Senaste kommentarerna i forumet

Tack för den käftsmällen! Den kändes.. och var säkert helt rättvis...och visst har du rätt. Jag får se om jag orkar ta till mig dina råd idag...men imorgon kanske dina ord väger tyngre.

Men Tack hursomhelst. Du menar väl.. och framförallt har du rätt.Det är det som betyder något.

Golvad, men inte uträknad. Inte än...Hoppet är det sista som överger en!

Lycka till själv!

Hej Mic99,

Tycker det är bra att du skriver här på forumet och fortsätt med det oavsett vad som händer! Starta gärna upp din tråd igen.

Jag känner att jag måste vara lite hård mot dig, rätt eller fel, men du kan inte lasta över ansvaret på din flickvän såsom du gör. Den väska med sprit som du har stavat ihop den tar du själv och häller rakt ner i vasken. Varför? Jo, för att du vill det och den förstör ju ditt liv. Lägg inte det ansvaret på din tjej. Hon kan du hjälpa till behandling för medberoende och om jag var du så skulle jag omgående söka hjälp på behandlingshem. Detta främst för att helt klippa med tillgången till alkohol men sedan för att börja jobba med dig själv som person.

Lever du ditt liv som du vill leva det? Vem är det som bär ansvaret för ditt liv?

Jag hoppas allt ska gå bra för dig men det är nog dags att du tar tag i det nu, inte imorgon. Och det är dina handlingar som räknas i det här fallet, inte dina tankar.

Lycka till!

Just nu behöver jag allt stöd jag kan få. Och jag vet att du har rätt. Jag måste in i helvetet...

Önskar dig all lycka i din kamp. Bra att du försöker snappa upp råd. För är det några som kan ge råd så är det ju vi som är på detta forumet..de flesta andra har nog väldigt svårt att förstå..

Och varför skulle just du?? Håll kvar den känslan!!Jag trodde länge att just jag var annorlunda och skulle klara det. Men...

Nu är det slut att tycka synd om mig själv. Du har rätt. Nu är det dags att "spotta i nävarna" och kämpa!

Återigen Tack! Betyder otroligt mycket att både skriva och få feedback när man är på botten..

/Mic

Det du skriver passar precis in på mig och som jag förstått det på väldigt många av oss här.

Jag VET att jag har väldigt dåligt självkänsla,,jag tycker liksom aldrig att jag räcker till. Även om andra tycker det, så tror jag inte på det...

Jag har alltid försökt och ofta lyckats att vara bäst. på allt. Hela livet har det varit så..och om du frågar andra så tycker de säkert att jag lyckats..och att jag har bra självförtroende..och självkänsla...men de skulle bara veta. Min fasad utåt är trots att jag är halvvägs till helvetet intakt. Viktigare för mig att alla ska tro att jag mår bra än att jag faktiskt gör det. Det är ganska sjukt..och säkert en av anledningarna yill att spriten blev en ångestdämpare..och frizon..

Men hur mycket jag än vet vad som är fel, så är det sjukt svårt att ändra på det? Det har liksom varit jag i dryga 40 år..

Men jag jobbar på det..och hoppas att jag ska komma ut från detta. Önskar dig detsamma. Starkt gjort av dig att ta tag i problemet!

Jag? Just nu blundar jag och samlar mod. Och önskar att denna jävla whiskeyn jag har framför mig är den sista i mitt liv!

Självkänsla just nu? Noll....

/Mic

Idag var det dag 12 på behandlingen, tiden rusar framåt men varje dag där tycker jag ger mig någonting och man längtar alltid till nästa dag även om vissa känns jobbigare än andra. Den här dagen kom vi lite oplanerat in på vår egen självbild och lite diskussioner om självkänsla och självförtroende, vet ni skillnaden mellan dessa två? Om ni inte gör det så tycker jag att ni ska leta reda på informationen och faktiskt läsa om det. Min uppfattning är att vi missbrukare ofta har en väldigt låg självkänsla, vi duger inte riktigt som vi är, då vi bara är. Hänger ni med? Om vi skalar bort allting och gör ingenting så duger vi ändå! Många gånger tror jag att vi missbrukare lever med dåligt samvete och kompenserar detta med att träna extra hårt eller jobba fler timmar än de flesta, kanske köper vi dyrare presenter till våra nära och kära. Allt för att kompensera vårt dåliga samvete och vår låga självkänsla.Att avbryta missbruket och jobba på våra riktiga känslor TROR JAG är en autoamtisk boost för vår självkänsla, vi duger! Kan vara helt ute och cykla men så ser jag på det idag iaf.

Imorgon ska vi alla i gruppen redovisa våra bra och dåliga karaktärsdrag, har inte hunnit fundera så mkt på det ännu men jag hoppas kunna lägga en stund på det i afton.

Ha en bra, nykter dag!

Kram

Jag tar gärna emot råd, mer än gärna. En tankeställare är det allt. Kanske är det så att jag inte heller kommer att klara det? Varför skulle just jag....? I nuläget så är det inte fråga om något glas över huvudtaget för min del - kommer nog att dröja några veckor. Jag är inte sugen - och har fortfarande för mycket ångest efter sista "racet". Jag måste nog själv fundera över hur mitt framtida bruk/ickebruk kommer att te sig.

Just nu hoppas jag iaf att du låter frugan ta din väska - och att du tar smällen. Den blir ju inte lättare för varje fylledag man spenderar. Hoppas att det går bra. Spotta i nävarna och ge dig in i "helvetet". Jag håller på dig!!!

En känslomässigt laddad dag även om jag inte visade så mkt känslor inför gruppen. Shit vad mkt skit jag har varit med om sedan alkoholdebuten för 17 år sedan.. Jag ska vara oerhört glad att jag fortfarande har mkt bra omkring mig och att jag får den här chansen att på riktigt få ta tag i mitt liv. Jag satt i ca 2 timmar och pratade om mitt liv, positiva och negativa saker. Jag tycker att det gjorde ett starkt intryck på mig och min nykterhet att faktiskt samla livets "meriter"av fylla och tänka på det huruvida jag skall dricka eller inte dricka. I vanliga fall brukar man ju mest referera till senaste fyllan och tänka "Äsch, det var nog inte så farligt.." åsså kör man på! Tycker det sätter sig mer när man ser en röd tråd genom hela livet att alkoholen har varit ett problem, ja jag var nog alkolist från dag1.

Wtf, alkolist!? Ja men är det så jäkla farligt då? Att vara nykter alkolist innebär för mig:

*Jag kommer inte spendera en krona mer på alkohol
*Jag kan stå för mig själv som person, vad jag säger och vad jag gör
*Min omgivning kommer att kunna börja lita på mig
*Jag kommer få bättre fysik, jag kommer helt enkelt börja se piggare och gladare ut
*Jag kommer att få bättre ekonomi (förhoppningsvis)
*Jag kommer inte utsätta mig själv för livsfara lika ofta
*Jag kommer inte slösa bort dagar av ett värdefullt liv med att ligga bakis, ångestfull osv
*Jag kommer att kunna ge kärlek till min omgivning
*Osv

Går fortsätta hur länge som helst! I mina öron låter det som en väldigt bra idé att bli en NYKTER ALKOLIST.

Tack och hej för mig!

Tack för era kommentarer, det värmer och ger en glöd att fortsätta! =) Trodde aldrig att jag skulle få så mkt stöd av den här sidan som den faktiskt ger mig, ett bra komplement till behandlingen.

Anders43: Tack för dina ord, tror dock att de flesta som har missbrukat tänker att de borde tagit tag i problemet tidigare. Det viktiga är vad vi gör idag och från och med det!
Cissi1: Kul att du tittar in på min sida!! =) Tror även att de är bra att du läser "båda sidor" så att du får en bättre förståelse för alltihopa. Du är stark och glöm alrdig ditt egenvärde.
Trollnäsa: Tack ska du ha och du är mer än välkommen att fortsätta läsa och skriva i min tråd såklart! :)

Johanna:
Vad kul att jag inspirerar dig, jag blir också inspirerad bara av att du tycker så! :) Gällande antabus så har jag tagit det tidigare och tog då en relativt svag dosering, på den mängden kände jag aldrig av om det var någon alkohol i maten tex såser men jag vet dock att det finns dem som har känt av det. Har du möjlighet att samråda med den som hjälpt dig att få dessa? Huvudregeln är dock att försöka undvika allt som har med alkohol att göra under den tiden man äter antabusen, gärna efteråt också..!! :) Ett tips om du skulle bli sugen på att dricka tex ett glas vin och blir lite irriterad på att du inte kan pga antabusen, försök tänka tillbaka varför du började med antabusen från första början?

Suget kommer att blekna bort, ge det bara tid. Att du känner dig seg och tråkig kan vara en effekt av abstinens, min gissning är att även detta kommer att komma tillbaka om du bara orkar kämpa på och undvika att ta "den lätta vägen". En bra medicin mot "seg tråkighet" är motion och frisk luft, för mig är det väldigt ångestdämpande och jag känner mig inte alls lika seg efteråt. Även mat och sömn tror jag är en nyckel för att orka stå ut kampen mot A. Sedan tycker jag att man kan få ha lite tråkigt ibland, eller hur? Är det ändå inte ganska skönt att bara vara seg & tråkig jämfört med full och bakis osv? Nu bygger vi ju på något långsiktigt ju! :)

Lycka till! =)

Tack för din kommentar Anders. Ja visst vet jag vad jag borde göra. Man måste igenom skiten. Den jävla ångesten..den är värst. Så man dövar den..gång på gång..

Det finns bara en som kan rädda mig nu och det är min fru. Hon har försökt allt..stått ut med allt..men även hon börjar tröttna..

Jag fixar det i alla fall inte själv..den saken är klar. Jag har sen senast jag skrev packat ihop det som finns kvar i barskåpet i en väskan som jag tänker be henne att gömma alternativt hälla ut när hon kommer hem... Vad hon gör spelar ingen roll..bara jag slipper skiten. Jag kan inte ha det hemma. Jag trodde det.. eller trodde o trodde.. jag ville väl kanske tro att det gick men det gjorde ju inte det..

Så nu sitter jag här och tittar på väskan. Och tänker..en till..bara en..herregud! Jag är sjuk!!

Jag hoppas att jag kan låta bli.

Ett råd till dig?? Jag trodde med som du att jag kunde dricka 2,3,4 glas. Jag trodde det så sent som innan jul.. Det funkade länge ganska bra..men nu? Glöm det. Om du inte vill hamna där jag är nu så sluta. Du kan inte dricka normalt. Tro mig.

Om det står en "sista" whisky framför mig nu? Ja gissa..

Otroligt...

/Mic

Jag antar att du, om du absolut inte vill gå till läkare, i nuläget bara måste gå igenom abstinenshelvetet - den dag du bestämmer dig för att göra det. Om det är idag - det vore ju fantastiskt - eller en annan dag?! Man tar tjuren vid hornen och rider ut det hela. Ett helvete - men det vet du säkert redan. Det finns nog ingen genväg dessvärre. Har du familj, eller någon annan du kan prata med, eller som vet om vilken situation du befinner dig i? Lugnande medicin brukar hjälpa mot den värsta abstinensen - men å andra sidan så kräver ju det också ett läkarbesök med många frågor. Någon du känner som kan ge dig några "sobril" för att underlätta abstinensen?

Har dessvärre inga bättre och mer konkreta råd. Hoppas verkligen att du reder dig - och att du snart bestämmer dig för att det får vara nog - i alla fall för den här gången. Framtiden får man ta sen, för först så måste du börja med att ta dig ur just den här fyllan.

Hoppas att allt går vägen. Fortsätt att skriv här om det får dig att känna dig lite bättre mods.

För första gången i mitt liv..är jag på riktigt rädd. Visst har det varit illa några gånger innan men..denna gången fixar jag det inte. Jag kan helt enkelt inte sluta dricka! Sedan den 20 december så har jag kanske haft 4 vita dagar..och aldrig mer än en i rad..sen är jag där igen.

Visst har jag tagit återställare förr..men nu blir återställaren en fortsättning..med ytterligare en dag i dimman..

Igår bestämde jag mig. Nu fick det va nog! För alltid. Hur det gick? Ja...det förstår ni nog..FAN.FAN.FAN

Nu är det i alla fall ingen tvekan längre. Jag är alkoholist. Svårt att ens lura sig själv längre..och det är jag annars en mästare på..

Alla råd för hur jag ska ta mig ut från detta mottages tacksamt. Men jag kan ju säga direkt att gå till läkarmottagning kommer aldrig att hända. Tyvärr är det sådan jag är..

Vet just nu ingenting om vad som händer..men en sak vet jag. Nu finns det bara 2 vägval. Hoppas jag inte väljer återvändsgränden igen.

Lycka till. Både till mig själv och alla ni som kämpar mot skiten.

/Mic

Du måste nog ta hjälp. Prata med din arbetsgivare om öppenvårdsbehandling och sedan tror jag du bör söka läkarhjälp och få ut antabus.

Till och med mycket stort. Och inspirerande. Jag tror att det är just sådana där exempel, som många som dricker behöver höra. Själv trodde jag att det inte skulle vara möjligt för mig att vara nykter och trivas med det, så jag försökte aldrig. Sannolikt berodde det här mest på att jag tog modell av min pappa, som aldrig lämnade flaskan. Sen blev det stor förvåning när jag märkte hur fel jag hade.

Jo, det är svårt med att hitta a-fria drycker med vuxen smak. Och hittar man något, så kan man slå sig i backen på att restaurangen aldrig hört om det... :(

A-fritt veteöl tycker jag är riktigt gott
Sanbitter och Crodino är två a-fria aperitifs, men de är nog rätt söta
Olika blandningar med tonic (men det är ju läsk)
Brunneby fläderblomssaft med bubbelvatten

Att det finns en baksida av ett mynt vet alla.. har du sökt hjälp på din vårdcentral?? Kolla runt på forumet här finns otroligt många kloka människor som kommit långt och delat/delar med sig a sina erfarenheter. Du är blott 22 år !!! du har så många år framför dig ta vara på din framtid och dit liv. Abstinensen sitter i en begränsad tid och sök hjälp så att du kan sluta dricka,och få hjälp med abstinensen. För du har ditt liv i dina egna händer du väljer själv och innerst inne vet du vad som är bäst. Sköt om dig

Jag känner mig starkare än på länge. Det är så härligt att kunna stå på sig i en dispyt och inte vika sig bara för att man är rädd att få kastat i ansiktet att man dricker för mycket. Att inte ha något att skämmas för och som gör att man känner sig som en dålig människa. En otrolig kick för självkänslan!
Jag har också upptäckt att jag tycker om fester med goda vänner fast jag är nykter. Trodde ju innan att jag inte kunde umgås och vara social utan alkohol. Men det går ju... Låter kanske inre så stort men det får mig att inse att jag inte vet vem kag är som nykter person. Intressant och förvånande känsla.
Det är synd att det ska vara så svårt att hitta tips om goda alkoholfria drycker som inte är juice eller läskedeyck. Tips på drycker med lite "vuxnare smak" och som inte är så söta. Får väl leta vidare.

Du är fantastisk och jag vill följa din resa!

Jag kan, i nuläget iaf, säga att jag med 100 % (nåja 99) säkerhet kan gå ut och dricka 2-3 glas vin utan problem. I nuläget. Ett par/tre öl på en mysig uteservering funkar också - utan att "suget" drar igång. I nuläget. Det drar inte igång något sug eller något "jag måste" ha mer. Så är det. Kanske beror det på att jag numera sällan "går ut", utan nästan uteslutande går ut och äter middag med vänner, eller bara "tar ett par glas vin". Inte ofta. Och det funkar.

Mitt sug brukar dra igång efter 6-7 glas. Om jag har druckit det så är jag med största sannolikhet hemma, ensam. När jag så vaknar nästa dag så kan jag inte låta bli att ta den där återställaren - för jag står inte ut med baksmällan. Sen är det hela igång, kontrollförlusten är där! Så nog har jag ett problem med alkohol alltid. Jag har sjukskrivit mig upp till fyra gånger per år för att vara hemma och supa dygnet runt i flera dagar - och sen sitta här med den förbannade abstinensen. Våra problem finns där, även om de i detalj kan se lite olika ut - men problem, nog har vi det alltid.

Så ser mitt alkoholproblem ut, mitt beroende. Herregud, det låter som att jag, likt ett tjurigt barn, sitter på golvet och skriker att: jag har också ett problem med alkohol!!:-) Jag menar bara att ingången till våra problem kanske ser lite annorlunda ut från individ till individ - men att vi alla, någonstans, har insett att vi inte klarar av att ha en sund relation till alkoholen. Kanske aldrig mer, någonsin?! För min egen del så får jag väl se om jag de närmaste åren kommer att klara av att dricka på det sätt jag beskrivit ovan? Kanske kan jag det - eller så kommer jag återigen, om några månader, sitta och slicka mina sår efter ett antal dagars nonstopdrickande?

Åh känner igen det så väl. Så många gånger som jag inbillat mig själv att jag faktiskt kan hantera spriten. För att nästa gång falla dit djupare för varje gång.

Problemet med oss med alkoholproblem är att vi inte vet när det slår över. Kan du med 100% säkerhet säga att om du dricker tre glas vin i sällskap så kan du stanna där. Kan du det så har nan inte problem med a. Det låter jävligt hårt men jag är i samma situation. Jag kan dricka 10 gånger utan bekymmer men det kan slå slint elfte gången eller 3e. Det är vårt bekymmer, maktlösheten att inte kunna välja.

Då får man väl blåsa "faran över" för den här gången - kroppen har primärhämtat sig från den sista fylleperioden. Lite diskret molande ångest ligger där bakom och påminner hela tiden. Suget är noll - och det är ju skönt. Samtidigt så vet jag ju att förhandlandet med sig själv antagligen börjar snart igen. Som jag skrev innan så har jag inte några problem att dricka 2-4 glas vin under en lång kväll (i sällskap) - utan att för den skull bli sugen på att "köra" vidare. I nuläget så verkar jag ha en osynlig gräns som verkar innebära att jag, när jag är själv, och har ett par lediga dagar efter, och har druckit kanske 6 glas, har svårt att sluta. Och har jag svårt att sluta så kan man ge sig fan på att det hela barkar iväg och blir en 4-6 dagars nonstopfylla. (Mer eller mindre)

Varför kan man inte då, mitt i den där nonstopfyllan, erinra sig hur fruktansvärt dåligt man kommer att må när man skall hoppa av tåget några dagar senare. Jag förstår att vår mänskliga hjärna är funtad så att den skall glömma bort det dåliga - och tur är väl det. Ibland önskar jag dock att man skulle kunna förnimma och återskapa en del av den smärta och ångest man skall gå igenom, nästa gång det hela har "brakat". Det hade räckt med ett litet uns av den känslan - så kanske man hade låtit bli? Svårt, näst intill omöjligt, verkare det i alla fall vara, att lära gamla hundar sitta. Vi är väl alla lite av Pavlovs hundar när vi nosar upp något med alkohol:-)

Kämpa vidare alla kämpar där ute. Det går att förändra, vill jag tro och hoppas - för min egen och alla andras del.......

Maten är en kamp som jag skrivit om tidigare men glädjande har jag hållit mig på mattan idag! Jag är så glad att jag äntligen lyckats klara av en dag med hyffsat bra matintag. Imorgon gör vi det igen!

Mycket inspirerande att följa din väg, till ett bättre liv.
Har du antabus till hjälp?
Vill veta mer hur de funkar. Jag har tagit dessa i 22 dagar, varje dag har jag en molande huvudvärk. Trodde det skulle gå över, detta gör mig otroligt trött. Sen har jag fått lite dålig info hur dom fungerar, endast om du dricker kommer du att bli jättesjuk och kan dö. Igår åt jag middag och fick en rödvinssås till köttet, då sa min man att den får jag absolut inte äta?
Efter 22 dagar så finns suget kvar, ok det har dämpats. Men jag får inte tillbaka min kreativitet----är så seg och tråkig.
Du har ofta så kloka råd, så har du tid och ork att svara mig så blir jag tacksam:-)

Hej Måbättre!
Jag tycker att du är jätteduktig! :-)

Haft en trevlig helg med mycket umgänge. På fredagen drack jag en alkoholfri drink före maten.

Men på lördagen föll jag för frestelsen, det blev tre glas rödvin. Ganska gott, inte så värdelöst som för en vecka sen, men inget tydligt välbehag av vinet. Kändes väl mest bra att smälta in, plus att vinet var lite gott.

Vill dock till helnykterhet. Det var ett misslyckande men jag behöver inte tillbaka till drickande. Känner inget sug vilket är skönt men ska nog ändå akta mig för att negligera riskerna med sällandrickande.

Nu stressig arbetsvecka, hej o hå

att läsa!