Senaste kommentarerna i forumet

det har gått med suget ditt från förra helgen. Känner du ännu av det eller är du tillbaka i de vanliga tankarna? Just nu känns det för mej som om jag aldrig skulle vilja dricka igen men jag vet ju att det kan komma över en väldigt plötsligt.

Jag önskar att jag själv skulle ha slutat för många år sen och besparat mej mycket. Om jag kunde hjälpa nån annan vore det nån mening med det i alla fall :). Fast jag funderar inte så mycket på det som varit längre utan njuter av nuet.
Tänk igen på att hjärnan lurar dej. Hjärnan har blivit skadad av alkoholen på nåt sätt, belöningscentret eller nåt, den försöker få dej att tro att det skulle vara mysigt att dricka. Hur mysigt har det varit på sistone? Med skammen, ångesten, så småningom kommer oron för alkoholskador. Rädslan när man druckit att något ska hända så man blir tvungen att åka till akuten, att nån ska ringa på dörren när man druckit. I mitt fall fick jag ofta minnesluckor sista tiden. Fasan när jag såg på mobilen på morronen att jag talat 15 minuter med min syster kvällen innan och inte ens minnas att hon ringt! Eller hade jag ringt? Vad hade vi pratat om?
Det är ett bra steg att berätta för din man att du är orolig för dina dryckesvanor. Det gör det svårare för dej att dricka igen och det är bra. Man lyssnar så gärna när folk säger att man överdriver osv. Men innerst inne vet vi nog själva att det inte är bra.

Tack Maria, jag måste nog kläcka ur mig det. Nu har jag fått rådet av 2 kloka...:-) lovar att berätta för er när jag gjort det. Gud så skönt att skriva av sig lite!

Tack santorini, jag vill verkligen ha råd! Jag vet hur det var, men minnet bleknar snabbt. Jag vill verkligen finnas för mina barn och det enda som rör sig i min hjärna nu är hur mysigt det skulle vara. Men barnen! Jag tänker nu hur kul det skulle vara för dem? Inte kul skulle jag tro, har läst hur barn känner det för det hör med alkoholpåverkade vuxna. Jag själv har växt upp med föräldrar som knappt har rört alkohol så jag har inte de erfarenheterna.
Skäms att säga något till honom, min livskamrat! Måste klura vidare. Tack igen för att du svarade, jag ska inte dricka något i kväll, jag ska gå och lägga mig med min flicka och sedan läsa en bok. Kram

Var ärlig och berätta precis som det är, som du gjort till oss. Det skulle nog ge dig sinnesro och du har ju märkt skillnaden och hur mycket bättre man mår när man är nykter.

Blir också som bakis av socker, skönt att slippa det också nu när jag äter enligt LCHF igen.
Kram!

ett råd som du inte vill ha, ett svar som inte stöder dina funderingar; jag tror inte det fungerar att dricka "normalt" när man utvecklat ett missbruk. Jag har läst tillbaka i din tråd och du har ett liknande problem som jag och många andra här. När man börjar gömma och ljuga om hur mycket man dricker,då har man ett problem. Jag känner precis igen dina tankar från mina tidigare försök. Tankar som ville ge mej tillåtelse att dricka igen. För varje gång blev det värre. Du har små barn. Lyd mitt råd och va där för dem med öppet sinne. Det blir ett mycket rikare liv utan alkohol. Det är inte ens synd om oss som inte kan dricka längre. Jag säger detta för ditt eget bästa. Jag vet att du har allt att vinna nu. Du har kommit en bra bit. Erkänn för din man, om du måste. Hellre nu än att det går för långt, att det blir uppenbart att du har problem. Tiden är på din sida. Lycka till. Du kan. Tankarna på att du kan dricka, det är den manipulerade hjärnan, missbruket, som talar. Sug går om. Sug är inte farligt, bara jobbigt. Man behöver inte agera på det.

Det som tar emot med att hälla ut ölen är att min karl vet att de finns och jag har inte varit helt ärlig med hur mycket jag har druckit tidigare. Han tror att vi har en vit månad och om jag häller ut dem så känns det jobbigt att få frågor. Eller att han tror att jag druckit upp dem. Han tycker att vi kan dela en flaska vin eller två på helgen. Jag vet inte om jag kan det. Funderar mycket på hur jag ska lösa detta. Jag känner att jag måste prova. Så känns det idag. Jobbigt! Vill inte tillbaka till där jag var. Har som jag sagt tidigare inte funderat så mycket på om jag dricker för mycket. Det har eskalerat under ca 4månaders tid. Innan jag blev gravid drack jag något 3-4 dagar i veckan, men inte så stora mängder. 1-2glas vin var det normala. Mer på helgerna. Därför funderar jag mycket på om jag skulle klara av att dricka normalt om jag bara tänkte mig för. Äsch, jag vet inte. Vet att jag mått mycket bättre både fysiskt och psykiskt den senaste tiden.

haft svårt godissug ett tag. Ätit flera dar i rad. Idag måste det vara slut med det, annars går det aldrig om. Jag har också fått riktig baksmällehuvudvärk nn gång, sockret som ger det. Men ingen ångest, tack och lov. Jag tycker att du ska gå och hälla ut ölen så slipper du fundera på dom. Inte bra att ha hemma när man är sugen.

Igår kväll var det filmmys och jag hade köpt plockgodis. Inte för att jag skulle äta, men kanske ville någon annan ha? Ja, jag ville iaf ha, trots goda intentioner.. Jaja, ingen katastrof, men vaknade i natt och var törstig. Trött, hängig och på dåligt humör hela dagen. Jag känner mig bakis! Fast ingen ångest och den tycker jag är den värsta med alkohol! Usch, vad hemskt det är med ångest på natten.
Vidare märker jag av att duracellkaninen är borta i min kropp. Vårt hem ser ut som ett bombnedslag! Jag tycker att det känns jättejobbigt, varför kan jag inte bara släppa prestationsångesten? Vem ska jag vara duktig för? Jag trivs inte i sådan röra som det råder här hemma, så detär väl en förklaring. Tankarna går gång på gång till ölen som ligger i förrådet. Tänker på hur det skulle kännas att dricka några, det känns jobbigt med de där ölen!! Jag ska läsa början av min tråd igen..
Kram från alkoholsugen Morla. (suck)

För ditt svar, jag respekterar ditt beslut. Välkommen tillbaka om du ändrar dig.
Kram!

Ska bli spännande att följa ditt nya liv.
Kram!

Vad roligt att det går bra för dej med nykterheten! Då går det lättare med det övriga i livet. Jag hänger också med fast jag blev lite efter, 7 månader nu!

att du är tillbaka här! / mt

Det var inget svar.. Bara ett av dina sårade farväl ;-D

Var tvungen att ta en paus från denna sida ett tag, löser andras problem mycket lättare än mina egna :-) Mitt nya jag fyllde 1år den 1 januari och så mycket har hänt, men nu börjar en ny spännande resa och jag hoppas att jag blir bättre på att skriva här, för jag kommer behöva stödet. Så styrka, kramar till er alla

Jag ser att forumet är inget för mig .
Jag lämnar er, tack!
/A

Du har fortfarande inte svarat på min fråga../ ht

Men vad vill du då? Vad vill du ha hjälp med från forummedlemmarna? Vad är skillnaden nu när du säger att du inte längre vill sluta dricka, bara förändra ditt drickande, från när du började skriva här och för bara några dagar sedan då du hade din club vit 2013?

Vad är det som händer i ditt liv, utanför forum, som gör att du ändrar dig hela tiden? För jag vägrar tro att det är forum som fått dig att ändra bana, alla som skrivit har stöttat dig till att sluta dricka.

Var ärlig med dig själv och var ärlig mot oss med vad du vill ha hjälp med. Annars riskerar vi alla som skriver till dig här, som bryr sig om dig, att hamna i ett medberoendemönster där vi kämpar i motvind med att försöka hjälpa någon som inte vill ta emot vår hjälp.

Fattar du inte att när du ständigt hotar med att lämna forum så är du ute med håven, någon nappar och skriver att "jo, stanna kvar här andreas, du är bra!", för att vi bryr oss om dig och vill hjälpa, så får du den bekräftelse du behöver och kan bara släta över de problem som du tidigare uttryckt att du behöver hjälp med, svarar aldrig eller sällan på obekväma frågor, att det blir som en typisk missbrukar/medberoenderelation?

Därför drar jag mig ur din tråd nu. Jag blir för påverkad av det här. Självklart önskar jag dig lycka till med att ta itu med det du nu behöver ta itu med.

/Markatta

Y Du får mig att ännu tydligare förstå hur ila jag gör mina närmaste.
Jag vill FÖRÄNDRA mitt drickande.
Vet att ett vitt 2013 är kört..........'
Men som dy så fint påpekar Markatta, jag vill inte sluta helt.

Förut ville jag det, men nu har det hänt d saker som gör att jag tror....nej!

Du är så klok och vis, du och trollmorsan och mt är
några RIKTIGT goa brudarna här!
Kramar/A

Ha en fantastisk kväll nu!
/A

Du vet att jag gillar dig, tycker du är en fantastisk psykolog..... Eller jag hoppas du förstår.
När du skriver och FÖRKLARAR så är det:
Ja då kan det vara, kanske hmmmm.

Jag har sagt det förut och återigen.
Hammaren på spiken.
Åter igen, jag känner att det är tungt ibland.
Riktigt tungt imellanåt.

Vet inte om forumet är rätt för mig då jag verkar reta up en del?

Droppen var när jag får folk att inte fokusera på att förändra sitt drickande.

Jag vill inte bidraga till det.
Du morsan är en av flera som jag på riktigt ser upp till. Vi kom väl hit ca ungefär samtidigt.
Jag vill så mycket. Och det fixar vi på MÅNDAG!

Aldrig att du skulle be om ursäkt, du är mitt lilla bustroll ju.
Tar tag om dig och ruffsar dig i håret så löven far.....
Återigen
TACK!
/A

Handen på hjärtat Andreas, tror du verkligen att det gör någon skillnad för din familj om du dricker i "finare" sammanhang, skumpa, kex och ost, inga flaskor på bordet, än om du skulle dricka öl direkt ur flaskan? Du har ju skrivit här att både fru och barn har uttryckt en önskan om att du ska sluta dricka och att de varit glada över ditt nyårslöfte om ett vitt 2013.

Det verkar som att du har insett att du har problem med alkoholen men ändå inte är helt villig att göra de förändringar som krävs. I ditt första inlägg här i din tråd så skrev du om hur du spenderat en massa pengar på dyr och fin whiskey för att klä om ett missbruk till ett intresse. Fly inte från den insikten nu!

Jag vet att du har läst och kommenterat på anhörigsidorna och då vet med dig att anhöriga påverkas av alkoholistens drickande oavsett om de dricker skumpa eller hembränt. Jag som anhörig vet att då ett löfte om att sluta dricka brutits från "mina" alkisar så har jag känt mig arg, ledsen, besviken, sviken, lurad. Oavsett om det har gått lugnt till och löftet har brutits med ett "jag ska bara ta ett glas vin till maten" så sitter man som anhörig som på nålar och med en stark oro. Jag skriver inte detta för att ge dig skuldkänslor utan för att du inte ska fortsätta att huka dig för de problem som du har, din familj har, dodga obekväma frågor.

Kanske är du inte redo för att sluta dricka? Kanske vill du inte?
Du verkar inte villig att ta emot hjälp från forummedlemmar så om du verkligen vill sluta dricka så kanske du behöver söka upp en beroendemottagning eller AA som du var på väg till i början här.
Tipsa också din fru om al-anon, för jag är säker på att detta måste vara svårt för henne att hantera.

Ta hand om dig!

jo känner spirande vänskap här. Hur det än går ikväll med firandet .Så ses vi här imorgon. Hoppas du kan hålla dig vit. Men jag anar att det blir inte lätt med familj som ska fira. Med den gamla vanliga traditionen alkohol.

Grattis MB på födelsedagen!

Kram Fia

Ser att du är inne i ekorrhjulet igen Andreas..
Vad/hur menar du egentligen med det du skriver här? Jag kopierar stycket nedan:

Ännu en gång
Svårt att passa in i mallen sist men säkert
Inte det sista.
Viktoria, så tydligt och korrekt.
Vad gör jag här?
Klubben borde ha mallar hur man skall vara!
Annars blir det ingen inbördes beundran.
Klapp på axeln, JAG ÄR BRA!
/A

Är det oss du vill ändra på eller dina dryckesvanor?
Här finns inga mallar, så försök inte hitta på några att lägga på oss!

Att du känner att just du inte passar in, är en åsikt som får stå för dig!
Men det kan faktiskt inte vara så, att "alla andra" ska anpassa sig, bara för att du ständigt blir stött när man ifrågasätter ditt beteende.. Nej väx upp Andreas! Svälj din egen sårade stolthet för här är ingen av oss "bäst" eller kung.

Här är vi bara vi, alldeles vanliga och ovanliga. Sluta "hota" med att lämna forumet om du inte får din vilja igenom. Det är inte sjysst!

Antingen så stannar du kvar och försöker lära av både dina egna och/eller andras misstag eller så inser du att forumet kanske inte riktigt var det du trodde..
Jag tänker inte be om ursäkt för mina ifrågasättanden eller mitt sätt att vara.
Inte heller ifrågasätter jag personen Andreas, däremot hans beteende. För jag ser att du fortfarande kommer med en massa kringsnack och urskuldranden./trollis

Och en kända i baken, och precis innan ni rundar husknuten stilar jag iväg en tursnöboll
Som träffar dig på axeln!

Gör en snöängel när du kommer hem för det gått så bra!
Kramar/