Senaste kommentarerna i forumet

Hej Steglitsan! Jag tycker att du gjorde rätt i att skippa vinet även om du sippade på din väns glas. Det är så himla onödigt att "testa dricka" på impulsen!! Av egen erfarenhet så ger jag dig tipset att OM du väljer att testa dricka igen så PLANERA!! Och håll din plan, har du sagt 1glas vin så får du inte dricka mer oavsett vad. Sedan skulle jag gissa att man måste jobba så i ett år eller mer tills man känner att man verkligen har kontroll. Detta är bara gissningar men jag hade nog velat göra så, jag körde dock på impulsen och drack på exakt samma sätt som vanligt, i princip.

Glöm dock ej, det är fräscht att vara nykter! ;)

Allt gott!

I helgen har jag varit iväg och det har bjudits på vin fest och goda vänner. Första kvällen så beställde jag faktiskt ett glas vitt av servitrisen när hon skulle ta upp dryckesbeställningarna. Men så ångrade jag mig i sista stund. Jag smakade dock en klunk av mitt sällskaps glas och konstaterade att jag inte tycker att det är gott. Så jag var nöjd med mitt alternativ.

Däremot kändes det lite konstigt under middagen som att jag fick yrsel eller befann mig på en båt. Inte kan väl en mun vinn orsaka det? Funderar till och från om jag ska börja dricka. Tja, kanske det. Just nu känns det bra som det är. Men hela tiden med en liten bakomliggande känsla av att det bara är tillfälligt. Jag funderar vidare med andra ord.

Hej Annapanna!

Det var en befogad fundering och jag måste säga att jag inte tagit upp den frågan, inte rakt ut iaf. Jag flörtar ju med tanken om att en dag kunna dricka normalt men jag är rätt införstådd med att det nog inte kommer att bli så lätt. Känns även jobbigt att behöva vara på sin vakt resten av sitt liv när/om det börjar braka iväg. Sedan känner jag att mitt "partyliv" är över och jag hoppas på bröllop, hus, barn och allt det där, min största mardröm skulle vara om men fylla gick ut över mina eventuella barn, då är jag hellre nykter.

Men jag ska fundera på om jag ska ta upp frågan, det kan som sagt vara intressant att höra vad de tycker. Man skulle tex kunna fråga hur de ser på riddargatan (tror jag att det heter!?) där de jobbar för att patienter skall kunna gå till ett normalt drickande.

Jag kan ibland tycka att behandlingsmetoden känns lite gammalmodig att total återhållsamhet är ända vägen men det är nog den absolut bästa vägen, undvika riskerna..

Vidare så presenterar jag mig som alkolist i gruppen och innebörden av det är ju faktiskt att man inte ska dricka, jag tål det inte. Och förlusten av det är väldigt minimal jmf med vinsten.

Ja, lite rörigt inlägg men mitt mål är att känna att "botten är nådd", jag vill inte förstöra mig mer samt att bli trygg i min nykterhet. Om jag dricker öl om 5 år låter jag vara osagt men Idag är jag nykter!

Allt gott!! :)

Hej. Lycka till och hoppa det går bra för dig! Har också tittat lite på AA men har inte tagit steget än...

Hej! Jag har varit med om exakt samma sak. Slagit mig gul och blå på fyllan. Och ingen aning om hur när jag vaknat. Hemskt.
Jag har varit nykter i en vecka nu. Går i tankar att gå på mitt första AA.möte. Annars har jag sagt till min omgivning att jag kör en vit period nu. Inte varit helt ärlig med att jag själv hoppas att den blir långvarig, väldigt långvarig. Så att säga.

Lugnt;)
Fin läsning ändå. Vi är båda ny-nyktra. Heja oss!

Hamnade visst i fel tråd. Dubbelt upp dessutom ;)
Sorry! :)

Har varit utan alkohol i drygt 14 dagar och känner mig så glad och pigg. Säger till min omgivning att jag kör vit månad. Inga höjda ögonbryn eftersom många ( de flesta) i min omgivning själva tycker att jul och nyår innebär högt alkoholintag. Har ju sagt många gånger tidigare att nu är det aldrig mer. Har ju naturligtvis inte fungerat, för efter en tid så vill jag "prova" att dricka lite ( normalt ) men förstås trillat dit igen i onormalt drickande med sug, ångest osv som resultat.
Har nu fått Naltrexon utskrivet och ska med hjälp av dessa försöka att låta bli att dricka. Nu tänker jag bara försöka ta en dag i taget. Inte tänka framåt eller bakåt utan vara nöjd i nuet över att jag är nykter. Har gillat mig själv lite extra dessa nyktra 14 dagar. Är en rätt ok person faktiskt ;) När man är i alkoholens grepp så är man definitivt inte sitt rätta jag. Man tänker inte rationellt utan tanken på alkohol ligger som en blöt unken filt över ens tankar hela tiden. Men inte idag...
Har en fråga ang Naltrexon. Ni som har dessa utskrivna, hur tar ni dem? Varje dag? Till helgen? Jag förstår att det förstås är individuellt men vill gärna ändå höra från ET andra om era erfarenheter
HannaH

Nu har jag varit nykter i en vecka. Känns bra. Väldigt bra om jag ska vara ärlig. Men oroar mig för att trilla dit. Och funderar på AA. Men är som jag tidigare sagt, livrädd för att gå dit, av någon anledning. Fler som känt så innan sitt första möte?

Jo medicinen hjälper, men sorgligt är det då heller inte givande att dricka. Men för att klara en jobbtillställning till exempel är det ju bra.
Tror tyvärr att medicinen spär på min depression, hoppas detta går över

M

Var den bra eller dålig, i ett rolighetspersketiv eller ur ett nyttighetsperspektiv?
Allting är inte roligt i en jämförelse, det finns alltid de som har haft det roligare.

Men hur många har haft en helg med alla sina sinnen i lag, och kännt att detta....var en bra helg?

Jag har...

Och vad är hemligheten, att inte sätta för höga förväntningar, utan att leva kvar i varje händelse, jag upplever detta just nu, därför att.......?
Kanske är svaret så enkelt att jag just....upplever det och inte befinner mig någon annanstans.
Jag är här och jag är nykter därför att....jag vill det, och kanske mest stolt över att jag KAN det, inte måste det.

Vi var under gårdagen på ett dop med några gamla vänner som vi umgicks med för 20-25 år sedan, deras dotter hade nu föryngrat sig.
Vi var alldeles för uppklädda med våra kostymer, hamnade i hörnet för gamla måste-bjuda-in-gamlingarna, kände oss helt off.
Dresskoden var möjligen kavaj med slitna jeans, blekt eller färgat svart hår i en slarvigt uppsatt svans, både för killar och tjejer.
De var taggade över hela kroppen och hade sina örhängen i näsor, kinder och ögonbryn.
Vår gamla vän stank gammal fylla och beklagade sig över att hon hade fått gått upp i ottan för att göra i ordning kaffelokalen, det var kl 10!
Smålog lite för mig själv och tänkte, här hade ingenting förändrats, full rulle på helgerna, supa bakfull, supa bakfull.
Skillnaden är att det syntes så väl på henne, hon var helt tydligt märkt av sitt leverne, sliten men försökte hålla en god min och en falsk fasad.
Det finns inget spackel i världen du kan täcka dina fåror och mörka ögonhålor, hyn är söndersolad av alla dina fyllsomningar i solstolarna på charterresorna genom livet.
Kände bara att vi inte spelade i samma division längre, vi hade på något sätt accepterat våran ålder och ville inte försöka hålla krampaktigt kvar i ungdomslivet på samma sätt som hon och hennes nyblivna kompisar.
Hennes x fanns med bland dopgästerna, far till hennes dotter, minns bara hur deras lägenhet brukade se ut på söndagsförmiddagarna när vi umgicks.
Det bar spår av slagsmål, utslagna glas, hål i dörrar och gipsväggar, hemskt hur de kunde låta alkoholen driva dem till vansinne.
Ja de levde ett starkt känsloliv, kort och intensivt.

Nu sitter man med gamla uvarna nästan lite på undantag ifrån ungdomarna, men det kändes ändå bra, livet har lugnat ner sig och vi kände oss ändå som de stora vinnarna.
Vi åkte hem och brallade på en jättefin middag hela familjen, slappade slött i soffan och tyckte nog att det kändes bra för att vara en vanlig lördagskväll.
Inga sightseeingturer med nattbussen, inga överraskande krognotor, ingen säng som snurrade runt, utan bara en skön säng att sakta törna in i.

Idag tog vi och åkte till ett katthem som hade öppet hus, ett bra sätt för mig att få gosa av mig på lite katter, frugan hade inte hjärta att vilja tjata på mig att åka hem utan lät mig få ta den den tid jag behövde.

Så skulle någon fråga mig hur min helg har varit, så blir det tipp-topp.
Frågade de mig sedan varför, så skulle jag nog inte berätta om innehållet, utan jag skulle nog säga att jag hade den under kontroll hela tiden, att jag var med hela tiden, att jag njöt av att få var med de jag älskar allra mest, och att jag gjorde saker som jag gillar att göra...
Det är vad som ger livet ett substantiellt innehåll, inte fylla med en massa fylla, det känns som stoppningen i en nallebjörn, mjuk och gosig på utsidan, fylld med ingenting på insidan utan bara något som tar en en massa luft i anspråk.

Det var min helg, inget att skryta med på fikarasten på jobbet, men för mig var den viktigt, och alla behöver inte fatta vad det var som var så viktigt.
Huvudsaken var att den blev det för mig.

Det är något som nykterheten har gemensamt med alkoholen, den är självisk, men på ett helt annat plan, ja t.om på en helt annan planet.

Berra on the move...

härligt att du hade en bra dag. Vill också kolla om det är dig jag hittat på Wordfeud att spela med:-) I så fall väntar en tuff kamp.

Bra jobbat MåBättre! Skönt att klara utlandsresan. Känner igen mig hur det är att ha en sambo som är ointresserad av alkohol. Det hjälper så enormt mycket!

En fundering: har du ventilerat dina framtidstankar kring alkoholen på din behandling? Att du kanske vill börja dricka igen? Vad säger de om ditt resonemang? Är lite nyfiken bara, inte dömande eller så på något vis! Känner igen mig mycket nämligen som du kanske minns från min tråd :)

Ha det gott! Kram

Idag har jag varit nykter i 56 dagar och sorgen över att aldrig dricka igen har varit från varande sedan sist jag skrev. Jag har känt ett lugn i mitt avstånd från alkoholoch jag blir starkare i mitt beslut ju längre det går. Även fast det är jobbigt emellanåt. För jag har ju trots allt inte utsatt mig för jobbiga miljöer i situationer där jag måste befinna mig mitt i en festlig miljö där alla jag umgås dricker. Den dagen kommer och jag hoppas jag ska klara det också..

Idag har jag varit på min andra träff för min tolvstegsgrupp som anhörig till alkoholist. Det positiva är att materialet är uppbyggt utifrån aa:s material varav alkohol och sinnesförändrande substanser också gås igenom. Det blir otroligt naket, man blottar verkligen sitt innersta i detalj. Men det känns bra. Även fast det är jobbigt att prata om det jobbiga i uppväxten: livet med en alkoholiserad mamma, en "styvpappa" som supit, slagit mamma och försökt få tag på mig, både på det ena och andra sättet. Jobbigt att blotta den maktlösa känsla jag haft som barn och känslan av att mina känslor inte är viktiga. Att allt är mitt fel. Samtidigt vet jag att allt det obehagliga måste upp till ytan. Jag måste rensa själen och det känns bra att jag börjat den här resan. Bra att jag är nykter under min själsliga resa. Det kommer nog göra det hela äkta ända ut i spetsen.

Reflekterar under mötet idag hur något så trasigt också kan sluta i något så vackert! En grupp att dela sitt innersta med, människor jag inte känner men ändå känner igen mig i. En slags kärlek som är underförstådd i oss emellan i gruppen. Det är otroligt vackert i allt det jobbiga.

Kram på er allihopa!

29 nyktra dagar
Gud vad jag ältar mitt mantra- en dag i taget :) Jag har börjat en egen tråd nu för att kunna skriva ner alla "konstiga" tankar jag har kring detta med alkohol. Skriv gärna där om du/ni vill. Känner mig glad för varje dag jag är nykter och inte sitter med a i glaset framför tv. Somnade alltid tidigt och såg aldrig klart en film. Igår var jag vaken till 01 och kände mig pigg. //mod60

Jag gav mig skälv fritt fram igår. På en fest där vi hade 2 lådor prosecco, 50 öl och 2 flaskor vin.
Det gick bra! Drack 1 glas bubbel och 2 folköl på hela dagen. Och då var det öppet hus från 15.00-23.30.
Allt slutade så skönt. Världens stoj i köket, min son höll på att somna i soffan, jag lyfte honom till badrummet och borstade tänderna. Sen smög vi insäng och somnade som 2 sillar i en burk. Så skön känsla att kunna erbjuda honom en härlig dag av fest och kärleksfulla vänner med en mamma som är skärpt och visar föredöme. Han är 8 år förresten.

Känns bra.

Varit på konsert i kväll och det känns bra att uppleva saker nykter. Känner mig lite lättrörd. Lycklig över en fin vinterdag så att jag nästan gråter. Vet inte varför jag är så gråtmild. Finns en sorg därinne som har att göra med all tid jag lagt på alkoholen. Så jäkla onödigt.....

Hej!
Verkar som du håller dig till ett nyktert liv.
Tack för att du delat med dig och återkommer och berättar efter så många månader att det går bra. Det ger mig styrka. Jag har varit nykter i 20 dagar!

Jag kände igen mig här på slutet ang det här med bilen, vad skönt det är att vara alltid "körklar", förut oroa det jag mig för hur mycket jag hade "kvar" i kroppen, eller anpassa tiderna efter körningar, ja, ni vet, struligt.

Sara

Hej Patsy!
Känner igen mig...
Har du egen tråd? Undrar om ditt kommande beslut. Jag r inne i samma tankar, vill gärna fortsätta nykter tid efter en månad. Jag vet att beslutet ligger i mina händer.
Du kan läsa min tråd och kommentera där, eller här, så flera kan ta del.
Var finns en "bra alkoholterapeut"?

Och till Trollnäsa; hur går det?

Hade inte hunnit läsa ditt urdrag, säger igen som andra!
MODIG
KÄMPE

;-)

Jag gillar ditt mod, att du har berättat för dina vänner, och att du går på AA-möten. Och vilken respons du har fått på din tråd.

Jag är ny här, räknar också dagar... 20 nyktra och behagliga dagar... Jag har varit "duktig" i perioder innan, det funkade väldigt bra när jag var gravid (2006-2007 och 2010-2011), och jag drack lite när jag ammade.

Nåväl, jag vill vara öppen och säga:
1. jag drack för mycket, det känns skönt att inte göra det länge!
2. jag hade ju provat att minska tidigare, men det fungerade inte riktigt som jag ville!
3. vad roligt, vad mycket jag har fått gjort den här tiden; ingen ångest för när jag dricker eller om jag dricker, eller om jag inte får dricka,
4. vin, öl, sprit... det kostar pengar att dricka för mycket, nu kan jag använda dem till annat; såg t ex Gardells "Hela mitt liv" i fredags (dyr biljett) med gott samvete (och jag minns varje detalj, och blev inte kissnödig trots att showen var 2 timmar lång!)
5. fysiskt och emotionellt välmående generell och diffust ;-)

Kämpa på... så hjälps vi åt här på forumet!

Sara

Hej!

Snart tre veckor utan att dricka, helgen har gått bra, och veckan också, trots många middagar med vänner (utan alkohol) och nu i helgen fint väder och "en öl" i solen-varning!

Min man säger att han också har varit vit hela tiden (även under min resa), han är ju nykter nu, det märks... och jag märker också en känsla av att det är lite bättre tonläge.
Absolut inte lika "taggit" som sista veckorna innan beslutet (alltså november och mitten av december). Det flyter på bättre även med andra och inte minst med barnen.

Jag tog mod och började prata med honom igen om alkohol och hur jag känner, samt min önska att förlänga den nyktra tiden. Vet inte om jag får med mig honom i detta, hoppas det. Tydligt var det (och viktigt att få veta) att han inte gillar att snacka om att vi inte dricker, att han tycker att det är jobbigt att ta upp ämnen, att tänka på alkohol. Han förklarade att han helst inte vill tänka alls på det, att han låsas som att det inte finns att tillgå, och att eftersom nu börjar kroppen att inte "längta" så är det väl dumt att minnas (så tolkar jag hans ord i alla fall). Vet inte om låtsas-metoden är något som NÅGON har provat; lite svårt här och nu där alkoholen är så pass tillgänglig (den bästa alkoholfrizonen vi har är hemma just nu).

Nåväl, jag vill vara öppen och säga:
1. jag drack för mycket, det känns skönt att inte göra det länge!
2. jag hade ju provat att minska tidigare, men det fungerade inte riktigt som jag ville!
3. vad roligt, vad mycket jag har fått gjort den här tiden; ingen ångest för när jag dricker eller om jag dricker, eller om jag inte får dricka,
4. vin, öl, sprit... det kostar pengar att dricka för mycket, nu har jag använt dem till annat; såg t ex Gardells "Hela mitt liv" i fredags (dyr biljett) med gott samvete (och jag minns varje detalj, och blev inte kissnödig trots att showen var 2 timmar lång!)
5. fysiskt och emotionellt välmående generell och diffust ;-)

Sara

Jag blev med andra ord inte nykter för 5 veckor sedan då sist flaskan gömdes.. Oh no.. Jag var nykter en vecka och sen skulle jag bevisa för mig själv att jag kunde dricka normalt. Köpte in alkoholfritt till nyår (hade middag hemma) och skulle vara så civiliserad och duktig.
Slutade med att jag sprack runt 14tiden på Nyårsafton, var dyngrak runt 21.00 (minns inte att jag åt varken huvudrätt eller efterrätt), däckade runt 01.00 med kläderna på och 11 gäster i huset.. Bra värdinna.
För att döva missären dagen efter så gick jag upp i ottan för att städa (drack jag rödvin till frukost och tömde alla flaskor med "left overs" från kvällen innan inne på köket). Gömde även undan lite ölburkar och vinflaskor till senare (ville inte att sambon skulle se dessa.
Sen fortsatte spektaklet tills jag ringde AAs hjälplinje 3 dygn senare och gick på mitt första möte (var btw full på det mötet så minns det knappt).

Så för att svara på din fråga Fransmannen, varför går man från AA till Puben? För att vi är sjuka och totalt maktlösa när det kommer till alkohol. Vi har inte en chans. En droppe alkohol är allt som behövs och sen är vi igång igen :(

Adde - jag har också hört detsamma från alla håll och kanter. Kommer från en läkarfamilj och det de ser och upplever inom vården är tragiskt. Har en syster som senast förra veckan hade en patient som var gul som en ostbåge pga alkoholism och som bara var 42 år gammal. Han kommer inte leva mer än 1-2 månader till. Han hade så mkt vätska i kroppen att han måste tömmas flera ggr per dag och levern är helt kaputt.
Det är vidrigt och sinnessjukt att alkohol kan göra en så trasig :( 42 år är ingen ålder...

Fransmannen - varför gör man så? Bra fråga. Varför har jag förstört nästan alla mina vänskapsrelationer och valt alkoholen före mina vänner? Varför har jag föredragit att sitta hemma och skåpsupa framför att komma ut i världen och njuta/fånga dagen?! Varför har jag försökt få kontroll över mitt drickande 1000 ggr och misslyckats 1001 gånger?? Jo, för att alkoholen är listig, falsk och über jävlig... Den är allt för lättillgänglig och vi alkisar är allt för naiva och duktiga på att intala oss själva att "man måste ju få leva lite, ha lite kul".. plus att vi alltid vill bevisa för oss själva att vi kan dricka normalt.
Vilket bull shit!
Det är nu 5 veckor sedan jag gömde min sista spritflaska i garderoben (vin var inte tillräckligt starkt). Hur hamnade jag där? I have no clue. Idag är jag 22 dagar nykter... Har inte varit nykter 22 dagar i sträck sedan 2005/2006. Bara det i sig är ju tragiskt.

Idag är det 50 nyktra dagar utan något hjälpmedel såsom antabus eller liknande. Jag går ju dock på behandling så det måste man ju säga är ett ganska kraftigt hjälpmedel men ändå..!! Känns bra! :) Känner dock ändå inte ett jag är helt övertygad att jag är alkolist och att jag vill leva resten av mitt liv nykter. Får dock lämna den tanken (som vanligt) och leva dag för dag.

Trivs rätt bra just nu tycker jag, har börjat träna regelbundet och älskar tanken av hur jag bygger istället för river, grymt!! :D

Har varit borta från behandlingen 1 vecka pga utlandssemester, gick bara finfint. Mkt pga att min partner inte är speciellt intresserad av att dricka och att det bara var vi. Välbehövligt för vår relation, helt klart!

Imorgon är det dags för behandling igen och jag skall redovisa konsekvenser inom familj/socialt, fysiskt/känslomässigt, ekonomiskt, etiskt, lagligt och sexuellt. Blir nog lite tufft men jag är mest nyfiken på att höra gruppens åsikter/funderingar.

Hoppas det är okej med er här på forumet och att folk vågar/vill fortsätta skriva oavsett hur bra eller dåligt det går.

Kram!