Senaste kommentarerna i forumet

Ta dig du en snus, ta en till! Det är vi värda! Jag fick croissanter till frukost i dag dessutom.

Någon slags farozon är jag nog i då jag trots allt får minnesluckor 7 av 10 fester jag går på. Bör tilläggas att jag vid vissa fall inte ens är prutt-full. Det är inte det dagliga bruket som är mitt problem, utan just festandet. Planen är att göra vinet och ölen till en "lyxvara igen". Att jag verkligen unnar mig några glas vid några tillfällen. och inte Unnar mig en fylla.
Jag tar liksom ett steg tillbaka i min alkoholutvecklingen. Svårt att förklara. men det är planen.

Hur har dina två veckor gått tycker du?
Jag tycker det svåraste har varit att vara på sin vakt. Att inte någonsin glömma varför man gör det och att hålla det i "framhjärnan", så man inte förminskar problemet eller helt enkelt inte längre tycker att man har problem.

Där har detta forum verkligen varit viktigt.

Kollar jag in någon gång varannan dag, minns jag också varför detta är viktigt för mig. Varje gång jag läser det första inlägg jag skrev här vänder det sig i magen, på ett nyttigt sätt.

Sida vid sida!

Har försökt att svara på massa inlägg men det funkar inte, provar igen då:)

Gör en test här genom att svara på ditt inlägg

Ja efter en hemsk natt så känns det lite bättre idag. Vill verkligen aldrig mer må så dåligt! Tack för din omtanke zapata

Ja, den första handlade ju lite om hur livet i nykterhet tuffar på. Så finns det där andra, livet i övrigt ni vet. Det är inte lika lätt och det känns ibland som om allt ställs på sin spets, ny i Ny-nykterheten. Man börjar omvärdera livet i stort och smått, och fundera på om det även kan vara så att saker som är osunda - till exempel i relationen - är anledningen till självmedicinering? Kan det var så att den oro som finns kring den, fått drickandet att eskalera genom åren? Eller är det egentligen så att drickandet utlöst alla problem?

Om det är så att drickandet är anledningen borde det ju rimligtvis bli bättre nu när jag inte dricker, eller hur? Så är det tyvärr inte, utan det verkar istället som det blir sämre...

Så då är det väl andra parametrar som gör att det inte fungerar? Ja ni hör, fram och tillbaka...
Har läst att det är vanligt att det knakar när ännu mer i dåliga relationer när nykterheten blir vardag, vet inte vad som ligger i det?

Detta i samband med en förälder som har blivit sjuk - på riktigt - ni vet det där med C, gör naturligtvis att det finns en del oro. Säkert är detta ett klassiskt tillfälle till återfall, och den finten ska jag inte gå på! No matter what!

Privata funderingar som inte direkt rör alkoholen, men idag känner jag att om jorden så skulle gå under, så ska jag vara nykter när det sker!

Hoppas ni andra har det lite roligare, rent privat så att säga. :-)

//PP

Och ni andra i tråden. Vill bara titta in och önska en god start här i din nya tråd.
Jag har ibland själv tänkt tanken att skapa en ny tråd, skaka av mig det gamla...

Du har ju visat att du klarat en lång väg tidigare. Vad som händer efter tre fyra
månader kan jag tyvärr inte uttala mig om. Aldrig varit där som du förstår...

Lycka till nu och styrka till oss alla!

//PP

Någon blir den första att svara på nya inlägg här inne. Ibland känner man att det är lätt, ibland svårare. När jag läser dina rader funderar jag på vad jag kan och bör svara, känner naturligtvis att din rädsla är befogad...

Först av allt ett varmt välkommen in hit! Du ska se att du kommer mötas med värme och förståelse. Tycker mig "läsa" din hopplöshet i beskrivningen av din situation, och säkert behöver du stöd, och hjälp från personer i din närhet, läkare och sociala myndigheter. Tror nog på något sätt att det aldrig är mörkare än innan det börjar ljusna. Kanske kan du inte lösa allt detta själv, men du kan göra en del. Tror du vet vad jag menar, och det är att göra en enda sak. Ge upp drickat! Det är ju så att Alkoholen försätter oss i elände. Om vi nu redan har hamnat i elände går det inte att komma upp utan att vara nykter.

Det är det enda råd jag kan ge dig just nu. Håll dig nykter, ta beslut dag för dag, eller timme för timme om så krävs. Gå tillbaka till läkaren och begär hjälp om det är det som krävs för att du ska hålla dig nykter. Snart kommer tankarna att skingras och det blir då möjligt att ta andra vettiga beslut. Även dialogen med dom sociala myndigheterna kommer nog då bli lättare.

Beslutet att välja nykterheten är ditt, och det kan ingen annan ta åt dig....

Fortsätt och läs och skriv här inne!

Stort lycka till, och massor av styrka!

//PP

God morgon vänner
Har inte skrivit på några dagar känt mig orolig och det är ju då
man skriva. Har i alla fall inte druckigt och det är ju bra. Har nu
kommit in i en fas med lugn och harmoni. Förra veckan var tankar på
alkohol frestande. Men jag stod över, faan ska man ha såna här perioder
livet ut. Jag blev irriterad, rädd, stressad och tänkte att det skulle
sitta fint med en flaska vin, det var den onde som talade. Den gode
lyckades knuffa bort den onde och sa till mig. Vill du verkligen ha
tillbaka ditt flummiga liv, med stor ångest, stress, alltid tänka på
bolaget och att det räcker till dagen efter. Vakna orolig vid 4-tiden
kolsvart ute och ångesten är maximal. Nej,nej det vill jag inte.
Varför får man såna hemska känslor. Det löser ju inget, kanske en liten
stund. Fick även kort stubin mot min man utan anledning, fick be om ursäkt
för snällare man finns inte.
Nu känns det bättre när jag skrivit av mig lite.
Ha det bra
Konstnären

från er, både Tjalle och LP!

Botten upp, fast tvärtom kanske...

Kram på er båda!
/MB

Har det lättat något?

Tack för svaren, det värmer! Känns lite bättre idag efter en helvetes kväll, natt men jag tog mig igenom den på egen hand vilket känns bra..ska verkligen skriva här så mycket jag bara kan, känns som en bra hjälp..nä nu ska jag göra mig redo för jobbet.. ha en bra dag alla!

Tjena Kija!
Vi körde igång samtidigt ser jag!

Känner igen mig i allt du skriver och garvade till åt din komentar om hur ofta man hamnar i situationer där det förväntas att man ska dricka!
När jag var i din ålder hade jag liknande frågeställningar om alkohol. Blev oftast lite för full eller sa något som skapade dagen-efter-ångest till folk jag knappt kände på grund av fylla.

Nu är jag 40 bast och allt började egentligen med att jag konstaterade att jag inte längre kunde ta bara ett par glas vin utan dricker tills jag är klar, trots att jag mindre än en kvart tidigare tänkte tanken att bara ta två-tre glas. Det var fyra år sedan dessa tankar dök upp och det som har känts safe och under kontroll har eskalerat snabbt sedan dess.

Du känner själv om du är i farosonen men jag tycker inte att det verkar som så i dina rader text. En varning bara från en riktig alkis är att det smyger sig på en och när det väl går upp för en att man sitter fast i skiten så kan man ha fått betala alldeles för mycket i pris till folk i din närhet.

Nu tar nog jag en snus innan jag går och lägger mig!

"Sida vid sida, tillsammans stryker de fram!"

//Bara_Adde

hallå hejsan!

Jag ska bara checka in och hälsa att allt går enligt planen. ingenting idag heller. Trots middagsgäster och anledning att fira.

Misstänker också att mitt beteende smittar av sig på min omgivning. de verkar uppskatta mitt orubbliga initiativ. det blir lättare för dem att också strunta i en onödig bakfylla. de säger att jag är smal? kan man verkligen bli det av två nyktra veckor?

Tack snälla Zapata för ditt svar. Som jag sagt förut känns det verkligen bra att det finns folk som tittar till en då och då. Det gör att jag inte glömmer varför jag gör detta, och jag uppskattar er verkligen.
Det känns som du förstår mig.
Jag gör detta för att kunna njuta ett (1) glas vin resten av livet. Jag vill inte sabba det för att få bli plakat då och då i min ungdom.
Som jag tidigare sagt, Kanske kommer jag till samma insikt som du, att jag inte kan, att det inte finns något "lagom mycket" i min kropp. Men jag försöker i alla fall ta reda på det nu. det är bättre än vad jag höll på med för 14 dagar sedan.
Jag klappar mig själv lite på axeln idag faktiskt. och firar två veckor med en snus.

kram

Sen läser jag här inne dagligen! Det är en stor hjälp!

Nu har jag klarat en del prövningar! Lördags: grabbkväll där alla drack öl o whisk o grogg, jag själv drack fanta! Idag polare o jag i spelhall han drack öl, jag drack kaffe o Ramlösa! Har gett mig fan på att inte trilla dit! Saker som har hjälpt mig än så länge var att slå ut/ slänga sprit/öl jag hade hemma. Att när suget tränger sig på ta sig en extra tankegång o komma ihåg vad mycket tid, kraft, pengar mm det kostar för mig att dricka! Jag kan inte dricka måttligt! Jag har inte funnit någon ro vid tanken att jag aldrig ska dricka igen...jag kanske ska dricka igen! Men jag vill inte dricka för att jag känner att jag måste eller för att alla andra dricker! Jag ska isf styra helt själv! Risken är bara att om jag dricker igen så kommer jag kanske hamna i samma sits igen! Jag ska inte dricka på ett tag i nu! När folk frågar om jag ska dricka så säger jag att jag har en vit period! Den är inte tidsbegränsad, det stör folk! Men för mig känns det bra! Jag går heller inte runt o pratar om att jag inte dricker utan det är om det kommer fram av ngn anledning tex om någon frågar om jag ska dricka till helgen. På så sätt känns det som jag distanserar mig från alkoholen ytterligare! Den har inte kontrollen över mig, den är inte en del av mig. Så som den länge varit!

Jag har inte varit alkoholfri i 14 dagar på flera år!

Det är en myt att man har roligare när man dricker!

Hejsan forumet!
Då lägger vi dag 14 till det förflutna och vänder upp en mardrömsdag!

Imorgon kl 13:40 så lyfter planet mot Finland och Lahti...och spriten!

Jag känner ett sting av nervositet men har märkt att det stärker mig att tacka nej till alkohol, eller ja, beställa något helt annat egentligen.
Ett eller två glas vin är helt uteslutet och jag kör på linjen med noll tolerans! Löpardojorna är nedpackade och det väntas bli -12 där imorgon när jag ska löpa 45 minuter i raskt tempo runt sjön Veesijärvi.

En grej jag har märkt är att man helt plötsligt har en massa tid över som jag inte riktigt vet var den kommer ifrån. Jag kan inte sitta på arselet och göra ingenting utan har precis satt mig in i hur Adobe Premiere Pro och After Effects CS 6.0 fungerar. Spelar in en massa sjuka filmer och redigerar dom så att ungarna skrattar tills dom kiknar när jag flyger runt gården som Hancoock eller halar upp ett lasersvärd i vardagsrummet!

Det känns riktigt skönt att vi har blivit mer av en familj igen och idag så fick jag skjutsa Emma både till och från träningen, känner mig lite stolt för den och våran öppna dialog.

En annan grej jag märkt är att jag blir som ett åskmoln på två röda sekunder. Det räcker med att tjejen insinuerar (eller åtminstonde låter som att hon gör det) så ifrågasätter jag det direkt! Likadant med kunder och då främst reklamationer. Har någon av er upplevt samma sak? Kortast stubin i stan.

Nu ska jag göra i ordning en presentation inför mötet imorgon innan jag kramar kudden!

"Bästa medlet mot dryckenskap är att nykter betrakta en drucken"
Kinesiskt ordspråk

min käre vän!
Vi känner så lika du och jag har jag upptäckt under resan. I dag var jag hos läkaren och ville ha antabus, jag står inte ut längre med att inte kunna sätta stopp.
Så i morgon får jag besked om hur illa min lever är skadad, kan jag börja med antabus. Alternativet är lika hemskt, den är så dålig att jag måste vänta. Jag är skiträdd faktiskt att det är värre än jag tror. Och vem är jag då att ha förstört min egen kropp.
Längtar så innerligt att få slippa detta fängelse. Hoppas antabus kan få bli min krycka till att börja med.
Kram
Fenix

Den längsta tiden jag varit nykter är förra året, 2013 då jag hade 4 månader på raken. Sprang Göteborgsvarvet och tyckte jag skulle fira det.
Hur man nu kan tycka att man firar genom att förstöra nåt man byggt upp?
Innan dess hade jag också skrapat ihop 3 månader på sommaren 2012.
Det är definitivt något som händer efter 3-4 månader.
Jag tror jag fixat det och kan börja smutta lite igen.
Låt oss kämpa tillsammans även om jag inte litar alls på mig själv eller mina intentioner just nu!
Fan för jävla skit varför jag inte kan vara starkare!

Imorgon kommer jag vakna gott i vilket fall som helst.

Vi hörs.
LP

...kring dina ord om uppvaknandet. Känslan "hur kunde det här hända mig". Är själv bara ett par veckor gammal, Knepen hur man bäst "gör slut med" vinet verkar vara mycket olika. För mig har det viktigaste varit att identifiera kl 17-19 som mina kritiska timmar. Då ser jag till att sysselsätta mig så mycket som möjligt. Sen är det också bra att både skriva av sig och läsa andras trådar. Både skrämmande och tryggt på något sätt att vi är så många som delar samma historia.....

Välkommen hit!
Skönt med ett ställe där ingen dömer dig och där du kan skriva ur dig dina tankar anonymt, det hjälper.
Det är ingen som säger att det är enkelt eller lätt men ta en dag i taget och sätt upp delmål för dig själv, det har hjälpt mig i alla fall.

Läs igenom andras livsöden och omvärdera vad som är viktigt för dig själv. Antagligen kommer du att hitta någon som skriver precis om dig och om inte annat kan du inspirera oss andra med dina rader!

Kämpa på!

//Bara_Adde

Att skriva av sig vill även jag rekommendera. Eller bara läsa runt i trådarna. Vi är så många med liknande berättelser. Man brukar ju tala om "delad glädje är dubbel glädje" men jag tycker också att man med fog kan skriva "delad ångest är halverad ångest". Styrkekramar från Nossan

Hej vännen!

Berätta och skriv här i forumet så mycket du orkar och kan så ska vi försöka stötta dig i din kamp.
Vi har säkert en massa gemensamt och ångest är något vi alla här inne har mer eller mindre av.

Kram till dig.
LP

Att vara här på forumet är ett första steg! Ingen förnekelse längre.
Att erkänna och sluta tro att det fixar sig. .... En bra bit på vägen.
Läs om oss andra,vi sitter alla i båten, skriv av dig!
Det hjälper.
kämpa på - ha det!

http://www.capiomaria.se/Vara-team/Mobila-teamet/ Beroende på var du bor. Mobila teamet kanske kan vara till din hjälp om det känns akut.

Hej pa er mina vanner. Skriver fran hotellet. Det har nu gatt tre dygn pa semestern och jag har inte druckit nagot starkare an vatten och kaffe. Jag ar fortfarande rejalt skarrad efter senaste fyllegrejen. Kan inte fatta att det ar jag som gjort detta........ Jag har inte haft nagot som helst sug aven om man mots av alkohol var man an gar. Forst alla mojligheter pa flyget. Jag tror drinkvagnen korde forbi sex-sju ganger. Sedan mots man av valkomstdrink pa hotellet. En flaska skumpa pa rummet. Vid frukostbuffen kl 08:00 ar det forsta man ser innanfor ingangen ett hav av is och sakert 20 flaskor skumpa. Det ar gratis sa folk dricker pa men inte en enda riktigt berusad manniska har jag sett hittills. Jag inser hur sjukt beteende jag har haft (har). Jag har aldrig tidigare riktigt begripit detta med att "sla i botten" men jag antar att det ar precis det jag har gjort nu. Jag var tvungen att uppsoka forumet idag for att dela med mig. Jag hoppas och tror att denna semester ar borjan pa nagot nytt.

Manga halsningar fran en lite stukad men anda OK Tjalle (med blatiran kvar sedan sist)

PS. Vi kor pa Lill-Per