Senaste kommentarerna i forumet

Det finns ju klart orsaker till att man känner att man behöver komma bort från verkligheten.... Känner igen mig även om mina stressituationer inte är samma som dina. Att komma hem från jobbet när det har varit kaos och man inte hunnit tänka en enda tanke från början till slut, och det är lika mkt hemma så är behovet av alkoholens verklighetsflykt nästan oemotståndligt. Jag skriver nästan eftersom jag verkligen hoppas att det måste kunna gå att stå emot. Tänker ändå (nu, utvilad och ledig) att det försvinner så mkt tid av alkohol. Dels av drickandet, när man inte är så aktiv i tanke eller handling, men framför allt dagen efter med trötthet och ångest. Men det är klart enklare idag än vad det kommer att vara bara nästa vecka när jag jobbar igen. Fast å andra sidan har det inte spelat så stor roll,för att vara ledig har varit ett lika stort skäl till vin som att ha det stressigt.... Ja, herregud, det är inte lätt att få någon ordning på tankarna och orsakerna...

Nöten att knäcka är väl att som andra har skrivit, tänka tanken färdigt. Glaset med vin slutar ju sällan med det enda glaset....

Vet inte om den här kommentaren precis gav så mkt. Ju mer man tänker desto virrigare blir det :-/
/m

Hmmm, låter som du måste lära dig ett litet ord på tre bokstäver!

NEJ!

Nej, stopp! eller bara "jag måste få tänka över saken", innan du svarar.. Våra närmaste måste få klart för sig, att vi kanske inte alltid är tillgängliga?

.. Din uppräkning, fick mig att fundera på om du kanske har en "konflikträdsla" som gör att du inte vågar/kan tala om att nu hinner/klarar jag inte mer..?

Istället, kanske du "går idäck", tar till "självmedicineringen" för att "dränka dina sorger/bekymmer"?
Funkar inte! dom dj*vlarna kan SIMMA!
Dessutom, sänder det lite "stackars mig"-signaler.. Nu är jag så slut, att jag måste ta till flaskan, för att ingen annan fattar...

Kanske är det ide, att ni pratar med någon gemensamt.. För det är ju sällan ens fel, att två träter..?

Och är man stressad, trött, utarbetad, så blir det gärna en massa missförstånd..

Tyvärr, löser inte alkohol problemen.. De kommer att finnas kvar. Men om du skaffar dig verktygen, för att lösa de andra problemen i ditt liv, så är jag väldigt säker på att du även kommer att lösa dina problem med alkoholen!
Lycka till! /trollis

Typiskt, fick ett jobberbjudande med väldigt kort varsel.. Preliminärt redan imorgon, men det ser ut att bli från torsdag iaf..
Eftersom det messta här hemma är i ordning, så känns det rätt bra ändå..
Kisse har lovat hålla husse sysselsatt ;-D
.. Föresten, så har huset stått kvar varenda gång jag komit hem förut, så varför oroa sig.. ;-p

Allhelgonahelgen närmar sig och har tyvärr många gånger blivit ihopblandad med halloween..

Det innebär, att det finns många unga (och äldre givetvis) som ser en anledning att festa till..
Förr så var Lucia, den stora "suparhögtiden" under vinterhalvåret.. Alla dessa "lussevakor", med folk som kom om inte packade, så rejält bakis till jobb och skolor..

På ett sätt är det bra, att "festandet" flyttats till början av november, med tanke på kylan i december.. En av mina gamla skolkamrater, låg nämligen och frös ihjäl i en snödriva uppe i norrlands inland..
Både han och hans kamrater var så berusade, att de inte förstod faran med alkohol i kombination med minus 25 gradig kyla..

Ingen av dem, hade märkt att han fattades, förän på morgonsidan.. och då var det försent..

Tyvärr, var han varken den förste, siste eller ende, som gick /går det ödet tillmötes..

Till helgen, så tänder jag ett ljus, för ALLA, som alldeles för tidigt har gått vidare, på grund av alkohol och andra droger..
Om det finns en chans att någon av dem, kan hjälpa till "från andra sidan" och få någon av oss att avstå från alkohol, så hoppas jag att de gör det!

trollis

Det finns klara risksituationer för mig, det är när jag är utarbetad, när barnen har skrikit hela nätterna och det samtidigt krävs mycket av mig på jobbet, när jag känner att min tid inte räcker till trots att jag gör saker hela tiden, när listan växer i alla fall, när brorsan vill ha hjälp med att flytta en lördag trots att jag är helt utarbetad efter veckan, när frun gnäller på att något hemma måste fixas så fort jag kliver in genom dörren efter arbetsdagen.

Då känner jag att jag bara vill bort från alla krav och måsten, bara för en liten stund...

Som Adde skriver, du har självinsikt.. Tycker att det är en god idé att ta kontakt med psykolog/beteendevetare, för att få hjälp med vad som triggar igång dina peioder..

Eller åtminstonde att du blir klar över signalerna.. För de flesta av oss får "signaler" om när det är dax..
Ibland är det så att ens närmaste omgivning, ser det tydligare.. Så det kan vara klokt att du involverar familj/kompisar/ arbetskamrater om din sjukdom..
Det blir lättare, för du slipper smyga, och sedan kan de ge DIG signaler om att "nu verkar det vara dax igen.."
Ser på min gubbe, när han börjar bli "rastlös" och "uttråkad".. Sedan dröjer det inte många dagar, innan han tycker att han måste "medicinera" mot något..

Nu var det flera månader sedan han trillade igenom sådär dunderordentligt och jag tror inte att det var någon rolig upplevelse för någon av oss..

Vi tog ett långt samtal, där jag klargjorde MINA ståndpunkter (och fick erkänna att jag själv anser mig vara beroende)

Jag har hållit mig nykter sedan dess, medan han har "trappat ner".. Kanske inte riktigt din sjukdomsbild, men början på en "period" är liknande, när jag kikar i backspegeln..

Sist han tänkte "ta ett återfall", genom att "känna sig krasslig", bytte jag taktik och förslog att jag skulle ringa vårdcentralen istället.
Det slutade med att han nöjde sig med sin "ranson" (2st 7,2 öl)istället för att köpa en en sjuttis, som han svept på en kväll förut..

Lite "sur och grinig" var han några dagar, men nu tycker jag att det går bättre.. Ibland blir det en vecka (nästan) utan något alls (eftersom han inte "räknar" lättöl)
Så länge det går åt rätt håll, så vill jag stötta (även om det går långsamt..;-D

Jag håller tummarna för dig!
/ trollis/

Det är verkligen vad det handlar om, att ta ett återfall. Jag funderade i torsdags på att ta en Antabus men alkoholdjävulen i mig lyckades övertala mig att låta bli.

Idag har jag tagit en Antabus och är på jobbet. Mår fortfarande inte bra fysiskt eller psykiskt men det är lite bättre idag än igår.

Tänker ta kontakt med Beroendecentrum och eventuellt även psykolog. Måste komma tillrätta med mina återfall.

Jag är nog vad man skulle kunna kalla en micro-periodare eller nåt. Dricker inte alls under ganska lång tid. Sedan helt plötsligt är det dags igen och när jag väl börjat pågår det i 2-3 dagar. Jag hamnar ofta i situationer och på platser jag inte hade planerat, det kostar givetvis mycket pengar och ångesten och måendet efteråt är som att leva i helvetet.

Det är så konstigt att jag inte kan stoppa mig själv eftersom jag vet att jag kommer att må så här efteråt. Det är det som jag måste komma till rätta med.

Ja du Dompa.. Varför är karlar så mycket "antingen eller"?
Antingen, är de en hårsmån från döden, innan de frivilligt söker doktorn, eller så ligger de i sängen efter minsta nysning och helt klart om termometern visar 37,5..?

Kanske är det också lite av de "gamla rollerna"...? Fast det drabbar tyvärr inte bara männen.. Mins när min fd svärmor föll och bröt armen för sådär 20 år sedan..
Vi ville genast skjutsa henne till sjukan, men hon vägrade åka, innan hon tvättat sig och bytt kläder...
Man kunde ju inte komma till doktorn, i trädgårdskläder och smutsig.. ;-/

Skönt iaf att du fått en liten förklaring till både "onda örat" och humöret.... Fast det hela härstammar måhända från stressen iaf?
Stress, har en negativ inverkan på immunsystemet.. Så det där med "ta-det-lugnt- och-må-bra-piller" är kanske inte så illa i nuläget?
kram / trollis

Tack för att du håller ut NyMan!
Som du säkert konstaterat, så hoppar folk både på och av våra forumfordon..
Jag ger inte upp hoppet.. Det är ju det sista som överger människan.

Ser att du har förstått, att "alla dessa dagar", som vad de än innehåller, som passerar faktiskt är LIVET! (som du skriver, på gott och ont..)

kram /trollis

DEN var dålig! Skyller på att jag är nyvaken. Snyggt jobbat med den vita veckan och helgen dessutom. Men jag har ju hela tiden vetat att du har det i dig. Den där styrkan och självinsikten som faktiskt är ett måste för att kunna förändra sina dryckesvanor. Så vare sig du väljer att bli en gräddvit eller helvit man så kommer det att bli bra i slutändan. Tänk på hjärtat ditt...all denna träning kräver annan bränsle än etanol. Vilket du vet.:-). Ha det bra och fortsätta hålla kontakt. /R

Nu förstår jag...men det var det ursprungliga inlägget jag inte riktigt fattade. Detta som du har ändrat är kristallklart ;-). Bättre att fråga än att sväva i okunskap. Ha det bra! /R

femte barn i klassen...........

http://blog.unicef.se/2012/10/27/plotsligt-fick-jag-en-identitet-ett-ma…

Ok, jag utvecklar. Jag hälsade Harry välkommen.
Thats it............

vill jag bara signalera min närvaro! Har läst i många trådar ikväll och vi är många forumsyskon härinne och vi blir bara fler och fler. Skönt att forumet finns och kan vara ett sådant stöd för så många själar. Bara tragiskt att vi behöver det så mycket...

Dessa tankar gör mig alldeles blodrött förbannad: Hur kunde jag låta ett flytande kemiskt preparat bli det viktigaste och mest centrala i mitt liv?? Hur kunde den viktigaste fritidssysselsättningen, den allra heligaste hobbyn bli att hälla ner gift i halsen?? Vart fan tog reflektionerna och Den Goda Anden vägen?? Varför lät jag ett flytande preparat som bara gjorde mig olycklig och ångestfylld få bestämma över mig och mitt liv och färga alla mina känslor och upplevelser grå??

Jag märkte och registrerade faktiskt detta för ganska längesedan och ändå.. lät jag.. det fortgå...

Okej... Fast är min övertygelse, även om den svajar som en lätt krusning av lövkronan emellanåt, att jag aldrig mer vill eller ska sälja ut mitt oberoende på detta sätt fler gånger. Det räcker som sagt nu! Livet är alldeles för förunderligt, påtagligt och viktigt, nu när jag väljer att spela utan sordin. Färgerna och konturerna är skarpare, jag hör verkligen vad mina barn säger (på gott och ont...) till mig och till andra och kommunikationen med Den Käraste är rak och direkt, så nu kommer jag ihåg vad som har sagts (även det på gott och ont, hehe...)

Och en annan insikt av godo som jag gjort är: Det finns ju förbannat mycket gott att dricka, som inte innehåller nervgift och skrumpleverbensin! Jag tror jag utforskar och satsar på dessa drycker nu istället... Iallafall ett tag.. ett långt tag... jättelångt...

Jaha, mina vänner. Dag 28 i nykterhetskalendern har precis börjat och nu är det tid för bingen, även för mig. Jag fortsätter resan på det inslagna spåret och jag hälsar alla nya forumsresenärer välkomna in i vagnen. Även om det är trångt så finns det plats för alla!

Varma kramar från en färdigvaccinerad NyMan! Hörs senare - Godnatt!

Ståndaktigt att du bara bastade och hoppade över tillbehören.
Skönt dagen där på!
Själv har det varit en helvit väcka och helg. Känns jävligt skönt fräsch i knopp o knopp.

ha det bra //Paron//

Kan vara helt sant Trollis...inga dåliga funderingar. Tänkte på mitt öra och den ihållande, ilande, molande värken jag drogs med i veckor. Inte ens när jag var hos doktorn för att få glädjepiller mindes jag att nämna det. För det ÄR lite "hypokondrikervarning" på att söka för ont i örat :-). Anar att det var ett typexempel på macho. Gick först när farmor sa att det kunde vara ett tecken på hjärnhinneinflammation eller hjärninflammation...typiskt kvinnligt tänk. Det löjliga är att jag tror att den här öronvärken kan förklara en del av min grinighet på sista tiden. Kunde ju inte ens sova på ena sidan för att det gjorde ont att ha huvudet på kudden. Eftersom ingen annan kommer att påpeka det, så gör jag det själv; Idiot! Ha en bra kväll, drick inte med förstånd ;-). /R

Greppa inte riktigt ditt inlägg här...är kanske lite trög. Har du lust att utveckla? Hoppas iaf. att allt är ok och att du får en bra kväll! /R

Välkommen! Du har fått bra råd av både Adde och Trollis. Mat, vatten, fysisk aktivitet och forum. Vitaminer är inte heller fel med våran sjukdom. Bakfyllan släpper förr eller senare. Även andra psykiska och fysiska symtom som ångest, svettningar och rubbad sömn. Men allt det där vet du ju. Även att det psykiska ofta tar längre tid, speciellt om man redan lever i en stressad situation...som jag förstod att du gör. Jag respekterar att du skrev att du tog ett återfall. Du har självinsikt...många har inte kommit så långt utan de "råkar" trilla dit. Självinsikten är ett av dina viktigaste verktyg just nu. Antabus är klokt...men då får det inte ligga kvar i röret.

Älta nu inte ditt misstag. Utan gå vidare. Skriv och läs här. Visst är många historier till förbannelse lika...men det kan finnas en tröst i det med; Man ser att man inte är ensam. Väkommen hit. /R

Inte att sluta, det svåra är att inte börja igen.
Välkommen till denna brokiga skara med härliga människor.
/A

Baksmälla, är gudskelov ett övergående tillstånd!
Att försöka bota det med mer alkohol, är som att rekommendera en bantningskur till en anorektiker...

Fast å andra sidan sägs ju att vi fruntimmer tar till knasiga metoder ibland.. Som min bästa kompis sa, när hon tokshoppade skor: Säga vad man vill om nya (lite för små) skor, men de får en att glömma alla andra bekymmer...

Nåja, meningen är inte att driva med dig, utan lätta upp stämningen en smula.. Varför inte följa Addes råd?
Går du förbi apoteket (det riktiga alltså) så kan du bukra upp med lite vitaminer + magnesium. ( B +C vitaminer är bra för oss med alkoholproblematik..)

Håll ut, detta är bara första dagen av ditt nya liv!
kram /trollis

Jag ska kämpa på, hålla ut och ta mig tillbaka till det sköna alkoholfria liv jag hade innan. Ett stort problem är dock att jag har så förbannat svårt att uthärda baksmälla (ett problem jag med all snnolikhet delar med många här).

Återigen, tack för ditt stöd, det är skönt att veta att man inte är ensam.

Du har rätt, du är vanlig, men inte desto mindre välkommen!
Vi är väldigt vanliga allihop.. På lite olika sätt, fast med den gemensamma nämnaren alkohol..(eller rättare sagt "allegin" mot alkohol)
Du tycks ju ha funderat ett tag och vad jag förstår, så är det inte ovanligt att man snavar sas på tröskeln, när man bestämt sig!
Låt inte det hindra dig, utan upp igen! Häng kvar här, botanisera bland trådarna och skriv (om du vill och orkar)
Ångesten kommer lika mycket av själva alkoholen, som av "skammen" att man inte klarat av sina intensioner. Skammen kan du släppa, men du behöver kanske lite annan hjälp också att hålla dig nykter?(förutom antabus) Pepp på forumet är bra, men ibland behöver man ha någon i RL också..

Rekommenderar AA, Al-anon eller varför inte husläkaren om du har någon bra?
Att verkligen få prata med någon som vet vad det handlar om, är en mycket bra hjälp!
Ring Alkoholhjälpen, de kan stötta dig..

Vi är många här, som gör som Jonas i serien "Jonas löfte". Vi tar EN dag i taget!
Jag hoppas att du orkar ta idag och imorgon till att börja med..

/trollis/

Harry !

Ångesten går över när du fått lite lugn och ro och inte minst om du kan äta och dricka (vatten då helst !!) lite. Kanske ta en promenad innan kvällen ? Och det är helt ok att känna sig lite svag men undvik att självömka dig för det blir en negativa spiral av det.

Häng kvar här och fortsätt skriva av dig, det hjälper mer än du kan ana.

Härligt att du hittat hit !

Lycka till , klappar på axeln!
//A

Då var man , som Uggla sjunger.. "Kung i baren.." ;-D

Ja, alkoholen har ju den egenskapen, att den får hjärnan att "logga ur"..
Och jag tror att du också sett problemet, som verkar vara det som sticker upp över ytan av ett isberg..

Eftersom vi människor är flockvarelser, så vill ingen vara "utanför", bete sig avvikande eller falla ur mönstret..
Varför lyckades Alliansen annars så väl i att mynta just uttrycket "utanförskap"?
Jo, att vara "utanför" är för många det mest skrämmande som finns..
Även om "gemenskapen" är rena sk*ten.. Även om man känner att man innerst inne mår bra av den..

Det är väl hamrandet av det gamla uttrycket : "Man vet vad man har, men man vet inte vad man får." som sitter i..
Märkligt att vi har så svårt att släppa det som är dåligt, även om vi anar att det vi kan få är bättre..?

kram /trollis

Vad roligt att se dig här!
Och vad skönt att det verkar gå bra för dig.
Det är inget nederlag att be om hjälp, snarare tycker jag att det visar på MOD, klokskap och att man tar sig själv på allvar.
Ha det gott i höst/vinter-rusket!
KRAM /trollis