Senaste kommentarerna i forumet

Vad bra att du tog tag i det! A är verkligen ett starkt gift för kroppen. Jag har snart varit helt vit i 2 veckor. Kände sista halvåret att det spårade ur och påverkade mig negativt på många plan. Då har jag nog haft en hög konsumtion ändå mot många andra sedan 20-årsåldern. Visst får man mer ork för andra och fokus på trevliga saker. Jag sover bättre när jag sover. A kunde hålla mig vaken på nätterna. Din familj blir nog glatt överraskade när de kommer hem.
Ha det gott!

Tackar

Jag MÅSTE, Har en så bra familj, Bra jobb. Alla förutsättningar för ett fortsatt gott liv.

Skönt att du fått sova ordentligt!
Vilken styrka du har inom dig!
Städa på ;) o njut av att du mår bättre!

10 timmars sömn, så skönt. Vilken resa.

Min gard är denna "dagbok" Om jag funderar på att bryta mitt löfte om årsskiftet så har jag helvetet nerskrivet och kan gå tillbaka och läsa. Nu ska allt bara bli bättre...

I morgon kommer resten av familjen hem och då satan ska det lukta Ajax i hela huset, nybäddade lakan och grilla i eftermiddagssolen.

Tänk hur psyket kan göra så elaka saker mot en av alkohol.

Du är grym, 9:e dagen utan gift! Själv degar jag runt på min fjärde dag och mår bättre men ibland skit.

Hade det inte varit för antabusen hade jag druckit idag....mycket!! :(

Kanske lät konstigt med alla deppiga människor. Vad jag menar är att här väljer man att prata med vem man vill/när man vill till skillnad mot AA där man träffas en timme och får höra om om allas berättelser, sen ska man hem och jämföra och rannsaka sig själv. Nu mår jag rätt risigt igen, kanske sömnbrist blandat m ångest. Jag vill verkligen tacka för alla POSITIVA kommentarer dom värmer. 10 dagar klarar jag lätt.

Fick igång gräsklipparen!!!!!

Ja, jag blev inlagd på medecinavd. i min stad. Tyvärr slutade mitt drickande med att jag föll ihop i kramper hemma. Mannen hittade mig i
köket så det blev snabbfärd till akuten. Man kan ju få det om man slutar tvärt av efter en lång tid av A. Själv minns jag inget, men jag
blev inlagd fyra dygn. Jag hade hög natriumbrist i kroppen, brist på salter. Det är väl inte kanske så kul att hamna i rullarna men jag hade
inget val, är så glad att jag lever. Förstår inte riktigt varför dom vill sjukskriva dig 6 månader. Sysslolöshet är ju jävulens redskap.
Först gick jag i behandling kvällstid här där jag bor och det var bra. Provat AA men det var inget för mig. Jag har fått nästan all hjälp här
ifrån forumet. Dels stöttning, samtidigt har jag fått skriva av mig. Det har och är min tuffaste match att gå så många ronder mot mister A.
Garden skriver jag bara när jag måste vara extra på min vakt mot A. Kan oxså säga att vad som krävs är att vilja sluta.
Hela mitt tankesätt försöker jag förändra nästan dagligen. Spelar oxså upp min gamla B-film i huvudet där alkoholen är huvudrollsinnehavare.
Ha en fin kväll
Konstnären

Godmorgon alla

Sovit lite knasig, Tyvärr somnat 09.00 och vaknar nu. Gör som jag sluta sov så orkar du inte vara arg. Ut och kör dina 6 km till du kräks, brukar funka med fys. B

lev lite knasigt i går då min son och hans tjej kom hem hit för det var en brand i deras hus, en dog och en skadades. stora & små problem finns det, flygkrascher, bränder och kaffemaskiner.

Kaffemaskinen mal bönor, självrengörande och m löstagbar mjölbehållare som man tar fram från kylen när den skall användas. Supergott kaffe blir det.

I kväll ska jag bjuda mina två grabbar och den enas tjej på någon ok restaurang, Vet redan vad jag ska äta och dricka:

Fördrink
Sea breeze virgin

Förrätt 2-4 ostron
Ginger beer

Varmrätt fisksoppa
Ginger beer

Virgin mary

Nu blir det frukost, hörs senare

jo det är ju så, hitta ersättningssaker till hjärnan att pyssla med istället. jag spelar mycket musik, sjunger och skriver låtar, så att plocka upp gitarren är ett perfekt sådant moment, lika så promenader löpturer osv. gärna ute i naturen. att på något sätt gå back to basics, det grundläggande sköna i naturen. för vi är ju djur/varelser, också.

ja att dricka igen känns fruktansvärt onödigt, men den där kokande känslan är hemsk, känns som att man är en galen vetenskapsman som misslyckas med allt fast fortfarande försöker med samma omöjliga experiment. mina ögon är uppspända och jag känner för att gå lös med ett baseballträ i en porslinsbutik.

jag ty ker det känns som att allt är så jäkla på riktigt hela tiden nu, verkligheten kommer ikapp, men samtidigt känns allt luddigt, lite vilsen känsla i kroppen, hmm...
ikväll kommer svågern med frun hem hit och det kommer bjudas på öl och vin i mängder, som det brukar göras med dem. vad ska jag säga, nej såklart, men förklaringen? varför man inte längre är en "livsnjutare" vargör man har böivit en teåkmåns. eller sitter oron bara i mitt huvud?

skönt skrivet det där med naturen.

Hej Konstnären!

Så glad jag blir för din skull att allt fungerar bra där hemma! Du är verkligen värd att få lugn och ro hemma. Jag beundrar dig för att du är och har varit så stark. Jag tror att det har gett mig styrka att säga hej då till herr Alkohol. Ha en riktigt bra sommardag!

Känner en oro o rastlöshet idag i kroppen. Är inte en planerande människa men kan bli rastlös av att inte ha planer. ... ;/
Tänk om man kunde dricka A som alla andra, nä den möjligheten har jag förstört o det känns surt vissa dagar....

Det där känner jag igen, irritationsproblemen när man går omkring och kokar, utan att veta varför.
Jag kan fullständigt explodera för ingenting, en skitsak kan göra att jag gnäller och skäller på allt och alla.
Har lärt mig känna igen mina signaler, det är när-det-går-som-jag-inte-vill-känslor, eller när jag gör en sak och vill göra något annat.
Du vet när man håller på och river något fullständigt i molekyler och hjärnan är djupt koncentrerad på högsta nivå, t.ex gräsklipparen har packat ihop och du funderar på hur förgasaren är tänkt att fungera, då....tjatar frugan om att det är dags att sparka igång grillen!
Någonting som inte passar in i situationen därför att sönderplockningen tog för lång tid, och du vet att om du lämnar grejor nu så kommer du aldrig få ihop dem igen, så antingen rafsar du ihop grejorna igen utan att ha hittat felet, eller så ställer du dig med oljiga händer och börja grilla käket för att sedan mätt och jäklig med tappad sug försöka fortsätta där du befann dig senast, vilket heller inte brukar vara en bra lösning....
Då blir jag Kjelle Bergkvist-tjurig jag med, som en gammal tjurig gubbe.

Din irritation just nu kan bero på att du försöker hitta på nya saker att tänka på istället för alkoholen, men hjärnan försöker att straffa dig tillbaka till sitt beroende, ja sitt beroende.
Det är väl knappast några andra organ i kroppen som längtar efter alkoholen, som magen t.ex?

Försök att lida igenom värsta maran med hjärnans krämpor, det kommer att löna sig i slutänden.
Torskar du nu tillbaka till A så får du ju börja om från början igen, och du vet ju inte om du nu är halvvägs, en tredjedel eller kanske en trefjärdedelar igenom ditt lidande.

När du blir skitarg och inte kan hantera situationen, sätt dig ner och gör ingenting, titta på naturen runt omkring dig och låt dig inspireras av myrornas slit på marken, en fladdrande fjärils letande efter nektar, eller en svalas flykt uppe i himlen efter insekter, de bryr sig inte om dina irritationsobjekt, så varför ska du göra det då?
Det har funkat för mig, därför har naturen betytt mycket mer för mig i den nyktrad delen av livet.
Jag har lärt mig att lyssna på min kropp, och försökt tyda dess språk och vad det egentligen betyder, och framförallt vad som behövs för att dämpa eller flytta fokus över till något annat.

Allt gick tidigare att lösa men en kall öl, om den nu inte finns längre, vad finns då?
Det är det som du behöver leta upp just nu, en mental ersättare till ölen, ett substitut, en tankeförflyttare.

Lycka till!

Berra

Idag är jag arg irriterad och rastlös. Känner mig depp-arg, som jag brukar kalla det, eller "kjell bergqvist" arg som min bättre hälft kallar det.,
Kommer ihåg en gång när jag kände likadant, också efter några dagar utan öl, då jag var på väg till min pappa som då hade hus i ett naturreservat, där det var vanligt att folk promenade. De som bodde där hade dispens att köra bil upp till sina fastigheter, uppför en slingrig skogsväg.
Nåja, denna gång i alla fall, var det en naturnisse, man i 60 års åldern, retro träningsoverall, magväska, ful mössa och en morakniv fasttejpad på benet som ställde sig mitt i vägen och höll upp handen mot mig. Många andra gånger jag kört upp dit har jag fått arga blickar och så där men aldrig som detta." Du får inte köra i naturreservatet fattar duväl!? Sa herren med barsk stämma " jag blev så jävla arg, gick ur bilen och skrek mannen rakt i ansiktet, "LÄÄS SKYLTEN!!!" Där det står något i stil med: gäller ej boende eller nåt.

Så arg är jag idag, och sugen på öl, till och med nu på morgonen skulle jag kunna dricka några öl.
Det är detta jag menar med att det för mig blir värre och värre ju längre tid jag är nykter. Imorgon kommer jag vara ännu argare. Och på måndag ska jag börja jobba igen, då kommer jag vara fly förbannad på allt och alla.

Jag kan simma bra, men inte så fort så att jag hade kört öloppet. Kul ide dock!
Malmö halvmaraton i okt ska jag dock springa. Kanske midnattsloppet också, men då i gbg.

Är det en sån george clooney reklamfilms maskin? Med kapslar? Eller maler den bönorna?

Ännu en fin sommardag här och livet leker nästan. Igår var mannen och jag på en fest som heter duga. Först blev jag glad att mannen ville
köra. Han har varit nykter drygt 2 veckor och lugnet börjar lägga sig. Trodde att han skulle ta en kall en öl som han blev erbjuden, men tji
fick jag det blev nobben. Glad blev jag, och vi var tre av 10 som inte drack A. Kändes skönt att vakna idag, pigg och utvilad. Det bästa med
att var bjuden är att man nästan kan bestämma när man själv vill bryta upp. Vid 23-tiden började en vän att berätta om sin barndom som
det känns att hon berättat hundra ggr. Nej, tänkte jag, jag orkar inte en gång till. Gjorde någon slags blinkning till mannen att nu är det
banne mig daxs att bryta upp. Han var med på noterna. En djup suck när jag kom hem, har så svårt att vara bland berusade människor.
Men samtidigt glad att det är jag som bestämmer över herr A nu. Jag och ingen annan. Mannen såg så nöjd ut och ingen sängfösare fanns
här heller. Kan sitta och iaktaga honom i smyg och jag tror att han förhandlar nack- och fördelar med A. Det har jag redan gjort och det
finns inga fördelar.
Fin dag till alla
Konstnären

Tackar

Tyvärr är det som du säger lite sådär m sömnen, 2-3 timmar förutom i natt som det hittills inte blivit en blund. Tur att internet finns, har legat och tittat på nyheter hela natten så nu känns det som om ögonen blöder.

När du skriver att du var tvungen att avgifta dig, menar du inlagd? Om ja, hur var det? Vad innefattar garden?

Varför jag frågar är att jag hade ett långt anonymt samtal m öppenvården som erbjöd mig 6 månaders sjukskrivning och daglig behandling med start på avgiftningsklinik. Delvis vill jag inte hamna i journalregistret då det kan äventyra mitt företags tillstånd mm. Sedan är det som på film, jag kan inte vara borta 6 månader.

Sista frågan: Hur har du klarat 9-10 månader, själv är jag allt annat än sugen nu men vad jag förstår går många på AA.

Jag har varit på två AAmöten och det kändes deppigt och konstigt med alla ledsena människor. Jag förstår att det är ungefär som detta forum men här kan man skriva och svara vad och vem man vill utan att någon vet vem jag är, känts lättare tror jag?

Stort grattis till dina tre veckor. Jag är förundrad att du mått så bra hela tiden. Jag blir glad för din skull. Kan säga att nu efter 10 månader dykter
det inte upp det där suget att jag vill ha ett glas vin. Jag kan tänka på vin, och jag ser människor som dricker vin, men inga tvångstankar att jag
måste ha vin, så var det innan. Kan det vara så att herr A har flyttat ut, önskar det, men så är det ju inte. Men jag har inte släppt in honom ännu.
Jag tänker oxså att jag har så mycket att förlora, i princip allt om jag skulle prova. Och nu har jag ju vunnit allt, livet.
Fin dag till dig
Konstnären

Jag blir glad av att du mår bättre. Vilket framsteg du kunde dricka kaffe, jag driver inte med dig, men jag kommer ihåg att det tog
ett antal dagar för mig oxså. Svettningarna försvann på mig efter ett par dygn, däremot var ju jag i så dåligt skick så ångesten
höll mig fången i ca 10 dagar. Nu har jag inte minsta antydan till ångest, så helt klart kom den från A. Sömnen var det lite si och så
med och det tog tid för mig. Det är ju inget farligt, tror att hjärnan är så uppe i varv av A.
Vilket projekt du har laga gräsklipparen, själv har jag tummen mitt i handen. Nu har jag gått igenom en höst, en vinter, en vår och nu
är vi mitt uppe i den svenska sommaren. En dag i taget tar jag. Kan inte säga hela livet blir för stort. Men jag har nog tänkt mig det.
Det är rätt kul att vara nykter, man ser och hör allt. Allt har blivit annorlunda, dofter, lägga märke till naturen, små grejer.
Innan gick jag omkring som en bulldozer, varken såg eller hörde. Ständiga tankar på inköp, planering. Usch det vill jag inte ha tillbaka.
Starkt jobbat ben
Konstnären

Hej Lexi!
Grattis till dina tre veckor! Starkt av dig att låta bli alkoholen så länge.

Kram från lilla Anna

Det är som att jag funnit ny styrka! Det känns helt klart bättre! Alkohol har jag nästan glömt bort. Ibland blir jag nyfiken på hur alkohol känns men så tänker jag... nä... det är inte värt det. Jag är väldigt nöjd med lite alkoholfria öl och vin. Ett bra komplement. I början ersatte jag alkohol med godis och snacks. Det funkade iofs väldigt bra men vikten blir ju lidande. Idag har jag börjat en resa i viktnedgång och jag känner på mig att jag kommer att lyckas. Har aldrig känt mig så här stark förut. Har å andra sidan inte heller varit nykter så här länge sen jag började dricka. Jag ser fram emot nya mål.

1) Sluta med alkohol
2) Banta ner mig
3) Spring ett Maraton (Ja, haha... detta är bara en kul grej för att ha något att fokusera på men jag behöver en stor utmaning och jag har tränat förr. Båda Vätternrunda och Vasalopp men aldrig en Mara! Det gäller bara att hitta tillbaka till träningen!!!

Cirkus en vecka kvar, sen 2 månaders nykterhet. Skulle inte räkna dagar mer, men svårt att låta bli då medaljer ska tas. Har min 1 månaders, som jag förlägen tog emot, i plånboken och den sporrar mig varje gång den lyser röd bland övriga mynt. Tillvaron känns helt OK nu. Hämtar andan, pustar ut. Tränar inte. Blev så enormt trött senast jah provade. Orkade knappt lyfta benen på flera dagar. Fick åka hem vid lunch för att ta en tupplur. Många tankar som fortfarande rör sig i min överaktiva hjärna, men jag försöker fokusera på nuet. Emellanåt vill jag hjälpa till att rädda världen, andra gånger känner jag för att byta liv. Har fått rådet att det första nyktra året, ska man inte ta alltför omvälvande beslut. Fokus på nykterheten. Jag kämpar på med rätt fokus :) Det är det enda som är prio ett just nu.

Snyggt jobbat

Jag ligger nog en dag före dig, i eftermiddag/kväll har något lugn infunnit sig som jag inte känt dom första 80 timmarna. Jag räknar från morgonen jag vaknade och tror jag var nykter? Har köpt en massa gingerbeer, bra substitut till öl. Alkoholfria och m lite drag i ingefäran. Jag är hårt på målet året ut. Som du säger måste tänka på anhöriga och kroppen. Faan va skönt att det går bra för oss.

Har tänkt lite på hur det ska bli på att gå på kalas, jag har som du en fru som måste sova halva/hela dagen efter om hon dricker 3 glas vin. Var nykter förra midsommar och ändå var det jag min fru och två av mina bästa kompisar som stängde festen långt efter soluppgången och hade skitkul.

Har köpt en ny kaffemaskin som jag försöker ställa in alla funktioner på. Har läst manualen sett 20 youtubefilmer och kan inte få fram info om man kan tvätta mjölkbehållaren i diskmaskinen. Varför kan det inte vara enkelt? Alltid något att tillbringa natten med.

Kul m ny rekordtid, kan du simma också? ö till ö verkar vara en riktigt hård tävling. Cykla är min grej, slita skiten ur sig uppför och sedan återhämtning nerför, tyvärr en skitdyr materialsport.

höres

..på riktigt.
Den började egentligen i fredags kväll, men jag och frugan hade fullt sjå med att byta panel och måla ena gaveln på huset, vi har en sida kvar men kände ..vad sjutton vi ska ju få vila också..., så vi drog i väg till stugan med grabben och hans kusse, det verkar vara välplanerat för alla surrar om att det ska bli kanonväder en hel vecka.
Skönt att få komma ut dagen innan anstormningen, en familj kommer imorgon och vi har hunnit förbereda allt, släpandes på kassar med mat och...projekt.

En liten nätpåse med några skrynkliga och groddiga sättpotatisar gjorde intryck på mig, efter tre veckor!
Satte dem i midsommarhelgen och nu står blasten 35-40 cm högt redan i pallkragen, men så växer den i skit också, folkskit tömda förra året från dassen.
Så det var bra drag i käket förra året, eller dåliga magar att ta hand om det, öns egna jordmån är askass, bara pinnmo egentligen.
För några år sedan fick jag den största bifftomatplantan jag någonsin sett i jord från dassen, det roliga var bara att jag inte hade satt några tomatfrön.
Det låg redan i jorden, antagligen året innan vi hade dille på ost och tomträtten med mynta och olja på, det gav avkastning.
Folk tycker det är äckligt, men vad är jord egentligen, antingen förmultnade växtdelar, koskit eller annan skit.
Det enda man ska vara säker på är att den är färdigbrunnen, det ska inte finnas en anstymmelse till att lukta skit, man vill ju inte få igång en koleraepedemi.
Nä nog med skitsnack, men naturen slutar aldrig att förvåna mig, syrenen t.ex som var ett träd fick smaka yxan i höstas, den var enorm och skavde på huset.
Frugan tyckte det var synd för den dolde pinkstället, och i våras tog rådjuren de späda skotten som kom vartefter.
Den växer yvigt och frodigt nu och måste snart friseras, hoppas den klarar vintern bara.
Gjorde samma sak med häggen, den skjuter markskott överallt, men har inte fått upp någon riktig stam ännu, det har inte luktat gott någonstans på tomten i år.
Men så är naturen, ibland frodas det, ibland dör det för att skapa plats åt något annat, en ständig förändring.
Det jag försöker hjälpa på traven är inte alls säkert att naturen vill samma sak som jag, känner en sorts tacksamhet att jag får vara med och följa den.
Ett intresse som har växt (!) efter nykterheten, då intressena förflyttas ifrån en sak till ett annat.
Hittade en fågelunge som hade drunknat i vår damm i trädgården, strax ovanför hänger holkarna, i en av dem var det en ovanligt sort ( brun flugsnappare?)
Och jag kan ge mig sjutton att det var just en ur den kullen som dödde, livet är aldrig rättvist, varför inte den mer vanliga blåmesen.

Sitter nu på kvällen i paviljongen med väggarna fördragna och värmaren påslagen, klockan har blivit elva och grabbarna spelar kort och dricker tonårsfylla, energidryck.
De kommer som vanligt sitta uppe hela natten, men de har ju sommarlov och sover tack och lov i en egen stuga hela förmiddagen.
De måste få känna att de har semester också, få lite snygg solbränna och många salta bad istället för att sitta vid datorer och teve.

Detta är sommarsverige i sitt esse, bättre kan det inte bli, inte ens med en liten fylla, inte ett litet glas rosé, en kall starköl, eller ett rödvinsglas till det grillade.
Det finns miljoner av andra drycker att upptäcka, att blanda och mixa tillsammans, och låta smaklökarna avgöra vad som är gott eller inte,
Inte det som den alkoholiserade hjärnan säger till oss att ständigt dricka, det är ju inte ens gott, egentligen, vi har ju lärt oss att tycka om den för att hjärnan säger att den smakar gott, skulle man fråga smaklökarna så skulle de absolut säga något helt annat.
Längtan sitter i minnet, inte i smaken, att överlista den beroende hjärnan är ett heltidsarbete, att övervaka den övervakande, att misstänkliggöra chefen att den är inte alltid betrodd att ta alla besluten, vissa beslut tar jag och de andra 99% av kroppens organ tillsammans, det är vi som får lida för att hjärnan får hjärnsläpp emellanåt.

Att ta kontrollen är att ha kontrollen, inte att önska att man hade den, eller att någon annan tar den åt mig.
Ansvaret är mitt så länge jag vill ta det, att erkänna det som händer och inte det man önskade ska hända.
Om en fylla inte bli bra, så ska man inte fortsätta för att hoppas på att nästa ska bli bättre, det vore som att äta äcklig mat och hoppas på att nästa tugga inte ska smaka lila illa.
Det är inte tuggorna det är fel på, det är innehållet på tallriken, beteendet är att vi inte vill upptäcka det utan fortsätter för att äta i hopp om att det ska ta slut.
Men någon fyller på den äckliga maten, han heter herr alkohol, den tar aldrig slut om vi inte själva slutar.
Ibland märker man inget fel på maten förräns i efterhand, man spyr och skiter som en räka, då gäller det att inte göra om samma misstag nästa gång,
Om det är samma servitör så ber man om att få byta bord, eller strunta i att äta över huvudtaget.
Vi har alltid ett val, vi kan alltid vägra, även om situationen kan kännas obehaglig, varför?, därför att vi bryr oss om oss själva och det som är bra för oss.

Jag tror på mig själv och vad som är bra för mig, jag kan avgöra det själv och vet att alkoholen inte är ett bra val.
Min frihet är inte att svika drycken runt bordet, utan att inte svika min kropp, bordet kommer jag kunna att lämna, men aldrig min kropp.
Ska jag släpa på den länge så mår jag bäst av att den mår bra.

Berra

Hehe, har sprungit två ggr nu, exakt det som behövs för att inte bli sugen på alkohol faktiskt