skrev Incharge i Jag vs. alkoholen 1 - 0
Tack Nyckelpigan,
Jo, du har nog helt rätt. Skall man vara allvarlig så är ju insatserna enormt höga, jag har helt enkelt inte råd att förlora den här gången. Så alla medel för att klara av att inte dricka är förstås tillåtna, det är ibland bara svårt att räkna ut vilken taktik som kommer att fungera för just mig just nu. Tar en dag i taget, känns som om jag helt enkelt inte orkar förklara, bli betraktad som det ena eller andra. Försöker just nu bara sätta en fot framför den andra så lugnt och stadigt som möjligt och göra mig så osynlig som möjligt.
Någonstans när jag ett hopp om att få sån distans till alltsammans att jag så småning om kan säga att "jo, en gång i tiden hade jag lite svårt med det där...men det är fixat nu...". Idiotiskt, naivt och barnsligt, men så känns det. Och som sagt, just nu är alla medel tillåtna, tom. lite självbedrägeri så länge det tar mig en dag, en vecka, en månad till framåt. Iaf. tills jag repat mod, kraft och självkänsla att kanske välja ett annat sätt att hantera situationen.
En riktig utmaning blir när jag om någon vecka åker till fjällen med min bästa vän. Blir alltid några öl och wiskey framför brasan på kvällarna. Tills dess måste jag tänkt ut vad jag skall säga. Helt säker på att han skulle förstå och nog inte säga så värst mycket om jag sa som det var, bara lite rädd att jag på nått sätt förstör något. Han bjöd på alkoholfri öl till fotbollen igår (till oss båda :)), så kanske han redan sett och tänkt ut hur allt hänger ihop (han är en seende, tänkande och mycket omtänksam person :)). Kanske skulle jag bara säga att jag just nu inte dricker alkohol, att det blivit för mycket på senaste tiden och att jag därför hellre dricker nått annat. Inte så himmelens dramatiskt egentligen. Ska fundera en sväng.
skrev myrkotten i Från ingenting till någonting
Hej Sisofys och Nyckelpigan, ni sprider era kloka inlägg, jag ser er. Nyckelpigan du verkligen bjuder på dig själv, känns så äkta när du skriver, det suger till inom mig. Sisofys du svarar så bra i andras trådar, blir nyfiken på vem är du.
Letade efter mannen V's tråd, den är tydligen borta, nu tänker jag i all välmening utmana dig kära V, ibland påminner du om mitt ex. När han blev sårad gick hans reaktioner till överdrift, allt och alla var emot honom och han skulle minsann be alla att fara och flyga. Vet inte hur många ggr jag försökte lugna ned honom och få honom att förstå att hans vänner inte gjorde si eller så med flit. Jag har själv i affekt förlorat vänner och vet att det är inte bra att fatta överilade beslut. Så V du har sagt att du är en kvick person, kanske du skulle tjäna på att vara mindre snabb ibland - eftertanke är min utmaning till dig, att ibland sova på saken. Om du läser detta önskar jag dig väl, hade tänkt att fråga dig om hur man nätdejtar, du är bra på att instruera. Nåväl lev gott.
Är vin gott? Nej, jäkligt surt, ändå slank det ned ett par glas igår. Ännu en helg som ger ångest över det jag inte gjort. Men jag har ordnat och roddat med barnets aktiviteter, glömmer liksom bort att jag faktiskt gör saker, kanske jag sätter ribban för högt. Nej, det gör jag inte, men utifrån mitt mående är det för högt.
skrev Fenix i Med hängslen och livrem
läst Allen Carrs bok. Rolig läsning om även om man inte behöver svälja(1) allt, men i grunden har han rätt tror jag, lägg av när det inte funkar längre. Lyckades sluta röka för 12 år sedan tack vare honom, och nu tror jag att jag slutat bland annat med hans bok, men just nu främst med antabus och en djäkla skön känsla av att slippa alkohol. Snart tre månader och mitt liv är 98 procent bra. Ställer det mot mitt liv med a då mitt liv var kanske 20 procent bra. Inte så svårt att välja om man ser nykter på saken..... Måttlighet är helt ointressant för mig, det vet jag med säkerhet och berusning kan vara lockande för en kort stund, men har ett så oerhört högt pris att det korta stunden av flykt inte på något sätt är värt det. Härlig inställning du andas för din fortsättning Macadi !
Kram
skrev Fenix i LillPer tillbaka, är det OK?
ett stort sug förra veckan, otäckt att det inte bara går att sudda ut. Men nu har en fin helg passerat igen, med goda vänner och trevlig samvaro utan A för min del. Och vet du vad, nu efter snart tre månader börjar det bli mitt naturliga tillstånd. Bra insikt att sugen kan vara jobbiga, men inte mer än så. De knäckar inte mitt nya liv utan a, utan stärker det snarare. Gör som jag LillPer, ta en antabus. När du inte gör det har du den förbannad dörren på lite glänt, och vi vet ju vad som händer så lätt då...
Ha de på din resa
skrev Systeryster i Hjälp!
Hur vet man om man klarar av att lära sig dricka lagom eller om det helt enkelt bara är att inse att det inte är någon idé att dricka alkohol överhuvudtaget? Ibland funkar det ju.. Ett liv utan alkohol? Det är galet vad tankarna far. Nu har jag varit nykter i nio dagar och känner att delar av mig redan planerar för att dricka längre fram i höst. Jag blir rädd för mig själv. Det känns skönt när ni skriver att ju fler dagar som går desto mindre blir fokuset på alkohol. Jag hoppas verkligen det.
Jag har på många sätt haft en riktigt skön helg. Gruvar mig för jobbet i morgon för det ligger en del konflikter och spökar lite här och där. Men efter jobbet blir det raka spåret till stallet som betyder otroligt mycket för mig nu. En fristad där jag mår bra. Kram till er
skrev LillPer i LillPer tillbaka, är det OK?
Dagar, kvällar, morgnar och nätter är bättre utan alkohol. Så otroligt mycket bättre, kära Sisyfos.
Nu väntar tjänsteresa och stor mässa, ensam. Långt bort och många frestelser. Min plan i morse var att ta en Antabus i morgon bitti så är allt klart sen. Kommer jag stå fast vid mitt löfte? Troligen, eller kämpa utan.
Det är ett så viktigt skede i mitt liv. Jag upplever efter semestern ett allt större eskalerande missbruk och illa mående LillPer. Nu går jag in på dag 10 utan A. Har tränat varje dag, vilket jag behöver.
Idag var jag ute i min kära skog, löpte i den grymmaste terräng med långa branta backar. Jag var pigg i ben och lunga. Lovade mig själv att ta den där A bus tabletten imorgon bitti.
Livet med alla dess svängar och krummilurer ser helt annorlunda ut då jag är utan giftet. Lätt o ledigt med alla möjligheter i världen, ibland. Men i vissa fall svåra tankar om framtiden och negativa tankefällor som gör mig låg och orolig. Ju längre utan A desto stabilare och ljusare blir vår tillvaro.
Tror ni inte det?
LP
skrev LillPer i LillPer tillbaka, är det OK?
Dagar, kvällar, morgnar och nätter är bättre utan alkohol. Så otroligt mycket bättre, kära Sisyfos.
Nu väntar tjänsteresa och stor mässa, ensam. Långt bort och många frestelser. Min plan i morse var att ta en Antabus i morgon bitti så är allt klart sen. Kommer jag stå fast vid mitt löfte? Troligen, eller kämpa utan.
Det är ett så viktigt skede i mitt liv. Jag upplever efter semestern ett allt större eskalerande missbruk och illa mående LillPer. Nu går jag in på dag 10 utan A. Har tränat varje dag, vilket jag behöver.
Idag var jag ute i min kära skog, löpte i den grymmaste terräng med långa branta backar. Jag var pigg i ben och lunga. Lovade mig själv att ta den där A bus tabletten imorgon bitti.
Livet med alla dess svängar och krummilurer ser helt annorlunda ut då jag är utan giftet. Lätt o ledigt med alla möjligheter i världen, ibland. Men i vissa fall svåra tankar om framtiden och negativa tankefällor som gör mig låg och orolig. Ju längre utan A desto stabilare och ljusare blir vår tillvaro.
Tror ni inte det?
LP
skrev mulletant i Ångesten tar mitt liv...
så här på söndagskvällen.... Det känns tryggt! / mt
skrev Rallan i 90 dagar
Idag har jag haft ont i huvudet hela dagen och jag var vaken av alkoholångest en stor del av natten. Inte alls värt att dricka 3 glas vin när det blir så efteråt.
Festen igår var inte planerad. Jag trodde att jag bara skulle sitta hemma i föräldrarnas hus och hade tänkt mig att det skulle bli en enkel vit helg. Sedan visade sig att brorsan tänkte fira sin födelsedag när vi också var hemma. Jag ville köra för att inte behöva tänka att inte ta ett glas vin men maken ville köra och så plötsligt satt jag där i trevligt sällskap och märkte att jag fyllde mitt glas för tredje gången. Skärpning Rallan!
skrev Berra i Ångesten tar mitt liv...
Söndagsåterkopplingen, tredje växeln går in...
Tack för fredagskramen mt, den kändes fint, behövde den.
Mogge, ja vad ska jag säga, känner inte riktigt hur din familjesituation är eller har varit, och hur soss reflekterar hos er.
En tanke kan ju vara, det lär väl inte bättre för att ni krökar ner er, det ger väl bara mer vatten på kvarnen för soss?
Brukar tänka på "vad får det kosta"?
Ingen köper en liter mjölk för 800 kr, men en väldig fin flaska cognaq går ju bra för vissa.
Mjölken skapar inga konsekvenser om man nu inte är typ laktosintolerant, och en som vore det skulle knappast envisas med att fortsätta dricka den om och om igen.
Men den som betalar massor för sprit gör det, trots att han eller hon är intolerant mot alkoholen.
Inte nog med det, det kan komma en massa obehag i kölvattnet också, slagsmål, gruff med kärestan, saker som går sönder, korträkningar från restaurangen, taxin, ofrivilliga måndagssjukskrivningar, folk som slutar umgås med en, och folk som man egentligen inte gillar som man börjar umgås med....
Sådant händer aldrig med en liter mjölk, man dricker upp den, slänger förpackningen och mår bra, man öppnar inte fler än vad man hade tänkt sig, bunkrar inte...
Mjölken är på så sätt ärlig.
Alkoholen är lömsk, både förutsägbar och oförutsägbar på samma gång, man vet aldrig innan var och när det kommer att skita sig, man vet bara att till slut...kommer det att göra det.
Och när man sedan står med skit upp till armhålan, hur tar man sig ur det, vilket håll ska man ta, tillbaka eller framåt?
Kommer man att orka, vem vill hjälpa en?
Berras loggbok under senaste veckan...
Det känns bättre nu, fick tid för återhämtning i helgen när vi alla for till stugan och tog med oss vår favoritfamilj, vi var 9 st sammanlagt.
Har inte varit där sedan vi avbröt semestern när det ....."där" hände, då vi packade ihop allt och drog hem i en hast.
Kändes lite obehagligt och skapade först lite krusningar utefter ryggraden, men var tvungen att vänja mig vid tanken.
Vi fick en otroligt fin lördag med strålande höstsol och mysigt umgänge, de andra drack sitt vin, öl och cider på ett precist lagomt sätt, förlöste stelheten och lockade fram till skratt, men ingen berusning..., det kändes inte konstlat på något sätt för oss som var nyktra.
Natten blev ett himlaskådespel utan dess like, först såg vi blixtarna långt bort i horisonten utan knallar, sedan började det närma sig med lite mer muller.
När regnet kom gick vi alla till kojs, inte speciellt sent utan alldeles lagomt i tid.
Under natten dundrade det till några gånger och vi lyssnade sådär lite mysigt på hur regnet slog mot tak och husfasaden , när vi låg så där säkert under varma mjuka täcken i vår säng.
Morgonen efter hade vi fått en ofrivillig pool i trädgården, de gulnade barren åkte i samlade sjok i små floder ner mot slänten.
Man stod och tvekade, äh skit i både tofflor och strumpor, lika bra att gå ut och ta morgonpinket barfota...
Men....Det är väldigt svårt att koncentrera sig på att pinka när kalla droppar trillar ner ifrån träden, rinner ner efter ryggen och man ruggar till av en rysning.
Det blev en inneslappardag i någon sorts ormgrop framför teven, inte alla man kan göra detta med, det gäller att man har god människokännedom och tål någons kalla fot i ryggen då och då.
Vet att jag har en helvetisk arbetsvecka framför mig, men det känns ändå hyfsat att jag har fått möjlighet att hinna ikapp mig själv under ett par dagar.
Sannolikheten hade varit större att jag varit ännu mer misstänkt i en mordutredning om det hade skett något på jobbet.
Berra
skrev aeromagnus i Dricker mig bortom kontroll
Kontakta sjukvården där du bor. Medicin typ antabus finns ju utomlands också.
skrev Sattva i Början till något nytt
Ja det har jag. Och känslorna på utsidan. Tankar kring alkohol o längtan efter den hela dagen. Knäppa beslut.
En inte jättetillfredsställande helg hos min särbo, där jag känt mig åsidosatt. Och nu en krävande jobbvecka ovanpå det. Som avslutas med en födelsedagsskrutt som förtjänar det bästa!!!! Måtte jag orka. Jag måste orka. Barnen får aldrig komma i kläm igen.
skrev Sisyfos i Med hängslen och livrem
Ett bra beslut. Håller med dig om att alkoholromantiken är sjuk på något sätt. Vi blir överösta med att alkohol ska vara med alltid när något ska vara roligt/mysigt/avkopplande. Har köpt det rakt av på något sätt, fast inte druckit jämt. Och tyckt att det varit tråkigt att se folk öla på stranden och i skidbacken. Och i sommar när jag var lite alkoholfixerad så noterade jag att det var oändligt mycket öl som exponerades överallt. Tror att alkoholproblemen kommer att eskalera faktiskt. Trist utveckling kan jag tycka. Det är ju så skönt att vara nykter.
skrev aeromagnus i Rädd att inte lyckas.
Hej! Inget roligt men kanske bra att bli utslängd. Ta lärdom. Om jag vore i dina kläder så skulle jag.
1. Om det finns sprit hemma, hälla ut det eller ge bort.
2. Ta kontakt med VC om tid så du får hjälp. Kanske medicin
3. Kanske borde du uppsöka AA det är ett enormt stöd kan jag lova.
Visa din fru att du menar allvar. Kämpa på
skrev Adde i Div åsikter eller...?
förklarande variant av de 12 stegen som jag kopierat från Valet's facebooksida :
·
ENKEL FÖRKLARING AV DE 12 STEGEN
1. Jag har ett problem.
2. Det finns hjälp.
3. Jag tar emot den hjälpen.
4. Jag ser på mitt liv. Förstår sammanhang och konsekvenser.
5. Jag talar om det.
6. Tar bort sådant jag inte vill ha i mitt liv.
7. Blir bättre på det jag är bra på. Tar vara på mina talanger och blir den jag var menad att bli,
8. Ser på mina relationer.
9. Förbättrar dem.
10. Gör varje dag till en bra dag. Genom att se vad som varit bra och mindre bra och genast reda upp det som inte varit bra för att inte samla på sig massa onödigt i sin ryggsäck.
11. Förstår att man ingår i ett sammanhang som är större än jag själv. Som i en familj, arbetslag, skolklass, samhälle, land, värld och universum. Jag är en liten betydelsefull del av något större.
12. Jag hjälper andra.
skrev mod60 i ett nyktert liv
Jo det håller i sig och blir faktiskt bara bättre och bättre. Livet är ju som det är, det går upp och ner men det blir så mycket bättre utan alkohol känner jag. Jag som inte kunnat kontrollera mitt drickande. Det är ju det det handlar om, kontroll eller bristen på kontroll eller behovet av att inte ha sådan kontroll!!!! En salig röra.
Vet bara att jag mår bättre nu. Mitt huvud är med och jag känner mig mer skärpt trots att jag inte är så ung längre.
Jag önskar dig kraft att stå emot. Du har ju kommit en bra bit på vägen!!
Igår var vi på fest, igen:) och jag gav bort mitt vin som ingick till maten. Hade så roligt och dansade som en tok så idag är jag ganska trött. Vill inte tänka på hur jag skulle mått om jag varit bakfull.
Ha en skön söndag:)
mod
skrev Macadi i Med hängslen och livrem
Det är vad jag kommit fram till måste gälla för mig. Jag är helt förbi det mysiga med att ta "ett glas vin". För mig framkallar alkohol enbart ångest. Jag är så otroligt trött på den vin/alkohol kultur vi anammat de senaste åren. För det är ju inte så att det bara är vi med alkoholproblem som romantiserar alkoholen. Det tycks ha skett någon typ av masspsykos i samhället där "ett glas vin i handen" är lika med njutning eller där det t.o.m. är otänkbart att njuta utan det där glaset. "Ååååh, vilken underbar utsikt vi hade från vårt hotellrum, och där satt vi och sippade på vårt vin". "Vi har byggt en pergola. Såååå mysigt att sitta där och njuta med ett glas vin". Helt virrigt! Klart att vi alkoholister köper detta romantiserande...Denna sommar har jag noterat att det är FÅ dagar som alkohol inte nämnts i min arbetsmiljö. Är det friskt? Är det BARA vi med ett beroende som är sjuka eller är vi bara de som är MEST sjuka ...eller hur är det egentligen??? Virrigt värre men jag har funderat mycket över detta med "måttligt" och kommit fram till att jag egentligen inte ens tycker att många av mina arbetskamrater dricker måttligt. Hur tror jag då att jag ska kunna hålla mig inom denna ram på AW:n, julfesten etc. Det går inte! Balansgången och den ständiga ångesten är inte värd detta. Det blir noll som gäller för mig, och världen får tycka vad den vill! Det här är MITT liv! Jag tänker inte bära med mig några förhoppningar om att detta kommer att bli en dans på rosor. Jag tänker inte inbilla mig att jag fr.o.m. nu kommer att må fantastiskt varje dag, men det gjorde jag sannerligen inte innan heller! :-) Välkommen skittrista/ibland helt fantastiska liv. Fr.o.m. nu ska du och jag ha en nykter relation. Andra dagen nykter och den ska så förbli! Nu bär det iväg ut på långpromenad!
Kram!
skrev Valeria i Mitt måttliga liv
Hade supertrevligt med mina lättöl. Enda problemet var att jag frös, vilket ingen annan gjorde tack vare ett flitigt snapsande. Men det känns som om jag bestämmer över mitt A-intag istället för tvärtom. Det känns skönt men det häller att inte sänka garden
skrev answe77 i Rädd att inte lyckas.
Bra att du sökt dig hit. Kan vara ett första steg mot ett "nytt" bättre liv. Läs gärna mina trådar och inlägg. Tror vi har en hel del gemensamt. Finns även många andra med likvärdiga problem. Du är inte ensam Jakob.
skrev answe77 i Återfaller så lätt.
Tack för dina funderingar runt det hela Nyckelpigan. Känner att vi tänker ganska lika angående detta. En tanke du skulle kunna ha med dig på din all-inclusive resa är ju den om känslan på att du kastar bort pengar om du inte dricker A dyker upp. Oftast är ju läsk, kaffe etc dyrare än alkoholen utomlands. Bara att frossa i exempelvis juice eller annat a-fritt. Mer valuta för pengarna! Om det nu var så du tänkte? Ha en bra kväll.
skrev Nyckelpigan i Insikt mitt i ångesten
Tack för dina ord, LenaN, när det är så många känslor i omlopp så är det så skönt att få höra någon utomståendes bild av allt, man börjar ifrågasätta sig själv och då kommer ångesten igen. Det du skrev fick ångesten i magen att lägga sig, jag vill inte göra någon illa och jag vill att alla ska få en andra chans. Samtidigt måste jag lära mig att ta vara på mig själv så jag inte blir självdestruktiv.
Steglitsan... Jag vet inte vad jag ska säga om dina ord.. Det var de finaste komplimanger jag någonsin fått. Tack!
Jag vet inte vad det är med mig idag, jag har varit inne på forumet en stor del av dagen, inte för att jag är sugen på att dricka a utan av någon okänd drivkraft... Det är så många modiga människor och deras öden att ta del av, man blir ödmjuk när man läser om allt.
Kram
skrev Nyckelpigan i Ett första steg mot något annat
Hur går det för dig, Soff! Jag tycker också det är starkt att berätta här, få stöd och hjälp! Styrkekramar
skrev Nyckelpigan i Återfaller så lätt.
Låter som en klok idé att stötta med antabus, både för din och familjens skull. Många gör då under resor eftersände ofta är så starkt kopplade till a. Jag har en all inclusive-resa inplanerad med familjen om ett parveckor. I början av min nykterhet (drygt 2 mån) fasade jag för denna resa... Långsamt har min syn på denna dock ändrat sig totalt, från att känna skräck och vara övertygad om att ifall jag höll mig helt nykter så skulle det vara bortkastade pengar till att verkligen längta dit. Få vara med familjen, läsa, koppla av och hämta kraft...utan a. Jag vet att det kommer att finnas överallt men jag hoppas att det känns som det gör nu.... Jag tycker inte synd om mig själv längre, jag har hittat det jag sökte med a på annat sätt... Och har till slut fattat att a inte får mig att må bra utan drar ner mig. Kanske får jag mina tuffa stunder, men då går jag in här. Det jag ville säga var dels att antabus kan vara en bra idé, dels att mycket kan hända under dessa två månader innan resan blir av. Kram
skrev Nyckelpigan i Mitt nya Liv
Jag har läst din tråd, förfasas över hur du blev bemött på beroendecentrum... Helt absurt. Oavsett om det är mat el a behöver du hjälp. Förstår att det kändes hopplöst och du måste "bevisa" att du hade problem... "Gå hem och sluta drick..." Vilken beroendeläkare säger så?! Sök hjälp på din vårdcentral istället! Styrkekram
Över det du inte får gjort. Du är själv inne på rätt spår när du skriver att du glömmer allt du faktiskt gör och sätter ribban för högt. När jag har läst din tråd har jag fått en känsla av att du nervärderar dig själv. Jag tycker att du är klok och insiktsfull och förtjänar bättre än att få ångest för att du inte känner dig bra, för det är du. Det har gett mig mycket att läsa det du skriver! Kram