Senaste kommentarerna i forumet

LN! Har du lyssnat på Stil ännu? Själv har jag haft möjlighet att beta av ett par avsnitt till så dessa kan jag rekommendera:
Avsnittet om Albert Camus
Avsnittet om Hotell Rydberg
Avsnittet om Vanity Fair
Avsnittet om preppy

Det var det hele <3

Det där förde mig in på nästa tankebana: Gränserna för riskdrickande har dragits väldigt olika i Sverige och Finland. I Sverige är en man riskdrickare om han dricker över 14 enheter i veckan eller över 4 enheter vid ett och samma tillfälle. I Finland är motsvarande gränser 24 och 7. Som finne kan jag alltså lugnt bälga i mig 5 enheter 4 kvällar i veckan, och litet till, medan mina svenska bröder är i riskzonen efter en enda 5-enhetskväll. Rätt så otroligt, inte sant (jo, enheten definieras lika).

Om ni nu säger att den finska veckogränsen är väldigt hög, så måste jag nog hålla med. Men den svenska engångsgränsen är nog i gengäld väldigt låg.

Hade ledig dag på stugan idag i härligt solsken och nolltemperaturter. Plockade isiga trattkantareller och satte stället i vinterskick. Tvättat kylskåp, tömda vattentunnor, allt stängt och så vidare. Väl hemma stekte jag upp några biffar och vid bordet slog mig tanken på hur gott och skööönt det skulle vara med ett glas rött till. Inte för att jag riktigt kan förstå varför jag skulle ha behövt en downer, helt uttröttad som jag är, efter en lång dag ute.

Därefter började jag fundera hur den här dagen sett ut om jag fortsatt som på sommaren...

1 öl med på stugan

1 öl direkt vid hemkomsten, kanske blandad med tonic (klockan 5)
1 glas vin till middagen
1 drink efter maten
1 öl till bastun
1 öl till smörgåsarna efteråt
2-3 drinkar/öl före läggdags (midnatt)

Upp till 10 enheter - en helt vanlig!? ledig dag. En sån här dag skulle jag med trötthet och rätt sen början nog känt mig rätt rund under fötterna vid läggdags, men andra dagar kunde jag med lätthet ha börjat tidigare och druckit lika mycket, utan att någonsin känna mig påverkad. Och dessutom så att jag nästan hela tiden hållit mig under gränsen för rattfylleri (0,5 promille i Finland).

Skriver det här för att understryka för mig själv att om jag funderar på att något tag börja tillåta mig ett glas rött till middagen, så ger det definitivt inte tillstånd till alternativ två här ovanför.

... jag har försökt formulera ända sen jag såg ditt senaste inlägg, Konstnären. In i matchen igen, upp på banan, inget allt eller inget-resonemang SNÄLLA.

Det reder sig. Allt är övergående. Kom igen.

/L

Skrev innan i din tråd men det försvann...

Det som hänt dig skakar upp, men det viktigaste är ju som du vet - upp i sadeln nu direkt.
En vinare förgör inte en vinnare, men tänk inte tanken "nu kan man lika gärna dricka igen"
den är inte bra. Jag har gjort det, det gick ju åt pipan.

Tänker på dig vännen. Kom igen och berätta för oss hur du har det och hur det går nu.

Försök skaka av dig missödet, vi är många som tänker på dig nu

//PP

Hej Idamia, eller Morla för den delen ;-)

Jag läste din tråd för ett år sedan, och i vintras. Kanske minns du mig?

Även jag kunde inte logga in i min gamla tråd, men "kapade" helt enkelt min egen tråd.

Kanske vill du be om att få hjälp att återfå din gamla tråd och döpa om dig?
Eller kanske vill du hellre börja om? Du har skrivit så mycket viktigt i den gamla tråden, så det kanske
vore synd att inte fortsätta?

Oavsett välkommen tillbaka. Jag vet av egen erfarenhet att det är svårt att komma igen, men du är stark
som gör det! Hoppas att få läsa mera från dig.

Det är möjligt!

//PP

Bra att du går på aa. Ta en dag i taget så kommer det gå bra.

Stingo och Muris för era inlägg. Är tillbaka och vilar på rummet efter begravning. Det.var.tungt. Idag fick jag höra mamma hålla ett tal om att hon tackar min moster för att hon fick ha henne som syster. Jag gråter och jag är så glad att jag gör det för att jag vet att det är så mycket mer än min sorg efter min moster som kommer ut.

Jag skriver mer sen. Nu ska jag smygsnusa, sticka och vila. Och kanske gråta lite till.

Det är så grått här idag och det tror jag är för att solen skiner på min moster idag.

Jul är inga problem för mig men nyår... Den oron skjuter jag framför mig så länge det går. Som det känns nu så vill jag inte fira nyår överhuvudtaget eftersom det brukar vara en enda stort orgie i god mat och dryck. Vet varken hur jag ska kunna ta mig ur det eller genomleva det.

Herregud, du har varit nykter i över ett år! Slå inte på dig själv. Jag tror att det lätt blir så då man klarat ett helt år. En milstolpe är nådd och då kanske, kanske det blir toppen med lite alkohol... Hände det något otrevligt också, är det ångest över att du drack eller kemin i kroppen? Upp i sadeln igen! Kram

Oj, Konstnären. Förstår ångesten. Undrar liksom Villmåbra, hur det gick till. Bestämde du dig innan eller bara "blev" det så? Tillsammans med maken eller ensam? Skriv om du vill och orkar. Ingen som dömer dig, vi bryr oss. Kram m

Fredag i dag och när jag kom hem så fanns det där. Suget. Bara en liten slurk kan väl inte göra något???
Men jag överlistade suget! Tog en macka istället så var det över. Så enkelt var det. :)
Den här gången i alla fall...

Jag måste erkänna att jag har en tråd här sedan tidigare. Då hette jag Morla om ni är nyfikna. Problemet är att jag inte kan logga in som Morla längre och att alkoholhjälpen ser helt annorlunda ut :) men här är jag i alla fall och jag har snart varit nykter i en månad. Jag känner mig glad och lättad! Trevlig Fredag på er <3

Inte jag heller. Hoppas du kan se detta som ett litet sidsteg på vägen fram mot alltmer hälsa.
Ångest kan vara en kraft till förändring.
Ha det så bra som möjligt idag, lycka till!

Jag drog en vinare igår och har så sjukt mycket ångest.
//OBS! Vi har blivit uppmärksammade på att detta inlägg inte är gjort av konstnären, utan någon som kallar sig för det likartade konstären. Det kontot är nu spärrat. /magnus//

Tack snälla, jag inser nog det egentligen, men det är bra att få det bekräftat.

Jobbiga känslor. Det kanske är mot den är bakgrunden som du faktiskt vill ha "mys" med frun så pass ofta? Många män känner sig ju sedda och bekräftade och älskade just genom sex. Har svartsjukekänslorna ändrats sedan du slutade dricka? Alkoholen förstärker ju gärna sådan känslor som svartsjuka, paranoia, kontrollbehov, misstänksamhet osv.

Ha en fin fredag!

Har drömt vilddjurs drömmar också under många många år. Jag springer i skogen. Det är farligt, jag är rädd, men tänker att jag ska klara mig. Plötsligt kommer vilddjur, typ björnar eller vargar eller typ Sagan om ringens hyenor/vargar som orcherna rider på. Trots att jag försöker springa eller gömma mig, så hinner det alltid, alltid upp mig. Jag kommer aldrig undan. Denna dröm varvades med att jag är ensam i ett stort hus. Det ser fint ut först, men blir till slut ett helt märkligt virrvarr av dörrar och konstiga rum. Jag är jagad, försöker gömma mig, men det går aldrig.

Men dessa drömmar är nu borta. Jag blev av med ett stort problem i livet och lyckades klara av det. Kan inte förklara närmare här, mer än att "jag vann" i verkligheten. Då försvann också drömmarna.

Vad är ett par kilo upp eller ner i det långa loppet - med tanke på storvinsten att få vara nykter. Var inte så hård mot dig själv, utan tänk att kroppen behöver lite tid. Om man tar bort ett gift som kroppen vant sig vid under många år, så kanske det inte är för mycket begärt att den också får reningstid? ;-)

Kram

Det är bara att gratulera! Visst är det fantastiskt att ha "sett ljuset" ;-) Tycker nästan att det känns så. Varför ska jag förstöra det här? Vad är det med alkoholen som gör mitt liv bättre? Håll kvar dessa insikter och tankar, så kan du plocka fram dem om det känns tungt längre fram. Det är ungefär som att tänka på tiden då man var nykär i sin respektive, när grälen gör att väggarna skallrar efter ett antal år...

God morgon kära SL,

Måste bekräfta vad du skriver ovan om en enda ström av beroenden. Så otroligt sant. Precis så känner jag. Men jag tänker, att om jag tar dem i tur och ordning, så kanske följande inträffar:
1. Jag kommer till slut till en punkt då jag hittar roten till det onda och blir fri.
2. Alternativt. Jag hamnar i ett beroende som jag kan acceptera och stanna i... Lite av att ge upp.

Just nu kommer det upp så himla mycket till ytan. Känner mig sårbar, vilket är ett ord jag hatar att använda om mig själv. Det känns som om jag håller på och skalar av de där löklagren som Ebba nämnde.

Vet du vad jag tänkte när jag läste dina inlägg från igår kväll? Du börjar se glädjen i det där lilla. Är inte det att börja nå balans och harmoni i livet? :-)

När det gäller packning. Jag packar först precis det jag behöver, men lägger sedan alltid till för oväntade händelser/olyckor/situationer. Alltid! Blir skräckslagen när jag har jämt skägg. Sist jag hade det, vilket var typ TIO ÅR sedan, så var jag på konferens. Hade rest i tre världsdelar på typ ett par veckor och var dödstrött på packning. Till slut tog jag bara det som skulle "gå åt" och det första jag gör på hotellet är att bränna hål (!) i skjortan med ett strykjärn där termostaten hoppat ur... Numera = stenkoll + lite extra ;-)

Hoppas att det går bra för dig i helgen med begravningen. Det brukar vara jobbigt, men ganska skönt när det är över. Ska tänka på dig!

Bamsekram

Jag har haft litet liknande upplevelser. Svårt att komma upp på morgonen, även om jag sovit bättre och sedan är piggare under dagen. Tror att det helt enkelt beror på att jag nu sover djupt också på morgonnatten, tidigare började pilkandet redan vid 4-tiden. Det blir ju väldiga omställningar med sömnrytmen, då vi slutar dricka, så det kanske inte är så konstigt att där dyker upp sånt som känns ovant och obekvämt?

Är också handbagageresenär och minutslipare. Handbagaget tror jag att jag kommer att hålla fast vid för kortare resor, men minuterna försöker jag nog släppa taget om, alltid då jag får fast mig själv. Det är ju inte riktigt klokt att stressa omkring bara för "en minut här och en minut där".

Har du läst Michel Ende:s bok "Momo - eller kampen om tiden"? Den riktar sig mest till barn och ungdom, men aj vad där finns mycket att hämta för vuxna tidstjuvar.

Huvudvärken har inte gett sig. Jag har gått upp två kilo. Kan släppa iväg mig i en hysterisk rädsla över att gå upp två kilo i månaden i ett halvår och drunkna i självförakt, eller ta ett djupt omtänksamt andetag och inse att det är en omställning att leva vinfritt, och varsamt göra små korrigeringar på de värsta kaloriutsvävningarna, det är värt två kilo plus att slippa oro över vinberoende. Det får vara värt det. Och det måste inte fortsätta. Det finns andra alternativa nedvarvningssätt som jag kan använda och göra till vanor. Såja, det ordnar sig.
Ordinerar mig själv antingen en rejäl promenad, eller en joggingtur idag. Allra närmast mot spänningshuvudvärken, men alltid gott för hela hälsan oxå.
God nykter fredag allihop!

*

A men inte B är bara drygt - jag vet :)