Senaste kommentarerna i forumet

Hej A,

Jag är kvar :)

Kanske många med mig läser men inte skriver så mycket?
Jag kämpar på, det går upp och det går ner. Egentligen vill jag inte skriva förrän det går spikrakt upp, känns som jag så många ggr har skrivit "nu jäklar är det nya tag..." och sen har det ändå inte gått så bra :( Därför har jag låtit bli att skriva inlägg....men jag är kvar. Tänker att det kanske är fler som tänker som jag?
Detta forum är livsnödvändigt för så många, mig bland annat. Att inte känna sig ensam i sin olycka...det är en sån viktig upptäckt att finna att man inte är den enda "normala" människa som har problem. Att veta att man inte är ensam, inte den ända som kämpar, och trots att allt "ser toppen ut" utåt så är ångesten total. Det finns tyvärr så många fler i samma situation. Trevliga grannen? Schyssta jobbarkompisen? Detta forum har lärt mig att "vi" finns överallt och det har hjälpt mig enormt och fått mig att känna mig mindre värdelös!

Mao, även om det är "dött" här ibland så är forumet livsviktigt.

/Anli (kämpar vidare ;))

att det ska smaka så gott och att man ska ha kul. Man kan ha en frihets känsla för stunden och man mår bra men den varar inte så länge. Egentligen så är det väldigt sällan man kan säga att det var så roligt att det är värt att ha bakis. Jag har dessutom mestedels något att ha dåligt samvete över, något som jag gjort eller helt enkelt druckit för mycket. De närmaste dagarna vill man inte ens titta på sin spegelbild. Jag själv var nykter 10 dagar och i torsdags tog jag 4 öl, det gick inte helt utför denna gång men jag vet att det kan hända när som helst och det är inte värt det. Egentligen vet jag inte ens varför jag tog dessa öl, jag var inte så sugen att jag inte hade kunnat stå emot. Jag intalade nog mig själv att jag var "värd" att få ta någon öl. Så dumt man tänker.

Tärningen, jag känner igen mig när du skriver att du har någonstans innerst inne redan planerat att ta alkohol, att det är därför du slutar att ta din medicin. Då är det svårt att låta bli eftersom man egentligen redan bestämt sig för att bli full. Jag brukar planera att städa/tvätta/laga mat o s v t e x på lördag så gör det inget om jag inte orkar göra något på söndag (kan vara bakis).

Lill-Per, jag vill gärna också planera längre fram i tiden men det är nog ändå bra att planera något att göra de dagar då det känns svårt att vara utan alkohol (fredag och lördag). Nä,nu tar vi nya tag igen. Vi kämpar på...nu är det inte länge kvar av denna helg.

Jag håller med om att kämpa vidare, men vi verkar vara väldigt få som kämpar, och vill berätta för andra.
Mitt löfte sviker jag som vanligt denna helg också och är långt hemifrån nära o kära, full men inte ledsen, ganska positiv trots giftet i skallen.

Ta hand om er A och Tärningen! Jag lägger mig tidigt i kväll.

LP

Hål dig på mattan bara.

Fortsätt kämpa vill.sluta.
Du har precis som jag en familj och det är den som får mig att försöka. Utan familjen hade jag släppt allt och supit ner mig totalt. Nu kan jag inte göra det och jag kämpar som fan hela tiden.

Hoppas du sköter dig! I morgon är det söndag och då vaknar vi nyktra!

/kram från tärningen

Du har varit stark och klarat dina helger. Själv trillade jag igår. Jag tog inte min medicin helt enkelt. När jag tänker tillbaka så hade jag planerat det här sedan förra veckan. Sjukt att man förlorar varenda gång. Trots att man har trumfen på hand, men tyvärr skiter jag i att ta min medicin lite så där planerat inför fredagen. Suck..................

Hade jag kul då? Nä!!

Nu är det nya tag som gäller för min del och jag hoppas du hänger med.

Bamsekram från tärningen.

Är det såhär framtiden kommer bli för forumet?

med nära vänner och många kramar är dig verkligen väl förunnat.
Önskar dig goda förväntansfulla dagar tills du är där!
Fredagskram / mt

leva i nuet ?

Jotjena !

Just nu så är det en vecka kvar tills jag får åka till Gullbranna och ha en måbrahelg bara för min egen skull !!
Och jag räknar ner och är nog delvis mentalt redan i bilen på väg dit. Jag har nog aldrig längtat så mycket efter denna helg tidigare, jag behöver verkligen denna tid med vänner och kramar.

Och bara 2 veckor efter det så är det höstträff på Gården med spännande föreläsare och goda vänner.

September blir en fin månad med mycket påfyllnad av glädje. Jag behöver det.

Tack Santorini och MB för era svar. Man blir glad när någon "ser" en. Att året har varit tufft kan jag inte förneka men samtidigt har det varit ett intressant år jämfört med de tjugo senaste. Jag har verkligen börjat se saker. Som med maken, att kanske inte är genomgod bara för att han aldrig gjort mig illa fysiskt. Som med mig, att jag kan vara riktigt elak. Som med naturen, på min tomt har jag två ekorrar och de tjattrar som bara den. Jag har börjat undra vad de säger till varandra.

Visst är jag "bara" en anhörig nu och din gissning om att jag läst anhörigsidorna är korrekt MB, jag har verkligen läst. Jag förstår inte alltid för en del anhöriga verkar stå ut med vad som hellst hellre än att vara ensamna. Men jag dömer inte längre, bara accepterar att galenskap kommer i många olika former. På lördag blir det dags för mig själv att flytta ihop med en make som jag kanske inte helt gillar längre. Eller så är det vad alkoholen förvandlar honom till som jag inte gillar. För själva mannen är det inget större fel på.

Blev även glad av Santorinis rader om att jag kan. På ytan kan det verka så, men det finns många många gånger som jag legat i stugan och gråtit. För det jag kallat liv är över. Men även mornar när jag vaknat och mått jättebra. Som Santorini sa det så ångrar jag aldrig att jag inte drack igår.

FörundradFia

kan jag bara hålla med Adde.
Nikotinfria cigaretter blev en flopp...

Man måste nog göra upp med de vanor man har skaffat sej ihop med bäste vännen flaskan.
/MB

Ursäkta om det missförstods.
Det jag menade var att de alkoholfria alternativen är riktigt bra och goda.
Det skall absolut inte flashas med vad man dricker.
Det är skit samma, men lika som att inte skilja sig från mängden så funkar de alkoholfria alternativen riktigt bra.

Och den EGNA upplevelsen av att köpa en alkoholfri drink, lika kostsam som den med alkohol I, och upptäcka att den är jättegod.

Det var DET jag menade, och då är det ingen fylla jag vill åt när jag själv köpt ALKOHOLFRITT.

har ingen som helst känsla av att "sticka ut" bara för att jag dricker vatten, cola, kaffe eller the'.
Jag trodde att "alla" drack när jag var aktiv men ser ju nu att så inte är fallet.
Och jag har aldrig haft behov av att flasha med en dyr drink, det är ju fyllan jag vill åt.

Precis, exakt.
/A

..på taskiga erfarenheter av med alkoholen, det är en bra början tycker jag...
Hur mådde jag innan jag började, blev fyllan bättre än den förväntade reaktionen?
Vad blev dåligt, raglade du, pratade en massa svammel, spillde ut något, sa något du kanske ångrade, raggade osv...

Jag brukade "spara" på små minnen och blev min egna observatör, såg lite på distans hur jag betedde mig, varför gjorde jag så, är detta normalt, gör jag så här varje gång jag hamnar i den här situationen?
Jag såg ofta mitt beteende upprepa sig och kunde snart förutse hur kvällen skulle te' sig, lite patetiskt, jag var förutsägbar nästan varje gång.
Så det blev någon sorts ekorrhjul och liknande en skiva som hoppade i och ur samma spår hela tiden, jag ville ju att det skulle hända något nytt!
Så inte bara vanan blev en vana, utan själva innehållet av en berusning blev en vana i sig självt, så vad förblev nytt då, ingenting..
Jo självaste fyllan kan bli tråkig den också, och man drack ju under förutsättningen att man skulle få det roligare, men blev den det?

Det kan låt trist att man ska behöva rannsaka sig hela tiden, men det kan vara bra att veta varför man beter sig på samma sätt.
En del i utvecklingen är att vilja och våga förändras, annars så står ju allting bara helt stilla, men människan är ett vanedjur med rutiner..

En grej för mig blev att försöka bryta alla gamla inrutade grejor jag hade för mig, handlade t.ex alltid samma mängd mjölk, av samma märke, fetthalt, i samma butik och staplade dem på samma sätt i kassen varje gång, varför??
Samma sak med ost, bröd osv, blev förbannad när inte "mina" varor fanns i butiken, varför?

Sedan åkte jag inte längre till den närmaste butiken, köpte mjölk i fel "färg" och av annat tillverkare, osten blev alltid en ny sort varje gång,
och jag tvingade mig att köra igenom hela sortimentet av "äckliga" mörka bröd i brödhyllan.

Varför?

Jo jag ville bryta mina gamla inkörda traditioner, tvingade mig att uppleva nya ställen, prova på nya smaker och allt var inte gott,
men jag fick erfarenhet och en bättre vidgad vy när t.ex vissa brödsorter passade bättre till frukost men inte till middagen t.ex.
Det visste jag inte tidigare och jag fick lite mer erfarenhet med lite mer intressen, det hade jag inte tidigare, och det ökade på min nyfikenhet.

Såg väldiga likheter med mitt drickande, köpte alltid samma antal starköl på samma butik, samma veckodag i veckan, drack dem vid samma tillfällen, satt på samma plats i soffan och gjorde samma sak, blängde på TV'n, vilket jäkla röjigt liv man levde, ha!

På fester var det helt annat, då slog tokfan i mig istället, och då frodades ångesten i tiofalt dagen efter.
Så antingen gjorde jag ingenting och drack, så hände det heller inte lika mycket med ångesten..
Eller så gjorde jag någonting, och då hände det mycket mycket mer med ångesten..
Så det jag ville göra, gjorde mera ont, men jag drack i alla fall och gömde mig på kammaren för att inte utsätta mig för fler prövningar,
men hallå!, vilket jävla liv, och i båda lägena så drack jag i vilket fall.
Det här var inget glamouröst liv, trots att man hävdade motsatsen när man hade varit på fest...
Man pratar aldrig om det som gör ont, ångesten och bakfyllan, det är som att svära i kyrkan, ve och fasa!

Allt detta kändes så himla falskt, jag hängde på i floskerna om hur jäkla ballt det var att vara på fest, när dagen efter var pest, egentligen.
Jag led och detta var stort, väldigt jobbigt för mitt psyke, nedbrytande..
Jag drack egentligen fast jag inte ville, det var ett drogberoende, ville bort i berusningen för att skyla alla jobbiga tankar.
Om man kunde smaka på situationen så skulle den ha smakat hemskt beskt, kväljande, och fängslande på samma gång..
Ju mer man drack, desto mer var man tvungen att dricka för att orka glömma, men vad var det jag försökte glömma?

Alltihopa hade blivit självdrivande, jag drack för att jag hade ett dåligt liv, det dåliga livet berodde på att jag drack..
Allt det roliga och stimulerande i livet hade förträngts av alkoholen, allt var bortsvept och jag var trots gott sällskap den ensammaste i hela världen, ingenting dög åt mig längre för ingenting var roligt nog....utan alkoholen..

Ser ni den gemensamma tråden nu, jag satt som i en rävsax, men oförmögen att förstå hur jag lossade på dess käftar..
Och när man börjar ge upp livet, DÅ börjar det bli farligt, deprimerad och hålögd utan en minsta ork för någonting längre..

Jag hade nått min personliga botten, det var i stort sett två vägar kvar för mig, ta livet av mig eller påbörja en förändring.

Här sitter jag idag, och min förändring fortskrider fortfarande, en mental träning på att inget är för evigt..(förändring är bra).
Och antingen kan jag sitta slött och se livet passera utan att röra en fena, eller så gör jag någonting åt det..

Det första och bästa var att sluta dricka alkoholen, man kunde lika gärna ha suttit och låta liemannen äta med sked direkt ur skallen.
När strypsnaran från alkoholen hade börjat lossna så var villrådigheten stor hos mig, vart ska jag gå?
Och då började helomvändingen inom mig, vad håller jag på med, och vart vill jag?, samt en liten fråga till....VARFÖR?

Har inte fått svar på alla frågor, men jag är för rastlös för att sitta stilla, och sitter jag?, ja då ska jag fanimig njuta också.

Jag har lärt mig att jag ÄR en beroendepersonlighet på alla plan, och att jag får passa mig så att jag inte snöar in för mycket på en enda sak.
Alkoholen är ingenting för mig längre, jag kan inte njuta av den utan att missbruka den, alltså undviker jag den.
Om andra vill dricka så är det deras egna ansvar, jag ansvarar bara för mitt egna beteende...

Jag försöker skapa luckor för att utveckla min intressen, och ger mig lite lyx ibland för att det ska vara härligt att njuta av något...

Det är inte förbjudet att njuta emellanåt, men att frossa kan vara en överdrift...

Idag har jag makten över hur jag ska må under morgondagen, den klär jag bäst i att inte dricka något med alkohol idag..

/Berra

Vill bara titta i och säga att allt är bra, tänkt att göra det rätt länge men tiden räcker inte riktigt till ibland.
Blev så glad när det gått bra för så många av oss, ni skall veta att tack vare er klarade jag det. Så ni har en riktigt stor plats i mitt hjärta ingen nämnd och ingen glömd.
Många kramar till er alla, nu tar vi ett steg till

Om man säger såhär, det är bättre med en alkoholfri öl I glaset då man inte skjiljer sig så mycket från mängden.
Det är samma sak med alkoholfritt vin och smakar gott, ocj man sticker inte ut så värst.

Det är rätt häftigt at beställda en grym drink för en hundralapp, men sen är den alkoholfi.
Smakar bra, och du kan ta bilen hem.

Men om man är I början ac sin nykterhet så kanske det kan bara vanskligt med olika triggers.
Valet är bara ditt.
/A

Som du själv sade, låt det ta tid.
Själv hittade jag hit I oktober I fjol och ännu är jag dessvärre inte I hamn.
Men jag vet vad som krävs och vad jag igentligen vill.
Jag önskar dig all världens djävla lycka till.
/A

Att inte hålla med om allt vore att ljuga. Så speciellt när du säger skynda långsamt, då tar jag det som ett OK att inte lägga av ännu. Det är den första flyktiga tanken. Sedan så är det befriande att inte lägga en sån stor press på sig själv och bara slappna av i det du säger. Gör man det till ett tvång så funkar det inte!

Att ställa den enkla frågan om man inte tycker det är värt att hoppa över till nästa gång är fin.
Samtidigt fråga sig själv om man blir lyckligare av att öppna flaskan just nu?
Svaret är sällan ja på den frågan. Mycket kort lycka i såna fall.

Ja, det börjar mogna i mig så sakteliga, det är utan tvekan så.
Tack för hjälpen Berra, jag behöver den och göder den med dina kloka ord.

Börjar bygga upp en fylleplan för helgen, men det ska jag med ro avstyra i tid, och troligen lyckas med, det är mitt mål för denna helgen.
Det räcker väl så, tycker jag.

LP

jo jag kände att det inte håller måttet och ville väl bara ha lite "medlidande".
tack för snabbt svar Adde :D

egen åsikt är ju att allt som kan få tillbaka mig i gamla vanor är helt förkastligt för mig. Jag har ju gjort valet att sluta dricka och då vill jag inte ha nåt som kan dra igång mitt gamla system. Jag har flera vänner som har fått problem efter att ha varit på nåt som dragit igång det gamla och jag törs inte chansa.

Är det ok att ta en ciggar istället för cigarett när du försöker sluta röka ?

Precis så är det, jag kan skriva under alla fördelar du beskriver och många fler. Och aldrig har jag ångrat mej dagen efter att jag inte drack:)

...ska man säga! Berra for president. Mycket bra skrivet! :)

Fruktansvärt klargörande beskrivning.
Det är Berra ut till sista stavelsen.
Har sagt det förut, säger det igen

-TACK!

Dröjer innan jag kommer gräma mig över priserna.
Tråkigt att se, och veta att man själv, klagat på ungarnas vilja att köpa "dyra" saker i affären.

När mamma eller pappa köpt vin och sprit för tusenlappar.

Jobba nu, god bra och
En nykter härlig morgon!

/A

Man får skynda långsamt, är själv en personlighet med kort tålamod, funkar det inte direkt så ger jag oftast upp, varför ladda på ett dött lopp?

Men med min nykterhet så fick det växa fram först, medvetandet först, och sedan det abrupta beslutet, jag var motiverad redan innan jag slutade,
beslutet var inte taget ur luften, utan kanske år av velande och halvtappra försök...
Jo jag berättar inte om åren innan då jag trodde jag skulle kunna trappa ner, men då fanns inte forumet på samma sätt.
Det var ett dött lopp för mig, jag hade inte vänt ut och in på alla eventualiteter som jag kunde konfronteras med.

Men sen...då var jag motiverad, jag hade inget annat att skylla på än mig själv, inte bara den här gången ska jag dricka, utan börja sluta nästa gång..
Inte skjuta upp och leta anledningar, det kan man ju inte göra med räkningarna t.ex, men det går ju bra med städningen av någon sorts anledning!
Man vet vad som går att tänja på, man vet det bara...

Om man har haft sönder något på en fest och ingen såg det, så kan man ju gömma undan det och hoppas att ingen upptäcker det föränn dagen efter och då är det svårt att få tag på den skyldige, man skäms och vet att det enda rätta vore att gå rakryggad fram och erkänna sin klumpighet och erbjuda sig att ersätta det trasiga.
Ändå gör man det för det finns en chans att man inte upptäcks, man fegar helt enkelt ur, på samma sätt ljuger man lite inför sig själv med sin egna konsumtion.

Visst ibland går vinglaset i golvet med ett ljudligt kras, och det finns inte en chans att slingra sig ur det, man kan försöka ljuga och säga att någon knuffade dig,
Men ibland är det alldeles uppenbart, du är den skyldige och man har svårt att ta smällen så där offentligt, man skäms och det visar på en svaghet.

Att vända på det hela och plötsligt bli den som får uppmärksamheten därför att man INTE dricker är också jobbigt, att ständigt behöva försvara sitt val...
I mångt och mycket så händer det att man avslöjar andras dryckesvanor genom att våga vara nykter, och då går de i försvarsställning,
allra helst i grupp men knappast i enskildhet...

Om det bara handlar om "smaken" så finns det inga bra ursäkter, dagens nollbira och vita viner är helt ok, groggar går att göra lika fina och välsmakande utan spritsmaken, man behöver inte dricka ur ett mjölkglas bara för att man dricker det alkoholfria alternativet, och en annan sak har jag upptäckt...
Det alkoholfria alternativet får aldrig kosta något, man köper glatt en flaska vin för en hundring, men aldrig en läsksort för samma pengar!
Därför har jag bestämt mig innan, vill jag gå på fest så köper jag bara det allra bästa, och det brukar vara många nyfikna smaker som gör mig sällskap bland de andra gästerna, vad dricker du för något?, får man testa, men det var ju gott ju...är rätt vanliga reaktioner...

Det handlar alltså nästan alltid om berusningen i alla fall, man kan inte skylla på så mycket annat, man vill bli berusad, och det var det jag inte ville.
Så från tanke till handling var det egentligen fråga om år för mig, men när jag väl hade börjat sluta ville jag inte sluta sluta, det hade blivit ett nederlag.
Envisheten hjälpte mig, och de som inte kunde hantera mitt nya drickande finns inte kvar i min bekantskapskrets, de var ju helt enkelt ett fel sällskap,
Om man inte kan umgås utan alkohol, så är det ett felaktigt umgänge, det är byggt på felaktiga grundstenar, bara fylla..

Så man får gå lite stolt och tjuraktigt igenom denna fas, och vara beredd på mothugg och ifrågasättande, det är inte lätt...
Du kan trösta dig med att folk som frågar dig mycket om varför du slutade dricka, är oftast de som står i tur att sluta dricka och de behöver mer inputs för att motivera sin stora förändring, så ni är på olika sidor om gränslinjen, men ändå väldigt nära varandra...

Så ta det lugnt med ditt tillnyktrande, allt har sin tid, och motivationen måste vara på topp innan du går in för det, beslutet är taget för dagen, veckan, månaden framöver tills det inte längre känns som om det är besvärande alls, om man tänker att jag kommer aldrig mer få känna berusningen så är målet ouppnåeligt på en gång.
Det går alltid att ångra ditt beslut när som helst, frågan du måste ställa dig varje gång är om det är värt det, hoppa över fyllan den här gången du kan alltid ta igen den vid ett senare tillfälle, och så tänker du så nästa gång också, så har dagar blivit till veckor, som blivit månader och till slut år..
Sedan är det inget problem längre utan mera en självklarhet, because you're worth it..
Ingen är värd en bakfylla med ångest, inte ens den enkla tröttheten som kommer när man för en gångs skull drack måttligt, för man vet att dricka måttligt tillhör ovanligheterna när man är någon som inte vill kalla sig för en alkoholist, men har alla beteende som kan liknas vid dem...

Hur länge ska man orka ljuga inför sig själv?

Jag orkade inte längre, livet blir inte sådär underbart som man kanske hade hoppats på, men det är ärligare, sannare och verkligare.
Framförallt så behöver jag inte umgås med lögnare hela tiden, den där andra sidan av mig själv, och bara det känns bättre.

Jag sover bättre, mår bättre och har mer pengar kvar på kontot, slipper stressen med att se till att ha något drickbart hemma hela tiden osv...
Listan kan göras hur lång som helst, och vissa ser andra fördelar större än andra, och det bästa sättet att uppleva det är att testa det själv.
Man kan alltid ångra sig, men varför skulle man vilja det, så fantastisk är inte en stund av berusningen...

/Berra