Senaste kommentarerna i forumet

Morgon dag 3. Huvudet värker och tröttheten är enorm. Vet inte om det är enbart p.g.a. alkoholen eller även biverkning av att jag tog min första tablett igår. Det spelar egentligen inte så stor roll. Det är som det är. Har skrapat ihop en del övertid och lyckats få arbetsplatsen att tillåta ett par fria morgontimmar. Tänkt gå och ta ett dopp. Dyka i det kalla vattnet känns så rogivande. Nu regnar det och jag känner mig låg. Huvudet som ett dunkande "nästan tomt getingbo". En massa luft och så ett par envist surrande getingar som vilset flyger huller om buller. Röriga tankar. Som jag skrev ovan till WildaMatilda så har jag blivit delgiven gåvan av insikt i att jag aldrig tagit mig själv på allvar, mig själv först i det som är viktigt. Satt mig själv i 1a rummet har jag gjort vid en massa tillfällen då jag valt alkoholen framför allt och alla men inte i övrigt. Nu när jag har lite tid enbart för mig så har jag inte kunnat bestämma mig om jag vill ha te eller kaffe. Segrande logiskt argument blev att koffeinet kanske hjälper mot huvudvärken. I det finns ingen känsla. Jag vet inte vad jag är sugen på utan tar det jag logiskt tror att jag behöver. Kanske har det delvis varit så med alkoholen också? Känslorna ligger begravda så långt där nere att jag ger ett logiskt gensvar på någon svag impuls/önskan som defekt lyckats kravla sig över till medvetandet. Ex en orätt jag inte vetat hur jag ska hantera - gensvar: drick så känner du mindre, drick så kan du känna att du är bra! Eller: jag är stressad och (omedvetet) hungrig - drick så blir du pigg, mätt och avslappnad. Då jag har hållit på såhär i drygt 10 år (med med åren ökande alkoholintag) måste det undanryckta vara mycket. En stor svartglödande hårt packad boll av känslor där nere i magen. Den skrämmer mig. Nästan så jag vill googla ´Kan man dö av känslor´*S*. Jag tror inte någon har gjort det dock. Samtidigt infinner sig en nyfikenhet. Vad är det för känslor där nere? Vem är jag? Jag vill tro att i och med att orken sakta kommer öka och hjärnan klarna bollen där nere kan släppa ifrån sig en del i taget att få ses över och tas om hand. (Vem blir jag då?). Den nyfikenheten ger mig, i alla fall i skrivande stund, viljan till att vara nykter även idag. Försöka minnas att jag är viktig och jag vill veta och upptäcka mer av mig och just därav ska jag inte dricka idag.

@WildaMatilda Tack för styrkekramen, den behövs idag. Känns fint att läsa det du skriver om insikter, klarheter. Att de kommer utan alkoholen. Kanske inte på en gång men successivt. Det ger mig hopp. De insikter och "egobooster" jag fått ut av alkoholen är ju för visso insikter och kickar men varken sanna eller långvariga. Jag läste i en tråd, vilket jag tycker är så fint, att man ger sig ett nytt löfte varje dag om att vara nykter. Jag tänkte på det löftet i morse och insåg att jag kan inte det. Inte för innehållet i sig utan för att jag nästan aldrig har tagit mig själv på allvar, alltid andra först. En insikt helt enkelt. En sann sådan utan alkohol. Den svider. Ska passa på att reda i tankarna/skriva av mig lite här nedan innan jag beger mig till arbetet.

@Kennie Du har nog rätt, utbrotten som berättigar handlingen. Tack för den insikten.

Tråkigt att höra om lägenheten VaraFrisk, men det bästa du kan göra är att släppa det och gå vidare. Det är en situation du inte kan påverka alls. Jag förstår att det gör ont som sjutton och att du kanske oroar dig 10-20 år framåt i tiden (om du är det minsta lik mig på den punkten) men tvinga dig själv att tänka på annat. Lite sinnesrobönen. Man måste hejda sig själv från den typen av tankar som fladdrar iväg.
Ett sätt att praktiskt göra det är att känna efter i kroppen. Andning, fötter etc.
Vi går alla igång på lite olika saker tror jag och man måste kanske acceptera både sig själv och andras val. Den här kvinnan hade möten 90 dagar i rad och för henne var det säkert en viktig händelse att fira och berömmas för, men om du tänker efter så är det väl inte nåt du strävar efter? Du har ju andra mål. Jag tänker att hennes mål påverkar inte dig. Ibland när jag är härinne skulle jag ju önska att jag kunde leverera lite siffror, 100 dagar, 1 år eller nåt, men då får man fråga sig själv varför det vore viktigt. Roligt tror jag och det ser så snyggt ut med 500 dagar eller nåt annat, men i övrigt skulle det kanske inte betyda så mycket för mig. Och om jag kanske till och med skulle tycka att det var lite jobbigt eftersom alla andra inte är där.
Och nej, det finns inga genvägar till nykterhet. Jag blir också gruvligt otålig. Du kanske ska skaffa en sån där app där man registrerar både nyktra och andra dagar. Då kommer du upp i 150 förr eller senare och kanske får den där ”nu jävlar” känslan som man pratar om. Här förresten lyssnat på en föreläsning om hjärnan där man förklarade varför man återgår till de gamla hjulspåren vid förändringar. Det kräver mindre energi. En förändring i taget tills den var intränad rekommenderades. Små små förändringar som höjer vår dopaminhalt rekommenderas. Nu får du dina kickar och höjning av dopamin och endorfin av alkohol. Du behöver få loss de här substanserna på annat sätt.
Du är bra som du är och gör så gott du kan VaraFrisk! Jag är säker på att du lyckas.

Grattis! blev så glad av din kommentar, inspirerar mig. Kram!

Hej, jag springer varje dag! Mycket bra medicin! Heja dig, kram.

@Kungslilja Så stark du var för att du inte lät dina tankar på alkoholen lura dej idag!
Det är svårt och jobbigt att stå emot!
Hoppas medicinen kommer att göra det enklare.
Hoppas också att du fortsätter skriva av dej här och tillåt dej själv vara stolt för varje gång du märker att du inte ”tog det där glaset.” som du trodde du verkligen behövde för att dämpa den eller den känslan. Att hålla sig distraherad med något kanske hjälper litegrann.
Det där med att förstå sig på sig själv är också något jag funderar på. Insikten (eller det att jag kanske nu först börjar erkänna för mig själv) att jag har ett problem med a har också gett andra insikter, om mej själv och om mina relationer. Eller kanske inte insikter utan mera insikter i att det finns frågetecken. Kanske saker och ting inte är så som jag tidigare trott. Det är mycket som pågår i hjärnan, nästan för olidligt vissa stunder men jag tror att om jag kan undvika a så kommer saker och ting snart bli klarare i mina tankar.
Kämpa på nu och många styrkekramar från mej!

Det blev ingen lägenhet för dottern😢😢
Jag blir skogstokig och förtvivlad😩

I måndags handlade TV-programmet "Fråga doktorn" om alkohol och beroende. De sa att det kommit en ny studie som bekräftar sambandet mellan cancer och även små mängder alkohol. Det ska jag ha i åtanke, faktanörd som jag är. Hoppas att det kan bli ytterligare en motivationsfaktor till att dricka mindre.

Men vilken seger! Jättebra gjort! Och vad skönt med hjälp av Naltrexon också. Visst kommer fler strider, men nu vet du att de inte varar så länge och hur skönt det känns att ha stått emot. Jag har en känsla av att beroendet liksom skapar de där dramautbrotten för att man ska tycka att man har anledning att dricka. När man ser det så är det lättare att lugna ner sig tycker jag.

Hoppas att du når ditt mål och kanske till och med gör det till ett delmål =) Oavsett vad önskar jag dig framgång och ser fram emot, vi ligger ju princip i startgroparna både du och jag, att vi får chans att samla fler dagar.

Lycka till! Jag tänker lite som dig, man får sina tankeställare.

@Varafrisk tror inte du ska känna så med AA möten. Enda kravet som jag förstår är att ha en vilja att bli nykter.
Prova igen!💖

@Varafrisk alla gör vi vår egen resa mot förändrat drickande.

Jag mår mycket bättre mentalt nu jämfört med för en månad sedan. Men jag har den första veckan utan alkohol i färskt minne. Vill aldrig må så igen! Så jag tror faktiskt att det har varit mycket rädsla som har hjälpt mig denna gången.
Kram 💖

@Qwer1 Jag hejar på dig! En dag i taget blir så småningom många... Alla knep är tillåtna 👍

Idag är det min tredje dag. Jag har hittat ett sätt att få dopamin det är att springa!

Så har dag 2 nästan passerat. Har riktigt längtat efter att få sätta mig ner både för mer läsning i alla andra trådar samt att själv få skriva.
Hade tur och fick ett snabbt besök på vårdcentralen, en sådan där videotid. Har fått Naltrexon utskrivet. Förstod inte helt hur det fungerar mer än att det ska minska suget. Just nu kanske jag inte behöver förstå mer än just det.
Jag tror som @TappadIgen klokt påpekade att skrivandet är viktigt för att sätta ord på saker och förstå sig själv. Förstå mig själv.... Jag förstår att det finns mycket jag inte förstår om mig själv också saker som jag förstår men inte velat ta till mig. Jag var exempelvis väldigt säker på min sak när jag skrev att dag 1 och 2 skulle vara lätta. Så fel. Den här kvällen är rent ut sagt skitjobbig! Skyndat från arbete till hemmet för att koppla upp mig till en utbildning. Bara få uppkopplingen mm att fungera gjorde att suget kom. Om jag haft kvar biben hade jag lätt hällt upp, säkert med åtanke om bara ett glas, vilket sedan hade blivit två, tre..... Istället fyllde jag upp en karaff med vatten. Läst i olika trådar att det är viktigt att dricka mycket vatten. Att inte ha druckit någon alkohol under kursen trots suget gjorde mig lite morsk. Faran över! Följde med dottern på hennes träning. Märkte att jag satt och räknade minuter. Tills vad? Tills jag fick dricka vin såklart. Med vetskap om att inget vin fanns hemma sammanslaget med en trött och grinig dotter dalade humöret. Hennes tjurighet och val av att inte ha studerat inför morgondagens matteprov fick mig vid hemkomst att fullkomligt explodera. Om jag bara haft vinet att stilla mig med! Gick så långt att jag lämnade hemmet för några minuter. Stor utanför porten i valet och kvalet om att gå till någon kvarterskrog, bara ett, ett litet glas. Den inre förhandlingen: "jag kommer må bättre och bli en trevligare förälder då" - "nej det blir du inte, för det blir nog inte bara ett glas och dessutom så ett glas är mer än inget". "men jag står INTE UT! bara ett glas, det gör väl ingenting" - "då kan du inte skriva att du klarat 2 dagar..." "men jag kan ju bara ta det i munnen, känna smaken och sedan sakta låta det åka tillbaka i glaset, då har jag ju ändå inte druckit!" Mitt i den där inre totalt snurriga dialogen förstod jag hur maktlös jag är. Vilket gjorde mig ännu argare. Jag ville känna att jag äger kontroll över alkoholen (jag kan stanna vid ett glas för att jag vill det) men inser att, även om det bara blir ett glas så är det ändå precis tvärt om. Så jag gick hem igen, satte mig ner och förhörde dottern på matten. Nu sitter jag otroligt stolt men samtidigt med facit i hand om hur kommande dagar, veckor och månader kommer att se ut så är jag rädd. Jag hoppas att tabletterna jag fått utskrivet kommer att vara en stöttande del i vägen framåt. Jag längtar tills den dagen kommer då jag inte står utanför porten i valet och kvalet, där alkoholen inte är det första som dyker upp i mina tankar för att döva stress, konflikter eller annat obehagligt. Fy vad jag längtar dit!

Hej,
Jag tycker du verkar landad i var du är- här. Bra. Jag har själv inte testat programmet men många tycker att det är jättebra, tänkte att det kan vara en start, och insikter. Mitt bästa tips är forumet, läsa och skriva här. Och att ta en dag i taget. Kram!

God kväll:)

Det blev jobb idag! Kände att jag ville inte sjukskriva mig. Hade några besök inbokade bla ett nybesök och det trasslar till det så om någon är sjuk eller det blir avbokat. Hur som helst tog sovmorgon och det blev ändå en bra dag på jobbet. Imorgon är hela dagen inbokad men bokade om några besök på fredag så då har jag tagit flexledigt. Det känns skönt! Min CPAP var helt kolsvart i lördagskväll när jag skulle sätta på den därför var jag tvungen att ta kontakt med sömnmedicin. Och det kan ta sin tid innan man får prata med någon...men nu har jag den turen att min sköterska ska ringa på fredag.

Var på mammografi i måndags. Eftersom jag har 50% förhöjd risk att drabbas av bröstcancer går jag på årliga kontroller samt träffar min bröstläkare en gång om året. Han skickar remiss till mammografi men jag blir även kallad från ett annat system och dessa två kan inte synkas. Så när jag var där i måndags, det var inte utifrån remissen. Ikväll fick jag ett meddelande från Unilabs i Kivra vilket jag aldrig någonsin tidigare har fått utan det brukar komma från bröstmottagningen. Jag blev SÅ himla rädd och tänkte att nu har man sett något och måste ta nya bilder....fast jag hinner ju tänka så mycket mer. MEN....det fanns inga tecken på bröstcancer...och den lättnaden är underbar!!

Min dotter kan få hyreskontrakt på lägenheten hon tittade på igår man måste dock ta kreditupplysningar. Nu håller vi tummarna för att hon ska kunna få lägenheten trots betalningsanmärkningar men att min man och jag går in som borgenärer. Så himla nervöst! Det skulle vara en så fantastisk lycka om hon kunde få denna lägenhet!

Ja..så är det då mitt alkoholberoende...och det känns som om vad ska jag skriva om...för det blir ju lite tjatigt med en person som inte går vidare. Tycker att det ska bli skönt att vara ledig på fredag för att inte ha något inplanerat..vila hjärnan..rensa den...för att se kan jag komma vidare. Hur kommer jag vidare?? Och det bästa är nog som @Se klart skriver..en dag i taget...men ibland vill jag ta 150 dagar i taget då jag är nykter...men det finns inga genvägar till nykterhet..så är det.

Har varit uppkopplat till ett AA-online-möte. Anledningen till att det inte blivit fler beror inte på att jag inte vill. Men när jag var med på det mötet så var det en kvinna som har det varit med på 90 AA-möten 90 dagar i rad..jag vet inte om det var en vadslagning...men det gjorde mig lite stressad. Jag förstår att det är jättebra att jobba jättemycket med sin nykterhet...men när det blir för mycket uppmuntran till att läsa, massa möten på AA....då blir det för mycket och det blir kravfyllt och jag backar.

Hur som helst nu så ska jag i alla fall tappa upp ett bad och därefter ska vi äta pulled chicken:)

Kram:)

@Se klart Tack, jag ska testa det. Kanske har jag fel men känner att jag behöver börja med att försöka landa i att jag är här. Kanske har jag fel?

@TappadIgen Tack så jättemycket för ditt svar. Det ligger nog väldigt mycket i det du skrev, att det är viktigt att sätta ord på saker, det leder till insikter. Jag ska fortsätta att läsa runt här och med arbetet att "definiera mig".

God kväll @Ase!

Har inte heller hört det citatet som @Se klart skrev. Så kul!

Du är ju så himla klok! Jag är också klok men har nog inte riktigt kommit upp till din nivå ännu...hihi...är glad för din skull och blir imponerad:)

Har endast varit med på ett AA-möte-online. Då, när jag var med så var det en kvinna som ...nu kommer jag inte riktigt ihåg...kanske slog vad...eller kanske inte...men hon hade varit med på AA-möte 90 dagar i följd! Vilket gjorde mig lite stressad! Jag tänker att bryta en vana/ett alkoholberoende ...jag skulle vara glad om jag kunde fixa en, två dagar i veckan för att sedan kanske kunna utöka det hela. Tänker att sponsor verkar jättebra men som du säger det tar tid ...och det kan avskräcka mig så här inledningsvis. Du har ju barn hemma vilket jag inte har...så jag har mer tid.

Tycker du att du mår bättre mentalt?

Varm kram till dig:)

Kram:)

@Se klart Små bitar - det är väl så man äter en elefant? Det var jätte roligt och så sant!😂. Har aldrig hört det förut.
Tack för pepp💖
Kram

Hej @ase
Vad bra du jobbar på, klokt och målmedvetet. Ibland tror jag detta med en dag i taget är helt avgörande- eller för vissa av oss iallafall. Då håller man tankarna på plats och tyglar allt kring ”men hur blir det på nyårsafton” det kan ju få den vettigaste att misströsta. Så småningom kommer nyårsafton och så klarar man (rentav njuter!) av den dagen också.
Små bitar- det är väl så man äter en elefant? Kram!

@Charlie70 ja, det är nog så att jag behöver bli bättre på att lyssna på signaler från kroppen. Nykterheten måste få komma först.

Det är något helt nytt för mig att sätta mig själv först. Men just nu behöver jag det för att klara det här.
Märker att barnen och även maken är helt ovana vid att jag inte alltid finns till hands.
Jag har börjat gå på online möten 1-2 gånger i veckan och då stänger jag in mig i sovrummet. Det är väldigt sällan jag får sitta i fred den timmen jag är på möte fast jag har sagt till innan.
Jag funderar mycket på att verkligen satsa och ta en sponsor och göra de 12 stegen men jag vet inte hur jag ska hitta tiden till det. Men än en gång nykterheten måste komma först.

Idag har jag varit utan alkohol i en månad. Får jag lust att dricka någon gång så kan jag bara skrolla lite i min tråd för att se hur jag mådde för en månad sedan. Jag är inte säker på att jag skulle klara att må så en gång till. Nej fy sjutton alkoholen får inte ta någon plats i mitt liv igen men hjärnan är lurig och jag kan inte alltid lita på mig själv. En dag i taget och idag dricker jag inte.