Senaste kommentarerna i forumet

Det är svårt att förändra just det där att sätta sig själv i första rummet VaraFrisk, samtidigt är det kanske just det som du (och jag) måste göra. Jag lyckas ibland. Men så fort det blir lite stressigt så är jag tillbaka i samma banor igen, inte i drickande, men i att handla på samma sätt. Mer fokuserad på andra, mindre på mig och mitt.
Men jag märker också att en del i det där jag håller på med i min omtanke varken gagnar mig eller mina nära och kära. Ibland mår alla till och med bättre av att jag ändrar mig. Så ja VaraFrisk gör som din man, träna först. Dina planer först. Det funkar. Kanske får du samma insikt som jag. Det är inte så stort. Det går och det är en signal om att du är viktig.

@Rehacer Härligt! Vilket bra nytt ledord, var dag är full av möjligheter, det ska jag ta till mig. Du var verkligen handlingskraftig💪. Och morgondagen är ännu en dag full av möjligheter💕

Det första jag gjorde imorse när klockan ringde tidigt var att hälla ut vinet som fanns hemma. Prosecco’n jag hade skrev jag ett grattiskort till och hängde runt flaskhalsen, gick direkt ut med den i bilen och planerade sen att åka förbi en vän och lämna den (han fyller år idag). Kändes handlingskraftigt så där direkt på morgonen. Nu är det nya tag, ny måndag.
”Var dag är full av löjligheter” har länge varit ett kul ledord, men måste nog snart byta ut det mot ”möjligheter”!
Dagen har varit bra. Mycket på jobbet, men det gjorde att dagen gick fort. Inget sug alls idag!
Jag läser mycket här i olika trådar och Ni hjälper mig verkligen! Tacksam! 🧡

@Varafrisk Jag tänker rent spontant att du ska sjukskriva dig. Att du ska sova massor, vila och bara pyssla om dig själv. Du hade verkligen behövt en lång tid utan krav, utan att vara presterande och utan att dricka alkohol.
Ska vi sjukskriva oss tillsammans? Ta långa skogspromenader, dricka te och ventilera allt, vända ut & in på livet - spriten - kraven och diskutera möjligheten att förändra våra liv?
Tror många, inkl mig själv, hade behövt pausa livet lite och komma ifatt. Å jag är helt säker på att du oxå hade behövt det.
Plus en stor kram med lugnande ord om att allt kommer ordna sig, allt kommer bli bra!
Stor kram 🤗

Tack snälla @Sisyfos för ditt inlägg! Jo, men visst är det väl så att jag sällar mig också till HSP:arna. Det kan vara till gagn i mitt arbete med att känna av, känna in men det kan även bli för mycket. Just nu tror jag att det är lite för mycket. Även om jag inte har ett barn med autism, intellektuell funktionsnedsättning mm så är det många faktorer som stämmer överens. Jag tar inte med mig jobbet hem...men när jag träffar föräldrar så kan jag känna igen mig i så mycket att jag är på gränsen att ha svårt att hålla det ifrån mig. Har inte känt det så starkt tidigare men jag gör det nu. Kanske är det ett tecken på att jag behöver vila. Fast så tittar jag i kalendern och ser att det finns inte möjlighet att vila för arbetskalendern är så fullbokad vilket den oftast här vid den här tidpunkten på året. Så jag får vänta till jul.

Jag skulle göra som min man gör...träna först...och sen...finns det kvällsmat, är det handlat? Se till att jag får mina behov tillgodosedda. Det betyder inte att han inte bryr sig men han bryr sig om sin hälsa...gör inte som jag...tvärtom.

När jag ser hur länge jag har skrivit här på forumet utan att bli nykter så känns det väldigt dumt...kan verkligen förstå att människor slutar skriva. Har ju alltid tyckt att man ska kunna skriva vilket jag fortfarande tycker fast hur har det gått för mig?? Det är inte offerkofta på utan mer ett konstaterande.

Nu när jag skriver så rinner tårarna hela tiden...känns som om jag vet varken ut eller in...för egentligen är nog min största önskan att få vila....men är det så illa? Jag kan väl inte bara tillåta mig vila när det är jättemycket på jobbet, när det är första advent till helgen.

Ska i alla fall gå och ta mig ett bad nu....Kram:)

@vår2022 Tack! Ja, snart tre månader. Ser fram emot det, sen kanske jag kan sluta räkna o tänka "många"/länge"
🤗 Kram

@Illaute Hej! Har läst lite på dina sidor, du har ju kommit riktigt långt i det a-fria livet! Önskar dig all lycka den här gången, det kommer att gå fint. 👍
Själv är jag här för första o förhoppningsvis enda gången! Min hälsa säger att jag är tvungen att vara a-fri! Sen är det rätt skönt också, har druckit alldeles för mycket o för länge för att det ska vara bra för mig!
Kram 🤗

@majsan_nu Grattis till 84 dagar🎉. Snart 3 månader, superbra jobbat! Ja, det är jobbigt att vänta på svar, man får försöka lägga dessa tankar åt sidan på paus och spara energi😁.
Ha det gott🌺

@majsan_nu hej! Har också varit på röntgen ( mammografi) och det är så jobbat att man måste vänta på provsvar, i mitt fall 3 veckor. Jag vill veta nuuu. Hoppas på bra svar för oss båda.
Stort grattis till dina 84 dagar. Grymt! Jag själv är på dag 8. Tycker ändå mig se lite ljusglimtar i tunneln. Dagarna blir lättare och lättare. Speciellt idag med sol och frost ute. Vackert!
Ha en fin måndag!

Idag har jag varit på en röntgen jag oroat mig mycket för, gick ju bra men svarat på den dröjer förstås. Annars traskar mitt a-fria liv på, har kommit ganska långt om jag räknar dagar, 84 är det nog... så nu blir det väl att räkna veckor eller bara tänka att det är "många"!
Många här på forumet är så aktiva o nya kommer till... Själv har jag inte så mycket att skriva men läser o tycker ni är så bra o kämpar på så fint... Kram 🤗

Hej Adde! Som du vet hittade jag hit som anhörig och medberoende. När jag efter några år fick ordning på/makt över mina medberoendebeteenden började jag se hur jag använde mat som flykt, vila och tröst i alla möjliga och omöjliga situationer. Jag började läsa på och lära mig om socker- och matmissbruk och jag började ’se’ mig själv. Sockret hade jag egentligen lämnat långt tidigare i och med att jag länge haft ett starkt hälsofokus.
Småningom kom jag till dagen då jag sade tack-och-adjö till min stora drog och tröst; mackor som i sig var helt hälsosamma. Men jag överåt och i helt fel situationer, t.ex i stället för att börja laga middag. Jag lämnade samtidigt allt annat med mjöl och snabba kolhydrater (pastas, ris, potatis) och fick oväntade och stora hälsovinster. Nu lever jag ’abstinent’ som det heter bland socker- och matmissbrukare - dvs enligt personlig matplan utan snabba kolhydrater och andra triggers. Det har krävt envishet och uthållighet att klargöra vad jag fixar - men så värt. Jag hade från början enorm nytta av vad jag lärt mig här, inte minst av dig och inte minst HALT. Tack, tack🙏
Det som hjälper mig att hållas på banan är tolvstegsmöten; jag går på möten i AA, FAA, OA och Alanon. Tack zoom för alla möjligheter!
Så tacksam för allt jag fått lära mig och allt jag får i gemenskapen! Jag har fått långt mer än jag nånsin kunde föreställa mig. Lev väl 🌿/ mt

Jag har ju tidigare jämfört min alkoholism med min diabetes och det poppar upp i olika sammanhang.
Jag träffade nyligen en yngre person som har diabetes 1 och har en insulinpump som sköter behandlingen. Vi kom att prata om kostbehandling för att minska på insulinintaget och för att få bättre värden men si det gick inte !
"Jag vill leva och inte bara överleva" !!!

Och ja ! Jag kan köpa det resonemanget men det ena utsluter inte det andra !! Personen i fråga skjuter bestämt bort argumentet att livet kortas med ett antal år om inte levnadssättet ändras.
Människor av idag tror mera på mediciner än på att ändra sin livsstil med enkla medel och att ha en sjukdomsinsikt är förvånansvärt dåligt med.

De allra flesta alkoholister, ja jag hade det med !!, har inte tillstymmelse till sjukdomsinsikt och det ska rätt mycket till för att få den insikten. För mig blev det uppenbart redan de första dagarna på behandlingen när jag insåg att jag följde exakt samma schema som mina behandlingskompisar följde fast vi kom från vitt skilda delar av samhälle och familj. Det var en otroligt skön känsla att känna sig "normal" och att jag inte var ensam om mina vrickade grejer. Jag ser nu på forumet att det är fler som ser med andra ögon när de varit nyktra en tid och att de upptäcker alkoholister i olika sammahang, deras radar har gått på ! Många av dessa "nyupptäckta" alkisar är inte själva medvetna än men blir det förhoppningsvis rätt snart. Jag kommer ju ihåg att vissa tittade på mig med en speciell blick som jag inte förstod då men som jag fattar idag. Dessa personer gillade jag inte för de kom för nära mig och min hemlighet.

Jag har själv provat pillersvängen långt innan jag var på behandling och det funkade naturligtvis inte ! Ett piller kan inte göra mig frisk ! Antabus, som är ett tvångsmedel, och Campral, som ska ta bort suget, var de sorter jag testade och det var totalt meningslöst. För min diabetes tar jag standardmedicinen Metformin och den hjälper iaf rent synligt när jag kollar mitt blodsocker.....MEN....den stora skillnaden får jag när jag äter LCHF ! Det lilla problemet här är att jag gör som när jag drack : Jag tar återfall !! Båda sjukdomarna är dödliga så jag borde ju kunna hantera diabetesen så som jag har hanterat alkoholen men det största hindret är ju att jag måste få i mig föda.... Så jag är ju tillbaka på det grundläggande : Livsstilsförändring !

Jag gillar att laga mat och det finns mängder med fina LCHF-recept att frossa i men så är det där med att lära gamla hundar att sitta.... Jag har väl aldrig varit speciellt förtjust i potatis men nu kan jag helt plötsligt få jordens sug efter en bakpotatis eller potatismos och isterband !! Precis lika sjukt som när jag kunde dricka likör bara för att få i mig fyllan... (Gränsen gick vid ägglikör....så vidrigt !!)

För övrigt ser jag att antalet företagare som söker hjälp för sina medarbetare har ökat betydligt vad gäller alkoholrelaterade problem. Trist men väntat. Att jobba hemma gör ju att kollen släpper och det är lätt att hinka i sig utan att nån bryr sig. För egen del så hade jag supit mig till döds om jag öht levt fram till pensionen.
Ta hand om er !

Hej Lucy,
Tack för ditt ärliga inlägg. Du vill ha förändring i livet låter det som. Och det är viktigaste förutsättningen för att lyckas tror jag. Jag har tidigare haft problem med hetsigt humör, men upplever att jag är mycket lugnare nu. För mig är nyckeln min fysiska hälsa, om kroppen mår bra kan jag hantera mina känslor. Så för mig är ingen alkohol, äta nyttigt, sova tillräckligt och promenera mycket som gäller. Du verkar inte dricka dagligen. Men har du testat en längre nykter period? Jag upplever att det verkligen gör skillnad för den mentala balansen att inte tillföra onödiga gifter. Kan vara värt att testa kanske? Och angående att reta upp sig och bli arg i onödan, ibland tror jag vårt psyke ställer till med små scener för att vi ska få anledning att trösta oss själva med ett glas eller vad vi är beroende av. Min hemsnickrade teori, men jag såg det tydligt hos mig själv när jag slutade snusa. Lycka till med att hitta balans, tillvaron behöver inte vara ett krig...

Det är inte så lätt tror jag med de förutsättningar du har, men det känns som du har börjat reflektera mer över den situation du är i och varför du dricker. Alkoholdjävulen i all ära, men i vissa fall härinne så börjar det väldigt tydligt med medicinering. Och du har ett tufft jobb med andras känslor tätt inpå. Och tufft hemma med samma sak. Kan du få stöd från jobbet att hantera jobbet utan att dränera dig på energi? Nu tror jag till viss del att du kan det. Du är erfaren, men det vi skriver om att när man slutar med alkohol så blir känslorna tydligare och är man en person som lätt tar in andras känslor så blir det jobbigare. Nu vet jag inte hur du är, men jag gissar att det finns lite sånt hos dig. Å då lyssnar man inte alltid så mycket på sig själv. Risken finns att man kommer långt ner i hierarkin. Och det i sig, när man inte tar hand om sina egna behov, bara en känsla av att man inte gör det man borde på det planet heller, det gissar jag gör något med oss som håller på så. För jag sällar mig dit, till HSP:arna, till de som läser av andras måenden och känslor, till de som ser till att alla andra har det bra först, till de som går med blomma till tidigare kollega och dräneras på ork, de som borde tråna, borde göra saker, borde börja på kurs, borde, borde, borde…
Det är en konst tror jag att leva med sig själv och sina mönster. Så ja, det är bra att börja där. Kramar!

Godmorgon 🙏🏼 Grattis @miss lyckad på födelsedagen och dina 6 år utan A🙏🏼 Och tack för ditt inlägg det du skriver får mig att känna att ett liv utan Alkohol för mig är det jag vill leva! Detta ältande och ångest för att man dricker för mycket på helgen tar så mycket energi! Det är inte värt det mår ju så mycket bättre utan så varför varför är det så svårt att stå emot när helgen kommer och middagen ska intas? 😔 tack alla kloka och fina människor här inne för era fina och kloka inlägg som peppar och inspirerar🙏🏼

@Se klart Ja faktiskt spännande också, att göra något nytt värdefullt i sitt liv och inte tröska på i gamla destruktiva spår😁
Ha en fin måndag🤗

Hej

Jag sitter och läser inlägg och jag kan inte relatera till det jag läser, inte till de dagliga situationer ni beskriver. Allt är "bra" i mitt liv. Men jag insisterar ändå på att förstöra allt omkring mig.

När jag har kontakt med andra människor (i typ livsmedelsbutiker, när jag kör, o s v), blir jag så arg och negativ att jag inte kan tygla mig själv. Jag skriker på folk när jag logiskt sett vet att de inte har gjort något fel. Jag har inget som helst tålamod - inte för barn, inte för de äldre, inte för någon (förutom min familj). De har jag ändlöst tålamod med, trots att jag förmodligen inte borde ha det. När jag ser mig själv utifrån kan jag höra en röst som säger "Sluta! Sluta!" men jag kan inte. Jag känner bara hat, rädsla och ont med varje andetag. Jag har redan varit hos psyk (6 år) och fått alla möjliga tabletter (hjälpte inte!) och dessutom ECT.

Nu när jag har kommit upp i åldern har jag börjat förstå att jag förmodligen har haft ett odiagnoserat inlärningsproblem bl. a. Jag har haft minnesproblem sen jag var 2 år, och förmodligen har haft något problem med leptin, då jag har svårt att äta eller dricka mig mätt (också sen jag var 2 år). Det är som att kroppen inte reagerar på någonting.

Jag har börjat acceptera mitt "läge", men nu har jag också börjat inse att jag inte vill vara rasande hela tiden. Jag vill gå ner i vikt, jag vill uppskatta min man som han förtjänar. Jag vill inte måste dricka för att kunna göra mina sysslor eller för att vara med andra människor.

Allt det här låter löjligt när jag läser det. Men jag håller på att döda mig själv med alkohol. Jag har kartlagt mitt drickande (mer eller mindre) sen 2020, och det är inte bra; men hittills i år har jag haft flera nykter dagar än jag hade förra året, 80 (kontra 35).

Jag har möjligheten att nå över 100 i år. Det är mitt mål. Jag behöver sluta hata mig själv. Hur gör jag det?

Jag känner mig extremt rå när jag sparar det här.

Tufft och jobbigt är det @vår2022 men nödvändigt. Och faktiskt ganska spännande. Vilket iaf inte jag kunde säga om mitt sista år som vindrickare. Man får leta i skrymslena efter sig själv. Hur låter mitt längt? Kram 🥰

@Förstört allt
Hej. Hur går det för dig?
🌺

Snart dax att släcka lampan…å en ny vecka är i antågande. Ledig på onsdag så skönt. Mycket att göra på jobbet. Möter flera mammor där våld har funnits med tidigare i deras liv. Barn utsatta för övergrepp. Reflekterar knappt över hur trött jag blir av att ständigt ge av mig själv på jobbet och privat. Och det blir då sannerligen inte bättre av att dricka alkohol av gammal vana när tröttheten hela tiden finns där som en skugga. Så oerhört trött på denna vana som gör att tröttheten tar över mer i mitt liv och den fullkomligt stela kropp. Och vad den gör mer är jag fantastiskt bra på att förtränga …helt otroligt! Läste i ..tror det var @Rehacers tråd eller kanske @Ase där @Andrahalvlek skrev ”första glaset bestämmer du sedan bestämmer alkoholen ” precis så är det!! @Se klart skrev i @Rehacers tråd (tror jag) angående de här frågorna…vad behöver jag…Self compassion…något som jag verkligen behöver fokusera på men är stjärna på att glömma av.
På något vis känns det väl som om det vore dax att fokusera inåt än utåt….det blir så sörjigt, tjatigt….och bara vara på samma plats i det där hjulet som bara går runt och runt.

Kram🍁🍁

@TappadIgen tack för grattis!💖
Jag mår otroligt mycket bättre än vad jag gjorde för tre månader sedan.
Gråt, skam och andra kännslor är som du skriver saker som ska vridas och vändas på för att kunna gå vidare. Efter varje dipp blir jag lite starkare.

@Rehacer tack för grattis!💖

Lite sent men grattis till 90 dagar @Ase Det är ju lite svårt på ett forum endast baserat på text att avgöra men det känns som att du ändå mår betydligt bättre nu än du gjorde för tre månader sen och det känns som att det går framåt för dig och att du funderar och vänder och vrider på saker. Det känns positivt :)

@Rehacer och @Se Klart Intressant ämne om att vara snäll mot sig själv och vad har jag för behov? I mitt fall har jag börjat inse att jag tillgodosett andras behov sedan mitt anpassat efter deras. Jag har många gånger haft svårt att svara på frågan ”vad vill du?” För jag har haft svårt att få tag på vad just jag vill, eller ibland vet jag vad jag vill men anpassar mig ändå efter andra typ ”spelar ingen roll för mig”. Detta är ett inlärt beteende sedan barnsben då jag haft den rollen som anpassar sig, främst efter en nära anhörig. Det har medverkat till att jag beter mig så även i andra relationer. Tack vare nykterheten kan jag på bättre sätt närma mig mina egna behov och utforska dem. Tufft och jobbigt men nödvändigt för ett helare liv.
Trevlig söndag🌺

@Rehacer och @Se Klart Intressant ämne om att vara snäll mot sig själv och vad har jag för behov? I mitt fall har jag börjat inse att jag tillgodosett andras behov sedan mitt anpassat efter deras. Jag har många gånger haft svårt att svara på frågan ”vad vill du?” För jag har haft svårt att få tag på vad just jag vill, eller ibland vet jag vad jag vill men anpassar mig ändå efter andra typ ”spelar ingen roll för mig”. Detta är ett inlärt beteende sedan barnsben då jag haft den rollen som anpassar sig, främst efter en nära anhörig. Det har medverkat till att jag beter mig så även i andra relationer. Tack vare nykterheten kan jag på bättre sätt närma mig mina egna behov och utforska dem. Tufft och jobbigt men nödvändigt för ett helare liv.
Trevlig söndag🌺