Senaste kommentarerna i forumet

Börjar som en riktig skitdag. Humöret i botten. Bryter ihop. Åker in till stan. Passerar systembolaget. Stannar till. Idag skulle jag behöva en flaska vin. Försöker hitta den där sköna känslan som kommer med vinet men det enda som kommer fram är den äckliga sura dagenefter smaken, känslor av ångest och besvikelse över att ha åkt dit igen.
Nej, jag vill inte ha, är helt enkelt inte alls sugen på vin. Jag går vidare och är förvånad, men nöjd med hur jag känner.

Gick tidigare från jobbet idag pga sprängande huvudvärk och att jag började frysa. Kan var något som lurar, vi får hålla tummarna att det inte bryter ut ordentligt. Tredje dagen som godisfri, kan tänka mig att riktigt sug kommer bryta ut nu de närmsta dagarna. Är nöjd med att jag har ätit bra mat till lunch och middag dessa dagar, utan något småätande mellan. Borta är dagarna då en påselösgodis var fullgod middag :)

Ja, tack till sådan dag, regn eller inte
:)

Så är det nog för mig också Muris, de vänner jag har de är jag ganska öppen med och ser dem som nära. Däremot träffar jag ett par av dem mer ofta än andra. De bekanta jag har umgås jag inte med. Jag tar sällan en fika eller middag med en bekant. Jag hänger bara med mina nära. Det räcker gott i övrigt trivs jag att hänga med mig själv.

... herr Carr på nattduksbordet. Har inte kommit förbi alla lovord och förträffligheter än - ärligt talat läser jag bara deckare om kvällarna nu - men man kanske ska slå upp senast lästa sidan när man kryper till sängs om ett antal timmar.

I dag, Meredith, ska vi må precis så väl som man bara kan må när det verkligen är som bäst.
:)

/L

... och sedan försvinner för att vi inte klarar nykterheten - jag önskar att vi ändå höll oss kvar och skrev. Håller vi oss undan för att vi skäms så ... äh, det känns bara som fel anledning. Som nån slags egenhändig straffkommendering ut ur gemenskapen. Så hang in there, alla vi.

Och storkram till oss.

Det är fantastiskt att träffa nya vänner - riktiga vänner - i vuxen ålder. Visst kan det vara kul med barndomsvänner, men där fastnar man gärna i gamla roller. Trots att de har känt en längst, så kan det vara de som känner en allra minst. Mina "bästisar" har jag lärt känna i vuxen ålder. Vanligen genom att man gått igenom något tufft tillsammans. Har två hjärtevänner från min tidigare arbetsplats som var 'from hell'. Det svetsar samman människor.

Jag har egentligen inga bekanta. Vet inte riktigt hur jag ska vara då. Antingen är jag nära eller inte alls. Jag vill kunna vara mig själv och öppna upp, men det gör jag verkligen inte för vem som helst (IRL alltså...). Däremot har jag många vänner som är riktigt nära. Hur fungerar du SL?

Till månaden och virkglädjen. Länge sen jag handarbetade nu. Kanske skulle plocka fram det igen...

Då har det som sagt gått en månad sen jag drack mitt senaste glas. Och en månad + ett par dagar sedan jag hade min sista minneslucka. Även om jag fortfarande säger mitt "senaste" glas så måste det ha varit min SISTA minneslucka. Jag vet inte vad jag gör om jag skulle råka ut för det en gång till. Jag har lovat mig själv att aldrig aldrig utsätta mig för en sådan igen. Jag är så fruktansvärt rädd för vad det gör med min hälsa och vad jag kan råka ut för. Men jag är inte dummare än att jag förstår att det hör ihop med att jag envisas med att vela kring alkoholen. Oavsett så har jag fem fina vita veckor framför mig.

Vet ni vad, den där virkning och stickningen som jag faktiskt skrattar åt själv. Jag är ganska övertygad om att det har spelat stor roll i min nykterhet. Den tillfredställelsen jag känner när jag stickar och den längtan efter att sticka när jag är borta från dem är så härlig att det slår all alkohol i världen. Men jag känner ju mig själv, det kommer lägga sig så småningom. Men jag njuter och skapar så länge det varar.

Idag var jag på middag med en kompis som jag lärt känna ganska nyligen. Vi har en hel drös gemensamma vänner men hon och jag träffades först för ett halvår sedan. Det är så roligt hur vi öppnar upp oss för varje gång vi ses och därmed också lär känna varandra bättre. Fortfarande har vi inte tagit steget fullt ut i vänskapen. När man träffar en ny vän i vuxenålder blir man så otroligt medveten om de olika stegen man ska ta för att utveckla sin relation. Nu har vi gått från att flirta till att dejta varandra mer seriöst. Till och med så att jag drog på mig ett läppstift innan jag mötte upp henne efter jobbet. Jag förstod ganska omedelbart efter de första gångerna jag träffade henne att hon ger mig helt rätt energi och väldigt tidigt kändes det så självklart hon skulle bli en nära vän. Tänk vilken lycka att få ytterligare en pärla att få trä på halsbandet.

i AA, ta till dig det du vill i boken. Men den är rolig, och avslöjar mkt av falska myter kring alkohol och dess förtjänster. Jag har plockat fram den igen och ska börja läsa, man får en positiv kick av att läsa det allra mesta i boken tycker jag. Helt klart en stöttande bok om man vill bli av med alkoholdjävulen!
Good luck, jag lyckades i alla fall att sluta röka för 11 år sedan med hjälp av mr Carr.

<3

Fast floskler sagda med omtanke är väl knappt några floskler...
Sen kan ju rent allmänt en persons dyra visdom betraktas som en floskel i ett helt annat sammanhang

Läste nyss något så sjukt!
Unga flickor i Afrika utsätts för våldtäkt eftersom vuxna män gått på myten att det går att bota HIV och Aids genom att ha sex med en oskuld!
Det går nästan inte att fatta. Vilket oerhört mänskligt lidande som är resultatet av okunskap. Och så kan man ju undra hur den föreställningen har uppstått? Är det bara ännu en förevändning för den starakre att utnyttja den svagare? Tur att det finns organisattioner som arbetar för att motverka de här övergreppen, men man förstår ju att hjälpen inte når alla...

Känner igen mig så mycket i det du skriver. Bra att du sätter ner foten för dig själv, DU förtjänar den bästa versionen av dig själv. Ingen annan och inget jobb.

Hej då från floskelsprutan :)

Om fem veckor så fattar jag förhoppningsvis beslutet att köra året ut, då joinar jag dig Stingo!

Aha...! Men så trög man kan vara ibland. Jag fattade inte alls. Tänkte så klart 'm-m', tja det är ju en godis, men hur får de ihop det? Fira med chokladöverdragen nöt? Ha ha ha... ni ser vad som kretsar i min hjärna. Men 'ett år senare' - ja, så klart! :-D

Tack.
<3

Du är inte påflugen. Tvärtom. Kram.

Heja, heja!

Läste ditt första inlägg och kunde känna igen mig i det mesta. Väl jobbat. Som PP sa, en helt ny innebörd till din rubrik.

Har haft ett vinfritt dygn!

Det är inte så mycket att skryta om.
Men bättre än inget.

Och svårt var det inte heller!

Och vet inte vad jag tycker än. Men det är värt ett försök, kan förhoppmimgsvis stötta mig i nykterhetsföresatserna.
Störande är annars godissug, och oro över att gå upp i vikt. Hå,hå, ja,ja...

... Du kunde ha valt året ut, så hade vi fått fundera tillsammans vid årsskiftet.

Men jättefint med fyra plus fem veckor ändå.

Vad roligt att höra från er, muränan, steglitsan, m-m, konstnären mfl. Det är verkligen på gott och ont att åka bort på lång och obestämd tid med sin fru som sällskap. Nu för tiden styr jag och ställer lite med min tid som jag vill (med ålderns rätt). Det är i alla fall positivt. Många har bevittnat, inklusive jag själv, hur stresskänslig man blir när man druckit under många år. Jag klarar inte längre av att ha så många bollar i luften och utsätts jag för svår stress och oväntade, obehagliga situationer får jag verkligen ta tag i mig själv för att förbli lugn.

Det är ju så att man har en tendens att förstora upp saker som en följd av sin alkoholism. Små bekymmer blir stora och stora bekymmer blir oöverstigliga. Jag tar sakta, sakta små steg i rätt riktning och även om det går långsamt går det framåt. Svårt dock att acceptera att det inte går fortare för en person som jag, som helst vill ha gjort allting så fort som möjligt och helst allt på en gång.

Dagarna flyter på och visst kommer alkoholsuget från och till men det är inte oöverstigligt. Relationen med min fru är OK men visst finns det otroligt mycket att reda ut. Det är så många saker jag förträngt genom åren och vägrat bearbeta. Flykt, antingen genom att resa bort eller in i dimman. Jag har fortfarande lite problem med humörsvängningar men det är ändå en mild västanfläkt mot hur det var för ett par månader sedan. Jag kämpar på och är tacksam för det stöd jag får av er bästa kämpar.

Må så gott/Tjalle
PS. Lite orolig över att du inte mår så bra just nu konstnären. Jag hoppar innerligen att det bara är tillfälligt. Alla mår vi ju lite dåligt från och till.

Idag känner jag mig stark, älskar såna dagar. Håller hårt i känslan. Vet att den kan försvinna lika fort som den kom. Nu ska jag fortsätta uträtta underverk.