skrev Zapata i i hopp om ett svar....
Men varifrån får du dessa siffror Lars?
skrev mnbv098 i i hopp om ett svar....
Kanske kan du ha hjälp av alkoholhjälpens självhjälpsprogram (echange)? Där får du personlig stöttning och feedback.
skrev Lars44 i i hopp om ett svar....
Hoppas kunna ge ett bra svar. Av alla som söker hjälp för sin alkoholism tar ca 30% ett återfall o återgår sedan till nykterheten 30 % faller tillbaka och 30 % är nyktra från första behandlingsdagen. Av de behandlingar med hög procent bibehållen nykterhet, bygger på AA mötesgäende . Ex Aleforsstiftelsen, Nämsemansgården, Valet .
Lycka till.
skrev Pellepennan i Stötta varandra
Hej igen! Skickade svar till dig i min tråd, och ser att du nu är igång med en egen!
Stort lycka till igen!
//PP
skrev Pellepennan i i hopp om ett svar....
Kanske är det inte så att det är metoden som är det primära, utan den innerliga ärliga önskan att bli nykter? Det är vad jag förstår den enda förutsättning som finns inom AA. Alla sätt är ju som bekant bra - utom dom dåliga - men här på forumet finns exempel på medlemmar som lyckats, både själva, med hjälp av AA, eller annan hjälp. Tror att alla måste hitta sin egen väg,hur man själv vill lyckas. Har själv funderat en massa kring detta, och fått en massa fina svar i min egen tråd. Är inte enkelt för mig att besöka AA heller (pga. nuvarande vistelseort) men funderat på att göra det. Om inte annat för att stilla "nyfikenhet" och trots allt veta vad jag talar om :-)
skrev Pellepennan i Vill sluta nu!
Välkommen hit till forumet. Vet inte hur länge du varit här och läst, men det gör gott tycker jag. Att själv skriva är även att rekommendera. Blir lättare att se var man står när man skriver ner det i egna ord. Tror nog att det viktigaste är att ärligt komma fram till hur problemet ser ut. Den väg som fungerat för mig är att ta en helnykter tid. Då får man bra koll på hur problemet ser ut. Sedan krävs det bara att vara ärlig mot sig själv (Vilket inte är lätt, ska gudarna veta). Då får jättegärna använda dig av tråden här. Många tycker det även är skönt att skriva i en egen, så att man har sina "egna" tankar lite samlade.
Stort lycka till, och styrka nu i starten!
skrev Pellepennan i Vill sluta nu!
Känns som en frigörande tanke att få fjutta eld på boxstället. Lite komiskt bild man får av den tanken faktiskt. Boxstället, måste vara ett bra bevis på den moderna människans anpassningsförmåga till att yttre omständigheter ändras :-) En ny möbel i hemmen, att klä in boxen så det kanske skulle se ut som den var något som stod länge. Ser M-m framför mig sjungande som Ralf Gyllenhammar i melon: BUUUURRN!! Låten hette väl "Box on fire" :-)
Nu en tur ut i nysnön snart!
skrev Zapata i i hopp om ett svar....
Ja AA är nog bra för många, men passar inte alla. Det andliga inslaget passar inte mig. Men säkert bra för andra. Sen är väl resultatet att ca 5% per år lyckas bli nyktra oavsett metod. Och jag tycker att var och en skall söka sig fram till det sätt som kan hjälpa en att bli nykter.
skrev Lars44 i i hopp om ett svar....
AA har hjälpt o hjälper folk i stora delar av jorden. De är få som klarar sig utan deras hjälp och samtidigt mår bra i sin nykterhet. Går själv tre tre gånger i veckan på AA möten. Har varit nykter i åtta år nu minskade ner mitt mötesgäende under en period o märkte direkt av ett sämre mående. Lycka till alla som läser detta.
skrev Zapata i i hopp om ett svar....
Är i start av nykterhet och läser mycket här. Det ger stöd. Men det vore bra om man kunde ha nån vän i samma sits som man skrev personligt till och kunde ha som stöd och ge stöd. Kanske ringa nån gång ibland om man båda tycker det. Problemet är att jag inte vill lämna ut mailadress på en offentlig site. Har inte heller hittat nån skyddad site där man kan få en liknande kontakt. Har ni något förslag hur man gör. Rekommendera inte AA, då ingen grupp finns i närheten och formen inte passar mig.
skrev mnbv098 i Jag vill inte förändra mitt drickande. Jag vill vara fri från det.
Igår fredag kände jag som kan av något kan kan liknas sug. Rastlös i kroppen, svårt att känna vad det är jag verkligen vill eller behöver. Är jag hungrig? Trött? Vill jag sova? Läsa? Se på film? Prata med nån? Det är lite som att lära sig om på nytt, vad vill den här känslan säga? Tanken på alkohol dök upp som förslag, men det fanns ingenting i mig som ville. Motbilden där jag ser framför mig hur jag mår imorgon och att vetskapen om att alkohol faktiskt inte skulle tillföra något alls i nuläget kom automatiskt. Det är något som har ändrats i tankeprocessen.
Jag såg en bra film, något som jag annars förknippar med en kall öl (nästan som en ritual för mig).Nu utan alkohol så känns befriande att faktiskt kunna ta till sig filmen och vara vaken och minnas slutet.Och att kunna uppskatta det utan alkohol. Så som vanor byggs upp och sätter sig automatiseras och känns fullt naturliga...mycket sånt när jag tänker efter. Hur man började dölja alkoholen i kaffekopp eller la till med konstiga omvägar för att inte behöva bli avslöjad. Kan inte ha alkoholen i kylen för då märks det att jag springer och öppnar den titt som tätt och ökar chanserna att bli påkommen. Såna små saker som smög sig på sakta, så sakta att jag inte ens tog till mig att det kanske inte var riktigt sunt?
Jag märker på mitt sätt att hälla i mig litervis av te och bita av naglarna upp till nagelbanden att det finns ett sug, även om jag inte direkt kopplar det till alkohol. Jag har inte haft någon direkt aptit så det är jag glad för på ett sätt (för att inte övergå till ätande istället), på ett annat blir det svårt då kroppen är hungrig men jag förstår inte vad den säger längre.
Vanan att stanna uppe sent på lediga dagar och sova alldeles för länge sitter fortfarande i, och de kommer de kanske fortsätta att göra. Känner just nu att jag bara behöver få vara, vill inte pressa mig med en massa krav än. Tar det lungt. Nu är det dag elva och det rullar på fint.
skrev Eken i Alkoholist som ger sig till känna.. :/
Ja, det verkar ju vara vanligt med alla diverse åkommor har jag märkt här. Kanske lite som att man ofta blir sjuk då man ska ha semester. Då kroppen äntligen stressar ner.
Är ganska krasslig så mest varit soffläge idag. Ser på Plura nu och funderar på om han också kanske har problem med spriten.
Lite har jag iaf åstadkommit. Röjt ur alla garderober och gömmor och pantat alla burkar. Hoppas sista gången!
Har plötsligt märkt också att jag ju faktiskt börjar få lite missfärgade tänder, inte så fin hy..? Förfall även på den fronten. (Som jag inte märkt/tänkt på sista tiden) Så nästa vecka ska tas itu med att bokas tider lite varstans.. Har ju tid nu åtminstone ;)
skrev Tullan i NU får det faaan vara slut!!!!!!
Du är en kille som är värd att följa. Stabil i ord och beslut. Club 2014 kanske./M
skrev Tusculanum i Sunday morning comin´ down
Det var ett tag sedan du uppdaterade oss andra om din kamp. Hur går det för dig?
skrev Tusculanum i Jag är så trött...
För min egen del lunkar livet på i sakta mak. Jag har ju som en del i min egensnickrade plan till ett nyktert liv valt att livet skall gå i en långsammare takt än tidigare. Stressnivån är numera betydligt lägre vilket innebär att återhämtningsperioderna är väsentligt kortare. Så korta att det inte behövs någon artificiell broms som alkohol för att varva ner.
Jag håller mig dock ständigt sysselsatt utan att för den skull bli manisk. Det gäller att ha devisen ”Ett sysslolöst sinne är djävulens lekplats” ständigt i åtanke. Inte ge utrymme för ohälsosamma tankar och funderingar. Jag ger mig trots detta både egentid och tid att tänka men styr bort det som eventuellt är destruktivt och meningslöst. Som en mental kanalväljare.
Jag har också lagt om många rutiner och vanor som jag har noterat ger upphov till ”vinsuget”. Både i hemmet och på arbetsplatsen. Det fungerar alldeles utomordentligt. Jag är helt övertygad om, att om man skall klara ett nyktert liv måste även vardagen ändras. Ta en annan väg hem t.ex., gå och lägga sig tidigare och gå upp tidigare. Inte titta på TV utan välja att göra något annat. Allt för att inte hjärnan skall slå på automatiken. Det gäller att lura sig själv, men bara i detta avseende!
Jag har anmält mig till ett halvmaraton och så snart de öppnar registreringen till det helmaraton jag vill springa i höst anmäler jag mig till det också. Löpning är min grej numera. Jag löptränade mycket som ung men livet i övrigt kom emellan så jag slutade . Men nu när alla de där ”måste:na” har minskar till nästan ingenting känns det otroligt befriande att få lägga km efter km efter sig. Att ha tid att ägna sig åt något tidskrävande som långdistanslöpning utan att känna dåligt samvete för något annat som blir lidande.
Så här långt är jag väldigt nöjd med min plan och mig själv. Jag passar mig dock för att bli allt för kaxig och inser att det finns många fallgropar framöver. Men varför inte glädjas åt det som är och –”… inte göra sig bekymmer för morgondagen ty varje dag har nog av sin egen plåga”.
May the Force be with you All
skrev Lendolu i Campral
jag förstår inte själv hur det funkar för,mej e det värdelöst
skrev Spes i Jag är Spes
Jag upplever inte att min IBS är stressrelaterad. Jag har haft problemen sedan barnsben och då undrade jag varför jag hade håll när jag inte sprungit eller ansträngt mig. Jag mådde ofta illa och var dålig i magen.Jag har tagit prover och gått igenom alla undersökningar som finns och fått en jävla massa kostråd hit och dit som inte har hjälpt. När jag sedan slutade med brödet och drog ned på kolhydrater och socker(hände i en period när jag var som mest stressad över flera saker kan tilläggas) så blev min mage helt plötsligt lugn och platt. Det var nästan (är nästan fortfarande) som en chock för mig. Helt plötsligt tänker jag inte på min mage 24/7 som jag gjorde tidigare och det är väldigt skönt. Det som känns tråkigt är att jag inte kan ersätta alkoholen med annat än vatten :(
Tack för styrkekram och jag skickar några till dig också för du har rätt. Vi är här för en enda sak, att bli nyktra och det ska jag bli förr eller senare.
Spes
skrev konstnären i Ett år senare...
Tack för ditt grattis till mig, värmer hjärtat. Visst är det stort
att vi klarat jul och nyår utan att gå in dimman. Nej, sänka garden
får vi inte göra. Kanske den där lusten som poppar upp ibland, blir
suddigare och suddigare. Hade två jobbiga dagar när längtan efter vin
dök upp, men jag gick rakt in i känslan och tänkte, du vill ju inte ha
tillbaka ditt gamla äckliga fyllejag. Med ångest oro stress handla och
gud vet allt. Nej sa jag till mig själv jag vill ha detta nyktra liv
jag har idag. Trots att jag vet hur det slutar har jag svårt att förstå
dom tankarna att det skulle vara skönt och avslappnande. Man vet ju så väl
att det varar bara några timmar.
Gick förbi den gröna skylten idag inne på stormarknaden, den lockade inte
alls. Visst är människan en komplicerad varelse. Det kanske tar lika lång
tid som det tog att ta sig ner i skiten som att komma upp. Det får man leva
med i så fall. Tycker om att vakna, veta att man är ren sedan drygt 4 månader.
Hoppas du mår bra
Konstnären
skrev trädet 123 i Första steget..
Du är så jävla bra! Fattar precis vad du menar med nödutgången.. NU.. när du skriver, jag pratade precis med honom att det är skönt att vakna utan att vara bakis o han sa att han inte druckit sen nyårsafton o då sa jag bra då fortsätter vi så. Tack du goa goa människa, nu ska vi snart ut o promenera först en enorm brunch! Ha de gott alla finisar:)
skrev Mammy Blue i Vitt 2014 - hålla hand?
vänd på resonemanget - det här KOMMER bli det år då du ger dej själv hälsan och livet tillbaka.
Allt blir mycket lättare då, året har bara börjat, det finns en del fallgropar att trilla i och lära sej av, till exempel att man flyttar fredagshandlandet till måndagar, eller något annat, men att du är här visar ju att du VILL.
Trevlig lördag!
/MB
skrev Mammy Blue i Ett år senare...
som går på ibland är jobbig. Men så länge man vet att dessa tankar är "automat-genererade" av gammal vana, så skadar de ju inte. Man har ju en gång lärt sej t.ex cykla, och den kunskapen sitter i muskelminnet, man "glömmer" aldrig det, det är ju inget man går och tänker på jämt, i synnerhet inte om man inte haft någon cykel de senaste tjugo åren, tanken kanske far förbi ibland att man kanske skulle köpa sej en cykel men mer blir det inte. Men som sagt, de tankarna gör ju ingen skada om man bara låter dem flaxa förbi.
Trevlig helg!
/MB
skrev Mammy Blue i Första steget..
Klarar du att lägga av utan att blanda in killen är det bra, men den nödutgången hade jag stängt om jag varit du. Nu är jag inte du, så jag kan bara säga som jag hade gjort. Jag hade talat om att jag har en vit period. Eller nåt...
Bra helg önskar jag dej också!
/MB
skrev Mammy Blue i Alkoholist som ger sig till känna.. :/
både vad det gäller det ständiga grubblandet, men också förkylning. Vill minnas att jag blev förkyld tämligen pronto efter att ha hållit upp en, två veckor. Ett veligt immunförsvar?
Fortsätt tänk på alkohol, för det var när jag slutade tänka på alkohol som jag fick min slägga i huvudet och tog mitt återfall... Det hela handlar ju mer om VAD man tänker - går man och sörjer och saknar blir det fruktansvärt, men om man lovprisar sin tur att slippa dricka mer, så är det jättetrevligt att tänka på alkohol! :-)
Trevlig helg!
/MB
Jag svarade dig i filosofens tråd. Kanske kan alkoholhjälpens självsjälp echange vara dig till hjälp i början? Där får du personlig stöttning och feedback. Sen tycker jag att det här forumet är till stor hjälp.Men om du känner att det inte är tillräckligt kanske du kan vända dig till din vårdcentral eller om det finns något beroendecentrum i närheten? Jag tror AA är jättebra och livsnödvändigt för många men jag har också förståelse för om man inte tycker det passar. Personligen föredrar jag hjälpen jag får från detta forum. Det fungerar för mig som ett AA möte fungerar för en annan.
Här är du inte ensam,vi finns.Lycka till!