Senaste kommentarerna i forumet

@Ase Va kul att det gick bra på föreställningen i fredags😃 Jag tänker att det där gamla behöver du ju bara ta upp om det besvärar dig men förmodligen är det något som är större hos dig än hos andra. Eller vad tror du?

Hoppas att du har haft en skön helg🌟

Kram💗

Hej @Roligatjejen! Så bra att du hittat hit och skriver här i forumet. Jag läser att du är orolig för drickande, som alldeles för ofta blir för mycket och ibland med långa minnesluckor. Du hamnar även på ställen som du inte alls vill egentligen, det känns som om du vill göra något annat i ditt liv, men vet inte vad eller hur du ska börja.
Givetvis är det bra att du pratar med dina föräldrar och vänner, men oftast är det bra att även ha någon utanför som kan stötta dig på ett annat sätt.
Det positiva är att du är ung och klok som tar tag i det här redan nu.
Det finns olika hjälp att få som är speciellt för unga vuxna. Lite beror på vart man bor i landet, men googla på det och se vad som finns där du bor.
Jag tror att det är bra att träffa likasinnade i ungefär samma ålder för att hitta en tillhörighet. Jag kan tänka mig att det är viktigare när man är så ung som du är.
Fortsätt att skriva här på forumet, det är en väldigt bra hjälp på vägen. Vi finns här för att stötta varandra ❤️
Kram 💕 sländan

Så oerhört glad över meddelandena här ⬆️ 💖 (har läst dem flera flera gånger). TACK! TappadIgen, Andra halvlek, Torn & Se klart. För vägledande, inkännande, stärkande, och peppande ord, som ger mod, beslutsamhet och tilltro! Att vara med i forumet är ju som att ha tillgång till personlig proffsrådgivning & stöd, av människor som både lyssnar, förstår och genuint vill hjälpa, på oregelbundna tider och flera gånger i veckan!! Overkligt bra 🥰.

En jättefin helg har det varit och fyra ✅ i ryggen 😊. 🦆🌟

@vår2022 Nej, egentligen är det nog ingen som vet hur jag mår egentligen. Har kämpat med mycket ångest och dålig självkänsla hela mitt liv men samtidigt i princip aldrig pratat om det med någon så har bara burit på allt själv alltid, vilket är lite samma med det här. Har en kompis som jag berättat mest för men hon har nog inte heller förstått hur jobbigt jag tycker att det är. Eller så har hon inte orkat ta i det heller vilket jag förstår för hon har så mycket med sitt eget. Min familj fattar nog inte heller men jag känner att om jag ringer och gråter i panik behöver jag kanske inte säga så mycket för att man ska fatta att jag har det jobbigt. Men kan å andra sidan inte kräva att någon ska vara tankeläsare och förstå exakt vad jag känner om jag inte säger något. Så nej det är ingen som vet och det är därför jag tänker att jag måste prata med dom ordentligt och förklara vad jag känner trots att det tar emot.

Jag skäms inte över att be om hjälp snarare att jag behöver det. Jag vet att det inte är fel men det känns skämmigt att inte kunna dricka alkohol som en annan normal 24-åring. Psykolog har jag funderat på länge också men det känns som en så stor tröskel att ta sig över. Men jag kanske ska fundera över det igen. Kram <3

@Roligatjejen Jättebra att du skriver! Jag hör hur kämpigt du har det med alla tankar, gråter och ångest. Tänker att det viktigaste är vad du känner och som jag uppfattar det känns det inte alls bra hur du dricker alkohol idag. Du skriver i din dagbok att du vill bli sedd och att du har behov av bekräftelse. Att ingen stödjer dig. Din mamma har inte tagit upp saken som skedde för en månad sen. Låter som rop på hjälp.

Du säger att du kanske ska prata med dina kompisar och din familj igen. Har de verkligen förstått hur du mår? Har du verkligen sagt hur du mår?

Skam har man ju när man gjort något fel, möjligtvis har du gjort fel mot dig själv då du inte vill ha det så här, men att berätta hur du mår och att du ber om hjälp är inte fel. Det är det enda rätta. Om du inte får det stöd du behöver kan du ringa alkohollinjen om råd. Finns uppgifter i detta forum under stöd. Du kan också kontakta en rådgivare på detta forum.

Att prata med en psykolog tror jag också skulle vara bra, en utomstående som du kan vara fri att säga vad du vill till. Den finns möjlighet till det både digitalt och på vårdcentral.

Jag hör dig och förstår att du har det kämpigt och behöver stöd för att må bra och för att inte pusha gränsen bortom kontroll.

Hör gärna av dig, finns här.
Massor av kramar❤️

@Vår2022 Jag förstår det, och fattar väl att det är därifrån det kommer även om det inte är kul att få höra. Det känns så svårt att säga det men har väl inget annat val. Tack för att du skriver, jag uppskattar det jättemycket. Fint att någon lyssnar.

Nu kommer ett superlångt ostrukturerat inlägg med allt jag tänker. Behöver inget svar. Har inte så mycket ångest idag, vilket är ovanligt. Men är bara så jävla ledsen. Tänker på allt jag gjort på fyllan och det äcklar mig, jag äcklar mig själv. Det som är jobbigt just nu är framförallt tanken på alla random killar som jag hållt på med, antingen hånglat med på ett dansgolv eller som jag följt med hem. Fast jag egentligen inte vill det. Bara gjort det för att jag var full och sökt bekräftelse. Får en stämpel som jag inte vill ha. Vill bara ha manlig bekräftelse och det är så lättillgängligt på fyllan. Men det stör mig så mycket att jag gjort allt detta för det kommer aldrig kunna göras ogjort. Kommer alltid behöva bära med mig det.

Och nu. Vet inte vad jag ska göra. Pratade med min mamma som sagt, och det var inte första gången jag tog upp ämnet. Ringde henne för någon månad sen och hulkgrät i min bakisångest. Men hon har typ inte tagit upp det efter det och inte jag heller. Har pratat lite med två av mina kompisar. Sagt att jag får så mycket ångest, att jag ofta mår så dåligt när jag druckit, att jag inte riktigt kan hantera det kanske. Har frågat dem rätt ut om det tycker att jag dricker för mycket när jag dricker, om jag är så odräglig på fyllan som jag känner att jag är. De båda har sagt att jag inte alls är jobbig och att jag inte blir fullare än någon annan. Vet inte om de sagt så för att jag inte ska bli ledsen eller om det varit uppriktigt. Men tror att det varit uppriktigt, har sagt att jag vill att de ska vara helt ärliga och att jag inte kommer ta illa upp om det är så utan jag vill veta för då kan jag göra nåt åt det. Men ändå har de sagt att det är lugnt. Och det är ju typ det som är problemet. Har haft så svårt att ta tag i allt eller typ fatta att det är ett problem för får inget stöd hos någon, alla säger att det är lugnt, att alla blir lite för fulla ibland bara men du har inga problem. Ingen har typ tagit det på allvar och då gör inte jag heller det.

Skrev i min dagbok för nån vecka sen: "ingen ser mig, tror jag testar gränserna just nu för att se hur långt jag kan dra det för att någon till slut ska säga stopp". Har varit ute varje helg och blivit fruktansvärt full med tillhörande minnesluckor senaste typ 6 veckorna, och så mycket/ofta brukar jag inte dricka. Känns som jag gjort det för att se hur långt jag kan ta det typ, pusha gränserna. När kommer någon säga stopp, när kommer jag säga stopp. När kommer någon se mig. Det kanske var så här långt jag kunde ta det.

Vet inte vad jag ska göra istället för att gå ut. Det är det jag brukar göra på helgerna oftast, för jag tycker ju att det är kul. Hatar att sitta hemma, att ha myskväll är det tråkigaste jag vet. Så vad fan ska jag göra då om jag inte kan gå ut och inte heller sitta hemma. Det är min identitet, partyprinsessan som alltid är ute. Det gör det också så svårt. Tänker redan på nästa helg. Har en middag med en kompis inplanerad och kanske en utgång den andra dagen. Och jag drar mig nästan inte ens för att gå ut igen? Vilket får mig att undra hur man är funtad egentligen. Sitter här och gråter men tänker redan när jag ska ut igen. Vill ut för att jag vill träffa en viss kille, vi kommer aldrig ses och gå på en dejt men kan springa på varandra ute. Hur efterblivet är det att jag typ kan tänka mig att riskera allt igen bara för att kanske träffa honom. Jag kanske kan ha en nykter utgång. Men då måste jag bestämma mig för det nu och tänka på det hela veckan för att verkligen inte gå emot det. Kan ha förfesten hemma hos mig, då är det enklare att dricka något annat än alkohol. Eller så skiter jag i att gå ut. Fan vad svårt det är.

Jag kanske måste prata med mina kompisar igen och min familj och säga att jag upplever det som ett problem oavsett vad de tycker och att jag behöver hjälp och stöttning i det trots att det är så jobbigt och jag skäms så mycket. Det kanske är det jag får landa i.

@Roligatjejen ibland kan föräldrar reagera med att bli arga och skälla när ens barn gjort något dumt/farligt. En oro för vad som kan hända när barnet är berusat, våldtagen, rånad😱. Man befarar lätt det värsta.

Skulle du kunna säga att du behöver stöd och hjälp i detta? Att det är svårt att klara ensam?

Kram❤️

Kram @varafrisk- jag var nog också dåligt ikappläst i din tråd. Helsingfors är jättefint, gammaldags och modernt på en gång.
Min mamma var/är en sån som gjorde allt för andra. Min pappa gjorde knappt något för andra.
I vår tid så pratas det väldigt mycket om att vi måste fokusera på oss själva/ och jag håller med till fullo. Däremot har det ju ett fantastiskt värde att stå upp för andra. Men det är väl det där med att ta syrgas till sig själv först- som är grejen.
Kram!

Tror du har massor av egenskaper till den här granen. Och på något oväntat vis tror jag att när man syr segel av sina näst starkaste grejer så blir det urstarkt.
I mitt jobb brukar jag säga att jag än så länge inte stött på något geni men de som brukas kallas genier vet jag- har ofta jobbat hårt, massa timmar, envishet, allt det där. Helt plötsligt kan man åstadkomma sånt som vid snabb besiktning tycks vara genialiskt. Jag är halvbra på plugg, helbra på att kämpa, usel på att tävla, krullar ihop mig som en liten rädd insekt av sånt.
Det har också visat sig att jag är bra på att vara nykter. Men G U D så många timmar jag läst och skrivit här. Min faktametod tror jag.
Du får strosa runt i dig och hitta bra saker. Se framåt. Vänta med bakåt och hur och varför och varför inte. Det finns gott om tid till det senare, ibland blir alla tankar kring varför gör jag si eller så- som snubbeltråd.
Bara; ta ett kliv ÖVER och snart är det morgon igen och då är du inte sugen på ett glas. Repeat.
Jag tror på dig och ditt kraftdjur! 💕

Vad fint att höra att det fortsatt på rätt spår för dig @vår2022 !! Fint att höra att det kan gå bra och att det har gått bra för din dotter också. Pratade med min mamma igår lite grann för hon var tvungen att hjälpa mig med den borttappade telefonen, hon blev såklart arg på mig, med all rätt. Var inte första gången hon var tvungen att hjälpa mig med det heller efter jag varit ute. Försökte säga att hon inte behövde skälla på mig för jag vet redan att det finns ett problem, att jag måste tänka på vad jag dricker när jag är ute är liksom så självklart och det är såklart att jag redan gjort det. Men det enda jag fick var skäll när det enda jag vill ha är en kram och kanske hjälp och guidning i vad jag ska göra. Men men. Kan inte bli sur på henne. Det är mitt problem så det är väl jag som får deala med det själv.

@TappadIgen, tack uppskattar att höra att det kommer bli bättre. För just nu känns det inte så. Haha. Men tack.

@Annabell Gött att du är tillbaka med nya friska krafter! 🤗 Den där gräsanden börjar se allt mer beslutsam ut i sina steg tycker jag.😅 Det är förresten något som jag funderat på när jag tänker tillbaka. Hur viktigt det var att jag bestämde mig otroligt kraftigt för att det fick vara nog en gång för alla. Det var som att jag lade på 100 procent mer beslutsamhet mot alla de andra otaliga försöken tidigare till att inte dricka. Först då gick det att mota bort tankarna på att: Äh, jag slutar en annan gång senare. Eller: nu ska jag bara dricka lite grann. Man behöver helt enkelt vara mer jävla beslutsam än vad som man tror är möjligt.😅 Då lyckades i alla fall jag till slut bli fri från alkoholen. Jag tror verkligen på dig, du kommer fixa det här. ge dig fan på det bara!

Kram

@Se klart Först när du skrev att du skulle på julmarknad utomlands (har för mig att det var så du skrev) var jag helt inne på Tyskland. Det beror på att där jag bor om man åker utomlands på julmarknad då är det Tyskland. Hoppas att du har haft en bra helg! Har varit i Helsingfors för drygt 30 år sedan då jag arbetade som receptionist/sekreterare på ett företag. Vi hade en toppenguide och fick se mycket. Det var inte klokt hur mycket alkohol som företaget bjöd oss på. Hisnande!

Jag tänker att om jag inte hade haft en nykter fredag hade jag kanske inte reagerat så mycket att du frågade mig om jag inte vill bli nykter.

Visst behöver man energi! När jag får råd, tips, frågor så tar jag till mig det och vänder det in och ut. Det finns ett tänkbart svar inom mig på varför jag inte blir nykter inte går ner i vikt. Jag kan inte riktigt förklara men jag tänker att det kan vara så. Känslan finns inom mig. För att välja den väg jag vill gå dvs en nykter väg, en väg fylld av färger och former, en väg fylld av toner och noter samt rörelse behöver jag se framåt, inte tänka så mycket. Den vägen kommer kräva massvis av mig i form av energi, stå upp för mig själv, välja mig själv först…ännu har jag inte valt den vägen mer än små uns av smakprov för jag har valt den enkla vägen som inte kräver så mycket av mig själv nämligen alkoholen.
Min starkaste sida är att stå upp för andra, bry mig om andra, kämpa för andra men den dagen då jag väljer mig själv först ja först då kan förändring komma. Ingen hindrar mig mer än jag själv…..

Kram💗🌟

@vår2022 Har inga problem med att du skrev i min tråd eller vad du skrev. Jag blir glad när du skriver. Så fortsätt gärna💗

Hej,
Nu närmar jag mig båten som ska ta oss hem igen. Jag har tänkt på det jag skrev och hur det landar. Om jag aldrig hade skrivit i din tråd förut så skulle jag inte urryckt mig så, men uppfattar också att vi efter lång tid också här på forumet kan bygga relationer och tillit.
De människor som man har en tillit till- ”vågar” man även utmana, och tänker jag- kan vilja utmanas. Kanske inte. Då var det tokigt. Och kanske ska jag vara enbart försiktig och framförallt inkännande. Det är helt ok med mig.
Hade du varit min vän sedan lång tid tillbaka IRL, då hade jag förhållit mig på ett annat sätt- tänkt att i en värld av empati behövs också energi, för att komma framåt. Men jag är faktiskt inte alls säker, utan bara vad jag tror.
Kram.

@Varafrisk hej igen! Borde inte lagt in mitt inlägg i din tråd. Gjorde det som svar på din kommentar då jag uppfattat det som att du fått kommentarer som inte landat så väl hos dig.

Lägger ut min kommentar i min tråd om hur jag tänker.

Ha det gott🌺

@Annabell Word 🙏🏻 You go girl! Det känns som en ynnest att få följa dig ❤️ Du tar rygg på oss och andra tar sedan rygg på dig, som @Tjej82 tex. Varmt välkommen ska du vara! Som ringar på vattnet sprider sig omtanke och positivt tänk vidare och vidare och vidare.

Jag vill på inget sätt förringa den prestation det är inledningsvis - det är tufft som sjutton att inte falla tillbaka i gamla invanda destruktiva mönster. Men jag har faktiskt glömt hur tufft det var, nu när det snart har gått två år. Jag vet det teoretiskt, men jag kan inte känna det länge. Jag har vet-känslor om det men inte känn-känslor. På samma sätt som när jag var utmattningsdeprimerad faktiskt, jag minns ju hur illa det var teoretiskt men jag kan inte förstå hur jag tänkte alls samtidigt.

Acceptans är det första viktiga steget. Man måste acceptera att man har druckit sig till ett beroende, och samtidigt sluta hoppas och tro att man ska kunna dricka ”normalt”. Och det kan ta tid att komma till den acceptansen, en del gör det aldrig.

Kram 🐘

Tack fina ni! Redan så mycket respons!’ Självklart ska jag starta min egen tråd, visste inte hur 🙈 Nosar runt lite till innan jag vågar tror jag.. Ser fram emot att hänga här med er!

@Varafrisk Är rätt ny i detta forum, typ 5 veckor, och har upptäckt att det på forumet kan bli lite tråkig stämning ibland. Jag har inte varit med om det själv men sett det i andra trådar. Funderat på om jag ska skriva något eller inte men gör det då detta forum är jätteviktigt för mig och att få ta del av varandras erfarenheter och resor. Förstått att det handlar om att vi har olika tänk/uppfattningar7inställningar om alkohol, dricka måttligt, inte dricka alls, börja om mm.

Jag tänker att i detta forum ska man mest lyssna, peppa, komma med råd om man ber om det, bekräfta, berätta om sig själv. Om jag tänker att mina råd är goda och sagda med välvilja kanske den som tar emot det uppfattar det på ett helt annat sätt. Vi vet inte hur någon annan tänker såvida man inte frågar. Att utgå från vad som är bäst för mig innebär inte att det är bäst för någon annan.

I mänskliga interaktioner ingår så klart att vi diskuterar saker/olikheter, har olika ståndpunkter men det är viktigt att ingen blir sårad eller ledsen. Vi känner inte varandra och hur vi fungerar och då gäller det att vara försiktig och ta ansvar i vad man skriver till varandra.

Ville bara säga detta och jag ska själv vara noga med att göra som jag skrivit ovan.

@Annabell Mitt svar till @Tjej82 kom in samtidigt som ditt inlägg. Kanske är det så att ni har en del gemensamt :) Det är ju alltid bra på forumet att det finns så många olika personligheter att man i början kan ta lite rygg på någon som man tycks ha mycket gemensamt med och kanske är det fallet här.

Jag tycker för övrigt att din text är bra och reflekterande. Jag tror själv att det är väldigt viktigt att fundera på dessa saker precis som du gör, för att lyckas. Att titta på vilka styrkor man har som kan hjälpa en att nå sitt mål och fundera på vilka svagheter man har och vad man kan göra åt det och reflektera över huvudtaget hur saker står till. Jag upptäcker ofta också att när jag skriver ner något jag redan tror att jag vet i text så lär jag mig själv mer om hur jag faktiskt ser på det genom att jag tvingar mig själv att förklara för någon annan hur jag tänker och inte bara har det som tankar som virvlar runt i mitt eget huvud.

@Annabell Mitt svar till @Tjej82 kom in samtidigt som ditt inlägg. Kanske är det så att ni har en del gemensamt :) Det är ju alltid bra på forumet att det finns så många olika personligheter att man i början kan ta lite rygg på någon som man tycks ha mycket gemensamt med och kanske är det fallet här.

Jag tycker för övrigt att din text är bra och reflekterande. Jag tror själv att det är väldigt viktigt att fundera på dessa saker precis som du gör, för att lyckas. Att titta på vilka styrkor man har som kan hjälpa en att nå sitt mål och fundera på vilka svagheter man har och vad man kan göra åt det och reflektera över huvudtaget hur saker står till. Jag upptäcker ofta också att när jag skriver ner något jag redan tror att jag vet i text så lär jag mig själv mer om hur jag faktiskt ser på det genom att jag tvingar mig själv att förklara för någon annan hur jag tänker och inte bara har det som tankar som virvlar runt i mitt eget huvud.

Men hej @Tjej82! Jag såg inte ditt inlägg (för jag höll visst på med vääärldens längsta text 😅⬆️). Välkommen hit 🤗! Jag tänker som du - det är NOLL som måste gälla för mig. Jag har kämpat på ett tag och halkat hit och dit, men har enorm hjälp och nytta av att läsa och skriva här i forumet 😊. Ditt inlägg ligger nu i en tråd som jag har startat. Om du vill, så startar du en egen tråd, så följer vi dig och din resa där 😊! Annars får du såklart hänga här i ”min” tråd och skriva om du hellre vill det.

Mycket bra gjort av dig att landa i att vilja ta tag i drickandet och att ha börjat skriva här 💪🏼🌟. Kram!

@Tjej82 Jag tror att många kommer till samma insikt som du, men att det tar olika lång tid. Jag själv tampades med det i många år.

Först tänkte jag att det bästa är om du skapar dig en egen tråd. Under Forum kan du välja en kategori som passar dig. Kanske "Förändra sitt drickande" och undergruppen "Vara alkoholfri" hade passat dig? Du får känna efter lite. Där klickar du sedan på +Skapa nytt diskussionsämne. Jag tänker att tråden kan du sedan använda att skriva om ditt förändringsarbete. Det har hjälpt många, inklusive mig själv att göra det.

Hur man gör i sociala sammanhang när det dricks är väldigt individuellt tror jag så jag kan kanske bara svara för mig själ. Med Covid har det varit mycket färre sociala sammanhang när jag varit mitt i mitt förändringsarbete så jag hade väl nästan inga sådana i början. Men när de väl började dyka upp så hade det flutit på ganska naturligt för mig. Jag har väl upptäckt att för mig var den främsta tjusningen med öl, vin och bubbel effekten. Jag var på julbord för en vecka sedan med jobbet t.ex. och där drack jag alkholfri öl till och det var inga bekymmer med det eller något som var konstigt. Jag får en fråga lite då och då och kanske i början kan man vara lite känslig att säga som det är att man inte dricker för att man mår så mycket bättre av att inte göra det och då kanske man kan ha något att skylla på som att man behöver köra eller något om man mår bättre av det.

Men börja med att starta din egen tråd och läs runt lite i andra. Jag tror inte att @Annabell har något emot att vi lånar hennes tråd något just nu. Kanske har du något gemensamt med just henne? Ofta kan man känna stöd i att läsa om andra människor som vi kan känna igen oss i. Testa gärna också programmet här.

Jag tycker att det är väldigt intressant att läsa alla reflektioner här i forumet. Just nu pågår ett meningsutbyte som började i miss lyckads tråd, som jag hittar massor av användbart i (från flera användare). Jag hör till falangen som helt sonika menar att jag dricker för att jag successivt har passerat gränser och tillslut hamnat i ett beroende som inte går att reglera. Jag dricker för att jag dricker - typ… Jag kan visserligen se många förklarande omständigheter/orsaker som ledde fram till att jag till slut druckit mig förbi lite för många gränser. Men det spelar egentligen ingen roll nu. Att se det komplexa i saker och ting har jag sällan problem med. Men att nu ägna mig åt att kika bakåt, på den - såklart komplexa - orsaksbilden som tog mig hit, är en sämre investering än att försöka identifiera vägen fram. Även om jag tänker att också den, på sätt och vis är enkel - jag slutar göda mitt beroende, dvs jag dricker inte, punkt, så förstår jag ju att det kan finnas en del att vinna på att utgå ifrån att detta är skitsvårt och komplext (en ganska lång tid iaf)

Att tidigt och kontinuerligt identifiera triggers och jobba preventivt tror jag också är viktigt. Men det är, i min mening, skillnad på triggers och orsak. Drickandet orsakas av beroendet. Det är att välja en ide/ösning man vid det här laget de facto VET att man mår dåligt av. Utan beroendet skulle man ju givetvis välja nåt annat - som man inte på förhand vet suger livet ur en och som man alltid ångrar. Så det är beroendet man måste kämpa för att släcka och sen aldrig väcka. Och DÄR - i att parera triggers på vägen framåt - tror jag att det krävs olika strategier för olika personer, beroende på vilka egenskaper, styrkor och svagheter var och en sitter med i utgångsläget.

Nu när jag har ett beroende att deala med, så gäller - i min värld (inte allas!) - att aldrig dricka. Det här med ”att aldrig ta första glaset” och ”du och ingen annan häller alkohol i munnen på dig”, är enkla sanningar. Jag tror att vi alla här - i allra högsta grad de som gjort den här resan (och skriver så här) - fattar och vet att det där - det är det inget enkelt med i början. Men till syvende och sist är det ju faktiskt där det avgörs och ibland är det ju skönt att ”hoppa över” det komplexa tänkandet om alltings svårighet och bara hänga fast i en sådan enkel mening: oavsett vad, så tar du inte glas-helvetet idag. Check på den ✅😀!

För att jag ska fixa det här (i mitt fall) krävs nog en kombo av att göra det enkelt och att göra det så skitsvårt som det faktiskt är. Jag är glad och stolt över de som är mina största styrkor som person, men de flesta av dem är ingenting man vill hänga i granen i den här typen av fight tyvärr… 😅. Jag måste sy ihop nåt av mina näst största styrkor istället 😄💪🏼 - och fokusera en del på att bädda runt mina svagheter. Som jag skrev igår ⬆️: jag har en strävsamhet/slitstarkhet i mig som kan bli andvändbar och jag är ett oerhört pluggo, vilket talar för att faktametoden kan bli ett bra verktyg för mig 😊. Sen måste jag plocka fram och låta min inre and 🦆 frodas, när det gäller att bädda runt svagheterna😌.

Glad andra advent 🕯🕯 och tack till ALLA som skriver här i forumet ❤️. Så himla värdefullt!! 🌟🦆

Hej alla! Helt ny här och blir alldeles varm av att läsa era inlägg. Jag känner igen mig i så mycket och det är otroligt stärkande på något konstigt sätt att veta att fler har det preciiis som jag.

För att sammanfatta anledningen till att jag är här: mitt drickande är problematiskt och jag har testat vita veckor, bara ta ”ett” glas och hitta på anledningar att dricka. Var osäker på om jag ville dra ner på eller sluta helt, men med era inlägg könner jag allt starkare att NOLL är mitt mål. Kommer aldrig funka med att dricka lagom och ibland..

Min stora undran är hur man gör i alla dessa sociala sammanhang där det dricks? Har ni berättat för vänner att ni vill sluta? Stöttar dem? Vi är många, både tjejgäng och familjer som ses regelbundet och det ”hör liksom till” med bubbel, men nu vill jag inte mer. Jag vill heller inte att andra ska sluta för min skull, men blir man inte sugen? Det är ju så härligt med ett glas bubbel, vardagslyx har jag inbillat mig, men ser ju själv när jag skriver hur dumt det är när jag vet hur dåligt man mår efteråt.

Ja, många tankar och oro över det mesta, ber om ursäkt för svammel 🤪B men jag tänker att denna grupp kan bli avgörande för om jag kommer klara detta eller inte.