skrev Berra i Ångesten tar mitt liv...

..det är söndagskväll och jag räknar hem veckan, bra eller dålig?

Har börjat märka hur jag själv reagerar på olika fjantiga saker, vi kan ta ett exempel som idag, näh vi tar två...
Dåligt väder vid stugan i morse, vi funtar på att dra hem direkt efter frukosten, men lite granna kan vi väl göra trycker frugan på om ombyggnationerna...
Tja vad skulle det kunna vara då, jo vi skulle kunna peta dit det där eluttaget du velat ha så länge i hallen, det bör inte ta mer än någon halvtimme.
Men innan det funkade så behövde jag måtta det mot både golvllister och en skohylla som var ivägen, listerna fanns inte, så börja kapa upp en hörna.
Upp med uttaget efter att ha måttat det emot skohyllan, borra sig igenom en innervägg efter att ha kollat vart borren kommer ut på andra sidan.
Leta en installationskabel som jag vet finns någonstans, under huset var den.
Matar in kabeln, stänger huvudbrytaren, öppnar gamla eluttaget måttar kabel och kapar, skalar och klipper ett hack i ytterkåpan ovantill, skruvar fast de tre kablarna i anslutningskruvarna ovantill, dra åt och fixerar kabeln snyggt innan kåpan går på igen, gör likadant vid det nya eluttaget.
Tar undan verktygen och snyggar till efter mig, frugan möblerar tillbaka grejorna och jag sätter på huvudbrytaren.
Den lampan vi har för avsikt att ha där funkar inte, jag plockar isär den för att leta felet, den funkade ju igår i ett annat vägguttag, set var inget fel på lampan...
Det var fel på det nya eluttaget...
Okey, stänger av huvudbrytaren öppnar och kollar i det nya eluttaget inga problem, kollar i det gamla, ojdå de övre anslutnigsskruvarna var överkryssade, tur nog så räckte sladden om jag smyger mig in underifrån och går på samma anslutningskruvar som de gamla sladdarna, måste kapa sladdarna och skala om igen, det är trångt där nere vid golvet och bakom en säng där det finns ca 40 cm att prångla ner min välvuxna (läs tjocka) kropp, men med en liten spetstång lyckas jag pillra in kablarna så att det fastnar när jag drar åt skruvarna, så återigen bort med verktygen och städa undan efter mig, och flytta tillbaka en hylla som stod ivägen.
Nu så?, eller inte....inte?... nä men va f-n börjar jag muttra vad är det nu för fel, ingen ström i varde sig det gamla eller det nya eluttaget, fram med mätinstrumentet efter att ha stängt av huvudbrytaren igen, öppnar nya elluttsget, inga problem, öppnar gamla, hoppsan nollan till matarkabeln hade hoppat ut när jag lyckades koppla in kabeln till det andra elluttaget.
Tillbaka med hyllan igen, tillbaka med alla verktygen, sätta på huvudbrytaren igen, städa undan och voilà, dammsugaren funkar i det nya elluttaget, och en lampa funkar i det gamla.
Äntligen, tittar på frugan som sitter lite skrämd i soffan hon har lyssnat på alla förbannelser jag har hunnit utrycka mig med under denna lilla småfixargrejen som skulle bara ha tagit en halvtimme, men slutade på dryga två timmar, och hon var den som initierade den, hon kändes sig skyldig till alla mina vredesutbrott denna morgon ja och eftermiddag...
Det var grej nummer ett...

Väl hemma skulle vi bralla på lite middag, ville poppa lite radio eller Spotifylistan i köket under tiden vi fixade med förberedelserna...
Nu är det så här det finns inga klassiska köksradioapparajter kvar längre, utan det är en trådlös högtalare som man kopplar ihop med sin smartphone eller padda, hightech vet ni.
Men denna lilla pryl hade tappat sin förbindelse med paddan och visste inte var den var egentligen, så jag skulle återanknyta den hur man nu gjorde...
Fel trådlösa nätverk, fel lösenord, ominstallera appen, uppdatera den också, självklart, den hittar inte högtalaren nu heller, nejdå, ta bort appen, och sedan ominstallera den igen, uppdatera appen jodå, sök igen, nämen tjena högtalaren, registrera mig, äh det kan vänta, jasså man kan inte installera Spotify om man inte är registrerad, jamen jag är ju registrerad sedan tidigare, fel lösenord, provar vi det här då, nähä, den här då, jaså inte den heller, kan det vara den här mailadressen då, fel lösen?
Äntligen, Spotify jaha jo då jag är registrerad sedan tidigare, fel lösen, fel lösen igen, fel lösen igen , jamenvafan!
Nu börjar det pulsera ett par ådror i tinningen på mig, skriker på grabben har DU ändrat på mitt spotifylösen?. Nähä!
Jamen skicka ett nytt då, skitsamma om jag får ändra den på alla andra enheter då, jasså mailas den, vaddå jag har inte något mailkonto registrerat på den här paddan...
Nu håller paddan på att få att få sig en ny funktion som en frisbee ut genom altandörren...
Det löser sig till slut och att "bara" att få lite musik till förberedelserna till att laga käket, enochenhalvjävlatimme....
Det tär på mitt tålamod, jag måste tillstå att jag är ganska så teknisk, men när tekniken gör att det tar en miljon gånger längre än få igång musiken än den sekunden det skulle ha tagit för mig att trycka på onoff-knappen på en vanlig transistorradio då vettefan egentligen.

Tre och en halv timme har jag gått ifrån en positiv kille till ett monster två gånger under dagen, undra om folk orkar leva med en sådan som jag 24/7?

Jag exploderar flera gånger om dagen, kanske det har att göra med min tidigare alkoholism, det var ett sätt att få utlopp för alla känslor, kanske ....

Mors Berra


skrev Valeria i Måste ta tag i detta!

Som du redan vet är du inte ensam om problemen. Är säker på att du kommer att få mycket hjälp här på forumet!


skrev Valeria i Att be om hjälp

Är säker på att du kommer att få hjälp av detta forum! Jag och många andra känner att det är såååå skönt att inte vara ensam om problemen. Jag för min del har inget behov av att prata med vänner om dessa utan forumvännerna är fullt tillräckligt, en underbar känsla !


skrev Kvaddad i Början till något nytt

Det där låter precis som jag och min man.....fast tvärtom....


skrev Sattva i Början till något nytt

Ja, långsamt men säkert verkar det som om insikter och kroppen håller på att förenas. Det är en trygg och skön känsla. En grundning, att bygga vidare på. Jag vet vart jag är påväg och jag kommer komma dit.
Men jag vet inte om jag klarar att fortsätta ett liv med en man som dricker. Det är jobbigt när det inte verkar finnas en botten. Inte full, inte otrevlig. Bara sover sig igenom kvällen vid tv. Medan jag har energi o är vaken.


skrev Valeria i Alkoholsug

Jag kan inte ge dig några råd men om du läser vad vi skriver på detta forum är jag helt övertygad om att får hjälp och stöd samt hittar svaren på dina frågor och funderingar. Att du vänder dig hit är en omställning och innebär att du är på väg mot ett liv med ett bättre förhållande till alkoholen!


skrev Sattva i Börja sluta?

Även jag tycker du klarat detta galant!!!!!


skrev anna1234 i Att be om hjälp

Tack Vändningen! Blir så glad av dina ord. Och det var just det där som fick mig att våga skriva. Den där insikten om att kunna erkänna sina problem faktiskt är en styrka snarare än en svaghet. Men än så länge känns insikten ganska så intellektuell. Vet inte om jag tror på det innerst inne än (om mig själv alltså). Svårt att bryta ett tankemönster som funnits så länge kring vad man bör eftersträva... Nån slags idé om att styrka är att låtsas vara stark, fake it til you make it typ. Så dumt! Och helt säkert en bidragande orsak till att det blivit som det blivit.

Har tänkt på a sjukt mycket den här helgen men känner inget sug. Men det finns verkligen överallt, konstigt att jag inte lagt märke till det förut.

Tänkte berätta för min bästa vän men vågade inte riktigt. Däremot pratade vi om det här med att erkänna svagheter och det kändes bra.

Tack för stöd!


skrev HelenaN i Börja sluta?

Tack Valeria, önskar att jag var lika säker som du och Vändningen.
Det som har hänt förr när jag misslyckats, är att jag slagit igång någon sorts autopilot och slutat tänka. Då styr jag snabbt mot bolaget eller baren, eller vad det nu är, och så rätt vad det är har jag druckit det där första glaset och då kan jag ju lika gärna fortsätta. Det går fort som fan! Nej, jag litar inte riktigt på mig själv.
Hur går det för dig med måttligheten?


skrev Valeria i ett nyktert liv

antaglligen hade det varit tråkigt även utan A, men då hade du inte märkt hur trist det var.....!


skrev Valeria i Börja sluta?

Drinkvagnen hade jag aldrig, aldrig klarat! Inte heller ensamma resor utan A. Du är verkligen oerhört stark! Semesterresan kommer inte att bli något problem för dig, det är jag övertygad om!


skrev HelenaN i Börja sluta?

Tror jag har en fördel av könsrollen där Vändningen. Det är ju inte riktigt acceptabelt för en ensam kvinna att sitta dricka på planet, så jag har väl alltid varit försiktig med det när jag rest ensam. Det har hänt förr att jag tackat nej alltså. På tjänsteresor vill säga. Privat i sällskap med andra har det inte funnits sådan spärrar.

Tack för dina härliga stärkande ord! Fast jag tycker faktiskt inte att jag behövt stålsätta mig särskilt mycket, det har gått ganska enkelt för det mesta. Tror att rädslan innan för att det ska bli jobbigt har varit jobbigare än när jag väl är varit stuationen.
Nu kööööör jag! Även med träningen :) Tack för den peppen också!


skrev mod60 i ett nyktert liv

Var på fest i fredags men gick redan klockan 22.00! Hade tråkigt och jag var tråkig själv. Hade ingen lust att festa nykter och alkohol vill jag inte dricka. Fy så trist det var! Dilemma!


skrev mod60 i Dricker vin dagligen

Var ärlig mot din vän. är det en god vän värd namnet så är det inga problem. kram mod


skrev mod60 i Måste ta tag i detta!

Välkommen hit och grattis till att du insett att detta inte går längre. Jag kom till samma beslut för snart 6 månader sedan och har varit nykter sedan dess. Har druckit mer och mer i många år. Önskar ibland att jag tagit tag i mitt missbruk tidigare. Men bättre sent än aldrig. Min kropp har hämtat sig och mår bra och det kommer din också att göra.

Vill kort ge dig lite tankar som du kan behöva för att stå emot alkoholdjävulen som är listig listig och man får vara mycket bestämd mot den.
Jag har hela tiden haft främst barnen och barnbarn i tankarna när jag vacklat i mitt beslut att inte dricka. Jag har läst mycket på anhörigsidan och när man läser om de unga vuxna som ropar på hjälp för att deras föräldrar dricker så blir det, för mig så mycket enklare att stå emot alkoholen varje dag. En otroligt nyttig påminnelse som man behöver. Jag mår bättre än någonsin nykter och jag hoppas verkligen att du kan ta dig ur detta. För din egen skull och din familjs. Önskar dig många lycka till! mod60


skrev Vändningen i Måste ta tag i detta!

Kroppen producerar nya celler i den mån den kan och reparerar sig. Levern är otroligt bra på att återhämta sig och den tål extremt mycket också, men givetvis om man skulle ta ett ögonblicksprov på någon som har druckit en period så skulle det inte se vackert ut i kroppen. Hur lång tid det tar att återhämta beror på hur nedbrutet det är och beror också på hur man lever i övrigt. Kost, sömn, motion, allmänhälsa, gener, ålder - finns hur många faktorer som helst. Kroppen behöver dock en viloperiod som heter duga efter alkoholen, så det första som sker när man kommer in i en nykter period istället är att kroppen behöver ställa om sig. Från gifthantering till att fungera som den ska.

Det enda du kan vara säker på att fortsatt drickande inte hade reparerat ett smack i varje fall, utan bara fortsatt nedbrytningen av dina organ. Du har all chans i världen nu att stoppa det, för på längre sikt så kan det komma riktigt tråkiga effekter av långvarigt alkoholmissbruk....


skrev Vändningen i Hjälp mig

Du har även rätt att ta kontakt med en vårdgivare på annan ort om du vill. Hade jag bott i min hemby i Norrland nu i nuvarande sits, så hade jag lätt åkt mina 8 mil till närmaste stad istället och tagit en vårdgivare där. En privatläkare eller så kanske. Lite mer anonymitet iaf.


skrev Vändningen i Börja sluta?

OJ!! Har du kommit SÅ långt att inte ens drinkvagnen är ett problem!? Shit, jag är impad! Den hade jag fått problem med nu idag tror jag.

Jag tycker faktiskt du verkar vara en av de som har stålsatt dig bäst av de jag följer och läser här. Verkligen stålsatt dig på extremt kort tid och verkligen också satt ett mål om en helnykterhet och inga undantag. Jag betvivlar inte en sekund på att du fixar den där resan galant, för du verkar otroligt målfokuserad och se så bra det har gått hittills! Bara kööööööööör, tjejen, kööööööööör! =)


skrev Stingo i Måste ta tag i detta!

Så länge levern inte har börjat skrumpna så kan den återhämta sig. Låter inte till mig som om du skulle ha kunnat dricka till dig skrumplever ännu. De flesta kroppsfunktioner återhämtar sig på några månader. För hjärnan och psyket kan det ta litet längre, men det är väldigt individuellt.

Själv hade jag begynnande socker, dåliga levervärlden och irriterad tarm. Efter ca ett halvt år nykter var jag på kontroll och alla värden var bra, men framförallt så mådde jag så väldigt mycket bättre.


skrev Stingo i Börja sluta?

På semesterresa finns det också väldigt goda orsaker att inte dricka. Tänker på nästa morgon och så vidare...


skrev Teresia i Måste ta tag i detta!

Typ levern och andra alkoholmarinerade inre organ, återhämtar sig kroppen? Och hur länge kan det ta?


skrev eyeshadow i Måste ta tag i detta!

Absolut kan du bli "frisk" fast jag bruka inte vilja säga ordet utan mer att du kan lära dig hantera ditt mående genom att vara nykter =)
Jag trodde aldrig att jag skulle klara mig men just nu ha jag 5månader nykter tack hjälp med frivillig behandlingshem annars hade jag aldrig klarat det.
Så du kan fixa det =)
Tro på dig själv och ta tag i problemet innan det är för sent =)

Lycka till
Kram


skrev Teresia i Måste ta tag i detta!

Har just nu världens ångest över att jag har skadat min kropp. Kan man återhämta sig efter flera år av drickande? Kommer jag att bli "frisk" om jag slutar dricka nu?


skrev HelenaN i Börja sluta?

Ikväll är det fyra veckor sedan jag registrerade mig här. Då spolade jag ut det sista som var kvar i vindunken efter långhelgen och kände att det var nog. Nog med skuldkänslor, nog med smygande, nog med att vara orolig för att köra bil på morgonen, nog med att slösa bort större delan av helgerna på att antingen vara full eller bakfull, med mera....
Vad har jag kommit fram till:
- Det går hur bra som helst att inte dricka alkohol hemma. Känner nästan inget sug längre innnanför min egen dörr. Det går till och med att ha tråkigt och känna sig ensam och rastlös utan att ta till akohol. Den trista känslan går över ändå.
- Det går att använda Minfulness för att slappna av och kunna somna i hyfsad tid på kvällarna.
- Det går finfint att fredagsmysa med älsklingen utan vin.
- Det går också finfint att laga och äta god mat tillsammans med honom på helgerna utan vin.
- Det går hur bra som helst att bo på hotell på jobbresa utan att dricka alkohol, vare sig i baren eller på rummet.
- Det går utmärkt att gå på restaurang ensam och dricka något a-fritt till maten. (har undvikit restaurangbesök med sådana jag vet kommer att dricka vin)
- Det går hur lätt som helst att sitta ensam på flygplatser och vänta utan att dricka vin i baren, och att tacka nej när drinkvagnen passerar passerar på planet. (Har inte prövat att göra det i sällskap än)
- Det går att gå på alkoholrika middagar utan att dricka, även om det inte var kul, men det hade förmodligen inte blivit roligare med alkohol heller.
- Det går att gå på jobbtillställlning utan att dricka - även om det inte heller var särskilt kul och där jag hade mitt största sug under de här veckorna.

Summa summarum: Hittills har det gått bättre än jag hade kunnat tro att vara utan alkohol!
Och för varje grej jag fixat utan alkohol så har jag insett att nästa gång kommer det inte att kännas särskilt svårt. Det gäller bara att ha modet att låta varje grej få en nya alkoholfri koppling.

Men många grejer återstår att möta....
Midsommar utan alkohol, nyårsafton, påsk, fjällresor, stora fester, sitta och prata en kväll med tjejkompis hemma eller på uteställe, gå på restauang i sällskap.....
Och så det just nu mesta oroande av allt, SEMESTER utomlands utan vin!

Fixar jag denna resa nykter vet jag att alkoholladdningen kring semesterresor också kommer att släppa så att det inte alls känns lika svårt nästa gång. Jag vill klara det! Men känslan av att jag kommer att göra det är inte 100-procentig. Inte än. Hoppas den hinner bli det innan det är dags att åka.
Litar på att Forumet kommer att hjälpa mig med det!

Utan er hade de här fyra veckorna absolut inte gått så bra.
Tack för era berättselser och tankar, era upp- och nedgångar, allt pepp och stöd ni gett. Forumvänner, ni är såååå viktiga!