Senaste kommentarerna i forumet

Trollis...kvinnan är MIN farmor och har inte haft hand om barn på 50 år. Men nu får det bli så här.
Kanske har både du och VV rätt. Kanske gillar hon det? Känner sig behövd? Det är hon ju!

Jag tar till mig vad du skriver Tilde. Om två veckor ska jag till Finland och planerar en annons i "Helsingin Sanomat" (Finlands största dagstidning) samtidigt. Här behövs en au-pair. Men mina krav är ju tuffa; Hon måste vara äldre, tala flytande finska och hålla sig nykter. Existerar överhuvudtaget denna kvinna?

Idag har jag iaf. skött om mig själv. Jobbade två timmar och sen gick jag till Duomo i Milan. Tackade den GUD jag inte tror på för min nykterhet...och sen? Ja, jag gick loss i affärerna.
Trodde inte jag var en shoppingkille...men tre kostymer (Inte mitt först val. Jobbet) senare var jag euforisk ;-)

Nu är jag hemma tidigt. Alla ongar ute med vänner eller på aktiviteter...så jag ska ta min katt och sova en stund, leva i nuet! Så jag försöker! /R

Påklädd, ryggan med termosen är med, nallen, ciggen.. Har en känsla att jag glömt nåt..
Javisttja.. Skulle ju slänga in dagens betraktelse som jag plitat på..
Idag handlar det om att föröka på samma sätt som man alltid gjort, TROTS att det inte funkar..
För ett antal år sedan var jag en flitig anhängare av dr Phil.. Jodå, DET FINNS påänger i det karln säger (om man skalar bort lite av "all-the-american-bullshit", som beror på kulturkrockar..)
Vid ett flertal tillfällen har jag sett karln förklara, att vi ständigt stångar huvudet i väggen, genom att försöka "lösa" problem, på samma sätt som vi alltid gjort.. Trots att vi till 99,9% vid det här laget är säkra på att det inte fungerar..
Det är precis som det blir en sorts prestige i det hela till slut. Vi SKA/ måste lyckas, på "vårt" sätt...
Vi blir helt döva och blinda för andra lösningar än "våra egna".. Och till slut blir det på något sätt viktigare att kontrollera vår verklighet, på vårt sätt, än att slappna av och leva..
Kanske är det därför vi vägrar släppa taget om misslyckade projekt? Vägrar "släppa taget" över en annan människa?
Vi VILL att den andre, ska göra som vi vill, på det sätt vi har bestämt...
Kommer att tänka på hur många kvinnor vägrar släppa in sina män på de typiskt kvinnliga domänerna..
Varför? Jo, ibland handlar det om att han inte gör som "jag" gör?!
Strunta i om han diskar kastullerna först (istället för glas och bestick, som mamma lärde dig) Strunta i om han börjar i "fel ände" när han dammsuger.. eller använder "fel redskap" när han lagar mat.. Så länge det ni kommit överrens om blir gjort!
Själv, har jag fått lära mig att strunta i att karln kastar monteringsinstruktionen till alla IKEA-möbler... Om inte annat, så håller det honom sysselsatt i t i m m a r ;-D
Det är först, när man möts av ett: Jag tänker inte lyfta ett finger, utan jag tycker att jag har det så bra ändå, som det är dax att dra öronen åt sig..

Nej, man blir inte en tråkmåns om man inte dricker.. (det är väl alla som dricker, som är rädda att bli "avslöjade" som skittråkiga, när de börjar "fylletugga" *skratt*)
Att vara trygg i sig själv, slår, som du skriver, det mesta..
Och även jag har med vindimmornas hjälp, skjutit upp en massa saker, jag lovat mig själv att jag skulle få gjort..
Numera, kan jag erkänna för mig själv, att detta skjuter jag upp, för att jag tycker att det är tråkigt. Fullt medveten om, att när jag är ute i sista sekunden, så får jag det gjort på nolltid.. (kallas att "prokastinera"..)
Idag, ska jag emmelertid inte längre skjuta på att gå ut en stund i den underbara höstsolen!
kram trollis

min gamla morsa älskar att min yngste son, (14 år), ringer till henne allt som oftast och frågar hur det är, att han hälsar på ganska ofta, (för att få lite käk ;-) ), men så har det varit hela hans uppväxt. Jag tror hon älskar att känna att han bryr sig och att hon också känner sig behövd.

VV

Jag hade samma problem som du, sundown. Orättvist mycket nedstämdhet och ångest fram till onsdag efter en helg med "normalt" drickande. Några öl och en delad vinare med frugan. Kolla senaste inlägget i min tråd "Personliga Persson satt en morgon vid frukostbordet".

Skriv här. Låt dina egna tankar och andras input slå hål på myten att det är mysigt att ta sig några järn. Det är inte mysigt när det förstör så många efterföljande dagar. Vissa av oss ska inte dricka, vi tål det inte helt enkelt.

Håll upp i några månader, suget försvinner sakta men säkert. Poppar tillbaka någon gång ibland. Men då håller du dig krampaktigt i forumet tills det gått över.

Häng med!

För en minut sedan gick det ett helt spontant lyckorus genom kroppen, som en elektrisk ström. Ingen anledning alls, förutom att jag kom att tänka på hur underbart det är att inte vara slav under alkoholen längre. I helgen ska jag vara gräsänkling, och förr hade det inneburit att jag gick omkring hemma och ölade och försökte titta på så många fotbollsmatcher som möjligt på teve. Fotboll var ett anledning till att få dricka även tidigt på dagen utan dåligt samvete. Problemet med detta beteende var ju att jag av naturliga skäl inte kunde ägna mig åt andra saker jag gillar. Som att vandra eller åka och fiska. Så när helgen led mot sitt slut började ångesten inför den kommande veckan. Ångest över att inte ha passat på och gjort något jag verkligen vill, ångest över att måndagen knackade på dörren, ångest över att inte komma loss och utvecklas. Start - stopp - start - stopp, vecka ut och vecka in. Med nykterheten känner jag en trygghet och kontinuitet. Jag klarar av saker jag förr inte klarade av pga att jag sänkte min självkänsla med alkoholen. Idag tar jag mig an otroligt mycket mer än då. Jag törs säga ja till sådant jag inte kan idag, men vet att jag kan lära mig. Förr var det alltid nej då, eller ja och ångest.

Ni som är nya här och tror att ni kommer att få det tråkigt om ni inte dricker. Tveka inte. Trygghet är inte detsamma som tråkigt. Att vara trygg i sig själv slår det mesta!

Det är lätt att ta på sig för mycket Dompa. Jag hör en liten klocka i bakgrunden hemma hos dig. Tänker att du har mycket nu, med barn jobb o resor hit o dit. Så himla lätt att rusa på o sedan, rätt som det är har man blivit sönderstressad. Det är lite som med alkoholen kan jag tänka. Man märker det knappt själv, blir som ett beroende...hur man kommer upp i varv o har större o större krav på sig själv. Att fixa o styra, få saker att funka. Sen en dag när man får lite egentid vet man inte vad man ska göra. Alltid steget före... även i tanke o känslan.
Jag har förstått senaste tiden att det är jätteviktigt att leva här o nu (fast det är svårt jag vet... med barn o allt) men att man tänker på det i alla fall, är medveten. Så lätt att rusa på...

Uppriktigt, jag tror att en barnflicka eller något är det som du behöver annars finns risken att du kommer att gå med ständigt dåligt samvete för att du åker bort o jobbar osv. Farmor kan väl finnas som ett stöd i bakgrunden...
... jag tror barnen o farmor gillar tillvaron, du har fixat fint för dem. Det är för din skull som du skulle behöva ta lite hjälp, så att du får tid för DIG. Ingen människa kan orka i längden styra upp allting.

Hoppas du får en skön helg nu innan resan på måndag. Ta dig lite egentid, i alla fall en liten stund...

Kram till dig!
Även här en morgon utan tungt vinhuvud :)
Tilde

känner igen det där :-)) Varför inte ringa ibland och säga att det går bra ?? Uppmuntrar åt båda hållen så att säga ! Det är som jag säger att bara vetskapen om att hjälpen finns ett samtal bort hjälper oerhört mycket. Undrar hur många i Sverige som har mitt telefonnummer men som aldrig ringer ?? Hahaha , jag är nog tyvärr lika dålig på att ringa och tala om att det går kanonbra just nu :-( Måste nog bättra mig där :-)

sundown !! Min bana började så, några öl för att koppla av framförallt på fredagskvällen. Med tiden blev det på lördagen, självklart till bastun på söndagen, jamenvafan det är ju lillördag,måste fylla på lagret på torsdagen för att ha till helgen men det gör inget att jag smakar lite.....ja, sen var det inte så många dagar kvar på veckan.

Mina problem var inte så stora. Då. Hade jag vetat vad jag vet idag så hade jag haft större koll på mitt beteende så hade jag kanske sluppit en hel del problem senare i livet.

Att bli uppmärksam på sitt drickande är en bra väg för att förebygga och förhoppningsvis undvika det jag gått igenom.

Och idag ser jag enbart fördelar med att vara nykter, jag klarar att vara knäpp på nykter kaluv !

Dina krämpor, har du nog haft hela tiden.. Du vet etanol är ett väldigt effektivt bedövningsmedel..
Om du vill ha ett par hälsotips, så köp B-vitamin och magnesium.. Det är två ämnen, som kroppen "bränner slut på", när man intar stora doser alkohol..
De är bra för muskulatur och nervbanor..!
Jag håller tummarna för dig!
Och tänk på, att det du misshushållat med i många år, inte byggs upp på en kafferast ;-D (inte ens en the-paus..)
kram trollis

...Dompa, jag halsade inte vin igårkväll heller. Det enda jag halsade under hela gårdagen var vatten, har nästan blivit beroende av det!;-) Nu sitter jag här och plitar med en mugg grönt te och ser den stigande solens strålar sakta smälta bort nattfrosten på grannens gräsmatta här i "the Hills".

Kvällen igår gick åt till att ta med båda pågarna på simskola och sedan hem och laga mat, äta, göra läsläxa med den store, läsa Mamma Mu för den lille och sedan somnade lille och jag i hans säng. Jag utan att ta Propavan, vilket jag tycker är urskönt idag!

Jag väntar fortfarande på att min kropp ska hämta sig (var kommer alla dessa krämpor ifrån, har jag väl inte haft tidigare??) men suget efter drogen är inte stort alls. Och det är väl då det kan börja bli farligt, antar jag, för då finns det risk för att man avdramatiserar och släpper på sin vaksamhet gentemot sig själv.

Sååå, ut på bevakningsuppdrag igen och aktivera sinnena fullt ut med det som är nödvändigt för att LEVA ett fullvärdigt och gott liv - som inte är etanoldrivet!

Ska bara fortsätta att läsa här lite till...

Och välkommen ombord på forumskutan.. Du vet den där båten som vi alla sitter i..
En del påstår att de åker tåg samtidigt, men vi som är beroende är ju kända för en "split personality".. ;-D
Fortsätt att skriv, jag tror att det är något som underlättar. Det är bra att sätta ord på sina egna tankar och att få respons.. För det får man här!
kram / trollis

Jag tror det är viktigt att ha ett bra stöd!
Jag har lite långt till AA eller Al-anon, men jag har några underbara vänner(och bekanta) som stöttar mig.
En av dem, som själv haft problem sa, skit samma vad klockan är, krisar det mitt i natten, så RING!
De vet, att jag inte skulle ringa, om det inte vore just "kris".

De hör av sig med jämna mellanrum, och pratar en stund om hur det går och hur jag mår!
I början var det nästan lite pinsamt.. skulle JAG, ha all denna uppmärksamhet?
Sedan sa en av dem något viktigt. Vi är så himla bra på att hjälpa andra, så duktiga med att räcka ut handen, men vi är alla väldigt dåliga på att ta emot..
Vem sjutton ska vi hjälpa, till slut, om ingen vill TA EMOT?

Och det ligger något i det...
Ha en underbar nykter dag! / trollis

Även jag gratulerar dig till ditt beslut och jag hoppas att du kommer att känna samma stöd av Forumet som jag har gjort. Bara att börja skriva här var ett stort steg för mig, som klart signalerade att jag hade tagit ett avgörande steg mot ett nyktert liv, för det är nog tyvärr så det måste bli. Sörjer fortfarande vinet, men inte vad det gör med mig...

JÄTTEKRAM!

att kunna TA EMOT hjälp också, Dompa! Har du tänkt på att farmor faktiskt känner sig behövd?
Har du tänkt på att hon kanske(även om hon blir trött)ÄLSKAR att vara med barnbarnen, väldigt intensivt, en vecka eller två..?
Vi svenskar, placerar våra "tanter och farbröder" på hyllan, så snart de passerat 65-års strecket..
Då förväntas de nämligen tappa både förstånd och ork..
Mitt yngsta barns farmor, var faktiskt barnvakt åt barnbarns-barnet och det gick alldeles utmärkt!
(farmor är snart 90, men väldigt vital!)
Barnbarns-barnet skärpte sig, och uppförde sig exemplariskt ;-D
Och gammelfarmor levde upp.. Nu har jag nåt att berätta för gamlingarna på bridgen sa hon.. ( då pratar hon om folk som är ca 10 - 20 år y n g r e *skratt*)
nog om detta!
Hoppas att du får en bra resa!
/trollis/

och jag hoppas du får ett varmt mottagande :-)) Kontaktnätet jag har inom gemenskapen betyder mycket, för att inte säga allt, för min nykterhet. Jag har alltid en vän att ringa om det skulle krisa och bara vetskapen om den möjligheten ger mig styrka. Vi kanske rentav syns på något konvent framöver :-))

dig också välkommen ! Ett stort fint steg har du nu tagit bara genom att skriva hur det varit för dig fram till nu. Pirrigt att skriva men skönt efteråt hoppas jag att du kände. Häng på och läs och skriv av dig och du kommer att märka hur lika vi är och att vi delar samma erfarenheter.

Välkomstkram !

Jätteglad att du är tillbaka. Har saknat dig som f... Ciggen får du väl förlåta dig själv. Visst kan man få cancer/kol men du släcker inte ned alla organ som man kan göra med A. Se det som en övergångsperiod. Ja, jag vet att ciggen skulle stanna på Sicilien...

Underbart med trappan på teattro Massimo, den ser mäktig ut på film. Min första katt...när jag var barn, så det var väl inte min katt...han hette Massimo. (Helt oväsentligt....men tankar bara kommer)

Visst är det svårt att tacka nej i vissa situationer, som med den lille farbrorn eller den trevlige kyparen. När vi var på Kefalonia hände det hela tiden. Grekerna tycker ju om att ställa in en ouzo efter att man betalt notan. Dessutom är det ofint att tacka nej, som tur var så hade jag ju farmor med mig som svepte båda ;-)

Välkommen hem svanflickan! Anar att småttingarna var överförtjusta! Kram och så /R

.,.NyMan. Det var ju en otäck resa. Tänker mest på det med din exfru...vem hade inte blivit sårad?

Men nu har du en ny chans, sumpa inte den!!!

Idrottar du fortfarande? Om ja, lägg din ångest och överskottsenergi (Om du har ngn, som småbarnsförälder) där.

Lycka till. Fixa dagen! Halsa inte vin ikväll./R

Det var faktiskt lättare att gå upp klockan 04i Sverige. Det var ju ljust. Iaf. i sommras. Nu är det mörkt och ruggigt. Men upp måste jag. Ska vara i Milano klockan 09. Hade säkert fixat det med att gå upp 05:30 men jag är en trög stackare på mornarna. Behöver min tid.

Ja, Bella Maria...även idag tycker jag att vi väljer bort flaskan! Tack för att du skrev att jag var klok, själv känner jag ofta att "hissen går inte hela vägen upp". Det där med barnbarn vill jag verkligen inte tänka på... Jag som är så "ung" ;-). Nej, allvarligt; Jag vill att mina ongar "lever livet" innan de stadgar/förökar sig. Men det är ju inte mitt val.

Alex 300 ;-). Nej...honom orkar jag inte med. Ser ut som en ung man i sina bästa år som inte spottar i glaset. Men Tack för länken Dufvan. Glad att höra av dig. Att du är tillbaka och att resan gick bra. Trots zero väskor och "Raus, raus". Tror att du har en point där; Att vi delvis drack för att förtränga/glömma att vi inte gjorde det vi ville. Även jag är förvånad...nu borde man ju ha massor med tid...men Nej, den räcker fortfarande inte till.

Kan vara en orsak till dryckenskap, precis som du skrev. Matlagning och nattning av barn klarar man ju av trots att man har smuttat lite. Nu är ju mina för gamla för att nattas...men du fattar. Men det andra; Att vårda Dompa, Stigsdotter, Maria, Frk Bitsk med flera. Ja, den biten orkade/hann vi inte med. Hinner inte mkt nu heller som sagt. Men jag läser åtminstone...gammal favorithobby som var lite svår att kombinera med sponken.

Allt är väl här. På måndag blir det en ny resa. Denna gång till Tyskland...farmor får rycka in. Känner sån skam för att "utnyttja" denna gamla kvinna. Men jag litar inte på L. Farmor säger att hon tycker att det är kul, men jag tror hon ljuger för att vara snäll. Så allt är ju inte väl här... Men nästan.

Det blev en lång morgonfundering. Just det...glömde. Katten heter numera Lousy...men går under namnet Lusekatten. Jag tänker inte bli en "kattant", men hon gör mig glad. Ligger här brevid. Livet är trött men gott. Gott för att jag faktisk är icke bakfull. Ta han om er. Drick med förstånd. /R

för en kul reflektion. Jodå, jag har också problem i emellanåt. Men inte hela tiden, gudskelov. ;-)

VV

Vi är många här som delar din historia. Låter som en bra idé att sätta stopp nu för det bara eskalerar tyvärr.
Läs i trådarna och du kommer att känna att du inte är ensam, vi är med dig, skriv ofta för det hjälper när suget kommer.
Nu börjar det..

Barnen vet redan. Då är det extra skönt och tryggt för dem att känna att du är nykter. :)

Och jag är själv inte ett dugg bättre inser jag just. Jag som själv varit en fyllkaja, men dolt det för de icke nära. Kunde säga på jobbet att i helgen åt vi så god mat och tog ett glas vin. Det låter ju bra men jag kanske tog 8 glas vin, vet ej eftersom jag aldrig mindes gårdagskvällen.
Varför gör man så, jo för att vi kvinnor skäms att berätta att vi var fulla. Däremot männen de nästan skryter över hur fulla de var.
Vi har ett par som ofta är med på fester vi går på och de dricker mkt båda två och blir rejält fulla. Inget jag noterade förut men nu däremot.
Skäms när jag inser att jag tänkt på henne som patetisk och äcklig och "varför tar hon inte tag i sitt problem" men har inte reagerat så när det gäller mannen.
Nej, bra ämne, ska definitivt bli mer medveten över när jag dömer andra

För ditt inlägg i min tråd. Vet du, för några månader sedan tänkte jag samma som du, " när ungarna flyttat då.. "
Men det kommer inte bli så, det går inte för mig och jag tror inte du heller kommer att göra det. Du är för klok för det, dessutom så kanske barnbarn börjar komma då.
FAST det hoppas jag dröjer, känner mig alldeles för ung för att ens kunna tänka tanken mormor.
Jag gjorde som du och sket i A idag, vi gör det imorgon också va?
Kram !