skrev mulletant i Alkohol min älskarinna

djupt imponerad av din resa, har följt dig från du "reggade dig" en av de första dagarna i januari. Är det den här boken du läst: Kunskapens röst - En toltekisk visdomsbok av Don Miguel Ruiz och Janet Mills? Det var den jag hittade då jag sökte på nätet. Ha det gott och tack för att vi får följa dig! / mt


skrev fredde-s i Alkohol min älskarinna

Ja, det är en känsla och upplevelse jag inte visste om existerade.

Jag trodde verkligen det största "nackdelen" med nykterhet skulle bli att jag inte skulle kunna vara så spontan, uppåt och galen som vissa utekvällar har bjudit på.

Men det är ju uppenbart inte sant.

Jag läste en bok här om veckan som heter Kunskapens Röst, som handlar om att vi litar alldeles för mycket på den lilla rösten i vårt huvud. Den lilla rösten som vi tror är "jag". Men den talar antagligen inte alltid sanning, då rösten är tämligen felunderättad gällande mycket.

Rösten säger massa saker om att vore det inte gott med öl eller glass, och dansa inte så galet, vad ska folk tro?

Sinnesfrid tror jag är när rösten dels inte tjatar så mycket, och när den väl talar är det som att diskutera med en klok vän!! :)


skrev mulletant i Vägen tillbaka till mig själv

välkommen till den första dagen av resten av ditt liv. Dagen i dag äger du! Kram / mt


skrev Adde i Mr_pianomans tankar om nykterhet

så mycket välgångsönskningar jag kan uppbåda !!


skrev Anonymt i Ångesten tar mitt liv...

Hej Berra! Ser att du är online. Vill bara skicka över en kram till dig!
Tänker på dig. //A


skrev mr_pianoman i Mr_pianomans tankar om nykterhet

LIvet går bra, om jag menar det nyktra livet. Jag tar en dag i taget och njuter av min nykterhet. För tillfället känns den väldigt stadig och jag är väl medveten om att det kan ändras på några sekunder. Därför försöker jag stanna upp och ta vara på nuet.

Däremot har jag inte mått så bra kroppsligen i höst. Vikten har rasat och jag kanske har kännt mig hängigare än vad jag egentligen har velat erkänna. Förra veckan kapitulerade jag även för detta och tog kontakt med lungkliniken där jag går på regelbunden kontroll en gång om året pga ett handikapp med lungorna. Vet inte om jag har skrivit det tidigare, men jag har endast en hel och fungerande lunga. Den andra är sen snart 20 år tillbaka bara 30% stor. -92 opererades 70% av vänster lunga bort. Den var sjuk och drog till sig infektioner.
Det går alldeles utmärkt att leva med mindre kapacitet så länge man är frisk. Men nu är det alltså inte så friskt längre.

Jag blåser sämre, har sämre kapacitet, hostar mycket och har ont när jag anstränger mig. Och ansträngning just nu innebär promenad på ca 500m. Eller att sjunga, vilket jag gör mycket i mitt jobb.

Så nu är det igång igen. Undersökningar, prover, röntgen....osv. Det ger många minnen som inte är så positiva. Sjukskriven halvtid.

En sak är att vara sjuk, oron en annan. Oron är värst tycker jag. Vad är det som är fel nu, och går det att göra något åt? Något som kanske inte är så drastiskt som sist. Hoppas

Min chef tog det bra. Han förstod att det inte är att leka med och vi har lagt upp en plan för hur jag ska jobba närmsta veckorna.
Mitt i allt detta är det skönt att känna att lösningen inte är att dricka. Jag vill inte det. Jag vill bli frisk och jag tar tag i min hälsa på ett vettigt sätt även om det är tufft.
Jag har varit tydlig med vad det är som är fel och varför jag inte jobbar heltid just nu. Tex till mina arbetskamrater och till min kör. Så jag hoppas att det inte kommer ett rykte som säger att jag börjat dricka igen. Jag bor i liten stad och rykten sprids lätt.

Lite klurigt är också att faktiskt ta det lugnt. Jag är ju inte sjukare än förra veckan, men ändå måste jag tänka på att jag inte måste vara stark och klara allt. Jag är faktiskt sjuk. Hade varit lättare med ett brutet ben eller nått.
Lungsjukdomen har sina likheter med alkoholismen. Man lever med det utan att det syns.

Därför ska jag gå och lägga mig nu, och inte ställa nån klocka i morgon. Lycka.

Tack victoria, lisamari, mickey och stigsdotter för fina ord. Dom värmer


skrev MisaLisa i Div åsikter eller...?

...mitt i uppståndelsen, glömde jag att skriva tack till Adde, som påminner mig om detta underbara forum som jag så snabbt glömmer bort. :-)


skrev Stigsdotter i Mr_pianomans tankar om nykterhet

Lössläppt från hemmet och på egna ben! Klart det går bra!

När jag varit fri från alkoholdjävulen ett tag kommer jag nog se att jag sparar pengar - kanske kan jag så småningom få råd att köpa mig ett fint elpiano. Mitt "riktiga" lilla gamla piano är tydligen bortom all räddning enligt en tekniker som var hemma och tittade på det. Det var jättelänge sedan jag spelade och det låter säkert gräsligt den dagen jag försöker igen, men jag saknar det något enormt emellanåt...

Hoppas du får en fin helg!


skrev Gäst i Vägen tillbaka till mig själv

Och sån styrka!!
Belöna ditt nej med något fint - gosiga vantar till vinterns promenader eller en väldoftande duschtvål. Bodyshop är ett underbart ställe för oss som vill skämma bort oss själva en smula... Och ladda upp med något gott vitt bubbel...dubordeköpa en sån där Magnum pommac o fira att det inte var en farlig tumör!
Kram!!


skrev Adde i Vägen tillbaka till mig själv

själv och välkommen tillbaka till livet :-)) Kan kanske vara bra att inte veta alla detaljer om vad som händer i kroppen. Min salige far fick på ålderns höst veta att han knallade omkring med bara en fungerande njure och att den "trasiga" förmodligen varit bortkopplad en mycket lång tid. Han var helt besvärsfri och hade aldrig haft en tanke på att det var så. Som tur var så tillhörde han inte alkissläktet för då hade det nog gått en annan väg :-)

Njut av dagen i dag !


skrev Stigsdotter i Vägen tillbaka till mig själv

Tack för alla tankar och kramar. Tänk att det kan betyda så mycket att bli sedd av alla er som jag bara känner delar av!!

Det visade sig vara en ofarlig tumör som sitter på min lever - kanske har den alltid varit där och det är mer som ett födelsemärke än någonting annat.

Anledningen till att jag sökte hjälp, anfall av smärtor i magen, visade sig ju vara gallsten och det var en slump att man såg den här tumören. Lite otäckt är det att vi kanske går omkring med en massa saker i kroppen som vi inte känner till bara för att de inte ger några symptom (än kanske!). Men, så ska man nog inte tänka med risk för att man blir sjuk på riktigt.

"jaha, vill du ha ett glas vin nu då" sa maken till middagen igår. Nej tack sa jag, jag vill inte dricka i alla fall. Nu har det snart gått en hel månad och jag känner att, nej, varför ska jag dricka? Jag hoppas att den känslan håller i sig, jag tror kanske att det har varit oron som gjort att det kännts relativt lätt att låta bli glaset, förhoppningsvis kan jag stå på mig mot mig själv utan denna oro. Ikväll blir en prövning...

Kram till mina cybervänner, hoppas ni får en skön och stärkande helg!


skrev viktoria i Vägen tillbaka till mig själv

Inga ord blir rätt, men du finns i mina tankar.


skrev Anonymt i Ångesten tar mitt liv...

dig vara trött, precis som flera av dina vänner här skriver. Man kan inte orka hur
mycket som helst och det som händer nu är att DU vill en sak men din hjärna och
kropp säger ifrån. Det fungerar så. Ditt jag vill inte bli överkört mer, du är
alltför pressad och hela du skriker efter att få komma bort och hamna någon annanstans
och anledningen till att du är slut är allt du gått igenom. Det kommer efter, men det
kommer också andra tider. Jag har inte läst allt på din tråd Berra, och skriver kanske
något tokigt nu, men du skulle verkligen behöva byta miljö, kan du inte byta tjänst på
något sätt så att du får en ny chef och en ny arbetsmiljö? Kramar A


skrev Gäst i Vägen tillbaka till mig själv

Din historia och det du berättar berör mig verkligen. Hoppas du får ett bra besked idag! Vi finns här för dig!


skrev Gäst i Vägen tillbaka till mig själv

Hoppas på ett bra besked för dig. Vänligen/Mickey


skrev Gäst i Vägen tillbaka till mig själv

...och hoppas såläkaren du träffar är en klok sådan, oavsett svaret du ska få. Hoppar givet på det bästa för dig, håller dig i mina tankar!
Berätta för oss sen hur det gick!
Bra att vinet smakade illa. Där i hittar du ingen hjälp och illa ska det smaka!
Kram!


skrev Stigsdotter i Vägen tillbaka till mig själv

... i eftermiddag ska jag få reda på resultat av senaste undersökningar. Är mycket orolig. Tänk om jag har cancer? Känns som om jag skall få en dom. Känner efter för mycket och tycker att det gör ont överallt (det sprider sig!). Usch. Hur ska man reagera? Hur berättar läkare en sådan sak?

Igår drog jag ur korken ur makens öppnade vinflaska, luktade och kunde inte motstå att smaka en klunk. Det smakade surt, strävt och äckligt. Konstigt vad? Jag som brukar älska vin. Bra så.


skrev Stigsdotter i Ångesten tar mitt liv...

...använd kroppen för att bli mer närvarande. Ibland behöver man stänga av huvudet och bara vara.

Att låta de enda sinnesupplevelserna bli "fysiska saker", sådant som vinden i håret, doften av jord och löv eller vatten, hur det låter mot marken när man sätter ned fötterna. Stick ned näsan i en kaffeburk och känn doften, ta upp och pilla på en kotte, klappa ett djur!! Kanske har du ett barn i din närhet att snosa på, läsa en saga för eller göra en pilbåge åt.

Försök vara närvarande i dessa små ting istället för de stora planeringarna och grubblerierna - dessa kan vänta tills du vilat upp dig och återigen blivit stark nog att ta itu med dem.


skrev Stigsdotter i Alkohol min älskarinna

"att i nykterhet övervinna sina hämningar" - måste vara en otrolig känsla!

Grattis till dina 11 månader, starkt jobbat!