Senaste kommentarerna i forumet

Hej på Er forumet.
Det blir långt mellan besöken nuförtiden.
Tittade tillbaka i min tråd och läste om mina egna tankar. Känns oändligt långt borta likväl så kommer minnena tillbaka, fy fan!
En bra bieffekt av min nyktra väg är att även omgivningen på festerna dricker mindre....
Gubbarna blir lite tjuriga men damerna tycker det är bra! Är det vanligare att män krökar än kvinnor?

Ha det - Kämpa på!

...tror jag också på. Jag satte 5 månader (resten av 2014) som mål då jag började och nu har jag snart varit nykter en vecka in i 2015 av bara farten och tror att jag lika bra kan fortsätta åtminstone halvåret ut, eftersom inga "bättre middagar" finns i siktet i januari. Men det är ju här som den verkligt stora utmaningen kommer. Om man vill kunna dricka "rätt", så gäller det att inte falla tillbaka in i slentrianen och självmedicineringen igen.

Käkat frukost och pillat i mig lite vitaminer. Blev en kopp kaffe och nikotintuggummi på det.
Kvällarna är ännu mitt aber med att suget dyker upp, finns inget hemma och gröna affären kommer jag inte att spendera tid och pengar på längre. Gäller och hitta andra bra saker och göra när rastlösheten kommer. Lite svårt med motivationen bara, är så lätt att tankarna flyger iväg.
Nä nu får jag ta mig i kragen och göra något innan den här dagen ilar förbi.
Ha en bra dag!

Hej Javisst,

Tack för ditt inlägg i min tråd. Jag skriver inte så ofta eller mycket längre, men kollar till läget här då och då. Försöker att svara nedan på dina frågor.

* Jag har varit nykter sedan 1.6 förra året, dvs sju månader nu. Har inte tagit mig något återfall eller ens smakat på alkohol starkare än 0,5% sedan dess. Tror att jag klarat av detta huvudsakligen av två skäl:
1.) Jag har fått enormt mycket stöttning genom forumet. Hade aldrig orkat själv. Du kan se min tråd i förändra sitt drickande "Mina första staplande steg" och sedan min andra tråd i det vidare livet.
2.) Det var dags att sluta dricka. Jag fattade ett beslut och kände att det var nu eller aldrig. Att det hela höll på att glida mig ur händerna.

Därtill har det också varit till stöd att min man drog ner rejält samtidigt. Han har inte slutat, men han sitter inte och knäcker en vinare själv framför mig. Det hade jag inte fixat. Att vi båda drog ner har förändrat vårt gemensamma liv. Nu till det bättre kan jag säga - med en högre grad av närvaro och samvaro.

* Jag har varit på ett AA-möte och jag tror att det är toppen för vissa. Jag tycker absolut att du ska pröva!

* Har ingen erfarenhet av medicinering mot alkohol, men har via forumet förstått att Antabus kan vara en fantastisk hjälp om man verkligen vill sluta. Varför inte pröva?

* Jag har inte sökt någon professionell hjälp, utan klarat mig med forumet. Men det hade nog varit bättre, så här i efterhand, om jag gjort det istället. Mitt råd är alltså att söka hjälp!

* Jag går nu i psykoterapi, men psykologen är inte inriktad på missbruk eller liknande. Efter en tids nykterhet började "verkligheten komma ikapp mig" och så oerhört mycket började komma upp till ytan. Till slut blev allt nattsvart och tankarna alldeles för mörka, så jag sökte hjälp av den anledningen. Nu jobbar jag hårt med mig själv, på många plan, och alkoholen är inte längre ett av huvudproblemen - utan snarare en konsekvens av allt annat...

Mina råd till dig är framför allt att söka hjälp. Man är inte ensam, utan det finns hjälp att få. Sedan handlar det om vilja. En vilja av att förändra sitt liv till det bättre. I övrigt:
* Ta ett beslut varje dag. Idag ska jag inte dricka, vad som än händer. Imorgon får vi se - men idag ska jag inte dricka.
* Ta sedan en timma, en minut, en stund i taget. Det gäller att klara av varje sug när det kommer och inse att DET GÅR ÖVER. Aktivera och sysselsätt dig.
* Tänk på att man aldrig ångrar en nykter dag...
* När det sedan gått en tid hjälper det att tänka "är det detta som får mig att börja dricka?". Det ställer händelser och situationer i perspektiv.
* Inse att det är ditt liv och att du kan förändra det.
* Inse att det kommer bli tufft - på många sätt - men att det kommer vara värt det!
* Om du faller - ge inte upp!

Mitt varmaste lycka till!

Pricksäkert Stingo! Kul förresten att det gått så bra som alkoholfri - grattis!
Ja, jag är lite av "en allt eller inget människa", vilket påverkar mina möjligheter att motivera mig.
Jag brukar sätta upp väldigt höga målsättningar för mig själv oaktat vad det gäller. Det får ju såklart till följd att jag får svårt att nå och hålla mig till mina mål.
Och att inte nå sina mål är ju ett misslyckande..... Vilket skapar obehag och får mig att må dåligt. Så, att jag har någon form av problem med motivation är uppenbart
Och problemet ligger i att jag är just av typen "allt eller inget".
Å andra sidan är det ett av de karaktärsdrag som tagit mig dit jag är idag - på gott och ont. Jag måste bara hitta ett bättre sätt att balansera lite bättre.

Rubriken för det här forumet är ju - Förändra sitt drickande!
Och det är ju det jag är ute efter, att försöka förändra mitt drickande. Att inte dricka slentrianmässigt varje ledig helg, semester osv. eftersom jag märkt att det blir mer av självmedicineringskaraktär än ett gott glas vin med frugan på fredagskvällen.
Detta innebär ju att jag måste hitta något annat sätt att stressa av, något att ersätta alkoholens quickfix med eftersom jag märker att alkoholen har den luriga biverkningen att skapa oro, stress och dåligt mående.

Hur som haver så tror jag på ett målmedvetet uppehåll för att skapa lite distans. I somras sade jag tre månader som långtidsmålsättning och det får gälla även nu.
För att lyckas med det ska jag försöka föra in något annat på fredagar och lördagar som skapar lust och stressar av.
Vad det blir får vi se.

Ja, det blev ett långt inlägg!

Ha en bra dag alla forumvänner!

/I

Hej Moa, så himla underbart att läsa om dina framsteg och hur ditt liv är utan A. Så duktig du är!
Njut av den där euforiska känslan och ha ett härligt 2015 i nykterheten.
Själv kämpar jag på och är inte beredd att lämna A helt. Men ska försöka få ihop så många röda hjärta i almanackan som möjligt. Rött hjärta = en dag utan A
Tack för din fina tråd med många inspirerande inlägg!

Jo, vi är nog många här som upplevt en eller flera faser av lycka, för att sedan sjunka in i ett något sämre mående. Men jag tror att det har mycket att göra med hur mycket förutom alkoholen man har inom sig och hurudana förhållanden man har till andra mänskor. Jag tex, har det rätt så ansträngt med min fru och också mera praktiska problem i hemförhållandena, vilket definitivt drar ned på mitt mående. Utan allt det mentala jobb som det innebär tror jag att jag skulle må betydligt bättre. för i botten tycker jag också att det är väldigt skönt att möta vardagen nykter. Så det finns knappast någon regel om att alla behöver falla tillbaka. Håll fast vid den sköna känslan, du!

Gillar förresten det där med att småprovocera med na-öl ;-)

Lycka till med rökfriheten. Det som starkast motiverade mig att sluta (för 20 år sedan) var att jag såg hur samhället började klämma åt rökare allt värre. Såg framför mig en värd där man inte ens skulle få röka på restaurang! Inte bra att vara rökare i en värd där man inte kan ta en cigg med kaffet eller groggen ;-).

Tack Stingo och MåBättre för era peppande ord!

Idag på middagen på nya hotellet vi bor på slog rödvinssuget till utav bara fan. Kunde inte tänka på annat än rödvin, se annat än rödvin. Kände till och med lukten av rödvinsglasen som passerade i lokalen. Känslan kom över mig, som ett litet barn: "Jag vill OCKSÅ!". Berättade för min sambo ordagrant vad som hände i min kropp. Känner att det har blivit en viktig rutin, att sätta ord på när suget kommer. Dels för min egen del men också för att min omgivning ska förstå. Sinnesrobönen inom mig kom till pass och jag beställde in en vanlig lemonad till maten. Nu ligger jag i sängen och klarade även denna kamp. Ville bara ventilera det här så jag kan gå in och läsa mina upplevelser sen.

Stor kram till er alla som kämpar. Tack för forumet och tack för att ni delar med er. Fantastiskt att detta finns när man är på resande fot. Är som ett möte och en grupp man har med sig vars man än är i världen. Tacksamhet <3

Jag är befinner mig i ett stort konstigt lugn. Svårt att beskriva men jag är inte irriterad. Jag känner plötsligt för att åka hem till kompisar och fika. Jag känner mig öppen och intresserad i samtal med andra. Jag är glad. Jag hoppas verkligen att det här är jag och inte bara någon fas i steget mot ett helnyktert liv....
Nyårsfirandet var lugnt. Jag kände mig inte ens lite nervös över att vara nykter och behöva bemöta eventuella frågor. Erbjöd till och med de andra att prova mina na-öl. Ingen lyfte ens på ögonbrynen utan provade och tyckte det var otroligt att det smakade så pass bra. Så här efteråt så antar jag att mitt beteende var lite smygprovoserande ;)
Det kan förstås vara så att vännernas icke-reagerande på min nykterhet vid nyårsfirandet bidrar till mitt goda hummör. Att jag kan känna mig trygg i att inte behöva bli ifrågasatt. Dessutom så är det så skönt att vara nykter! Att möta värden med ett klart och öppet sinne!
Jag börjar att inse att jag nog är i någon fas. Har för mig att jag läst här i någon tråd att man blir lite smått euforisk efter ett tag in i nykterheten. Kommer dock inte ihåg om det stod hur länge det kan hålla i sig. Eller vad nästa fas är. Gud, vad kag hoppas att den här känslan, det här humöret håller i sig!!!

Känner en viss inre säkerhet och befrielse, och framförallt en ökad styrka.
Känner igen såväl känslo-rycken ifrån alkoholen, hur vanorna poppar upp i små minnesbitar.

Nu är det dags att gå ut med soporna, passa på och röka nu...!
Tio steg till bilen, du hinner ta fyra varmbloss, man vet aldrig när nästa tillfälle ges, passa på och rök nu!
Lika bra att dra några bloss nu, är i och för sig inte röksugen just nu, men kunde ju ha varit...
En kvar i paketet, lika bra att röka upp den så att jag kan öppna ett nytt fräscht paket...
Fimpar?, är de luktar bara illa, rök upp dem också...
Kommer inte kunna röka på ett par timmar snart, lika bra att dra några säkerhetsbloss.
Det finns alltid pengar kvar till att kunna köpa ett paket röka till, konstigt!
Planerar så att det alltid finns cigg till nästa dag, eller en hel helg.
Det finns alltid minst tre tändare inom räckhåll....
Finns det inte anledning till att ta ett bloss, så kan jag alltid skapa ett...
Jag har tråkigt, vad ska jag göra?, röka javisst.
Hmm, måste fundera ett tag, koncentrerar mig med en cigg vetja!

Osv osv, lite granna samma regler som gäller för en person som är beroende av alkoholen.

Fem dagar rökfri, tankarna faller allt mer sällan på ryggmärgsreaktionerna på att röka, javisstja hade glömt, jag hade ju slutat, eller i alla fall gjort ett uppehåll.
Ena ordet känns mindre resolut än det andra, öppnar en bakdörr om jag absolut måste...
Nu hänger det bara på viljan, den egna fria viljan, eller är den fortfarande fri?

Nyduschad och det luktar inte sur villabrand om mig längre, inte om ansiktet och inte om kläderna eller ens fingrarna.
Frihet?, javisst!

Så var det bara en sak till, att låta den härliga känslan få leva kvar inom mig och att aldrig glömma bort att vanan och beroendet är ibland starkare än samvetet.
Då måste jag stå upp för mig själv igen, stötta och hjälpa en självkänsla som fått svallningar.

Rökfri, men inte nikotinfri, same same, men ändå inte.
Snuset tar jag när jag känner mig motiverad för den, en sak i taget.

Berra

Hej
Detta är första gången jag skriver här men jag har varit inne och läst olika kommentarer sedan 28/12. Det var en jobbig morgon då jag vaknade med grymt jobbig ångest och huvudvärk. Igen. Har druckit i perioder i många år men varje dag sedan i somras. Gått på Antabus och AA-möte. Men orkar inte skriva om det nu. Försöker att inte spä på mitt dåliga samvete, försöker vara positiv för att orka gå vidare o inte falla i fällan igen.
Jag har haft stort stöd av att gå in och läsa olika kommentarer. De har hjälpt mig att nu låta bli alkoholen i 8 dagar. Bara det att ha något annat gott att dricka hemma. Har druckit liter med Cola zero. Tack Stingo för dina tips! De är bra.
Bra att ni påminner hur oerhört stark alkoholens dragningskraft är.
Till dej "alkolist javisst" vill jag bara säga vi är många som kämpar, du är inte ensam. Kram alla vänliga människor!

Välkommen tillbaka. Kul att höra av dig. Det börjar vara litet sparsamt med inlägg av vännerna från hösten, men det finns flera nya krafter på plats i stället. Du låter som om dina problem ligger mest på motivationssidan. Hur skall du få dig själv att verkligen tro på att det där med alkoholfritt verkligen är en god idé?

Själv har jag i alla fall mått väldigt mycket bättre, som alkoholfri, under den gångna hösten, även om den naturligtvis haft sina ups and downs.

Lycka till med nya försöket.

Härligt att se att man är eftersökt!
Ja, hösten kan liknas vid tjurrusningen i Pamplona där jag varit en av tjurarna som sprungit för mitt liv...
Det har gått i ett rasande tempo och jag har nog aldrig arbetat så intensivt. Alkoholen har funnits med som avstressningsmedel på helgerna
Nu har hösten kulminerat i en långledighet som varit minst sagt välbehövlig. Dock har det runnit ned en hel del alkohol.
Igår drog jag i mig ett par whiskey och ett par öl efter ett par dagars uppehåll.
Vaknade i natt med hjärtklappning, ångest och svettningar från helvetet... Gahh.

Ja ni hör ju att det inte är speciellt bra och att jag har lite att hämta igen. Som tur är finns forumet och min "ursäkt" för att inte varit aktiv hänger ihop med några av mina sista inlägg där jag kom fram till "aldrig mer...."
Känns så jobbigt att sedan i nästa inlägg skriva att det återigen slank ner ett gäng öl eller glas vin på fredag och lördagen.

Men, nu är jag här igen och är ganska villrådig över hur jag skall ta mig vidare mot en längre period av nykterhet och ett nytt förhållningssätt till alkoholen.
Vin får väl se hur planen utvecklas. Kanske involverar jag någon utifrån som kan hjälpa till.
Idag ska jag i alla fall inte ta det första glaset.

Ha det bra forumvänner!

Din historia är stark och ingen jag är avundsjuk på! Just när man drar med andra i sitt eget förfall måste vara det värsta, dubbel skuld. Jag har lyckligtvis inte gått så långt. Jag ville inte sluta dricka tidigare utan kände bara att jag var tvungen. Nu har känslan infunnit sig att - nej nu har jag druckit färdigt. Jag känner mig väldigt lugn och nöjd med det beslutet, jag hade mitt första alkoholfria dygn igår, har ingen alkohol hemma, vaknade upp utan svullet ansikte imorses och har massor av energi idag.
Jag känner mig stolt, inte mest för att jag inte druckit utan mer för att det känns helt ok att jag inte druckit. Mitt äktenskap har blivit negativt påverkat pga av att kärlek och passion verkar tyvärr oxå drunkna i alkohol, vi slutade se varrandra helt enkelt. Nu har vi sagt att vi båda ska hålla oss borta från alkohol på obestämd framtid och försöka hitta tillbaka till den närhet vi tycks ha tappat, göra saker ihop igen. Jag har varit den som dricker varje dag han har varit den som dricker alldeles för mycket när han dricker, en väldigt dålig kombination för oss båda.
Det som har tagit styggast på mig är den tappade energin som hämmade mina prestationer som i sin tur hämmade mitt självförtroende och självkänsla. Jag avger inga löften till mig själv utan följer mångas råd att ta en dag i taget, att fokusera på självrespekt och psykiskt/fysiskt välbefinnande. Vill inte älta och tänka på alkoholen för mycket, tänker jag på den så finns den ju. Jag känner inte av någon abstinens eller starkt sug, kanske dyker det upp kanske inte, hur som helst, nu ska jag ta hand om min kropp och jag ber om ursäkt till mig själv för att jag medvetet har hällt i mig gift i så stora mängder i så många år.

Då jag satt och skrev nyss, så tänkte jag på att din kunskap och dina erfarenheter kunde vara bra här. Så välkommen tillbaka. Glad att se dig!

Jag har gjort exakt som du min vän. Jag har blivit lobad 2 gånger, varit försvunnen mm. Skåpdupit, ljugit ja listan kan göras lång..... Abstinensen första dygnen är värst. Cola och choklad är bra. Tyvärr kan du inte spola tillbaka klockan utan bara göra framtiden bra. Det var oerhört starkt att gå på AA. Vet själv mitt första möte. Var livrädd men det varma välkomnandetoch att man fick höra att andra gjort exakt samma resa. Då kunde man tom skratta åt sina idiotiska saker även om signalen om seriositet fanns där. Jag är ordförande för en lokalavdelning i Lärarförbundet och kan vara säga att det är nästan omöjligt att få sparken pga a om man inte utsatt andra för direkt livsfara mm. Ångesten och illamåendet hör paketet. Ta en dag i taget och ställ in dig på att inte dricka på ett bra tag framöver. Har du svårt så finns antabus att ta till. Vad gäller levern är den ett fenomenalt organ att reparera sig så var inte så orolig för det.

GRATTIS till två nyktra dagar!

Bra att den värsta abstinensen börjat avklinga. Om du mår för dåligt för att gå på jobb i morgon, så sjukanmäl dig. Ange magsjuka, som orsak, om du måste ange något. Då ljuger du inte. Det är inte fråga om skolk utan om att ditt mående på riktigt kräver det. Det du och din kropp går igenom nu är verkligen ingen bagatell! Också din arbetsgivare vinner på att du blir bättre så fort som möjligt, inte på att du sitter och gömmer dig en måndag på jobbet och mår skit utan att få något gjort. Tisdagen hoppas jag är ledig också för dig, så där vinner du en extra dag.

Senast när den värsta abstinensen är över kommer suget att sätta in. Förbered dig på att det kommer att vara hårt. Kung alkohol ger inte upp utan fight. Här är några allmänna tips, som har hjälpt mig eller som jag läst att har hjälpt andra här.

-Hitta något att fylla din fritid med. För de flesta blir suget svårast mot eftermiddag/kväll, då det är då man vanligen druckit mest. Daglig motion har hjälpt många, då aktiv motion lösgör endorfiner i kroppen och annars också hjälper en att må bättre. Men det kan vara annat också, bara det inte förknippas med alkohol. Börja tex vrålläsa här, eller googla all information du kan om hur alkohol påverkar dig. Någon började sticka halsdukar...

-Inte för trött, för hungrig, för törstig. Kroppen misstolkar lätt törst och hunger som alkoholsug. Ät en macka före du börjar laga mat åt familjen och blanda någon god alkoholfri dryck åt dig att läppja på, om du brukar ta dig ett glas vin, medan du står i köket (det brukar nästan alla). Se till att du dricker tillräckligt, då du inte mera får i dig vätska via drinkar.

-Hitta substitut. Nollöl (<0,5%) delar åsikterna, en del anser att det håller kvar smaken för öl och leder till återfall, men många tycker att det fungerar som ett bra substitut. Fruktjuice i olika former. Tonic smakar nästan lika också utan gin och kan blandas med tex äppeljuice, eller med bubbelvatten, för en lättare dryck. Starka smaker kan hjälpa att avleda suget. Mintpastiller? Själv tuggade jag på små bitar av färsk chili under de första veckorna.

Håll (litet) koll på sockerintaget. För några har nykterheten lett till viktökning, vilket kan tära på självkänslan och minska motivationen längre fram, men stort sockerintag kan också påverka psyket direkt. Men hellre socker än alkohol!

-15 minuter i taget. Om suget känns oövervinneligt, så bestäm dig för att vänta 15 minuter. Det klarar du alltid. Och sedan 15 minuter till, om det behövs. Oftast avklingar det efter några 15 minuters perioder.

-För det psykiska, så tänk på det jobb du utför i nuet och det positiva i framtiden. Det kommer en tid då du har bättre krafter för att tänka bakåt och förlåta dig själv och hela de sår som uppstått i dina relationer. Sök hjälp om det blir för tungt eller för svårt.

Det här vara bara en kort lista på förslag. Andra har säkert flera trick att bjuda på. Det viktigaste är att du är förberedd på den kamp du har framför dig och hittar det som fungerar för just dig.

Lycka till!

Bästa alkoholist javisst. Jag förstår precis hur du känner dig. Fylleångest är något av det värsta man kan drabbas av och man är beredd att göra vad som helst för att bli av med den. Egentligen har du ett alldeles ypperligt läge. Jag önskar att jag hade kommit till insikt när jag var i din ålder. Så vari består då det positiva:
Du är fortfarande "ung". Du har en familj som bryr dig. Du har ett arbete. Du verkar ha en vilja att komma till rätta med ditt problem. Du är inte ensam. Vi är otroligt många som har varit med om liknande grejer, eller värre.

Vad gäller din fysik törs jag nästan lova att alla dina potentiella skador är reversibla, dvs om du upphör att dricka alkohol kommer bla levern att tämligen snabbt repa sig. Det är ett av de tåligaste organ människan har. Vad du i förlängningen kan göra är att gå till läkaren och ta ett blodprov och där särskilt kolla upp nivån av folsyra och vitamin B12. Alkisar brukar få brist av dessa vitaminer och behöver därför tillskott. Speciellt tillskottet av B12 kan även göra att "nerverna" lugnar ner sig.

Du har, som vi andra, ett ganska tungt arbete framför dig och jag är övertygad om att du nu går i rätt riktning. Samtidigt vill jag kanske varna dig för att de största prövningarna kommer en bit framåt i tiden när du börjar må bättre. Vi har ju alla en förmåga att "glömma" det obehagliga och alkoholdjävulen i våra huvuden är smart.

Vad gäller din arbetsgivare tror jag inte att du ska vara alltför orolig. De allra flesta företag har en policy mot droger och alkohol och man ska erbjudas vård eller rehabilitering om det är nödvändigt. I ditt fall är det ju inte säkert att det behöver gå så långt. Om du nu börjar på AA och inte dricker kan det vara mer än tillräckligt. I stort sett alla vårdinrättningar för alkoholmissbruk arbetar ändå med AA som förebild.

Ett stort lycka till från Tjalle

har hällt ut all sprit och att du känner dig lite bättre.
Det där med att få sparken från jobbet pga alkohol är tydligen svårt. Googlade lite på ämnet och alkoholism klassas som en sjukdom och din arbetsgivare ska erbjuda dig rehabilitering och då får du acceptera det. Har man inte grovt misskött sitt jobb eller utsatt andra för fara kan du inte få sparken som jag tolkar det.
Du har insikten om ditt beroende och går på AA möten och omgivning som vet och stöttar dig. Du har gjort 2 stora steg åt rätt håll tycker jag.
Jag vågar inte gå till nått aa möte eller ens har sagt till mina närmaste om mitt problem eller mitt beslut att lägga av. Skäms för att jag inte kan hantera alkoholen.
Du kanske kan kontakta vården för att få mer hjälp så behöver du inte gå via din arbetsgivare. Man behöver all hjälp man kan få för att bryta med alkoholen.
Ha bra nykter dag du med!!

Tack för era kommentarer. Det hjälper verkligen! <3

Ska alldeles strax iväg på AA möte. Har sån tur att det bokstavligt talat är 50 meter från där jag bor.

Stingo - all akohol är uthälld (även den dyra cognacen som inte ens var öppnad, jag gillar inte ens cognac men har på senare tid börjat gå över till starksprit, cognac och whiskey bara för att få snabbare effekt). Skakningarna har börjat avta och ångesten blir allt mindre. Dock är jag apatisk och har fortfarande upprörd mage, sover dåligt, kallsvettas och tänker inte klart. Hoppas att det snart blir bättre...

Imorgon är första dagen på jobbet efter all långledighet. Jag har megaångest inför detta. Sista frågan jag fick från min chef före vi tog julledigt var "har du druckit idag? Du luktar alkohol"... Min chefs mamma är alkoholist sen 30 år så jag tror att min chef ser väldigt tydligt att jag har problem. Jag blånekade givetvis, sanningen var att jag hade druckit 10cl vodka inne på damtoaletten. Hoppas bara att detta inte blir ett fortsatt tema då jag kommer tillbaka till kontoret. Orkar inte bli konfronterad av min chef och de över honom. Kan man bli sparkad pga alkoholproblem? Då man aldrig fått en varning eller liknande???

Nya Mia - grattis till att ha varit nykter sedan november!! BRA JOBBAT! Att du tog dig igenom den stora drickarhögtiden är fantastiskt bra jobbat! Går du på Antabus? AA? Psykolog?

Ha en fin nykter dag alla! :) Kramar

Hej Trötter,

Det du skrev om att din fru skickade dig till systemet - det gav mig kalla kårar.
Min sambo var exakt likadan för ett år sedan! Han skakade bara på huvudet då jag sa att jag har problem och sa "lär dig dricka med måtta istället, du har inte problem, du klarar bara inte att låta bli att bli för full"... Efter ett tag började jag faktiskt tro på att jag inte hade ett problem, att jag helt enkelt bara hade dåligt spritsinne och dålig självkontroll. Mina vänner resonerade likadant och alla bad mig börja hålla samma tempo som dom då vi var på middagar, drinkar, fester etc.
Detta resulterade i att jag:
1. Inte trodde jag hade så stora problem, tänkte att jag överdrev
2. Jag började skåpsupa - för om jag höll samma tempo som vänner och sambo så uppnådde jag inte den berusningen jag så innerligt ville få!

Idag är jag 100% alkoholist. Min sambo har accepterat det och en del av mina vänner förstår det (jag berättade faktiskt för en kompis att jag e alkis nu 2a januari. Då svarade hon "Oj, vi borde ta och prata om det här, komma över på ett glas vin?"... Helt sinnessjukt om jag får säga det själv)!

Jag skyller INTE min alkoholism på att de runt om mig inte tagit mig på allvar - men det jag vill säga till dig Trötter är att det är farligt då omgivningen inte förstår hur seriöst problem man har!!! Då är det fort gjort att allt eskalerar åt helvete ännu snabbare.

Jag hoppas du kan få din fru att förstå att du har ett allt annat än ett sunt drickande.

All lycka till och god fortsättning!

Du har en svår situation och jag tror du måste få din fru att förstå. Har du varit tillräckligt tydlig?
Min fru känner mig väl och jag var ofta förvånad att hon inte fattade att jag hade problem.
Samtidigt som jag försökte dölja mitt supande så ville jag nog bli avslöjad.
När det hela slutade med en olycka förstod hon allvaret och from då var det krav på nykterhet från henne.

Det underlättar att ha en soldat som slåss vid sin sida!

du har haft mycket omkring dig på en kort tid.
Alkohol är en bekväm tillflykt att ta till men gör en säkert avtrubbad känslomässigt.
Så upplever jag att jag har blivit de senaste året speciellt, tappat ork, motivation och lust. Känner mig inte riktigt glad längre utan mer som ett vakuum. Saker görs och sköts för att det ska göras. Jag hoppas och tror att detta ska ge med sig med tiden allt eftersom jag är fri från den avtrubbande alkoholen. Har för mig Stingo skrev om det att det förändras ju längre man är alkoholfri just att kunna känna lycka och glädje igen.

ja det är det som gäller LNA 69 ibland kanske timmar eller minuter.
Har gått bra hittills, för bra kanske. Har kämpat med sug efter rödvin ikväll. Har inget hemma som frestar och jag kan ta av.
Tror det är min klassiker, efter 2-3 dagar när jag börjar må hyfsat bra i kroppen igen så kommer suget efter mer. Så tröttsamt när jag känner att kroppen äntligen fått ro ifrån alkoholen vaknar suget efter påfyllning.
Känner oron och rastlöshet men antar att det är mitt belöningscentra som skriker efter stimulans. Har tuggat några nikotintuggummin istället för ciggen så de kanske har retat upp det. Bara lite tid till så kommer det att ge sig. På dagtid har jag inget sug eller tänk men tror att mina eftermiddagar/kvällar kan bli kruxet eftersom då har vanan varit att dricka.
Hjälper mycket och gå in och läsa här och det har jag lagt mycket tid på de här dagarna, minst ett par timmar varje dag.
Satte som mål på eChange att jag ska inte dricka något innan 1/7. Fixar inte något måttlighetsdrickande då jag försökt få till det så länge. Jag måste bryta vanan och svälta ner suget.
1/7 har blivit mitt mantra som jag upprepar för mig själv som en påminnelse.