Senaste kommentarerna i forumet

Sitter och kollar Lets dance INGEN ALKOHOL !!!!!!
Tjoho

Tack Anders 43!
Ja, bara en liten stund av surfande på forumet och jag hittade någon som skrivit att när suget efter alkoholen kommer så varar det bara i ca två minuter, sen går det över. Man blir distraherad av någonting annat. Och ju fler gånger man lyckas motstå dessa minut-impulser desto mer sällan dyker de upp.

Det påminde mig om ett citat som en vän sa till mig för ett halvår sedan:
"A thought never sticks."
Jag har för mig att han refererade till ett TED-talk där föreläsaren menade på att en tanke aldrig "fastnar i huvudet" så som man ibland säger. Utan man tänker samma tanke om och om och om igen. Så det känns som den fastnat, men i själva verket går den bara på repeat. Och så fort man bestämmer sig för att tänka en annan tanke så bryter man mönstret.

Jag tror att det här forumet kan komma att hjälpa mig en hel del. Distraktion är något jag behöver just nu, och att fokusera på skrivandet och att läsa gör att jag inte har tid att känna efter om suget är där fortfarande. A thought never sticks. Det gälar bara att finna en annan tanke att ersätta den med.

Tack för stödet!

Tack. Ja, jag har som jag skrev i inlägget flera gånger tänkt tanken att sluta dricka, eller i alla fall att minska konsumtionen ett tag. Men så har jag alltid, som så många andra förmodligen, hittat på ursäkter för att skjuta upp det. "I helgen är det ju den där festen. Nästa vecka är det ju det där eventet. Sen ska jag på middag med tjejerna. Så är det ju den där storhelgen." Väntar man hela tiden på "rätt" tillfälle så kommer man aldrig sluta. Man måste skapa det rätta tillfället. Och för mig var det nu.
Och ännu så känns beslutet tillfälligt. Att det inte kommer vara för evigt. "Jag kommer ju kunna dricka igen. Bara det att jag inte kan det just nu." Och så kanske det är dumt att tänka. Jag vet inte…

Men att må så dåligt som jag ändå gör utav det, det får mig att undra. Vad är det jag flyr ifrån? Det var ju inte länge sedan som jag mådde oerhört bra.

Efter min 10 dagars-vistelse hos min vän fick jag ett uppvaknande kan man säga. Jag insåg att det var det här jag (läs beroendet) längtat efter. Och jag trivdes. Ett tag. Sen frågade jag mig själv den morgonen: "Och om jag fortsätter såhär, vart leder det?" Går jag till gymmet varje dag så leder det med största sannolikhet till en vältränad kropp. Äter jag en påse chips varje dag leder det troligtvis till motsatsen. Om jag dricker alkohol varje dag, var hamnar jag i slutändan då? För mig handlar det om att sluta tänka "det är okej nu, för det är bara nu". För det är aldrig bara nu när sista gången alltid är imorgon. Så att ta bort framtida förändring ur ekvationen och bara fråga sig "vad leder mitt beteende till om jag fortsätter såhär, just så som jag gör nu?"

Bilden som jag fick upp på näthinnan och känslan som den bilden skapade i kroppen fick det att fuktas lite i ögonen. Så att sedan inkludera förändring i ekvationen igen var då ett enkelt val (som det alltid är för mig när jag vaknar bakis och mår som sämst).
Men den här gången var det annorlunda. Insikten att det bara kommer bli svårare att sluta ju längre jag väntar, och en eventuell möjlighet att ha en "hälsosam" alkoholkonsumtion i framtiden glider längre och längre ifrån mig för varje dag som jag låter beroendet styra, gav mig en helt annan beslutsamhet.

Alla har sin vändpunkt någonstans. Och vad som triggar min vändpunkt kanske inte triggar din. Men jag tror på dig och sänder dig styrka att finna vändpunkten och börja gå den vägen. Ett steg i taget. Dag för dag, steg för steg, stund för stund.
I denna stund, i detta nu, ska jag inte dricka.

I wish you luck- både med mamma och godissuget ;). Ta en bit mörk choklad. Man blir nöjd ganska snabbt. Ha en fin kväll. Kram/ FM

Det finns INGET som kan sänka en så som när ens barn inte mår bra. Man är så fruktansvärt maktlös. Har inte behövt uppleva något så allvarligt som du, Mod, men ändå rejält allvarliga händelser som satt familjen i gungning under flera år. Stresspåslaget är enormt och det är inte konstigt att alkoholen blir en "vän" i nöden. Både godare och snabbare än Stesolid. Kram /FM

Vilken insikt du har!!! Väldigt bra skrivet, och som Fata skriver - fortsätt hänga här, det kan vara en riktigt bra hjälp. Läs andra trådar, skriv på din egen..... Jag tycker att du skall vara stolt över dina 5 dagar. Att du mår skit är nog bara naturligt - kroppen och knoppen har en förmåga att reagera när man stryper tillgången på alkohol. Det är helt normalt - försök bara att stå ut. Sikta framåt, en dag i taget. Jag törs nästan lova att det blir bättre. Försök att vara stark, och försök låtsas som att det inte är fredag/helg. Kämpa på, jag håller på dig.

bra skrivet!! Du har ju tagit in på rätt väg med det här inlägget, och du får säker mkt stöd. Jag är i samma sits just nu, att det är riktigt illa om jag inte slutar helt att dricka alkohol. Kan knappt gå vettigt om jag dricker, och dagen efter är det också svårt. Först framåt eftermiddagen känns det något så när. Har nu testat, mått skit hela dagen fram till 17 ungefär, och 19 gick jag på krogen och åt och drack ett glas vin och en öl. Mådde nästan direkt mkt sämre igen, ingen glädje, tungt att gå till bussen. Men hallå, om jag mår dåligt 22 av dygnets 24 timmar av att dricka, vad borde då vara den självklara åtgärden......
Stund för stund, det som gäller från och med nu.

Hej och välkommen hit! Fem dagar är jättebra. Läs på forumet så kommer du att både känna igen dig i mycket plus få en hel del bra tips. När man känner att man sviktar är det skönt att gå in på forumet och känna stödet här. Önskar dig en fin fortsättning på dina fem a- fria dagar :) / FM

Tack för din kommentar! Och grattis till dig också.... Idag på eftermiddagen hade jag under en stund ett rejält sug efter att få försvinna in i alkoholdimman. Hade lite ångest, och tid över, och ledig i morgon. Upplagt för en rejäl fälla m.a.o. Tänker på hur mysigt det är när den första fyllan kickar in, hur ångesten klingar av, och jag mår sådär bra som man faktiskt gör i början av en fylla.....-men jag gick inte i fällan. Jag förstår ju att det gärna hade blivit för mycket, för länge. Gav mig ut på en rejäl cykeltur för att skingra tankarna. Väl hemma så lagade jag lite god mat och slängde in ett par maskiner tvätt nere i tvättstugan. Gud så glad jag är att jag inte lyssnade på tokhjärnan, och mysfylletänket. Det går ju inte. Inte för mig, just nu. Cyklade förbi bolaget sakta och tittade in. Skall jag? Skall jag inte? En månad sedan sista alkoholen - och kanske är det en anledning (omedvetet) till att jag fick ett sug idag? Kanske var det det faktum att det är fredag - och en hel del människor som satt ute på serveringar och drack, som fick mig på alkotankar? Jag vet inte. Huvudsaken är att jag sitter här just nu, nykter och glad - och lite stolt över att jag inte föll för frestelsen.

Önskar styrka till alla som tycker att den analkande helgen kanske är lite jobbigare än vardagen att klara sig från att dricka.

Det här med terapi är något jag funderat på ett par vändor och jag är övertygad om att det vore rätt. Men jag är så rädd. Rädd för vetskapen om att det kommer vara tufft. Jag kommer sätta mig i stolen tids nog det är jag övertygad om.

Äntligen helg hörrni! Efter en intensiv vecka både jobb- och känslomässigt. Den avslutas dock med att jag ska äta frukost med vänner och sen fira min lilla mamma som fyller år idag. Hon kommer hit imorgon och vi ska göra en tjejhelg av det hela. Blir nog mysigt (om hon inte pratar hål i huvudet på mig vill säga... :)

Hoppas ni har det gott! Jag har precis fått igång ett sötsug utan dessl ike och försöker hitta styrkan i att inte gå och köpa en jäkla godispåse. Wish me luck!

Och precis den känslan har visst alla i början. Att det är en stor förlust att inte få dricka och bli lullig. Men sen verkar den försvinna och ersättas av en tillfredsställelse att jag BEHÖVER inte dricka = frihet. Och man börjar se fördelarna i stället. Jag vet inte riktigt om jag är där än. Funkar än så länge med a- fritt vin. Men jag dricker ganska mycket av det med - suck. Om man kollar om några timmar på FB så ser man hur "kul" det är i stugorna med alla fyllestatusar som en del lägger ut och ångrar i
morgon. Önskar dig en fin fredagskväll utan vita knogar :). /FM

Och tålamod för att stå ut med det du var med om förra helgen. För det lär jag också få uppleva många gånger framöver nu om jag ska vara nykter på fester. Konsumtionen här hemma är måttlig för maken på helgerna. Ibland knappt nånting nu när inte jag fyller på med vin som han ändå inte gillar speciellt mycket. Ändå har jag inga större förväntningar att han ska ändra beteende på fester vi går på. Det är som att det vore en naturlag att man måste dra i sig allt som finns att tillgå i alkoholväg. Och det gäller för de flesta i sällskapet men han blir ju en helt annan person när det tippar över. Ibland har jag önskat att det fanns en dold kamera under en fest och att man dagen efter skulle bjuda sällskapet på deras egen lilla biofilm. Jippi- vad kul!! NOT! Tror flera skulle överväga att bli nykterister faktiskt.
Nu ser jag fram emot en fredagsmiddag med lite a- fritt vin. Tänk att man kan längta efter det också. Trodde jag inte. Ha en fin helg Mod och alla ni andra på forumet. I morgonbitti hoppas jag att vi vaknar klara i knoppen :). / FM

började bilderna av immiga glas dyka upp på sociala medier och precis samtidigt så kommer så klart min impuls att jag OCKSÅ vill få vara med och leka. Jag vill OCKSÅ få lov att bli lite lullig, jag vill också få till en ögonblicklig känsla av fest och helg och avkoppling och allt. Jag blir som ett gnälligt barn som inte bara tycker att om alla andra gör det vill jag också göra det, jag blir SUR när jag inte får göra det och så tycker jag att det är ORÄTTVIST., Varför ska jag inte kunna hantera det lika bra som alla andra verkar göra?
Jag hör ju själv, jag låter som en trulig unge.
Jag vet att det bästa är att inte dricka (för mig) och jag vet att jag riskerar allt jag håller kärt om jag fortsätter men trots det så går jag alltså i barndom just nu. Jösses. Jag kan ju inte gå med vita knogar resten av livet.

Ja, det är konstigt. Grymt att du inte drack igår. Jag tycker det är ok men som sagt tråkigt. Ja tackade nej till middag förra helgen, skyllde på barnen. Tror inte att jag orkar det just nu, att sitta och titta på... Men om jag har bilen är det inga problem då är det ju så självklart att man inte tar ett glas vin. AW med jobbet nästa vecka, vet inte hur jag skall säga eller för den delen göra. Jag tror att det är bättre att säga att du har magkatarr, så slipper du följd frågor om vilken infektion du har. Magkatarr och vin går inte i hop. Glad fredag!

Rätt tänkt! Du är fri att göra precis vad du vill och du kan faktiskt ta dig vart du vill! Härligt, va?! Det är en ganska kul upplevelse att vara ute och köra bil på tider som förut var helt otänkbara. För att inte tala om imorgon bitti. Häng på låset till Coop kl. 07.00 och hoppas att farbror blå vill att du blåser på vägen dit! :-D

Tack för tipset om att hålla sig sysselsatt med annat. Jag har faktiskt funderat på hur jag ska klara helgen....ikväll vet jag att det går eftersom inget finns hemma! Men hjärnan vill säkert också få sitt...ändå.... Kanske ska man ta och elda i utebadet och sitta där och skrumpna hahahaha. Kvällen kommer att bli låååång...hm...en promenad till utsiktsplatsen i skogen..men vänta Man kan ta BILEN! Hahaha vart som helst!! Thjohooo vilken frihet!

Bra jobbat - starkt av dig!!! Du har kommit en bra bit på vägen då du kontaktade vårdcentral. Good job! Fortsätt att läsa/skriva här - det kan vara en väldigt bra hjälp. Inga tankar/funderingar är fel här - vi sitter alla i en liknande farkost, mer eller mindre. Och skulle du få/ta ett återfall - känn ingen skam över det, och absolut inte här inne. Vägen från alkoholen är långt ifrån spikrak - och lite snedsteg på vägen ingår oftast för de flesta. Då kan du ventilera det här. Fortsätt kämpa, håller på dig!

Samma mönster hos mig också - som Santorini.

* Har absolut inget tålamod med fulla människor. Outhärdligt. Inte för att jag blir sugen - utan tvärtom! Alla blir ju såååå korkade (jag OCKSÅ så klart förut).
* Undviker också fester där det är alkoholen som är fokus och inte umgänget. Får ändå inte ut något av det. När jag är iväg på konferens eller kick-off eller liknande, så smiter jag innan det blir alltför hög stämning.
* Min man var också min partner in crime förut. Visserligen har han nog inte problem, inte som jag, men drack både ofta och mycket och gärna. När jag slutade drog han ner rejält. Nu är det någon folköl som gäller emellanåt. Vin dricker han när det är andra inblandade, typ middag eller så. Det är fantastiskt skönt. Jag hade nog inte fixat detta annars. Inte vår relation heller.

Kram till dig mod!

Man har mycket mindre tålamod med fulla människor när man inte dricker längre, det är helt klart. Naturligt och sunt men det gör ju också att man gärna undviker fester. Fast å andra sidan, vad ger såna fester? Beträffande din man mod60, så verkar ni följa samma mönster som hos mej. Det tar sin tid men har man tålamod så kan det ordna sej. Min man dricker nästan aldrig starksprit numera och av vin blir han inte märkbart berusad.

När suget sätter in typ 17.30 en fredag så se till att ha något att göra så tiden går och du uppehåller din hjärna med aktivitet istället för sug. Har du någon hobby eller intresse?

Det krävs sannerligen tålaMOD också! Jag är så rastlös och "upp i gasen" varvat med utmattning. Det tar flera timmar att somna på kvällen...trots insomningstablett! Jag trodde inte att jag var beroende på DET sättet..... trodde att det bara var en ovana och en (o)trevlig rutin på kvällarna att ta några glas.

Precis! Den där fördröjningsmekanismen som möjliggör en stunds eftertanke innan man agerar på känslan - den får vi ta och smörja upp!

:D

Varför kan vi inte få slå oss för bröstet och säga -det här gjorde jag bra!? Jag klarade av hela dagen igår, det är bra!! Bra gjort Prickis!
Nästa helg ska det vara fest både lördag och söndag. Jag håller mentalt på att förbereda mig och njuter av framgången igår.
Det kommer att bli lite märkligt att inte dricka något, jag har ju inte precis gått ut med att jag är alkis.
Tar jag inget blir mina vänner fundersamma, kanske jag kan skylla på penicillin? ;)
Men nu ska vi klara helgen först och sen tar vi en dag i taget.

är vi allihopa, allihopa, allihopa - som dricker alkohol!

GRATTIS till din månad:)

Tålamod ja ....något så viktigt för oss och samtidigt så svårt för en lite impulsiv personlighet( som jag) MEN man försöker och man har ju definitivt mer tålamod nykter!!
Man kan tåla mer och har mer mod :)