tur var) Min man(som jag separerat från) är alkoholist, fast han förnekar det fortfarande.
I samband med en rattfylla höll han sig nykter i 3 månader. Kanske trodde han att han kunde dricka måttligt efter det? För det började med en liten flaska vin ett par dar i veckan till maten..
Sedan blev det en stor flaska (minst) och på slutet 1 - 11/2 flaska 6 dagar i veckan.. eller motsvarande mängd i starköl (7,2:or)
Han tycker själv inte att han dricker speciellt mycket..
Så mitt råd är.. fortsätt att må bra utan alkohol! Önskar dig all lycka med det och skickar en stor styrkekram att använda dom dagar du fortsätter att brottas..

Du är på rätta vägen!

Igår kväll började hjärnan trava på som en vildsint hingst - jag blev ensam några timmar och vin fanns hemma. Så mysigt det hade varit med lite avkopplande vin i soffan - jag har ju fixat och donat hela dagen! Jag valde en Antabus istället, så var det hjärnspöket avlivat! Snart fyra veckor. För mig är detta stort! Jag har varit helt nykter i snart fyra veckor. Många saker i mitt liv och händelser ser jag på lite annorlunda, ur ett annat perspektiv, liksom. Jag är inte felfri och livet går lite i kringelikrokar och jag kan inte hantera allt perfekt i min vardag. Men jag är nykter och det påverkar allt. Liksom då jag var slav under alkoholen, så påverkade ju det allt som skedde. Jag ska inte ner igen.