Senaste kommentarerna i forumet

Ja, nu är det helg igen, min vecka blev inte så lång eftersom jag endast jobbat en dag. Mycket prat på forumet om ärlighet, jag har varit totalt ärlig mot min man och mina barn, det är ju inte så att de har varit helt ovetande, men de uppskattar väldigt att jag äntligen är ärlig mot dem och har insett vad de redan insett för länge sen. Däremot vill jag inte alls berätta på arbetet, dels tror jag ärligt att ingen tror detta, självklart har de säkert kännt bakfyllelukten men jag tror faktiskt inte att ngn där anar hur illa det var.

Jag känner inte alls att jag lastar över mina problem på min familj när jag pratar med dem om detta, tvärtom så märker jag och känner hur glada de är över att vi äntligen kan tala om "flodhästen i rummet" som alla visste om men vi aldrig pratade om.

Vad är då nästa steg?, för mig går det "peppar, peppar" förvånadsvärt lätt, visst har jag haft några sug ibland, men inget så starkt att jag ens övervägt att dricka. En lätt sorg kan komma över mig ibland när jag inser att Nej, det kan jag ju inte.

Jag är inte så naiv att jag tror att det alltid kommer att vara så här lätt, var ju nykter i 3 månader i våras och helt plötsligt så skulle jag börja socialdricka igen, vilket naturligtvis inte gick. Min plan nu är att så fort jag börjar få de tankarna igen eller om suget börjar och blir ohanterbart då kommer jag att gå till AA. Jag tänker inte falla igenom igen som jag gjort tidigare utan då gör jag något nytt som jag inte testat tidigare dvs AA.

Du skrev att mitt inlägg andas glädje och framåtanda Stigsdotter, tack för de orden, blir glad eftersom det faktiskt är precis vad jag känner. Jag börjar faktiskt känna att jag tror på mig själv, jag ska fixa detta. Det är jag värd.

Hoppas alla får en skön lördag och att vi vaknar pigga och utvilade.

Kram!!

Förstår precis vad du menar..försökte vara lite lustig bara. Det känns som du oxå fastnat i forumet och inte riktigt har en plan för nästa steg? För min del vet jag inte vad det är utan är helt öppen föra allt bara det känns rätt just nu. Tror inte på att göra saker för sakens skull eller för att ngn gjort det förut-måste komma från mig själv. Det jag vet idag är att jag aldrig kommer att kunna förhålla mig till alkohol på ett normalt sätt....men jag är jävligt dålig på att utifrån detta skapa en långsiktig handlingsplan.

Ditt inlägg andas glädje och framåtanda - bra!

Sömn är viktigt för återhämtningen! "Bästa medicinen" sa alltid min mams.

Hoppas du får en skön helg.

...till mig själv var det där ju egentligen. Var ju inte meningen att någon skulle få ont i huvudet av att försöka hänga med i mina "teorier" som ju egenligen varken är en teori eller ett matematiskt problem utan istället ett sätt att se på sig själv med lite snällare ögon.

Alltså: att tänka att nu har jag klarat av att vara nykter i 80 av 85 dagar känns ju mycket bättre än att tänka att nu har jag BARA varit A-fri i 2 dagar.

Teorier är väl bra, men visst, handfasta sätt att agera på (dvs ge fasen i att lyfta glaset) är ju såklart det som skall till.

Hej o hå påre själv ;-)

Min självbild faller i bitar. Inget av det jag förut trodde var sant finns kvar.

Det är svårt att förklara, men ur inget får jag en smak av frihet. Detta liv är fantastiskt.

Jag är ledsen att jag talar så otydligt, låt mig återkomma när jag förstår mer.

Herregud.....jag som läst 20 poäng matte på högskolan hänger inte med i den snurran...;-). Vi har ju traglat här och läst o kommenterat men är detta verkligen lösningen. Får känslan av att vi kan teoretisra hur mkt som helst, men det krävs något annat för att verkligen åstadkomma förändring?

Visst är det bra med stöttning och att man känner igen sig, men sen då?

Hej o hå Stigsdotter

Är oxå oerhört imponerad av din resa Berra, men när jag läser dina senaste inlägg så får jag en känsla av att du saknar något. Vet inte om det är i forumet eller ngt annat, men det är inte samma Berra.

Oavsett vad tycker jag att du skall fortsätta skriva underbföritsättning att ditt skrivande inte blir samma besatthet som vi lätt kan få och som Emma drabbades av.......man måste vara bäst o störst.

Är oxå oerhört imponerad av din resa Berra, men när jag läser dina senaste inlägg så får jag en känsla av att du saknar något. Vet inte om det är i forumet eller ngt annat, men det är inte samma Berra.

Oavsett vad tycker jag att du skall fortsätta skriva underbföritsättning att ditt skrivande inte blir samma besatthet som vi lätt kan få och som Emma drabbades av.......man måste vara bäst o störst.

Vet ej om det är tillfälligt idag eller om det är vilan som gjort det men känner mig lite piggare idag. Känns skönt, ska jobba imorgon. Blir verkligen en kort vecka men så får det bli, behövde det. Inget sug idag heller, och imorgon ska jag också vara nykter. Kram på er alla!

Santorini, kalla, Maria (nästan) ienni och flera till! Fast nu är det mer än en månad för det är 2 februari idag. Men ändå. Ni är grymma!

VD

obehagligt! Hoppas vi hörs snart igen och att hotet inte var verkligt eller så farligt. Kram på dig! / mt

Kanske låter klyschigt eller rent oförstående...
En som har varit full och gjort bort sig vill ha all världens förlåtelse,
För vad den har sagt och gjort...

En vän förstår sammanhanget, och vet att denne skäms...
Inga bortförklaringar behövs, endast den som känner sig osäker eller hotad kan missbedöma situationen.

Jag behöver inga ombedda förlåtelser av mina vänner, det ingår i kit'et vänner att man förstår...

Däremot känner jag mig hotad på min arbetsplats och jag förstår inte vad som händer...

Oups måste dra!, hörs

Berra

♥
Mulletants räkneramsa:

"24+53+15+173+60+77 blir 402 nyktra dagar och 6 med någon alkohol. Senast 4.9 och 3.10. Kan skrivas 402/408, strax under 1%. [...] Idag den 1 februari alltså 24+53+15+173+60+91 dagar"

...den skall uppdateras med mina egna siffror!

29+33+16+2 (5 m.A) t.o.m. 1/2: 80/85

Nu känner jag att det går alldeles alldeles ALLDELES för mycket tid åt att dividera fram och tillbaka med mig själv, dricka eller inte dricka, ångesten och ångern efteråt. Nä, nu får det faktiskt vara nog!

Så ska vi inte färlåta de som var deltagande i judeutrotningen. Men de flesta är döda nu. Vi som finns kvar måste försöka hitta vårat sätt att överleva. Mitt i lunchentankar från Dompa som säkert behöver en elstöt själv:(

Berra jag ser hur du trasslar och för mig är du en slags förebild. Jag fattar inte allt, har tex, svårt för räknandet av views. Men jag läser och jag imponeras/Dompa

Flera timmar senare går jag in här för att redigera, att göra det gjorda ogjort men nu slår det mig att jag måste skörda den skit jag sått. Så den nasty felstavade kommentaren om judeutrotningen får bli kvar. Spydigheten om att räkna views också. Men jag vill poängtera att jag är medveten om att hissen inte går hela vägen upp hos mig. Och jag vill be om ursäkt; Räkna på Berra, bara du mår ok så är det ju oförargeligt. /R

Har lånat denna dikten, vet inte vem som skrivit den men tycker så mycket om den.

Att vara stark är inte
Att aldrig falla
Att alltid veta
Att alltid kunna

Att vara stark är inte
Att alltid orka skratta
Att hoppa högst
eller vilja mest

Att vara stark är inte
Att lyfta tyngst
Att komma längst
eller att alltid lyckas

Att vara stark är
Att leva livet som det är
Att acceptera dess kraft
och ta del av den
Att falla till botten
Slå sig hårt
Och alltid komma igen

Att vara stark är
Att våga hoppas
när ens tro är som svagast

Att vara stark är
Att se ljus i mörkret
Och alltid kämpa
för att nå dit.

känsla av lycka har mkt lite
samband med utbildningsnivå
och karriär,

Dock finns ett samband mellan utnildningsnivå
och upplevd lyckonivå o hälsa,

människors själsliv är komplext, Visste du t.ex.
att deprimerade folk på tester
visat sig vara mer illusionslösa

De stackarna bedömer egen insats mer realistiskt,

Me andra ord klokt att leva
i viss dimma

frågan är hur man skapar sig rätt
form av dimma?

Satt o undra om du skulle pröva
meditation, Berra`?
Munkar som mediterar dagligen har ju
bevisligen via hjärnröntgen större områden
i hjärnan som styr känslor av lycka

du känner säkert till serotonin
ges till deprimerade via anti-depressiva
ämnet som finns i kroppen
men är lägre hos deprímerade o styr
mkt av allmänna välbefinnandet,,

jaja, ibland får man ta till
vad som helst,
när ångest o bitterhet
inte står i relation
till vad vanligt folk hämtar
vardagsnöjje från,,

Ångest o bitterhet kan låta klokt
o du är klok som få,

Vem kan via logik förklara känslan
av att vara förnöjd
o varför man bör känna detta?

tänker på dig inatt Berra, du är
min o mångas favoritpoet,

du bringar stadga åt drömmar
o sätter ord på liv o livlöshet,,, mm

Mmagdalena

Gör vad då!

Gör vad som helst,, då kan vi supa o bete oss
för då gör vi ngt.

Det är kanske inte filosofens tankar som
brister utan annat,

det finns msk med biokemiska brister

Stora journalister vars lilla lya
växt till sophög
pga djupa depressioner

Det var inget fel på huvet där inte
men lyckan gick inte att lura fram

fanns ingen jädrans terapi i världen
som hjälper den stackarn

Ibland finns inga svar i pratet
ibland behöver tid gå, o ibland
behövs elstötar,

Ibland kan inte relationer läka
precis som det finns medberoende
som av skadan som skett inte kan förlåta

Kanske finns det handlingar som inte ska
förlåtas hur mkt än AA lär få sina anhängare
att tro att man inte kan leva om man inte kan
förlåta

judeutrotningen, kan den förlåtas pga
färnekandet hos de som utrota?

Lite tankar i natten/mariamagdalena

Intressant med ditt filosoferande över livet, Berra. Här kommer ett av min favoritcitat på sistone:
"Nästan allt du gör, kommer att visa sig vara meningslöst,men det är ändå väldigt viktigt att du gör det."
Mahatma Gandhi

Blir förtvivlad när jag hör att du tänker lämna forumet. Klart att du ska göra det om det känns rätt för dej, men för min del läser jag varje dag, kommenterar sällan. Men när namnet Berra dyker upp läser jag två gånger. När jag skrev mitt första inlägg i mars, skrev du ett svar som jag tagit till mej, läst om och om igen. Har sedan sett hur det du skrev fallit in, som om du kunde se in i framtiden. Det va precis vad jag behövde. Du kanske inte behöver skriva för din egen skull, men ger så mycket till andra.
Orkar du lite till så blir jag glad.....

Den handlade om Emma Igelströms karriär och fall...

Denna vackra och till synes lyckade personen som hade all sin framtid framför sig,
föll på sin egna prestationsångest och beroendepersonlighet...
Men hon var också en känslomänniska och lät mycket av sina känslor styra sitt liv

För ett år sedan hade hon dämpat sin ångest tillräckligt mycket med alkoholen,
för att nästan lyckas med ett självmord...

Jag känner igen vartenda ord hon beskrev sitt liv med, bortsett från att jag aldrig har lyckats med någonting stort i hela mitt liv...

Jag fattar inte, men förstår ändå...

Har alltid varit lite smått förälskad i henne, och nu verkar hon ha samma historia som jag...
Att aldrig räcka till och inte duga inför sig själv, prestationsångest!

Det verkar vara en helt normal inkörsport till ett alkoholberoende...

Hade jag vetat..hade jag försökt hjälpa henne med hela mitt hjärta, men en person som tävlar i världsklass kan väl ändå inte inte vara svag, eller?

Blir förvånad om hur pass vanligt min situation verkar vara,
man eller kvinna, högpresterande eller inte, vi är alla lika inför ett beroende...

Berra

Santorini, du har ju också klarat första månaden!. Vad kan ha fått igång ditt sug? Kan du identifiera det?. Vi vet ju att det går över men det är hemskt jobbigt. Hoppas du hittar orsaken. Kram till dig, vad bra vi är!!

Jag är här fast jag haft så mycket annat så jag inte skrivit. Jag vill inte bli för fokuserad på det här heller utan försöka känna mej "normal" haha. Haft starkt sug men det får man väl räkna med. Funderar på att skaffa nåt hjälpmedel, kanske inte vore helt fel ändå att prata med företagshälsovården. Så skulle det kännas lättare, kanske. Euforin saknas tyvärr för tillfället och vardagen känns rätt grå, förmodligen utan de kickar man trots allt är van vid. Såg på Fråga doktorn i måndags och då fick jag en ännu djupare insikt om att hjärnan är ur spår så man kan inte hjälpa att man bara vill se det positiva efter ett tag.

Letade faktiskt efter din tråd, tänkte inte på att du inte haft nån. Jag håller med om töttheten också. Men det värsta just nu är att jag har sånt sug, vet inte om jag ska försöka få tag i nåt piller från företagshälsovården eller pröva akupunktur. Ja det skulle kanske vara nåt. Fast sug går ju om men det känns jobbigt att vissa dagar väntar jag bara på att klockan ska bli så mycket att systemet stängt! Då är jag på nåt sätt fri. Men vi kämpar på.

Mr_Pianoman, du har så rätt, utan viljan går det inte det vet jag så väl de gånger jag slutat tidigare, då har jag aldrig släppt tanken på att kunna dricka igen. Den tanken är borta nu, vet att jag inte kan dricka igen någonsin och har accepterat den tanken. Tack för din stöttning!

Kalla, det kan nog vara så att kolhydraterna sjönk drastiskt när jag slutade och att det är orsaken till min enorma trötthet säkert i kombination med att kroppen är slut, drack rätt mycket på slutet. Jag unnar mig vilan nu, det är vi värda, du har ju också klarat första månaden, grattis till dig!!

Jenni, så sorgligt med din mamma, så ledsen för sin skull. Tack för att du delade din historia, det stärker mig ännu mer att fortsätta vara nykter. Stor kram till dig!!

Vad bra att du har sån insikt och att du verkar vara så stark. Som dotter till akoholiserad mamma kan jag hålla med dig om att det viktigaste du kan göra för att gottgöra är just att vara nykter! Min mamma är på behandlingshem just nu efter att ha drabbats av alkoholdemens endast 59 år gammal. Demensen räddade henne mest troligen från döden. Jag (vi/hennes barn) har lidit enormt mycket och vid varje "bra" period har hoppet om en nykter mamma tänts. Hon har varit nykter en tid för att sedan börja dricka med ursäkten "dåligt samvete för hur hon HAR varit som mamma" lr nåt annat urdumt. Precis det du beskriver "Har äntligen insett att det enda jag kan göra för att gottgöra dem är att hålla mig nykter framöver" är SÅ RÄTT! Vilken lycka för dig och barnen att du insett det. Precis det har jag försökt få min mamma att förstå under åren. Att allt dåligt är borta om hon bara håller sig nykter. Hon har aldrig lyckats förstå det tyvärr. Håll hårt i den tanken och den här gången fixar du det, en dag i taget! :)