Senaste kommentarerna i forumet

Min kväll var väldigt lik din. Vi hämtade pizza, såg på spåret och sedan
en kvällsrunda med hunden. Sedan blev det natti natti. Hade det varit för
några månader sedan hade jag nog tyckt vilken trist fredagkväll. Men nu
tycker jag den var helskön. Känns som jag kommit in i något nytt just nu
är så nöjd och glad för det mesta. Har alkoholen gjort att jag såg allt svart
eller vitt innan. Misstänker det. Denna helg blir det mycket läsning har nog
slukat ett 50-tal deckare sedan september. Rätt skönt att leva sig in i en bok.
Hoppas du får en fin lördag
Konstnären

Hej, är helt ny här och hoppas få inspiration och hjälp med att dricka mindre - ev. lägga av helt om ett minskande inte funkar. Det du skriver om toleransen har jag inte förstått tidigare och jag tror att det kommer hjälpa mig avstå. En situation jag behöver hjälp med särskilt är att låta bli dricka vin när jag är ensam i köket eller ensam hemma på eftermiddag/kväll. Ibland är suget för starkt för mig att stå emot. Även om det händer att jag dricker för mycket ibland när jag är med vänner/familj tycker jag att det är lättare att dricka lagom i sällskap än när jag är den enda som vet att jag dricker.

Mulleman, Fenix,Santorini och m-m. Tack för mycket nyttigt stöd. Det är ju så väldigt stor skillnad när man får stöd av andra. Just i de ögonblick man vacklar kan era kommentarer göra hela skillnaden. Idag känns det f ö mycket bättre och det är jag tacksam för.

Tjalle

Tvåbarnsmamma (7 o 10 år) gift sen 19 år
40+, bor i villa, två bilar, bra jobb etc etc.

Har alltid gillat vin mm, festat och varit en rolig 'prick'

Men sista åren har mängderna ökat och antal dagar
jag dricker. Lite vin på onsdagen, mysigt med vin på söndagen.

Dricker nog 4-10 flaskor per vecka.
Tillsammans med min man. Men problemet är att han vet inte om mängden.

Jag kommer bag-in-box i garderoben.
Blir vansinnig om han frågar 'hur mycket har du druckit egentligen' ?

Så händer det?

Han hittar (efter misstankar) min gömma.

Han är förvånansvärt lugn, vi ska fixa det här. Du kan inte dricka mer.
Håller med fullt ut. Känns skönt och bra.

Nu är det lördagsförmiddag. Drack inget igår (fredag) vet inte sist jag var nykter en fredag.
Var så arg, tjurig och grinig. Gick och la mig 21.00.

Är så jävla arg, saknar vinet och har sån hemsk ångest
att jag saknar vinet så mycket istället för att tänka på mina barn.
Skäms över att de inte har en nykter mamma.

Vet att jag dricker för mycket men ...

Vill bara höra hur det går för det med drickande, mående och karriär... Bara dessa enkla tre :-)
Kram m

och förundras fortfarande över vilken skillnad det är att kunna sova gott. Om jag vaknar fram på småtimmarna är det utan ångest och hjärtklappning och bara det är skönt.
Igår gick jag och la mig tidigt, var riktigt trött efter en jobbig arbetsvecka. Tidigare hade jag varit precis lika trött, men dessutom haft en sömnskuld i bagaget, och en gnagande känsla av skam och skuld. Jag hade likväl sett till att jag haft vin hemma och druckit flera glas, lagat något gott till middag och varit helt slut efteråt och säkert på dåligt humör. Men, inte gått och lagt mig utan suttit uppe, eftersom det är ju så mysigt att sitta uppe lite extra när det är fredag... kanske en liten irritation hade sluppit ur mig och jag hade kanske lagt mig sur, sovit dåligt, vaknat med mer skuldkänslor och lika trött... Inte så konstruktivt när man tänker på det, och det var bl.a. detta som gjorde att jag tog mitt beslut att lägga ner drickandet.
Igår tog vi pizza till middag, kollade os-invigning och På spåret (vilket ju är betydligt roligare när man hinner tänka ut svaret på frågorna och inte har en hjärna som är seg som kola), en kvällsrunda med hunden, och sen en bok och sängen. Det låter inte som en särskilt hipp fredag, och det var det heller inte. Har tappat längtan efter hippa fredagskvällar, som ska passa in i någon sorts mall.
Känner att livet rullar på enkelt just nu, vad gäller alkoholen, och det är skönt. Fyra månader nästa vecka... :-)
/m

Känner också ingendera där med att suget kommer på snabbt och innan god mat. Känner också igen att ett alkoholfritt alternativ funkar bra till god mat och sen har suget försvunnit. Jag "preppar" mig ofta innan genom en nollöl, cider eller alkoholfritt bubbel så känns suget. Men vi kommer alla på våra knep, även jag har använt gymmet och träningspass som motmedel mot sug och ev sysslolös. Fascineras ofta av att vi människor är så lika...

Bra jobbat och ha en bra helg!
/m

Så där fungerar det, bäst man känner sej säkert kommer de lömska tankarna. Men kom ihåg att "sug" är inte farligt, bara obehagligt och lite skrämmande. Det kan inte få dej att dricka och det går om. Det kommer igen och igen men alltmer sällan och det blir svagare medan du själv blir starkare och lättare genomskådar det. Stå emot och det går om. Visst Tjalle kom du starkare ur det nu? Var inte rädd för "sug" utan var medveten om att det kommer från missbruksbanorna i hjärnan, gamla rester. Det kan kännas jobbigt att tänka sej att man tvingas leva med det men så är det inte, det försvinner. Visst dyker tanken nån gång upp även hos mej men nu genomskådar jag den direkt. Fortsätt framåt!

Tack för din kommentar! Fint att läsa din reflektion, ser återigen hur lika missbruket är. Just en ökande konsumtion i alla möjliga, men framför allt omöjliga, situationer. Sanningssägare, ja det är naturligtvis MIN sanning och den behöver inte vara nån annans. Men i fråga om alkoholbruk och -missbruk är "sanningen" rätt lika för oss alla. Andras erfarenheter har visat det. Så om nån undrar om han kanske kan dricka vid ett specifikt tillfälle och sen återgå till nykterhet direkt så är den samlade "sanningen" att det inte går. Det finns undantag visst, men jag tror inte dom är i detta forum. Om nån frågar säger jag vad jag tycker. Min sanning. För mej har andras sanningar varit en stor hjälp. Jag stod kanske vid en avgörande fråga förra vintern när jag ställde frågan om jag inte skulle kunna ta en skvätt Fernet Branca som magmedicin på semestern. Eftersom det inte är gott eller njutbart tänkte jag att jag kunde ta det utan att falla tillbaka. Men då sa nån här den bistra sanningen att detta var bara en omskrivning, en orsak att få dricka igen. Det sved lite att höra för så hade jag minsann inte tänkt men vid närmare eftertanke så insåg jag att det var just sanningen. Det var ett omedvetet svepskäl att få dricka på semestern och sen skulle säkert lite vin gått samma väg. All inclusive och allt. Det kunde ha blivit mitt fall om jag inte fått höra "sanningen". Och tagit den till mej framför allt, det valet är alltid ens eget.

Detta forum är det enda stället där jag "lever ut" min alkoholism. I verkliga livet vill jag inte basunera ut det. Min omgivning vet nu att jag inte dricker och vad dom tror eller säger bryr jag mej inte om. Ifall nån skulle fråga kan jag säga att det blev för mycket. Jag vill inte ha nån etikett på mej. Jag är inte alkoholist men jag kan inte dricka alkohol, allergi är en bra beskrivning. Vi kan igen ta exemplet md den som är allergisk mot nötter. Inte går den med en stämpel som nötallergiker i sin vardag? Det är inte min identitet. Inte nykterist heller. Inte icke-rökare men jag röker inte. Men jag har hittat mej själv efter att ha varit inne i alkoholsvängen och sluppit ur den. Åratal där mycket handlat om att dricka och ångest över det och livet som levts på sparlåga. Jag tycker om den jag hittat och börjar komma över förlusten av den tid jag slösat bort på alkholen. Jag har ju levt under tiden också naturligtvis men inte ett helt liv. Inte som nu när jag kan känna allt med öppet sinne. Glädje, ilska, sorg, tristess. Jag upplever det och behöver inte döva nåt.

Det är den starka önskan att andra ska nå samma stadium som gör att jag ibland vill ryta till och säga "men skärp dej"!

Jag ser det på liknande sätt som du, så himla bra att lägga korten på bordet och att vara sanningssägare är just precis så som jag uppfattar det... sanning är det kanske fullt ut bara för den som uttalar den, för egen del, men den är nog så viktig och kan lätt bli till andras sanningar och gemensamma i en slags ny konkret förståelsehorisont. Trevligt att läsa vad du skriver, har förstått att du kommit en bra bit på väg och i mångt och mycket delar jag dina uppfattningar. Rakt på bara, konstatera att det inte ger livet något ytterligare värdefullt innehåll med sprit till, men mycket fint utan. Det sägs ju lite raljerande, "skaffa dig ett liv i stället" och det är nog ingen dum tanke tycker jag. Men vägen dit är minst av allt självklar men samtidigt fullt möjlig. Jag har efter många år av envishet om att jag minsann kan själv... konstaterat att när jag släppte den fixa tanken så kunde jag be om hjälp och plötsligt kunde jag det ag inte hade lyckats med tidigare, på egen hand. Trots att det nära nog var med stora delar av livet som insats, i varje fall på lite längre sikt. Jag har kallat det för jagets vinst efter de yttre betingelserna paradoxala intervention. Eller på ett annat sätt tänkt, Om inte... så vad då?
Jag tycker vi med all rätt skall sträcka på oss som nyktra istället för att huka oss och känna oss vingklippta i samhällets ögon. Istället flyger vi rätt stadigt och har mycket av viktiga erfarenheter i bagaget dessutom. Kan kanske faktiskt beskrivas som respekt för själva livets värde. Lev och låt leva. Jag tycker mer och mer om tanken på en dag, en stund i taget. Livet lever man faktiskt framlänges men förstår det mestadels baklänges. Gäller att förstå skillnaden däremellan bara. Ta vara på det som tillför och kan kasta ljus in i framtiden. Det är precis exakt i detta ögonblick livet blir historia och hur den kommer att bli hågkommen har vi chans att påverka och även eget ansvar för.
Hmmm, nattliga funderingar kan visst föra lite vart som helst, men skönt i alla fall att det sker på nyktert huvud, som det heter.
Jag sänder många tankar till er alla här inne och er på väg in hit. Välkomna, tillsammans kan vi skapa liv värt att leva. Det små stegens filosofi är ack så viktig att ta till sig.
Jag har rätt mycket prövat min verkliga inställning till vad själva alkoholen i sig egentligen har gjort för mig i livet. Visst sjutton har jag också haft hur kul som helst många gånger tidigare i livet, vore heldumt att förneka det. Men sen tog det slut på det för min del (ville absolut inte se det själv)och det som skedde blev en ökande konsumtion i möjliga och så småningom även omöjliga situationer, i jakten på samma känsla. Men det fungerade inte längre, inte för mig, så som jag då hoppades och trodde mig vara förmögen till. Nu när jag slutat söka den sortens känsla av lycka via spriten som "biljett" så har jag funnit det jag i dag vill kalla den äkta känslan och där har faktiskt alkoholen ingen som helst roll för att jag skall ha den kvar. Det har blivit mitt rättesnöre och det beroendet av gemenskap jag funnit, finner jag mig gärna i. God Natt och styrkekramar till den som vill ha, behöver få det. Mm.

Guldstjärna Tjalle!

Skrivet av Mulleman den 8 februari, 2014 - 00:08.

... Grattis till ännu en nykter dag och du utgick med segern ännu en gång, det är stort. Det är ju stort eftersom spriten kanske är den starkaste och lömskaste falskspelare med alla tänkbara knep och tricks för att komma innanför garden på dig som du mött i livet, på oss alla i samma situation!
Jag blir stolt över att läsa så exakt beskrivning över vilken kamp du och vi andra ständigt måste vara beredd att ta, helt plötsligt oanmäld mitt i allt eller som för dig i kväll ändå med insikt om att en viss "risk" för möjligt sug kunde komma.
Joodu, listig, falsk och stark heter det, vilket än en gång skulle bevisas. Jag för min del, notera att jag snackar bara om mig i det fallet, har fått mycket gratis styrka tycker jag, i vissa lägen, att genom ett alkoholfritt alternativ i princip bita svansen av trollet och klara själva suget efter spriten men kunnat behålla den "goda situationen" och stämningen. När jag sen har märkt att jag känt mig inte bara nöjd utan direkt glad och upprymd så har jag förstått att det främst har varit själva alkoholen som sugit mig till drickandet utan min kontroll, eller i varje fall på ett icke önskat sätt, tidigare som aktiv. Det är bara att acceptera men kanske ännu mera att helt krasst konstatera, som jag har gjort rätt länge, konstatera... jag har för min del druckit klart. Det var det det. Nu in i ett annat liv. Det har samtidigt inneburit att jag försökt och rätt snabbt faktiskt trots allt slutat förhandla med mig själv, precis som du Tjäle noterade, tänkt att nu har det gått så och så lång tid, att kanske.
För egen del har jag placerat ut ordet kanske från mig när det gäller alkoholen i mitt eget liv. Så vill jag leva och därför är det så viktigt för mig att läsa, skriva och träffa andra nyktra "ställningstagare" i mitt nya liv. Faktiskt också viktigt att träffa och möta medberoende, det är en mycket stor respekt jag hyser för dem.
Skönt att läsa och veta att det finns många som går samma väg, kommit olika långt men vägen är den enda... spikrakt genom och genvägar finns inte!
Lycka till i fortsättningen!
Jag har läst och ser att det finns ett helt gäng här nu med "nynyktra" som i varje fall, om än på staplande steg emellanåt, för var dag som går blir allt stadigare på benen, kul och hejarklack finns här, precis varje dag!
Så det så! Mm.

Det är strongt jobbat och så rätt tänkt. Det gäller att se hur "Sanden blir till Guld" för varje nykter dag!!! Kör hårt men försiktigt så blir livet längre. Ha det bäst. Mm.

... Grattis till ännu en nykter dag och du utgick med segern ännu en gång, det är stort. Det är ju stort eftersom spriten kanske är den starkaste och lömskaste falskspelare med alla tänkbara knep och tricks för att komma innanför garden på dig som du mött i livet, på oss alla i samma situation!
Jag blir stolt över att läsa så exakt beskrivning över vilken kamp du och vi andra ständigt måste vara beredd att ta, helt plötsligt oanmäld mitt i allt eller som för dig i kväll ändå med insikt om att en viss "risk" för möjligt sug kunde komma.
Joodu, listig, falsk och stark heter det, vilket än en gång skulle bevisas. Jag för min del, notera att jag snackar bara om mig i det fallet, har fått mycket gratis styrka tycker jag, i vissa lägen, att genom ett alkoholfritt alternativ i princip bita svansen av trollet och klara själva suget efter spriten men kunnat behålla den "goda situationen" och stämningen. När jag sen har märkt att jag känt mig inte bara nöjd utan direkt glad och upprymd så har jag förstått att det främst har varit själva alkoholen som sugit mig till drickandet utan min kontroll, eller i varje fall på ett icke önskat sätt, tidigare som aktiv. Det är bara att acceptera men kanske ännu mera att helt krasst konstatera, som jag har gjort rätt länge, konstatera... jag har för min del druckit klart. Det var det det. Nu in i ett annat liv. Det har samtidigt inneburit att jag försökt och rätt snabbt faktiskt trots allt slutat förhandla med mig själv, precis som du Tjäle noterade, tänkt att nu har det gått så och så lång tid, att kanske.
För egen del har jag placerat ut ordet kanske från mig när det gäller alkoholen i mitt eget liv. Så vill jag leva och därför är det så viktigt för mig att läsa, skriva och träffa andra nyktra "ställningstagare" i mitt nya liv. Faktiskt också viktigt att träffa och möta medberoende, det är en mycket stor respekt jag hyser för dem.
Skönt att läsa och veta att det finns många som går samma väg, kommit olika långt men vägen är den enda... spikrakt genom och genvägar finns inte!
Lycka till i fortsättningen!
Jag har läst och ser att det finns ett helt gäng här nu med "nynyktra" som i varje fall, om än på staplande steg emellanåt, för var dag som går blir allt stadigare på benen, kul och hejarklack finns här, precis varje dag!
Så det så! Mm.

Ja, det är faan hur hjärnan lever sitt liv med alkoholen och alla tankar. Tack och lov i dag, hade jag hunnit få en bra dag mot gårdagens skitdag när det gäller alkoholsug och lömska tankar. Det känns för mig helt rätt nu att ha antabus i kroppen för att inte falla igenom, fattar precis när du skriver hur lätt det är att bara ge efter. Tre veckor nykter nu och fasen vad fort det också går, i morgon ska jag upp tidigt och köra bil långt, vad bra det känns att inte ha ågren redan nu för att åka dit under förmiddagen på grund av rester från kvällens berusning.
Ha en fortsatt bra helg,
Fenix

Firar en månads nykterhet idag. Det var ganska länge sedan jag hade en så pass lång nykter period. Det blev en konstig dag idag. Lite stolt över min nyktra månad. Första primitiva känslan som kom fram på seneftermiddagen var att detta skulle "firas". Jag förträngde dock dessa tankar och stapplade istället upp på löpbandet och lufsade en knapp timme i maklig takt. Trött men nöjd kom jag hem och frugan hade lagat extra god mat till kvällen. Belöningssystemet pockade på uppmärksamhet och ett våldsamt sug dök upp som en blixt från en klar himmel. Vad otroligt gott det skulle vara med några glas vin till maten................

Istället för att som vanligt "stänga av hårddisken" och korka upp gick jag undan för en stund och frågade mig själv till vilken nytta "några glas vin" skulle vara. Jag vet ju att "några glas vin" inte ger mig annat än en startsignal till betydligt större mängder och ännu värre en anledning att fortsätta dricka imorgon, dagen därpå etc............

Nåväl, med lite resonerande med mig själv tog jag fram en alkoholfri öl (Störtebeker) och det gick bra det också. När den goda middagen var avslutad försvann också suget lika fort som det kommit. Ändå blir jag ängslig när jag ser hur fort det kan gå att falla tillbaka i gamla mönster. Det finns så många anledningar att ta till sig sina gamla vanor. Förutom att "stänga av" det logiska tänkandet hann jag också tänka att det var ju väldigt vilken låg aktivitet det var på alkoholhjälpen idag, inte många inloggade. Ytterligare ett faktum som mitt skadade beteende kunde tänkas utnyttja. Det gör väl ingenting att jag "fuskar" idag när så få ändå är aktiva på forumet...........

Jag kan dock lägga ytterligare en nykter dag bakom mig och känner mig på det hela taget rätt nöjd att jag lyckades motstå dagens frestelse och påbörjar nu imorgon dag 1 på den andra månadens nykterhet.
Trevlig helg på er alla "kämpar"/Tjalle

Alkoholen bara tar och ger inget tillbaka. Fy faan vilket gift, och innan man insåg.
Ha det bra
Konstnären

Kanonstarkt av dig att vända skutan. Det hade jag aldrig klarat jag bara vet det.
Rutiner är viktiga för mig numera eftersom jag på grund av all alkohol som åkt genom
strupen har en låg stressnivå. Går upp som vanligt lägger mig numera ungefär samma tid.
Förut kunde jag sitta hela nätter och pimpla vin. Fast jag kan kliva utanför mina rutiner.
Det får inte bli för inrutat. Lagom mår jag bäst av. Har faktiskt inte tänkt på alkohol
denna veckan som en lösning. Men garden ligger i min ficka så jag snabbt kan ta fram den
om jag hamnar i svår situation.
INGET FÖRSTA GLAS FÖR MIG IDAG.
Ha det ra
Konstnären

Ja, då fredagen känns bra rätt så att det är tidig morgon.
Gått några dagar och jag har inte ens tänkt på alkohol som
en lösning vad det än har varit som dykt upp i veckan. Underbart
är bara förnamnet. Visst är det skönt att slippa planera helgens
inköp på Systemet. Går igenom olika smaker på vatten på flaska.
Många är riktigt goda och fördelen är att man kan dricka många utan
att få baksmälla.
Idag ska hunden och jag träffa några hundkompisar som jag lärt känna
just igenom min hund.
Ha en skön fredag
Konstnären

och lite planering för dagen. Skönt att planeringen inte innefattar någon alkohol. Skönt att ha hela eftermiddagen/kvällen att spendera, att den inte stoppar upp efter kl 17, när första ölen eller vinglaset hälls upp. Behöver heller inte planera in något för att ha tankarna på annat, som jag gjorde de första veckorna.
Små, men inte oviktiga saker att tänka på.

Ha en bra fredag och hoppas era planer för helgen känns lika bra som mina :-)
/m

att vända skutan! Kram!

Har mitt sinne varit fyllt av i eftermiddag. Tänk om, en endaste ena. Bara då, i landet där de goda ölen flödar. Mina Danmarksresor är så förknippade med denna dryck. Konstigt nog ingen fylla. Det är väl därför tankarna virvlar. God öl i lagom mängd d v s 1-2 stycken. Suck, jag ska inte. Har haft en bra kväll, så det blir lättare att mota bort hjärnspöket. Litet rädd är jag dock. Tänk om jag går in i en affär och överväldigas? Jag ska satsa på god mat istället. Gå ut och gå vid havet. Lyssna på musik. Jag är förberedd. Jag tar en runda och tittar till mina sovande, härliga barn. De påminner mig om vad som är viktigt i livet. Kärleken. Den krymper obönhörligen för varje mun A. Projekt 2, att låta kärleken få flöda fritt utan att vara rädd för att förlora den.

Fick en jäkla kommentar av en kille som tyckte att jag var för full igår. Hans liv är allt annat än perfekt på många plan. Men bara för att han, som han själv säger kan kontrollera sitt intåg, tycker han att han kan klanka ner på mig. Är nyktra människor änglar eller? Många beter sig ju som idioter men bara för att de inte dricker kommer de undan...

De krämpor jag hade ville jag aldrig koppla ihop med alkoholen. Hittade hellre långsökta ursäkter och sökte mig till och med för utredning hos neurolog. Fast det är klart att jag förstod vilken skada min kropp tog.

Jag har upplevt gångsvårigheter, dålig balans, yrsel, muskelsvaghet, andfåddhet, svampinfektioner, sår som inte riktigt läker, dålig hy, viktuppgång, pluffsighet, torrt hår, krångel med magen,dålig hållning.

Rädsla, osäkerhet, dålig självkänsla, skam, skygg, svårigheter till logiska resonemang och att formulera tanke och tal, dum, lättirriterad, tyngd, orolig, ångest.

Drog mig undan, klarade inte att gå rak i ryggen och se folk i ögonen, kände mig som en bluff, mindre värd, ointresserad och omotiverad, kunde inte vara i nuet för tankarna kretsade hela tiden kring alkohol eller planering för att köpa, städa undan, måtta mängd, gömma osv.

Nu efter 1 månad och 6 dagar så går jag rakryggad och stolt, ser folk i ögonen, tränar och känner mig starkare, piggare, klarare i skallen. Jag har återfått motivation och livsglädje. Hyn är bättre, kroppen fastare och lättare. Jag är lugn, trygg och närvarande.

Tanken slår mig att alkoholen har stått där som en stor stoppkloss och gjort mig oförmögen att röra mig framåt. Jag förundras över hur någon med alkoholproblem skulle lyckas bli framgångsrik med något bärandes den bördan. Alkoholen tar så mycket, ger så lite.

Fint att höra.
Bra du drog i nödbromsen i tid! Tuff väg tillbaka annars!
Ha det - kämpa på!

Tack det är bra med mig och det går utmärkt. Visserligen har jag lite sug då och då men inte mer än jag har efter t.ex. godis. Det jag saknar är smaken av ett gott rött vin, men berusningen saknar jag överhuvudtaget inte. Jag kan numera varva ner med annat, mer produktivt.

Jag löptränar mycket och är nu uppe i träningspass på 25 km . Den längden tar jag en gång i veckan och de andra passen 10 – 15 km beroende på väder och vind och inte minst dagsformen.

Innan jag började löpträna var jag tvungen att hålla igen med maten för att inte gå upp i vikt men nu kan jag inte få tillräckligt med mat. Ännu en fördel med att inte dricka alkohol; avhållsamhet-> träning-> viktminskning -> mycket god mat.
På det hela taget mår jag mycket bra både fysiskt och psykiskt. Jag tror att det mest avgörande för mitt välbefinnande är att jag insåg att jag var tvungen att göra något åt min arbetssituation. Alkoholkonsumtionen var nog bara en indikator på att något var fel och i mitt fall var det en mycket hög arbetsbelastning som toppades med en osannolik stress. Förmodligen hade det slutat med en hjärtinfarkt om jag inte hade kommit till insikt. Jag är nöjd med det jag har uppnått och jag är tämligen övertygad om att jag inte kommer att få några problem med att fullfölja planen.

Att det generellt finns en bakomliggande orsak till överdriven alkoholkonsumtion lär det ju inte råda något tvivel om. Jag inte läst här på forumet om någon som är jättenöjd med sitt liv och mår toppen och som samtidigt ägnar sig att supa skallen av sig. Så visst finns det skäl till frågeställningen ”Pelle super men varför super Pelle?”

Jag tycker att det är en nyttig läsning för oss alla som missbrukar eller har missbrukat alkohol att läsa om de medberoendes situation. Att få ytterligare ett perspektiv på missbruket och samtidigt förstå hur missbruket inte bara skadar missbrukaren utan hela dennes sociala sfär. Här på forumet kan vi få den insikten nerstoppad i halsen genom att titta in under runriken ”Hjälpa någon som står nära”.

Jag tittar in här lite då och då och läser men själv har jag inte så mycket spännande att skriva om (i detta ämne ). Dessutom finns det så många kloka människor här på forumet som kan ge råd och stöd till andra så mina kommentarer hade nog bara blivit upprepningar. Men som sagt vad jag läser här på forumet, blir beklämd, frustrerad, nedstämd och förundrad över vad vi människor utsätter oss själva och andra för.

It’s a bitch getting old, but I’m not ready for the alternative.

May the Force be with you