skrev DryMartini i Gränslöst drickande
Devandra, hur ofta dricker du någon alkohol. Varje dag, en gång i veckan, en gång i månaden? Hur mycket dricker du vid dessa tillfällen?
skrev Rallan i 90 dagar
Idag känns det inte som om jag kommer att fixa det här. Igår fixade jag inte det, autopiloten gick in och jag körde förbi systemet och köpte en Box vin. 4 glas framför tvn blev det sedan av ingen orsak alls.
4 glas vin gör att jag inte sover alls och idag sjukanmälde jag mig. Jag håller på att tappa det här nu. Jag fixar det inte.... Vet inte ens om jag vill fixa det, jag orkar inte... Kan inte... Vet inte hur... Kort sagt faller jag och orkar inte ta mig upp just nu.
skrev Nyckelpigan i Insikt mitt i ångesten
Tack för att du tänker på mig, vilja! Jag ska svara alla andra också, era inlägg betyder så otroligt mycket. Just nu är kag utomlands utan wi-fi men jag kände att kosta vad det kosta vill, jag måste logga in här. Jag är van vid att läsa varje dag och utan det känns det extremt tomt och ensamt. Dessutom befinner vi oss på all inclusive med a överallt. Det hände en massa på jobb innan vi åkte och jag behövde verkligen semester. Det har dock varit lite svårt att koppla av, jag har av ich till varit irriterad. I sådana situationer hade ett par öl vid poolen fåttsemesterkänslan att infinna sig direkt men den vägen är stängd. Då börjar förhandlingsdjävulen låta igen och säga ska du aaaaldrig mer bara få sitta där som alla andra och sköljas över av den där känslan.... Samtidigt vet jag att det inte är så för mig och jag vet inte heller om det bara varit för mycket innan och det tar tid att landa. Jag har haft många tillfällen då jag kunnat dricka men inte gjort det, jag tänker inte göra det heller. Jag saknar dock forumet och all peppning, fantastiskt att det fanns en hälsning till mig här när jag sket i kostnaderna och loggade in! Skriver och besvarar er andra sen samt uppdaterar allt för min egen skull, var bara tvungen att skruva av mig. Stor kram, saknar er!
skrev Andreas i Sömn och alkohol
Nötter och mörk choklad funkar som alternativ belöning för mig iallafall, och en pizza till helgen. Och laga god mat
skrev Borgward i Sömn och alkohol
Tack alla ni för omtanken. Jag är kvar, om än så knappt.
Jag trodde det skulle vara tuffast på resa. Så är det inte. Det är ännu tuffare hemma.
Först av allt. Jag har talat om för min fru att jag måste avstå, och att jag vill att hon hjälper mig.
Men hon inser inte magnituden. Men vem kan klandra henne.
Så här går det till:
- jag får min första glas vin eller öl, det tar lång tid att dricka. Är mer eager och känner sug innan det står där. Sedan kan det ta upp till en timme att dricka, men det är metodiskt. Ibland går jag ut till köket för att hämta något, då kan jag ta ett glas i farten.
Så håller det på. Sista timmen eller två dricker jag vatten. Känner mig aldrig skitfull, får aldrig kommentarer.
Men kombinationen med att dricka både hemma och på resa och tillvänjningen gör att det blir mängder. Min fru verkar inte inse.
Och jag har ännu inte orkat berätta om "stödglasen i köket" och liknande osunda event.
Det kommer när jag är på säkrare mark, hoppas jag.
Inget åf efter det senaste jag skrev om. Men viss förvirring, tappat styrfart, ser det inte som ett projekt som ska fixas längre. Mår bra om än lite mindre peppat, undrar vad kampen mot a egentligen för med sig.
Men jag dricker inte.
Vill hitta något annat att belöna mig med.
skrev steglitsan i If you re waiting for a sign, this is it.
Jag är ändå imponerad att du nöjde dig med att krossa klämman, jag hade nog rivit ut påsarna i rent raseri och släng dem på parkeringen så långt jag förmått. Med ett kulstöterskevrål givetvis.
Var det inte Muris som också hade en härdsmälta på parkeringen?
Hoppas det lättar i hjärtat snart fina du.
skrev steglitsan i Living the dream
Du är ju min vän!
Efter allt vi gått igenom så var det det minsta ska du veta.
skrev Andreas i Psykiska besvär och alkohol
Nykter i 1,5 veckor. Bestämde mig för o dricka 2 öl, gjorde det, det blev inte mer.
skrev Sattva i If you re waiting for a sign, this is it.
Nej det gjorde jag ju inte, men jag såg en person o tänkte " där är Lena Nyman". Hårklämman stämde!
skrev FataMorgana i Rastlöshet och svartvitt tänkande
att man inte ska kunna känna glädje och vara spontan utan alkohol?? Det finns ju massor av människor från andra kulturer som inte dricker en droppe. Som kan fira både bröllop och födelsedagar med fest och glam utan en droppe alkohol. Det är ju sjukt att vi ska känna som om livet tagit slut för att vi inte får snuttefilten. I kväll är jag extra förbannad för att jag har ont och helst bara skulle vilja ta med mig en Bib i sängen. Så jag kan inte skylla på att det är den goda smaken jag är sugen på heller. Tungt nu med mycket som händer runt om så det spelar ju också roll. Man får ju i alla fall vara tacksam att man kan se klart på tillvaron. Yes- the show must go on, Anders och Valeria. Natti från en ilsk FM. I morgon är en annan dag.
skrev Ebba i Hur blir livet sen?
Jag önskar av hela mitt hjärta att du hittar kraft och styrka att stå emot ölen.
Det är så tydligt att du vet att det är bäst för dig och du resonerar så klokt.
Kram till dig
skrev Rallan i Sömn och alkohol
Saknar dej <3
skrev Sommarkatt15 i Dag Ett
Det känns faktiskt som om jag kan sträcka på mig lite! Vågar vara lite stolt över mig själv, men bara lite-kan ju trilla igen. Jag vet ju hur alkoholsuget som hela tiden lurar gärna manipulerar min hjärna att sluta med tabletterna för att kunna känna ruset "bara en gång till". Men jag känner mig mer stridslysten än någonsin tidigare och vill vinna matchen. Idag var suget starkt-funderade på hur många dagar gårdagens Antabusen skulle sitta i-när skulle jag kunna supa igen etc... Galna tankar! Men de ska väl tyna bort så småningom. Orkade kvällens bestyr med ganska ok sinnesstämning och nu sitter jag en kvart på min motionscykel, efter att ha dammat bort 6 månaders stillastående!
Vi kämpar på!
skrev Ebba i If you re waiting for a sign, this is it.
Hoppas du har många hårklämmor så du inte är utan nu.
Duärunderbar!
skrev Svanen i Sömn och alkohol
Allt väl?
skrev Svanen i Min första nyktra helg
Allt väl med livet?
skrev Orka i Blåtiran
Det gick bra. Drack ett par glas med kollegorna, kändes lagom. Väckte ett sug dock och vet ni vad jag gjorde!? I pausen mellan varm och efterrätt blev jag rastlös och vinet till maten var nästan slut!! (Hade bara beställt ett glas,rimligt tyckte jag) jag ursäktade mig inför ett damtoalettbesök, sprang upp på rummet och öppnade en flaska vin jag tagit med mig men som inte gått åt, tog ett par rejäla klunkar ur flaskan och gick ner till kollegorna för dessert... Och det var roligt! Kändes rätt och busigt. Fan vilket sjukt beteende!! Tog ett par klunkar på kvällen innan läggdax och vaskade resten 75% av flaskan rätt ner i handfatet... Ja jösses!
Har kommit fram till att jag (i kombo med mitt beroende så klart) är så j..vla uttråkad på livet att jag behöver busa, smyga, med något eget, min hemlis! Det ger mig en kick!
Fast jag klarar inte smygdricka hemma längre, det är smussel på ett annat sätt och det får mig att må illa och förakta mig själv. Men om man har beslutat att dricka lite, då smyger jag gärna.
Usch så stört!!
I helgen blev det ingen a.
Idag cyklade jag en tur med dottern och sen gick jag ut med hundarna. Känns lugnt i kroppen. Ingen a i veckan. Bröllop och fest i helgen, då blir det nog a. Måttligt!
Tack för ordet! Så skönt att skriva av sig ibland. Det är ju oxå en hemlis:) att va ned i forumet!!
Kram på er.
skrev Anders 48 i Rastlöshet och svartvitt tänkande
....att "saknaden" ibland handlar om just detta som du beskriver. Usch vad jag håller med...:-) Men som du skriver: "Vi" klarar ju inte av att stanna/stoppa efter de där mysiga första glasen..... Och just den där sköna känslan som man får efter ett par glas får vi väl som bäst försöka att klara oss utan. Men i nuläget så är jag mycket hellre tråkig och "stel", än vinmarinerad och pruttfull/dyngrak......Vi kämpar vidare utan - eller hur!!!
skrev Valeria i Rastlöshet och svartvitt tänkande
som gör att jag har så svårt att vara utan A. Jag har inte heller hittat något som kan ersätta några glas vin så vi får tjura ihop tills vi kommer på något!
skrev FataMorgana i Rastlöshet och svartvitt tänkande
Sitter o filurar över vad jag saknar med alkoholen efter ett halvårs nykterhet. För det kan inte hjälpas att det fattas nåt som jag längtar efter.
1. Glädjen, spontaniteten
2. Smärtdämparen no 1 som inga piller kan konkurrera med.
3. Easykänslan som uppkommer efter två glas vin ( där jag inte kan stanna). Allt var lätt och kontrollfreaken FM tog långlunch och försvann några timmar.
Ja det är en liten sorg fortfarande. Men tills jag kommer på hur jag ska uppnå ovanstående punkter utan vin så tänker jag fortsätta vara en gammal,grinig, jävla surkart som tycker synd om sig själv själv ( märker jag). Gaaaaaah!!!!
skrev Fenix i Blåste positivt
vidare Drycker, ge AA en chans. Du kan gå dit påverkad, men kan då inte yttra dig på mötet, utan får vänta tills efter om du vill prata med någon öga mot öga. Det är dock knappast att rekommendera att gå dit påverkad, inte roligt för någon men allra minst för dig för då kommer du att känna dig usel tror jag. Kanske ännu svårare att gå dit igen på grund av din "skam". Dina ansträngningar med nykterheten är inte bortkastade, se dem som delinvesteringar för framtiden!
skrev FataMorgana i Gränslöst drickande
om du dricker en gång om året eller varje dag när alkohol påverkar dig som den gör. Du är maktlös när du har druckit för då har alkoholen kidnappat din hjärna. Eller hur? Vi delar samma erfarenhet alla som skriver här. Det funkar inte helt enkelt. Det pris vi kommer att få betala i slutänden är alldeles för stort. Det är ett lidande utan dess like. Det här forumet är en guldklimp :). Läs i trådarna och du kommer framför allt känna att "Du är inte ensam". Och bara det är en underbar känsla. Lycka till på din resa :). / FM
skrev Devandra i Gränslöst drickande
Spot on, för det är precis just det - innan det händer allvarligare saker. För att hindra att dessa saker sker så måste jag ta min insikt på allvar på lång sikt - det vill säga inte bara tills nästa festtillfälle. När jag var yngre, ca 15-23 år, hade jag psykiska problem kopplat med ett självskadebeteende. Sedan dess har det beteendet inte visat sig. Eller? Först nyligen har jag kopplat samman mitt drickande med självskadebeteendet, det finns ju för tusan kvar i mitt liv! Tankarna som kommer när jag hamnar i det gränslösa drickandet är där för att straffa och sabba för mig. Jag vill inte ha någon annan man i mitt liv än den jag har idag, men när jag blir sådär full kommer tankarna på otrohet. Törs inte tänka på vad som skulle ske om jag får en tydlig invit från någon. Förut var självskadebeteendet kroppsligt, nu har det antagit en annan form. Eller låter det som jag är helt ute och cyklar? Tänker fler såhär?
Åt helvete är hur det känns och det gör mig ledsen att jag riskerar att skada andra. Min partner vet nu att jag vill sluta dricka men han tycker inte att det känns helt nödvändigt att klippa helt, (han vet inte heller om allt). Min tanke med att skriva här att skapa känslan av att ha någon att rapportera till - hur det går och så. Jag är inte alkoholist, men jag har ett problem.
skrev LenaNyman i Living the dream
... i fredags? När du hade Nyman-jour? Det var så fint, vänligt och vänlikt gjort. Tack.
Tack så mycket uppskattar verkligen det. Kram