Senaste kommentarerna i forumet

följer också gärna med. Tack för dina ord i min tråd! Känner igen mig i så mycket du skriver S. Precis som Anima hoppas jag också på att kunna uttrycka mig och mina känslor i min tråd mer än jag gjort och också vara aktiv i andras trådar.
Hoppas på en fin dag för dig och oss andra här inne.

så skönt att du är kvar här. Kram / mt

tid för reflektion för många, för en del på arla morgon med fyllågren...
För mig en eftertanke på söndagskvällen, då jag försöker summera den här veckan, och
allra helst min helg...
Varför?, kanske några av er frågar sig, räcker det med att jag säger "..därför" ???

Därför...
..att min tid rinner ifrån mig, jag sitter andäktigt och försöker hänga med i en tid
där jag inte hinner reagera på vad som händer med mig, vart är jag på väg, och varför???
Det har blivit viktigt för mig att ifrågasätta allt, varför gör jag si, och varför gör jag så??

Precis så som jag gjorde med mitt alkoholdrickande...
Varför drack jag, på vilket sätt drack jag, vilka undanflykter matade jag mitt inre med..
Kan ni svara på era egna?,..eller åtminstone låta ljuset falla på dem, visualisera dem..
Låta sig förljugas, hur länge till, för alltid utan att ifrågasättet HUR dricker jag..?

Jag drack för att fly verkligheten, för att senare upptäcka att det inte längre fanns någon verklighet kvar, jag hade druckigt upp hela min verklighet, jag fanns i en fantasivärld,
som inte existerade, inte ens kvar i något som jag kunde säga, det här är mitt liv..
Det var kidnappat av en verklighetsflykt som fanns i att gömma mig i en berusning,
en belöning som blev så vanlig att jag till slut såg nykterheten som en sorts bestraffning...
Ett liv utan gränser, inga tullavgifter för de som kan sväva ovan den streckade linjen..

Och min helg...tja betydligt bättre än den förra, och den efterföljande veckan..
De säger att man ska se framåt, och låta det som varit få ha varit, i fred...
Men samtidigt måste man också ta lärdom av det som har hänt, vill jag uppleva det igen?
Är svaret på frågan nej, vad kan jag göra för att undvika samma händelse igen..?
Kan jag vända det till något positivt, ta lärdom???

Jag fösöker vara en glad själ, men det har blivit i en sorgsen kropp, en tuff inspärrning.
En magkänsla som säger mig att det inte är så lätt som det verkar alla gånger,
och alltför ofta har den fått rätt, och jag börjar till slut tvivla på mitt egna jag..

Flyr gör jag även idag, men på en betydligt lättare våglängd, där jag kan avbryta när jag vill,
och utan några konsekvenser, alls..
Så gör jag även nu, i detta nu..
Jag lyssnar på musik, "min" typ av musik, den typ av musik som jag har tagit åt mig av...

Tillfälligt kan jag fly bort i en annan ve(r)klighet, ja veklighet, jag är vek för syntmusik.
Svår musik för andra, delvis med rätt att hacka på, tycker de...
Jag tycker de har fel, hårdrock har inte svaren på all världens jävlighet..
Jag backar gärna 30 år tillbaka där jag återminns hur gamla hjärtekrossningar löstes med t.ex Yazoo,
de var min tröst då, och fungera så även idag, men inte av svikna bultande hjärtan..
Utan mer i brist av förståelse av andra medmänniskor, de som inte heller har förståelse för min musik t.ex...

Låt mig presentera kvällens bästa val...
http://www.youtube.com/watch?v=KoeqDxy3NKQ&feature=related

/Berra

Hur smakade alkoholfria snapsen då?
Fy fan!, men som min bordsgranne svarade..gör inte den vanliga snapsen det också då?
Så den kan nog fortsätt följa med på mina snapstillställningar, så kan jag grina illa av precis rätt anledning, det smakar fan, och då gör man miner, fel blev rätt, igen!

.....på din resa!
Nickar igenkännande när jag läser dina väl formulerade rader om ditt liv och hur du hamnat här. Blir glad över din öppenhet och hoppas att jag också med tiden ska kunna uttrycka mig i min tråd och även i andras trådar. Just nu känner jag att jag har svårt med orden och att få ner på pränt allt vad som försiggår inne i huvudet och kanske främst vad som försiggår i själen. Men det får väl helt enkelt ta den tid det tar. Under tiden kan jag läsa och följa andras trådar.
Lycka till och fortsätt kämpa!

Måste bara dela med mig av detta, känner mig så nöjd! Vår tvättmaskin har gått sönder, nu blev vi (äntligen) tvungna att skaffa en ny. "Äntligen" för då kunde man ju passa på att köpa ett paket med en torktumlare till - det har jag saknat. Vi ska såga till en bänk att sätta över och kanske lite hyllor på väggarna. Man kan ju inte bara ställa in nya saker i en gammal sunkig tvättstuga/sotigt pannrum tänkte jag och hörde mig själv säga till maken i går kväll att "om du fixar käket här så går jag ner och spacklar och gör rent väggarna i tvättstugan innan jag blaskar lite färg på dem imorgon".

Va? Vad sa jag nu? nästan sa jag högt! I stället för att stå här i köket och smyga till mig ett extra glas ur den öppnade vinflaskan så går jag ned och spacklar väggarna lite sådär i förbigående. Och inte nog med det, senare på kvällen så svängde jag ihop ett litet adventsljusarrangemang istället för att sova framför den larviga film vi satt på. Bara sådär från ingenstans fick jag inspiration - kan inte minnas när något sådant hände senast!! Vi har inte lyckats skaffa ny ljusstake sedan den gamla gick sönder och min dotter frågar varför jag inte köpt ny. Hon blev jätteglad när hon kom upp i morse och såg min lilla installation.

Ibland skymtar jag mig själv därframme...

Bild 2011-12-04 kl. 12.28.jpg

Jaget och Missbrukaren av Craig Nakken. Finns också på adlibris.

gärna oxå med er här!

Usch, mådde pyton efter julfesten igår. Inser att man visst får passa sig för att blanda för mycket även när det inte är alkohol i glaset ;-) Avalkoliserat bubbel, äppelmust istället för glögg, mera äppelmust i stället för öl & snaps till julbordet, vatten, vatten, vatten, äppelmust, trött på äpple: dricker cola, hittar en alkoholfri öl, en sprite, lite vatten, mer vatten, te och så avslutade jag med lite äppelmust.

Intressant dock att jag kommer ihåg alla glas - det hade jag inte gjort (inte den senare delen av listan i alla fall) om det hade varit sprit i glaset. Det är så skönt att vakna pigg och obakis även om jag sov länge imorse eftersom det blev ganska sent. Imorgon har jag inte druckit på 4 veckor. Jo för resten, fick i mig en stor klunk vitt vin igår när jag, svettig efter dansande, tog fel glas och för sent upptäckte att det inte var äppelmust. Mycket märklig känsla - jag höll på att få panik och tänkte men vad händer nu, är allt förstört? Det var det ju inte :-)

ont i foten Berra efter att ha sparkat chefen i ändan i fredags? I så fall kan du ta smärtan med jämnmod.
/Fenix

Mulletant . Jag har ett konstigt problem. Såg att du var här. Kan du titta på min fråga på anhörig och se om du kanske kan hjälpa till. Kanske kan mulleman svara eller en länk till en förklaring. Hälsar Alex

och för dina ord! / mt

Och tack mt! Jag har i dessa månader alltid mycket uppskattat din ord och rader!! :)

Ja, det är den toltekiska visdomen. :)

Mycket bra bok, även fast den mot slutet hamnar i någon sorts andlig världsåskådning som kanske inte passar alla.

Första halvan som handlar om dig själv vs dina tankar, var det mest ögonöppnande jag läst på många år. Rekommenderas varmt.

du ska inte dricka. Du är redan känslig. Det blir bara värre.
Hälsningar Alex

önskar dig en fin, nykter kväll! / mt

..hoppas ni inte misstycker att jag klumpar ihopa er under ett och samma allihopa-namn...

Idag är jag inte någon som har sina doubts om hur man slutar dricka sin alkohol, för det vet jag att jag kunde, och ser fortfarande
Fördelarna med att inte dricka...

Idag sitter jag på mina tvivel om huruvida jag ska börja igen, för att jag tycker hela livet går emot mig...
Det känns som om det inte spelar någon roll längre, kan det bli värre, eller känner jag inte tillräckligt med tacksamhet?

Ikväll ska jag ut med Herrföreningen och jag har packat ryggan med 0-bira och ALKOHOLFRI SNAPS!
Det blir min debut med dessa, och jag kommer att berätta senare hur de var...

Jag kör mina spår där jag känner tillit till det som en gång var, jag är en vanemänniska, och det är lätt att luta sig tillbaka emot...
Så ikväll blir det ingen nypremiär med alkohol i alla fall, den tanken är helt borta för mig...

Jag ska ha det så roligt jag bara kan, jag är lite halt & lytt efter en olycka på jobbet igår, så det smärtar vad jag än gör...
Men man får grina lite illa bara, och tårarna i ögonvrån kan vara sanna lyckotårar eller inte, det vet bara jag...

Jag är full av hemligheter och det är upp till mig att dela dem med vilka jag vill och anförtror, det kan ingen ta ifrån mig...
Jag delar dem med er....

/Berra

Vem har skrivit boken? (låter mkt intressant) :)

djupt imponerad av din resa, har följt dig från du "reggade dig" en av de första dagarna i januari. Är det den här boken du läst: Kunskapens röst - En toltekisk visdomsbok av Don Miguel Ruiz och Janet Mills? Det var den jag hittade då jag sökte på nätet. Ha det gott och tack för att vi får följa dig! / mt

Ja, det är en känsla och upplevelse jag inte visste om existerade.

Jag trodde verkligen det största "nackdelen" med nykterhet skulle bli att jag inte skulle kunna vara så spontan, uppåt och galen som vissa utekvällar har bjudit på.

Men det är ju uppenbart inte sant.

Jag läste en bok här om veckan som heter Kunskapens Röst, som handlar om att vi litar alldeles för mycket på den lilla rösten i vårt huvud. Den lilla rösten som vi tror är "jag". Men den talar antagligen inte alltid sanning, då rösten är tämligen felunderättad gällande mycket.

Rösten säger massa saker om att vore det inte gott med öl eller glass, och dansa inte så galet, vad ska folk tro?

Sinnesfrid tror jag är när rösten dels inte tjatar så mycket, och när den väl talar är det som att diskutera med en klok vän!! :)

välkommen till den första dagen av resten av ditt liv. Dagen i dag äger du! Kram / mt

formulering och önskar Adventsglädje!/ mt

så mycket välgångsönskningar jag kan uppbåda !!

Åh vad skönt! Stora kramen

Hej Berra! Ser att du är online. Vill bara skicka över en kram till dig!
Tänker på dig. //A

LIvet går bra, om jag menar det nyktra livet. Jag tar en dag i taget och njuter av min nykterhet. För tillfället känns den väldigt stadig och jag är väl medveten om att det kan ändras på några sekunder. Därför försöker jag stanna upp och ta vara på nuet.

Däremot har jag inte mått så bra kroppsligen i höst. Vikten har rasat och jag kanske har kännt mig hängigare än vad jag egentligen har velat erkänna. Förra veckan kapitulerade jag även för detta och tog kontakt med lungkliniken där jag går på regelbunden kontroll en gång om året pga ett handikapp med lungorna. Vet inte om jag har skrivit det tidigare, men jag har endast en hel och fungerande lunga. Den andra är sen snart 20 år tillbaka bara 30% stor. -92 opererades 70% av vänster lunga bort. Den var sjuk och drog till sig infektioner.
Det går alldeles utmärkt att leva med mindre kapacitet så länge man är frisk. Men nu är det alltså inte så friskt längre.

Jag blåser sämre, har sämre kapacitet, hostar mycket och har ont när jag anstränger mig. Och ansträngning just nu innebär promenad på ca 500m. Eller att sjunga, vilket jag gör mycket i mitt jobb.

Så nu är det igång igen. Undersökningar, prover, röntgen....osv. Det ger många minnen som inte är så positiva. Sjukskriven halvtid.

En sak är att vara sjuk, oron en annan. Oron är värst tycker jag. Vad är det som är fel nu, och går det att göra något åt? Något som kanske inte är så drastiskt som sist. Hoppas

Min chef tog det bra. Han förstod att det inte är att leka med och vi har lagt upp en plan för hur jag ska jobba närmsta veckorna.
Mitt i allt detta är det skönt att känna att lösningen inte är att dricka. Jag vill inte det. Jag vill bli frisk och jag tar tag i min hälsa på ett vettigt sätt även om det är tufft.
Jag har varit tydlig med vad det är som är fel och varför jag inte jobbar heltid just nu. Tex till mina arbetskamrater och till min kör. Så jag hoppas att det inte kommer ett rykte som säger att jag börjat dricka igen. Jag bor i liten stad och rykten sprids lätt.

Lite klurigt är också att faktiskt ta det lugnt. Jag är ju inte sjukare än förra veckan, men ändå måste jag tänka på att jag inte måste vara stark och klara allt. Jag är faktiskt sjuk. Hade varit lättare med ett brutet ben eller nått.
Lungsjukdomen har sina likheter med alkoholismen. Man lever med det utan att det syns.

Därför ska jag gå och lägga mig nu, och inte ställa nån klocka i morgon. Lycka.

Tack victoria, lisamari, mickey och stigsdotter för fina ord. Dom värmer