Senaste kommentarerna i forumet

jag kom att tänka på en sak... visst sjutton är det ändå bra mycket bättre att ha det skit på jobbet och bra i sin flock än tvärtom. Det är ganska många som har tvärtom...
Så klart, helst har man det bra överallt eller åtminstone hyggligt på jobbet, men ändå. Njut av din helg och var j.....t stolt över dig själv! / mt

Ja, min arbetsvecka var verkligen slitsam, satt sista på jobbet och bara ...satt...
Var helt tom i pallet och förmådde mig inte att göra ett förbannat dyft, men jag satt av min tid i alla fall...

Väl hemma på fredagen var jag både trött och grinig, och vi som skulle ha samkväm med våra grannar, det var inget bra!
Det fanns ju inget avkopplingsmedel för mig, utan fick en hård axelmassage av dottern, hon fann mina stresskulor mellan skulderbladen,
De gjorde ont som f...n men jag kände också hur irritationen rann av mig, jag blev "normal" igen, Gud så skönt!

Men jag vet hur arg jag var på mig själv, jag visste ju innan massagen hur enkelt det brukar vara att bli av med irritationen,
Bara att knäppa en bira eller två, så brukar huvudvärken rinna ner längs med nacke och ryggrad och ut via kisset i toan...
Men så gick det ju inte nu, och sätta på någon j..vla avslappningsmusik innan gästerna kom, det fanns ingen möjlighet i he..tet...

Ibland måste man bara inse' att man har sina begränsningar och att det inte är lika enkelt att byta ut alkoholen mot något annat substitut.

Men nu så...helgen är min, och vi står precis vid ytterdörren för att bara vi två göra våra julklappsinköp...
Barnen är ute på sina egna äventyr, precis som de sig bör, vi sätter inga förmanande fingrar i luften, de måste ju få känna på att ta sina egna kliv ut i den vuxna världen.
Jag vet att vi alla samlas till middagen ikväll, och det känns tryggt att vi gillar att vara i vår egna flock även kallad familjen...

Jag mår bra när jag vet vad som händer, och när mina nära runtomkring mig mår bra, då får jag min plustid.

Och det är en j..la skillnad mot min arbetsvecka...

/Berra

Morning Berra, önskar dig en skön helg med trevligt sällskap och att du får påfyllning av lust och glädje! Adventsmys är fina grejer, nästan meditativt tycker jag...om man inte "tvingas" springa runt i julklappsjakten förstås: )

Sjukhus har man legat på och blivit omskött. Brukar vara rätt trevligt tycker jag. Jag är nog skum. Men fri mat och trevliga syrror. Hoppas att operationen går bra för dig. Kram//Mickey

För uppmuntrande inlägg och vänligheter!

Igår morse åkte jag in akut med min galla. Det var den jag sökte för när de hittade en tumör som ble prioriterad. Nu ligger jag här och hoppas få bli av med gallan imorgon, idag åkte jag ned i operationskön när ett barn gick före. Hann träffa narkosläkaren som ställde en massa frågor, bl.a med mycket låg röst, jag ser att du druckit lite för mycket, gör du det fortfarande? Hysch, hysch, skämmas lite. Kändes bra att kunna svara nej jag har slutat!

Bra sjukhus med wi-fi när man har en bra telefon som man kan göra "allt" på ochnu har jag kärt mig hur man kan logga in här också! Fast lite bökigt att skriva...

Tråkigt nog så missar jag första gången på den kurs i återfallsprevention som jag skall gå på min beroendeklinik. Lite läskigt att gå duggar jag nog tyckt, tänk om någon där känner igen mig??!! Någon av er kanske också ska gå den :-)

Hälsningar till er alla som kämpar därute, var rädda om er och kicka ned den lille djävulen!

skriva att mitt val är väl mitt och inget jag behöver förklara. Å andra sidan vet jag hur det resoneras och att det är som du säger, gör man annorlunda än andra så... är man ett "offer" - men det sista vill jag inte gå med på. Ett offer är man inte. Det tror jag nog de flesta vet inom sig, att det är urstarkt att göra sin egna val och stå för dem. Hörde långt samtal igår på fikarasten om "måste dricka några glas vin" så att middagsvärdinnan var nöjd. Vad då - vad är det för värdinna? Men jag sa inget för det är ju faktiskt inte mitt problem.
Nu har jag morgonsvamlat lite, ha en fin dag Berra! Du är helt enkelt världens bästa Berra! / mt

..att försöka reflektera på hur alkoholen finns runt omkring mig...
Alltså runt omkring mig, inte i mig...

Folk vet idag att jag inte är en drinkare, och det finns fortfarande de som ska gå i sitt egna svaromål precis som om de ville försvara sitt egna drickande...
Låt bli!...tänker jag, låt mig vara..

Varför skall alltid JAG behöva försvara mitt ickedrickande???
Vore väl mer intressant OM de rannsakade sig själva, men inte med mig som motpart...
Men allt som är annolunda är väl diskuterbart, vare sig man är vegeterian, homo eller nykterist,
så länge man göra andra val än vad de flesta andra, så blir man ett "offer"..

Dessutom kan deras högljudda (påverkade) konversationer locka till sig andra, och så får man börja om igen, kan vi inte börja prata om deras könssjukdomar också?

På något sätt så har min nykterhet blivit min privatsak, och inte alla andras diskussionsämne..
Jag orkar inte gå runt som någon Messias och predika om något som de precis har blivit påverkade av,
hela situationen känns skitdum helt enkelt...

Dessutom så vet jag ju att det vi precis har diskuterat, går ut genom öronen igen,
och inte ett skit har fastnat, det var ju packade....rätt lönlöst egentligen....
Till råga av allt kan samme person som dyrt och heligt lovade inför sig själv (och mig) att
de inte skulle bli så packade nästa gång, står fullast på golvet igen vid nästa tillfälle...

Ändock, så har min nykterhet haft en allmänt dämpande effekt, jag triggar ju inte andra att dricka mer heller med mitt forna leverne, jag för en stilla tillvaro på sidan av centrumaktiviteten..
Jag finns där och man kan föra en helt normal konversation till ett normalt röstläge,
vissa håller sig ifrån mig också, det vet.....att jag minns vad som hände under morgondagen.
Jag kan tala om det för dem, och därför räds de mig, de vill helt enkelt inte veta vad som hände..
Jag sitter alltså på sanningen, och den vill de inte höra, de vill leva i ovissheten...

Visst finns det fördelar med alkoholen också, för dem som kan hantera den...
Såg nu i helgen hur gubbarna i herrföreningen gick från stela som djupfrysta fiskpinnar, till
kramgoa gubbar med mycket skratt, jag gläds å deras vägnar, önskar att jag kunde få vara med,
men det är inte värt riskerna, inte riskera mitt välmående ens för ett enda lyckat försök...

Jag spiller upp groggar och vin till min fru och våra gäster, själv är jag rätt hård på virket.
Min lott är att vara fortsatt nykter, för min egna skull, jag vet ju att det funkar bäst.
Men visst saknar jag alla fina delar av upplevelsen med just alkoholen, men för att vara ärlig..!
Det var länge sedan jag överhuvudtaget hade någon sådan, det har mest blivit dumheter den senaste 10-15 åren, och dessa kan jag gärna fortsättningsvis vara förutan...

När allt kommer omkring, jag mår ju faktiskt så oerhört mycket bättre utan alkoholen,
och att uppskatta frånvaron av en söndagsmorgon med fylleångest, tja...
det funkar bara så länge man kommer ihåg dem, och det gör jag fortfarande..

Mitt liv, mina val, och jag har större påverkan om hur jag mår bättre...
Jag är inte lyckligare per definition, men jag har en betydligt bättre kontroll...
Och jag måste samtidigt påminna mig om hur det var då och nu, så kanske jag uppskattar skillnaden.

Och visst är det lite läskigt, att man måste verkligen tänka efter för att uppleva förändringen,
jag trodde hela känslan kom som en enda stor våg av positiva upplevelser,
när jag i själva verket fick leta efter den...

Och vad var det jag fann?, mitt verkliga liv?, och hur känns det då?

Det funderar jag på fortfarande, var det här jag ville ha, eller bara fick tillbaka?
Var det inte bättre än så här, jag borde kanske fortsätta förändra det??

Vad vet jag?

/Berra

gillar din redogörelse för livet. Alltså fixa lite praktiska prylar i stället för att tjockna till i huvet, bli nöjd med vad man gör just nu i stället för självföraktet när man knäpper upp en ny onödig öl. Jag planerar också för lite nya hyllor i källaren så det blir snyggt och fint. En snabb kick att må bra både i dag och i morgon. Va glad jag blev att du inte hade någon allvarlig sjukdom...
/Fenix

följer också gärna med. Tack för dina ord i min tråd! Känner igen mig i så mycket du skriver S. Precis som Anima hoppas jag också på att kunna uttrycka mig och mina känslor i min tråd mer än jag gjort och också vara aktiv i andras trådar.
Hoppas på en fin dag för dig och oss andra här inne.

så skönt att du är kvar här. Kram / mt

tid för reflektion för många, för en del på arla morgon med fyllågren...
För mig en eftertanke på söndagskvällen, då jag försöker summera den här veckan, och
allra helst min helg...
Varför?, kanske några av er frågar sig, räcker det med att jag säger "..därför" ???

Därför...
..att min tid rinner ifrån mig, jag sitter andäktigt och försöker hänga med i en tid
där jag inte hinner reagera på vad som händer med mig, vart är jag på väg, och varför???
Det har blivit viktigt för mig att ifrågasätta allt, varför gör jag si, och varför gör jag så??

Precis så som jag gjorde med mitt alkoholdrickande...
Varför drack jag, på vilket sätt drack jag, vilka undanflykter matade jag mitt inre med..
Kan ni svara på era egna?,..eller åtminstone låta ljuset falla på dem, visualisera dem..
Låta sig förljugas, hur länge till, för alltid utan att ifrågasättet HUR dricker jag..?

Jag drack för att fly verkligheten, för att senare upptäcka att det inte längre fanns någon verklighet kvar, jag hade druckigt upp hela min verklighet, jag fanns i en fantasivärld,
som inte existerade, inte ens kvar i något som jag kunde säga, det här är mitt liv..
Det var kidnappat av en verklighetsflykt som fanns i att gömma mig i en berusning,
en belöning som blev så vanlig att jag till slut såg nykterheten som en sorts bestraffning...
Ett liv utan gränser, inga tullavgifter för de som kan sväva ovan den streckade linjen..

Och min helg...tja betydligt bättre än den förra, och den efterföljande veckan..
De säger att man ska se framåt, och låta det som varit få ha varit, i fred...
Men samtidigt måste man också ta lärdom av det som har hänt, vill jag uppleva det igen?
Är svaret på frågan nej, vad kan jag göra för att undvika samma händelse igen..?
Kan jag vända det till något positivt, ta lärdom???

Jag fösöker vara en glad själ, men det har blivit i en sorgsen kropp, en tuff inspärrning.
En magkänsla som säger mig att det inte är så lätt som det verkar alla gånger,
och alltför ofta har den fått rätt, och jag börjar till slut tvivla på mitt egna jag..

Flyr gör jag även idag, men på en betydligt lättare våglängd, där jag kan avbryta när jag vill,
och utan några konsekvenser, alls..
Så gör jag även nu, i detta nu..
Jag lyssnar på musik, "min" typ av musik, den typ av musik som jag har tagit åt mig av...

Tillfälligt kan jag fly bort i en annan ve(r)klighet, ja veklighet, jag är vek för syntmusik.
Svår musik för andra, delvis med rätt att hacka på, tycker de...
Jag tycker de har fel, hårdrock har inte svaren på all världens jävlighet..
Jag backar gärna 30 år tillbaka där jag återminns hur gamla hjärtekrossningar löstes med t.ex Yazoo,
de var min tröst då, och fungera så även idag, men inte av svikna bultande hjärtan..
Utan mer i brist av förståelse av andra medmänniskor, de som inte heller har förståelse för min musik t.ex...

Låt mig presentera kvällens bästa val...
http://www.youtube.com/watch?v=KoeqDxy3NKQ&feature=related

/Berra

Hur smakade alkoholfria snapsen då?
Fy fan!, men som min bordsgranne svarade..gör inte den vanliga snapsen det också då?
Så den kan nog fortsätt följa med på mina snapstillställningar, så kan jag grina illa av precis rätt anledning, det smakar fan, och då gör man miner, fel blev rätt, igen!

.....på din resa!
Nickar igenkännande när jag läser dina väl formulerade rader om ditt liv och hur du hamnat här. Blir glad över din öppenhet och hoppas att jag också med tiden ska kunna uttrycka mig i min tråd och även i andras trådar. Just nu känner jag att jag har svårt med orden och att få ner på pränt allt vad som försiggår inne i huvudet och kanske främst vad som försiggår i själen. Men det får väl helt enkelt ta den tid det tar. Under tiden kan jag läsa och följa andras trådar.
Lycka till och fortsätt kämpa!

Måste bara dela med mig av detta, känner mig så nöjd! Vår tvättmaskin har gått sönder, nu blev vi (äntligen) tvungna att skaffa en ny. "Äntligen" för då kunde man ju passa på att köpa ett paket med en torktumlare till - det har jag saknat. Vi ska såga till en bänk att sätta över och kanske lite hyllor på väggarna. Man kan ju inte bara ställa in nya saker i en gammal sunkig tvättstuga/sotigt pannrum tänkte jag och hörde mig själv säga till maken i går kväll att "om du fixar käket här så går jag ner och spacklar och gör rent väggarna i tvättstugan innan jag blaskar lite färg på dem imorgon".

Va? Vad sa jag nu? nästan sa jag högt! I stället för att stå här i köket och smyga till mig ett extra glas ur den öppnade vinflaskan så går jag ned och spacklar väggarna lite sådär i förbigående. Och inte nog med det, senare på kvällen så svängde jag ihop ett litet adventsljusarrangemang istället för att sova framför den larviga film vi satt på. Bara sådär från ingenstans fick jag inspiration - kan inte minnas när något sådant hände senast!! Vi har inte lyckats skaffa ny ljusstake sedan den gamla gick sönder och min dotter frågar varför jag inte köpt ny. Hon blev jätteglad när hon kom upp i morse och såg min lilla installation.

Ibland skymtar jag mig själv därframme...

Bild 2011-12-04 kl. 12.28.jpg

Jaget och Missbrukaren av Craig Nakken. Finns också på adlibris.

gärna oxå med er här!

Usch, mådde pyton efter julfesten igår. Inser att man visst får passa sig för att blanda för mycket även när det inte är alkohol i glaset ;-) Avalkoliserat bubbel, äppelmust istället för glögg, mera äppelmust i stället för öl & snaps till julbordet, vatten, vatten, vatten, äppelmust, trött på äpple: dricker cola, hittar en alkoholfri öl, en sprite, lite vatten, mer vatten, te och så avslutade jag med lite äppelmust.

Intressant dock att jag kommer ihåg alla glas - det hade jag inte gjort (inte den senare delen av listan i alla fall) om det hade varit sprit i glaset. Det är så skönt att vakna pigg och obakis även om jag sov länge imorse eftersom det blev ganska sent. Imorgon har jag inte druckit på 4 veckor. Jo för resten, fick i mig en stor klunk vitt vin igår när jag, svettig efter dansande, tog fel glas och för sent upptäckte att det inte var äppelmust. Mycket märklig känsla - jag höll på att få panik och tänkte men vad händer nu, är allt förstört? Det var det ju inte :-)

ont i foten Berra efter att ha sparkat chefen i ändan i fredags? I så fall kan du ta smärtan med jämnmod.
/Fenix

Mulletant . Jag har ett konstigt problem. Såg att du var här. Kan du titta på min fråga på anhörig och se om du kanske kan hjälpa till. Kanske kan mulleman svara eller en länk till en förklaring. Hälsar Alex

och för dina ord! / mt

Och tack mt! Jag har i dessa månader alltid mycket uppskattat din ord och rader!! :)

Ja, det är den toltekiska visdomen. :)

Mycket bra bok, även fast den mot slutet hamnar i någon sorts andlig världsåskådning som kanske inte passar alla.

Första halvan som handlar om dig själv vs dina tankar, var det mest ögonöppnande jag läst på många år. Rekommenderas varmt.

du ska inte dricka. Du är redan känslig. Det blir bara värre.
Hälsningar Alex

önskar dig en fin, nykter kväll! / mt

..hoppas ni inte misstycker att jag klumpar ihopa er under ett och samma allihopa-namn...

Idag är jag inte någon som har sina doubts om hur man slutar dricka sin alkohol, för det vet jag att jag kunde, och ser fortfarande
Fördelarna med att inte dricka...

Idag sitter jag på mina tvivel om huruvida jag ska börja igen, för att jag tycker hela livet går emot mig...
Det känns som om det inte spelar någon roll längre, kan det bli värre, eller känner jag inte tillräckligt med tacksamhet?

Ikväll ska jag ut med Herrföreningen och jag har packat ryggan med 0-bira och ALKOHOLFRI SNAPS!
Det blir min debut med dessa, och jag kommer att berätta senare hur de var...

Jag kör mina spår där jag känner tillit till det som en gång var, jag är en vanemänniska, och det är lätt att luta sig tillbaka emot...
Så ikväll blir det ingen nypremiär med alkohol i alla fall, den tanken är helt borta för mig...

Jag ska ha det så roligt jag bara kan, jag är lite halt & lytt efter en olycka på jobbet igår, så det smärtar vad jag än gör...
Men man får grina lite illa bara, och tårarna i ögonvrån kan vara sanna lyckotårar eller inte, det vet bara jag...

Jag är full av hemligheter och det är upp till mig att dela dem med vilka jag vill och anförtror, det kan ingen ta ifrån mig...
Jag delar dem med er....

/Berra

Vem har skrivit boken? (låter mkt intressant) :)