Senaste kommentarerna i forumet

Ja facebook tillåter en att få face'a en hel del nya grejor...
Det hände en "grej" bland mina kompisgrupper igår kväll som ledde till en skrivfajt, men för mig blev det en "klarhet" till...

Har en vän som jobbar som lärarinna, och hon beklagade sig igår på sin rubrik om hur jobbigt det var att vara lärare
och att inte kunna göra något för en av sina elever, trots sos och alla andra instanser...
Han lever i ett familjeförhållande där man lever under hot, misshandel och andra drogrelaterade problem...

Det är väl kanske inte så smart på det hela, men hon gick inte ut med namn och hon ville väl kunna ventilera sina problem...

Allting hade väl kunnat slutat med det, om inte pappan hade svarat henne, skällt ut henne och hotat henne..
Och därmed var ju saken biff, HAN hade ju svarat och avslöjat barnets identitet, och med de efterföljande hoten, ja då stämde det ju...
Så nu vet jag vad pappan heter, och jag VET att lärarinnans beklagande verkligen stämmer, för han hotar ju!

Så människor är inte så fruktansvärt smarta egentligen, hade han kunnat knipa igen sin verbala hotkälla för en gångs skull,
så hade jag som inte visste ett dugg inte haft en aning, och de som har barn i hennes klass hade fått leva i ovissheten bland ca 30 elever...

Så istället för att göra en liten sak dålig, så gjorde han en sak större och sämre...

Så vad ska man säga, tack fejjan för att jag få ta del mycket mer av andras liv än vad jag hade önskat....
Den blanka fina fasaden alla vill visa upp på FB, har sina sprickor och flagor i ytan ibland...

Är min verklighet en mer skyddad verkstad än hur andra har det...?

Själv skulle jag aldrig bära hand mot de jag älskar, inte ens kunna hota om det, och den dagen jag gör det,
så har jag tappat all den mänskliga respekten man behöver till sig själv och sina närmaste...
Och hur låter det..."du ska älska mig, annars så slår jag dig", hur dumt låter inte detta..

Jag slutar aldrig förvånas över mänskligheten ibland, man tar sig inte vänner, man förtjänar dem...
Och man accepterar inte de som bara vill såra eller kuva en, håller dem på avstånd..

Och en vän som sårar mig, får flytta sig ett par meter bort, tills dess han/hon förtjänar min uppmärksamhet igen,
och dummar hon/han sig igen, så får hon förflytta sig dubbelt så mycket nästa gång, jag tar mera avstånd för varje tillfälle....
Det handlar inte om att göra andra till lags, utan att jag ska lära mig att sätta mina egna gränser för vad jag tillåter mig till..
Struntar man i det, så behandlar andra en som en smutsig trasa till slut...

Så genom att säga ifrån, behåller jag en del av min egna värdighet, och en sak har jag lärt med på sistone...

Sluta aldrig att älska dig själv!

/Berra

vet om inte Danmark ligger före oss ??

http://www.sst.dk/Nyhedscenter/Nyheder/2011/BoernAlkoholFamilier.aspx

http://www.fhi.se/PageFiles/11927/R2011-07-Balansering-på-medvetandets-…

Sidan 7-10 räcker som läxa !!

känner jag igen !! Fast tvärtom ! Jag trivdes ju i drinkarnas vänkrets, ju mer de drack desto mer "legalt" blev det för mig att dricka.

http://www.accentmagasin.se/2011/05/nykterister-paverkar-omgivningen-at…

Haha, önskar ibland att det var lika lätt att göra sig av med parasiter irl, som det verkar vara på detta facebook! Har en sådan som vägrar släppa taget om mig, har försökt det mesta förutom att starta en ren konflikt, utan att lyckas.
Önskar dig en skön tisdag, här öser regnet ner och jag ska jobba hemifrån idag så det blir mysbyxe-tisdag, Hurra! : )

Tjattade lite med en riktig gammal klasspolare på facebook, från högstadiet...
Tillagd för något år sedan, men aldrig bytt ett ord med sedan 30 år tillbaka...

Tänkte att när han hade lagt upp lite bilder på facebook så skulle jag säga "Hej" som bara en orsak för att kommentera en av hans bilder...

Får ett dräpande och arrogant svar, fy fan för den lede...tänker jag...

Drömmar om gamla minnen visade sig vara precis så, dräpande och arroganta, tiden har inte förändrat människor alls...
Känner hur det knyter sig i magen, och mina högstadieminnen var inte alls så molntusse-omgärdade som jag drömde om....
Allt var inte bättre förr, man har lätt att glorifiera ...igen...

Men....det finns ett sätt att ordna det med...

Pling!, så var han raderad ur min VÄN-skapshög på fejjan, tänk vilken makt jag har att kunna välja mina vänner idag...

Vill inte ha med honom att göra längre, kunde han inte skärpa sig efter 30 bast och visa sig lite vänligare så kan han dra...
Gisses vi är ju vuxna män idag, och vissa kan inte hantera situationen idag heller, utan måste visa sig på balla linan...
Ja han var en av kaxmupparna då och verkar vara det fortfarande, vill ställa sig över andra, tvi vale!

Han kan sitta där i sin ensamhet och fortsätta vara fet & ful, jag sträckte ut en hand, och han bet den...
Det blir inget mer försök om 30 år igen, då lever nog ingen av oss...

Så en måndagsreflektion på verklighetsbasis, vissa går aldrig ränderna ur, de stöddar sig utan anledning,
och när det gäller mig, så kan de lika väl gå och dö, för i min värld har de ingen anknytning till...

Jag har förstått att jag idag har valmöjligheter, så jag väljer att inte umgås med dummuppar och inte heller alkoholen,
båda verkar vara falska och jag har inget behov av någon av dem...

Det är min egna frihet, och den tänker jag värna om...

/Berra

här på tjocka mattan "vid mina fötter". Jag undrar ibland när han ska gå in och läsa:) Men jag gillar att skicka mina hälsningar till honom så här. Också. / mt

Vilka sötlökar ni är : ) Önskar er allt gott!

Jag önskar att den tid vi har nu aldrig ska ta slut! / mt

...tänker Berra en måndagsmorgon, när t.om kaffet kommer kallt ur kaffemaskinen på jobbet...

Den brukar hänga upp sig ibland, så han fick väl morgonskiftets första bryggda kopp, från klockan 5 på morgonen...
Okey den var inte riktigt lika äcklig som den kaffekoppen han fick på pizzerian i fredags, ni vet den som har stått i sin glaskolv precis hela dagen,
och bara fyllts på vartefter, när man nästan får picka hål på skinnet innan kaffet kan börja rinna ur den svarta sörjan...
På fredagen kunde man skratta åt det, för man var lättsam i sitt sinne, det var ju helg för fan!

Idag tar han det inte riktigt lättsamt, både han och kaffemaskinen måste vara ett "måndagsexemplar" känns det som..
Allting känns mycket mera ansträngande på en måndag, kontrasterna från helgens fria egna tid, till bakom galler tjudrad vid datorn,
datorn som på hans fritid betyder så mycket avkoppling, en glädjekälla hemma,... en fotboja på arbetet.

Ansträngt försöker han "le" till sina kollegor, de vet att han verkligen hatar måndagar, fucking mondays!
Skvallertanterna vid fikarumsbordet tystnar när han träder in, stilla tänker han för sig själv, och VEM var morgonens samtalsämne,
kanske han själv, eller någon närstående där han inte borde höra morgonens samtalsämne, hursomhelst tystnade de och tittade storögt på honom...
Skapar han en dov och sänkande aura runtomkring sig, knappast för att han har tagit den till sig, och knappast för att han vill det,
det enda han vill är att han ska bli respekterad för den han är, ge honom sitt egna livsutrymme så att han inte kvävs...
Han tycker inte att det är för mycket begärt, men har kanske blivit ansedd som en ofrivillig surgubbe på jobbet..
Han har kanske det svårt att verbalt tala om för andra hur de ska behandla sina medmänniskor på sin arbetsplats, de som är "lekmän" med andras känslor..

Man kan i stort sett berömma andra hur mycket som helst, alla borde få sig dagens gulligull ifrån någon annan...
Men också samtidigt vara väl påklädd innan man börjar kritisera någon annan, och t.om kanske vara så professionell att man VÄLJER tillfälle...
Man ställer inte frågan på en begravning om någon anhörig har planterat något nytt på sistone, lika lite som om man i kön till serveringen frågar sin kollega om flugorna på trumpeten har flytt sin kos högt och tydligt...
OM man nu inte verkligen vill såra eller förnedra den personen offentligt, då är ju alla tillfällen lämpliga, allra helst de olämpligaste...
Och i deras platsansökan står det att "..vi värderar social kompetens högt!"
Det skulle också kunna stå att du ska kunna kila in dig i våra olika grupperingar, och göra dig så LITE obekväm som möjligt, TACK!

Berra har sin egna klubb och sin egna gruppering, i hans klubb får man vara sakligt negativ och får man påtala felaktigheter oavsett rang, man får ta de svagas parti bara för att de är just ensammast i världen, och man får inte bilda grupperingar bara för att skapa sig vänner som alltid tar ens parti...
Han frontar varje fråga i sig, tycker till om den och bakom sig har han ....inga, han är sig själv..
I de andra grupperingarna har han motståndare som grupperar sig som vänner, och oavsett vad de än tar ställning för, så ställer de alltid upp för varandra,
mot sig har en en grupperingar av människor som bara har tagit ett beslut, utan att ens sakligt begrundat det...
Deras styrka är att vara många, en massa och de fortsätter att övertyga andra in på sin sida för att alla andra tycker så...vilket argument tänker Berra..

Sedan sin nyktra bana har Berra aldrig valt den breda och mest majoritetsbeslutande vägen, han tänker inte vara som alla de andra bara för att inte sticka ut.
Han vill vara sitt egna jag och ställa sig bakom sina egna beslut, och kunna argumentera för detta...
Han tänker inte dricka alkohol bara för att alla andra gör det, och han gör det inte för att vara motsträvig...
Han gör det för att han anser att detta är ett klokt beslut, för honom...
..och alla som försöker övertyga honom att han har fel, får ta en strid...

Berra strider varje dag för rätten att tycka precis det han innerst inne vill, inte vad alkohol och ångest tvingar honom till att tänka och göra...

Och han anser sig ha ett rikare och friare liv som absolutist, absolut bra!

Varje dag är en liten framgång, inte sant?

Japp, för att jag är alkoholist är typiskt något jag inte kan förändra. Som sinnesrobönen försöker lära mig.
Men jag har mod att förändra det jag kan, alltså bla att vara nykter.

Hur som helst så har mina goa vänner (en av dom nykter alkoholist) gett mig massor av energi idag och jag går och lägger mig med ett leende ikväll

föregående talare

än full sådan. Ja, det tycker jag absolut! / mt

Faktiskt! / mt

att det är härligt !!! Kramkalas är det ! Du kanske skulle testa i oktober ?

låter Adde! / mt

Helt sant!

Hade jag inte varit nykter hade humöret inte gått att vända, vilket har lyckats hyffsat idag!

du är i alla fall nykter, pianomannen !!

Vaknade nog på fel sida idag.

Känns som jag har ett såntdär grått åskmoln över huvudet som man kan se i serietidningar.
Det är inte alltid roligt att vara nykter alkoholist.

en vän som gick ut i kylan igen som får mig att börja reflektera om jag verkligen gör allt rätt för mig själv idag.

MEN !!! Nu har jag tillbringat en lördag i sanslöst trevligt sällskap !! Ca 75 st nyktra alkisar och anhöriga i en skrattande och flamsande och kramande gemenskap !! Det är helt makalöst vad med skratt det finns inom en nykter alkis ! Vi har ju fått gåvan att kunna skratta med andra och åt oss själva och kommentarerna flyger fritt i luften. En kvinna som var med för första gången var så häpen att det kunde vara så frigjort och så fyllt med kärlek och glädje hos folk som levt under stundtals vidriga förhållanden. Många är de glädjetårar som fälldes under lördagen, glädje över att återse gamla vänner och glädje över att få hälsa nya medlemmar till vår förening. En del kan nog bli lite chockad över den ibland råa jargongen men allt sägs med kärlek och öppet sinnelag.

Jag längtar redan till höstmötet den 8e oktober då bla Gudrun Schyman är inbjuden att komma. Med all respekt för en dag i taget så finns det tammefan inget som helst som kan hindra mig från att åka på våra möten !! Så det så !!

Berra: Jag har, eller rättare sagt hade, ett jobb som jag hatar. Jag orkar inte gå in på detaljer, men jag kan säga så mycket att min chef hade samma tendenser som din. Dvs ett fullständigt respektlöst beteende, han gillar att sätta sig på andra för att frossa i sin egen auktoritet. Det är en fruktansvärt ond och girig människa. En vacker dag så fick jag nog och bad honom fara åt h-e. Jag sa allt som jag tänkt om honom under de år jag gått och slavat under hans envälde, jag visste att han skulle bli tvungen att sparka mig och det gjorde han också några veckor senare. Sedan den dagen har jag mått bättre än jag gjort på mycket länge. Jag bestämde mig för att byta ut gammalt i mitt liv och slänga in nytt. Det känns liksom inte lönt att köra med samma gamla lag, om man ligger under med 4-0 i halvtid. Jag kastar in de oprövade avbytarna och ger mig själv chansen till en förändring. Jag slutade dricka, jag köpte mig en ny bil (jag köpte även en radiostyrd och tänker lite på snubben i America Beauty) jag åkte ut på fisketur, jag började intressera mig för saker som tidigare inte betydde någonting. Framtiden är lite oviss, men jag vet att vad som än händer så kommer det att bli bättre än det var och det faktum fyller mig med en energi som jag saknat i så många år.

Jag tror inte du trivs så bra på din arbetsplats. På det som du berättar låter det faktiskt som om du vantrivs. Dessutom så tycker jag att dina arbetskamrater och din chef vekar vara fullständigt "kassa i rabatten". Utan att känna dig, så tycker jag att du förtjänar någonting bättre. Istället för att gå och vantrivas, prova något nytt...

Livet är för viktigt för att slösa bort på oväsentliga saker som ett kasst jobb och en sjuk chef... Sätt in avbytarna Berra, det är dags att ta tag i matchen!

//MVH

Det var verkligen värt sina 40 mil igår.
Samtalen blev väldigt bra och mitt i allt allvar så var det mycket skratt och livsglädje för oss som var där. Jag kände mig verkligen peppad när jag körde hem, första timman. Sen slog tröttheten till och jag var tvungen att stanna för att få i mig en skvätt kaffe på Mc Donalds. Sista timman var seg att köra men det gick bra. jag kom hem och var på väldigt gott humör hela kvällen.

Tyvärr var det två som inte dök upp igår. Dom hade inte heller hört av sig och det ororar ju naturligvis. Men det är inget jag kan göra något åt, så jag gläds mer med dom som var där. Lev och låt leva.

Trevlig helg alla som läser och skriver!

kom hem fr Ns födelsedagskalas. Blir varm i hjärtat när jag läser dina ord och i backspegeln ser att din vilja är äkta och sann. Det här är 1½ månad sedan och det har varit en fin tid. Nu har vi fler familjehögtider framför oss med början idag. Jag önskar oss kraft och styrka inför alla vårens utmaningar. Jag vill så gärna fortsätta på det liv vi lever nu. Puss, jag älskar dig!

tillfällighet. Trevlig helg! / mt

Tack för att du peppar....man får vända på steken och försöka se det positiva med att INTE bli dretfull och sen rejält bakfull dagen därpå. Nu kan man i lugn och ro ha roligt och skratta åt när de andra tokar sig, förra festen för något år sedan fick jag väldigt ångest efteråt, betedde mig då som en "full 14-åring", ramade omkull, "skojade" med alla grabbar och drog dom i sjkortan och sa massa saker man inte ska (när man är gift 3-barnsmamma).... ALLA tyckte ju det var jättekul när man utmärkte sig och spexade, för visst är det humor också, men jag mådde hur dålig som helst efteråt och jag känner att jag blir mer och mer osäker på mig själv då jag dricker, att folk sak se att man har problem....för det har jag ju, även om man bara vill se sig själv som "party-pingla". Efter 20 års problem som "party-prisse" vill jag försöka fokusera på familjen, det är inte lika kul att vara full 44-åring som då man var 25 år och festade jämt.