Senaste kommentarerna i forumet

Kommer få en sista chans med antabus på mottagningen. Om inte det funkar är enda sättet att få behandling via arbetsgivaren. Kan bara föreställa mig hur jobbigt det samtalet skulle vara. Nu så går det inte bra varken med medicinering eller alkoholen, har varit på 1 AA möte den här veckan, målet är att åtminstone gå på ett till. Så det är vad jag funderar på nu, få hjälp & blanda in arbetsgivaren eller försöka med antabus på mottagningen (för femtielfte gången), eller..ja, eller fortsätta dricka vilket kommer leda till katastrof efter ett tag. Eller det har det i princip redan gjort. Sen är jag ju misstänkt för rattfylleri vilket kanske leder till att arbetsgivaren ändå involveras. Fattar inte att jag helt frivillgt skapat den här jobbiga situationen.

& tack snälla Sisyfos & Leverjag! Ni är helt underbara!!

Jo alkohol gör det mycket enklare att lära känna varandra i början. Hur länge har ni varit tillsammans? Vad bra att han är en snäll kille. Det är dock lite oroväckande att du känner att han behöver alkohol för att öppna upp sig. Du är påläst, motiverad och besitter en bra självinsikt. Allt som krävs är lite tid och övning. Vad bra att min feedback hjälper. <3

Inte mycket sömn men BRA sömn, kände mig gott trött imorse istället för ångest- och skakis trött. Jobb hela dagen, tänkt mycket över situationen. Tvingade i mig en halv lunch och en prommis raka vägen hem (9km), utan att besöka bolaget!

Imorgon till doktor för provtagning och ett första samtal. Väldigt orolig över provsvar. Har läst på en del om vilka mediciner som finns. Biverkningar tycks alla ha, och det är det sista jag
behöver nu. Måste få känna mig stark och pigg.

Har gett mig fan på att klara detta, men har vetskap att jag blir väldigt svag i motgång. Och väl medveten om att detta bara är dag 2. Men just idag är jag stark??????!!!
Återkopplar läkarbesök i morgon.

Nattugglan, hoppas det går bra för dig. Jag köpte en chokladkaka och ska unna mig den snart.

tack så jättemycket för pepp. ( Datorn jag skriver från har inga uttropstecken så det kanske ser lite lamt ut men ni får föreställa er en massa såna :)
Jag blev orolig för att förolämpat någon när jag skrev att räkna dagar känns patetiskt. Jag utgår ju bara från min egna känsla, inget annat :) Det är fan starkt att sluta upp att dricka men man får vara snäll mot sig själv och inte nedslås. Som sagt. Så tack. Alla ni som skrivit.
Sitter här med kaffe och det känns rätt ok just för tilllfället.
Pratade med en kompis som sa hon hade tränat och hade en massa energi. Det är DEN energin jag vill få tillbaka. Just den. Inte däckas och mentalt blockera sig, bedöva sig. "Leverjag"- Du skrev något så bra som jag fastnade för i en tråd. Detta med att tänka på vad det egentligen är man vill i framtiden. Som pepp. Jag vet att jag inte vill sluta som rynkig kärring som går och pantar tomburkar för att få råd med tetrabackvin. Det är DET man måste tänka på.....Inte låta sig förföras med den romantiserade bilden av alkohol som nån klok människa skrev här.
Det räcker med känslan av att stå i bolagskön med de obligatoriska flaskorna man vet kostar 129 kr, för att känna sig som en looser. jag har varit där. Så jag utgår ifrån mig här. Lite rädd att förolämpa märker jag hehe. Jag är som sagt lite skör som alla ni starka här :) <3

Jag är totalt ensam med mina barn men har en bra vän som jag anförtror mig till. Har lagt ner detta med män då jag insett att jag inte har kraft eller är tillräckligt känslomässigt engagerad för att få det att fungera. Har till och med brutit med män pga att de varit nykterister av olika anledningar.

Vad jag skriver..:)

Återigen tack och ha en fin kväll alla <3

KRAM

Farmor,
hoppas det går bra för dig. Ser hur du förbereder dig för nya vanor. Det börjar så och till slut kör man.

Blomstra, hoppas dag 2 går bra. Kram

Var precis o köpte 2 öl till på systemet, har 4 i kylen nu. Kände mig så jävla skyldig i kassan då det var samma gamla bistra tant som alltid. Ska kanske inte ropa hej än men inte sugen nu eller ikväll. Kanske imorgon, kanske inte, känner ja mig sugen så dricker ja antagligen. Har druckit 4 öl denna veckan hitintills, innan brukade ja dricka 10 i veckan. Men ska till gymmet imorgon planerar ja, o de vore ju lite synd o förstöra de me alkohol. Jaja får se hur jag gör.

Cruella, så kul att dag 5 började bra :) hoppas kvällen också känns ok.

Januari, farmor och Eulalia. Grattis till era första och viktigaste dagar!!

Klokt. Ett råd från mig: låt aldrig forumet vara prestation eller krav. Vi är här för vår skull och skriver det och när vi vill!! Enda regeln, visa respekt för andra och anonymitet och skriv inte på fyllan. :-) frivillig men trevligt är att välkomna de som är nya. Det betyder mycket att snabbt få respons när man väl vågar starta sin tråd här.

Kram på er och fortsatt lycka till!

Dag 7,
sov ännu lite bättre. Typ en timma till. För en vecka sedan kunde jag inte sova. Hade ångest då. Äggröra till frukost och kaffe. Sen till jobbet. Magsug/ångest känsla på väg till jobbet. Trivs inte på jobbet och en plan är spana efter något nytt framöver. En banan till mellis. Sen lunchjogg. Mat efter. Sug har kommit men inget sug som försökt att kapa hjärnan. Känt mig stark idag. Skrattat lite på jobbet. Skönt. Köpte en chokladkaka som ligger i kylen nu. Flashbacks om att jag varit deppad under hösten/vintern. På det fick jag fysiska besvär. Vilket skapade oro. Vägrade inse att alkoholen är en del i det hela. Kanske är hela orsaken. Skönt att det är dag 7 nu. Känns som det värsta abstinensen är över nu. Undrar hur det går för alla andra.

Att ta tag i alkoholmissbruket. Det bryter ner dig. Det där med vilka du berättar kan du fundera över en stund. Om du har en sambo är det bra att prata med hen, tycker jag, för att få bra stöd.

Avstå alla frestelser den första tiden är mitt råd. När du varit nykter ett tag, kan du fundera på hur du kan hantera sociala relationer där alkohol ingår. Ta en dag i taget och var snäll mot dig själv. Tänk vad bra du kommer må, vad bra du är som gör något åt det. Du anar nog inte hur många du känner som själva har problem eller ligger i riskzonen.

Jag möttes för övrigt bara av kommentarer som; vad klokt, vad bra, jag har själv tänkt.., vill själv minska/sluta..,, när jag berättat för kollegor och vänner och familj. De flesta frågar inte så mycket. De drar väl sina slutsatser själva... ;-)

Sköt om dig nu. Inga negativa bakåt i tiden tankar! Nu framåt och håll i varje dag. Kram

Håll i din nykterhet, så kommer det andra få en lösning också. :-) vad du än gör, ta inte första glaset. Rena din kropp så händer det massa trevliga saker med dig med tiden. :-))

(Berätta hur filmen var, sen ;-)

Kram

Muränan,
jag var inne läste din sida också förut. Var ju nyfiken på hur de gått för dig och de andra. Gillade forumet här så därav tillbaka. Borde inte lämnat med facit i hand. Kram

De flesta blir tysta och lite skrämda av att möta det som är svårt i livet. Många som i efterhand sa; Jag skäms, visste inte vad jag skulle säga mm när de dragit sig undan så fort de fick veta.

Jag är van att det inte går att berätta, för de flesta klarar inte av det. Jag förstår det, men alla möter vi någonting som är riktigt smärtsamt förr eller senare i livet. Har ofta tänkt att andra har det ännu värre för jag har sett det och alla dem som kämpar i det tysta, i den andra världen. Jag tror att när vi nu funderar på varför vi druckit kan det vara bra att sätta ord på det som gjort ont, stort som smått. Man kan aldrig jämföra sorg och smärta med någon annan. Gör det ont så gör det! När vi förnekar att det gör ont, det är då vi får problem.

Det händer saker i livet. Ofta bär vi på smärtor från uppväxten som vuxit fast i oss och som orsakar problem senare i livet. När vi börjar jobba med oss själva så kommer det upp till ytan. Saker vi trott vi var klara med eller kommit vidare med, kanske faktiskt visar sig vara mer betydelsefullt än vi trott. Oavsett vad det är hjälper det oss att hitta de där taggarna som fortsätter sticka och gnaga, för jag tror att de bidrar till att vi gör saker som vi egentligen inte vill, tex dricker mycket. Om vi hittar orsaken kan vi börja hjälpa oss själva och hitta andra vägar.

Nu är det lite vakuum igen och antagligen våndas jag för vardag och jobb. Har varit på en skön promenad men har ingen ork/lust för någonting alls. En sådan dag. Lite ångest och tomt. Det kan verkligen svänga.

Jag vill verkligen bli av med alkoholbegäret, på riktigt. Jag vill så gärna vara fri från suget och tankarna på att få dricka helt. Imorgon har det gått 10 veckor sedan jag slutade helt denna gång. Hemma vanliga kvällar har jag nu inte längre något sug. Jag vet att det kan ändras, jag vet vad stress kan göra och jag vet vad det leder till. En gång missbrukare så är relationen aldrig mer normal tror jag.

Det är en process som är jobbig men på det hela taget ger stora positiva förändringar. Inatt ska jag sova ordentligt och vakna upp till en ny morgon med nya möjligheter. Troligtvis känns allt mycket lättare imorgon! :-)

Ses

Jag är oxå blyg. Å ganska rädd om min integritet. Men jag tänker att det här med att kommentera och så, får komma när det känns bra. Dessutom var det skönt att du skrev så, för jag får oxå lite dåligt samvete för att jag inte är så bra på att kommentera. Men vi lär oss nog, man får väl skriva det som ingivelsen ger. Bra jobbat, ändå, du slutade ju efter 3 glas. Det är bättre än att du fortsatt dricka! Kram på dig.

...Leverjag! Jag vet att min sambo dövar sin barndom. Men det skulle han aldrig vilja erkänna, eller jag tror snarare att han inte orkar ta tag i det. Det är för tungt. Jag, i min tur, dövar hans sätt. Men jag ska inte skylla allt på honom. Som jag skrev tidigare vet jag att jag upplevs som "mycket starkare än vad jag är". Då känns det antagligen för min sambo som han sparkar uppåt, medan jag tycker att han är elak.
Jag har tappat bort mig själv i alkoholträsket. Jag måste hitta gamla vanliga mig igen.
Men ni har rätt, tänkte det själv idag, att i helgen hittar jag på nåt själv med mina barn. Bio, kanske? Den där julfilmen med Robert Gustafsson skulle jag vilja se.
För övrigt har det känts väldigt bra idag, för första gången på länge. Var nog bra att komma igång och arbeta nu. Känner mig inte alls lika irriterad nu på min sambo. Men, å andra sidan, är han inte hemma än. Men det ska nog gå bra. Ser skymten av hur jag brukar vara tidigare. Måtte jag bli helt tillbaka!

Jag läser och tar till mig vad ni skriver och jag funderar på det.
Vad bra ni är ?

Låter som en smart kille som börjar göra "the right thing". Det andas vilja, energi och djävlaranamma i ditt inlägg. Härligt!

Du kommer bara bli mer nöjd med dig själv!

Ja, ni två är verkligen dammlucke-öppnare.. ;-) ?

Lena, så tacksam för ditt inlägg hos mig. Jag har läst det igen. Det är så bra, så tydligt, så verkligt... så fantastiskt mänskligt. Så underbart glad att du hittade kraften och kärleken och är kvar och delar dina insikter och medmänskliga värme till oss andra!

(Älskar IC. Första jag läste på restauranskylten när vi skulle fika hela familjen... ?)

?

...för kloka kommentarer. Jag vet heller inte om jag kommer kunna dricka måttligt, det får tiden utvisa. Heja dig för dag 3!!
Jag blir lite berörd av ditt nick, mina barns farmor är också glad i vin... Strongt av dig att ta tag i det! Kram

Dag 3 för mej också! Tröttheten förlamar mej, såå trött ?
Jag är stolt över mitt beslut och har delat det med mina närmsta.
Det är ett stöd att flera vet varför jag inte längre dricker alkohol,
Inte alls nåt att skämmas för. Men att hänga med på fest där alkohol är självklart skulle jag inte utsätta mej för.

Välkommen nattugglan! Jag började också skriva här på forumet efter dag 3 och nu är jag inne på dag 5!!! För mig är det en jättebedrift, så att ha klarat 3 dagar är inte det minsta patetiskt. Jag mådde bra/som vanligt de första tre dagarna men på natten till den 4:e och hela 4:e dagen (igår) var det illa. Huvudvärk, myrkrypningar mm. Idag mår jag dock bra igen, känner mig lite euforisk. Räknar dock med att det svänger snabbt och att få mer abstinens senare, om inte rent fysisk så psykisk. Det där verkar vara väldigt olika.

Jag tycker inte du ska hänga med på vikingresan, det är nog dömt att misslyckas om du inte är mycket säker på att du inte ska dricka en droppe.. och det är du inte i det här läget? Du hinner umgås med tjejgänget sen, nu är det du och din nykterhet som är viktigast. Vill du inte berätta för någon är det inte svårt att hitta en ursäkt. Jag vill helst inte berätta för omgivningen ännu när det är så nytt, endast för min man, men jag tror många får ytterligare styrka och motivation av att berätta...och kanske det finns andra i ens bekantskapskrets som också kan få en tankeställare. Håll ut...det blir bättre!!!! Läs och skriv på forumet för pepp!

Ett stort steg att berätta om sitt beroende för en vän. Varje nykter dag är en seger. Själv har jag tidigare varit övertygad om att måttlighetsdrickande var mitt mål. Efter många bakslag så har jag tvingats inse att totalt alkoholstopp är enklare för mig, tror jag nu när jag är inne på dag 3. Vi har alla något att dela med varandra. Både dåliga eller bra erfarenheter, så var inte blyg med dina kommentarer! Här finns vi för varandra! Jag följer gärna din tråd!

Som far runt i huvudet. Precis som förra gången jag bestämde mig för ett längre uppehåll. Varför har jag gjort så här mot mig själv? Besvikelse..
Vart hade jag varit i livet om inte alkoholen tagit upp så mycket tid? Hur många hjärnceller har lämnat mig i takt med att drinkar och öl har slinkigt ner tills att jag praktiskt tagit varit medvetslös? För även om jag hållit mig till några få dagar i veckan har det varit stora mängder och det kan ju aldrig vara bra. Hur hade min ekonomi sett ut om jag jag investerat slantarna i någonting vettigt istället för misär?

Tankarna snurrar. Men jag antar det är bra och en del av processen. För första gången på väldigt länge ser jag fram emot en nykter helg. Det känns frigörande.

Tänker på gårdagen då jag fick så mycket gjort. Gårdagen innehöll mer "liv" än alla dagar runt jul och nyår tillsammans. Produktiv, reflektiv och hoppfull kan sammanfatta senaste dagarna som nykter. Tagit hand om mitt yttre form av träning och nyttig mat. Jag har även hållit mig sysselsatt med att "jobba ikapp" de saker jag negligerat under mellandagarna.

Framöver måste försöka ge lite mer tid för mig själv. Ta tag "i själen"som många här varit inne på , hur cheezy det än låter och jobba för att långsiktigt få bättre kvalitet på sömnen. Sömnen och ångesten är en så ond cirkel . Ångesten gör att jag inte sover bra och dålig sömn gör att jag får påslag under dagarna. Inte bra kombo ifall alkoholsuget skulle komma med all sin kraft..

Nog babblat för nu.