Senaste kommentarerna i forumet

@Miss Mary Poppins Oj! Grattis. Det är många dagar det :) Ja klart! Man har ju inget harmoniskt liv vilket man borde ha i detta varma paradis. Du satte det så bra angående ångest och skön sömn i dessa meningar i din tråd:

"Kommer jag kunna njuta? Kommer jag vara stolt som förut? Jag är orolig, men vill så gärna få sova ordentligt, få fin hud, tappa några kilon, bli av med ångest, få flera timmar på dygnet, börja känna smaker, förbättra minnet... allt! Jag förtjänar det.. Men jag vill inte förlora en till man på kuppen!"

Känns som du är en riktig kämpe som ändrade allt till det positiva igen! Ha en go helg!

Det är så lätt att tänka att man lika väl kan fortsätta dricka och att den nyktra tiden är förgäves, det är den inte! De 6 månader du klarat har du fortfarande kvar och ska vara stolt över! Du kanske behövde ta ett återfall för att förstå att alkohol inte är bra för dig! Och du börjar inte om från början bara för att du drack! Det som har hänt har hänt och inget du kan påverka i efterhand! Drick inte idag är en bra början på din fortsatta nykterhet! 🙏🏻

Hur går det för dig? 💗

Vad jobbigt det låter @Orosmoln! Superstarkt av dig att hålla dig nykter nu så ”länge” bör du druckit så mycket så länge! För mig är det ganska förrädiskt att jag kan vara måttlig i perioder, det blir som ett kvitto på att jag inte har problem, men det är som en tickande bomb och efter ett tag slutar det alltid i katastrof. Igår drack jag igen, måttligt. Endast 2 glas i socialt sammanhang. Som tur är skulle jag aldrig kunna dricka stötte mängder dagligen så jag blir så otroligt bakfull, skulle aldrig kunna jobba om jag druckit en flaska vin eller mer kvällen innan. Det kanske är tur på ett sätt. Psykiska bakfyllor får jag redan efter 2-3 glas. Blir trög och trött och orolig. Känner att alla säkert hatar mig etc. Idag känns det så trots måttlig konsumtion. Borde försöka börja träna men det känns nästan som en omöjlighet, har så dålig självdisciplin verkligen. Är generellt väldigt passiv, vet inte varför riktigt..

Vill hitta balans i tillvaron utan att behöva hålla nolltolerans mot alkohol, helnykterhet har tyvärr gjort mig mer besatt av att dricka och bakslagen blir hårdare när jag väl faller dit. Ber om ursäkt till alla som följer min tråd om den är tjatig och full av upprepningar….

Heja dig!fortsätt kämpa💪

Jag hör en viss optimism och fina insikter 👊💚 bra!
Jag har idag varit nykter 182 dagar. Men kämpat har jag gjort längre än så. Varje dag...
Ha en underbar nykter fredag 🥳🙏💚

Tack @Kennie!!! Precis så! Jag är lite olycklig för att jag har tagit den obekymrade glädjen ur de tillfällen jag väljer att dricka. Det är verkligen något att brottas med.
Jag såg flera intervjuer med Rebecka Åhlund när hon precis kommit ut med sin bok. Hon är underbar, och jag fick mycket att tänka på, även om jag också tänkte att mina problem nog inte var så stora - jag har aldrig druckit dagtid eller vid ”pinsamma” tillfällen.
Kanske jag förminskar mina problem och tänker för högt om min viljestyrka, men jag tror att jag känner mig rätt bra. Jag har haft flera perioder tidigare i livet när jag har brottats med vem jag är och hur jag vill leva, och det brukar komma gott ur det när brottningsmatchen är klar. När tankarna kan flyga mer fritt igen, och inte måste kretsa runt samma.
Den här sommaren får bli en start på resan (eller egentligen började den för ett år sedan, när jag slutade vardagsdricka), när jag testar vad som känns rimligt.
Rödvinsvänster utan rödvin, punk utan sprit. Vi får se.
Jag följer det du skriver, Kennie, har känt igen mycket, och tycker mycket om dig. Kommenterar sällan i andras trådar pga mitt vingliga förhållningssätt - jag känner mig så kluven i vad jag tror på för egen del.

Kram! 🌸

Inatt bestämde jag mig för att börja skriva här igen. Det är snart 3 år sedan jag gjorde det och inget har blivit bättre med alkoholen för mig snarare sämre så som det blir med den här sjukdomen om man inte gör något åt det. Tidigare har jag varit väldigt inställd på att jag gärna skulle vilja försöka att bli måttlig även om jag innerst inne vetat att det inte skulle funka men den senaste tiden känner jag mer och mer att min önskan är att jag ska sluta helt med giftet, tror det skulle bli enklast så. Även om jag inte skrivit på så länge har jag läst en hel del här och jag beundrar alla er som lyckats ta er ur skiten och jag måste fråga om det är någon som klarat det på egen hand? Jag får i stort sett panik med tanken på att gå på möten och liknande och jag får samma känsla av att tänka på att träffa läkare och berätta om för mig mitt missbruk. Jag har så mycket skam i mig över att det blivit såhär, inte klokt eftersom jag vet att det är en sjukdom.

Ja men då sitter jag här med ångest delux efter en blöt kväll som slutade med minneslucka så jag inte vet hur jag kom hem. Min familj var vakna så de såg mig och min dotter blev arg och sa att jag var full. Idag kommer jag få ta ett jobbigt samtal med dem när de vaknar. En gång har jag lovat att sluta dricka men fortsatte som sagt ändå så de orden vågar jag inte ge dem igen. Jag har haft så mycket tankar om alkohol den senaste tiden så det känns som den tar upp mitt allt. Jag vill så gärna få må bra igen och sluta med denna galenskap som sakta men säkert äter upp mig. Jag vill inte dricka alkohol men gör det ändå, vad är det för fel på mig? Jag har sen en tid tillbaka börjat känna mig väldigt nere överlag, jag tycker ingenting är roligt längre. Det började när jag fick Corona och sen har det bara blivit värre och värre. Tanken på att ha semester snart och umgås med folk där det kommer finnas alkohol i bilden tar knäcken på mig, vill inte dricka och vill heller vara den som inte gör det då jag blir stressad i sociala sammanhang och det blir bara värre och värre med åren. Det kommer ta lång tid för mig att berätta om mitt missbruk, då måste jag först ha kommit såpass långt att jag själv vågar tro på att jag kommer lyckats och dit är det långt nu. Jag läste igenom min tråd lite snabbt och känslan jag fick var att jag då kändes stark och väldigt motiverad sist medans jag nu känner mig svag och ej så hoppfull på att jag kommer fixa detta. Jag föraktar och känner inte igen den jag blivit. Jag har så sjukt svårt att förstå att människor verkar tycka att jag är en så härlig prick, syns det verkligen inte hur dåligt jag egentligen mår. Min man vet att jag inte mår bra och just nu gör han heller inte det och jag undrar om lite eller kanske mycket av det beror på mig. Han är så värd det bästa och borde inte stanna hos mig, förstår verkligen inte varför han gör det.

Jamen då är det ångest idag och två sömnlösa nätter till med svettningar som väntar. Vet inte hur jag ska orka ta mig igenom dagen, hade helst tagit ett sömnpiller om jag haft några och sovit i flera dagar, orkar inte ha sån här ångest igen, orkar verkligen inte...

Jag ska verkligen försöka skiva ner mina tankar och känslor här nu för jag tror det är bra.

Ni får alla ha en fin fredag💙

@Sländan Jag fick antabus på en mottagning men fuskade igenom det lite. Tog inte helt regelbundet och delade typ på tabletterna. Det hjälper verkligen med allt stöd här inne från alla varma människor. Kram Sländan och tack :)

@Miss Mary Poppins Verkligen inte lätt....man ska komma över ångesten vilket brukar ta 1-2 dagar för mig och sen lägga upp en bättre plan för livet. Man intalar sig själv att det går bra att helgsupa på kvällarna men innerst inne kommer det ju rulla på med samma A-vardagar ändå :( Hur länge har du varit fri från alkoholen? Det låter skönt att bli fri och leva lyckligare....och fri från snusdjävulen också :) Tack Miss Mary Poppins. Ska kämpa kompis!

@Stillochstorm Jag minns hur du skrev i min tråd precis när jag börjat min nyktra resa. Livet ÄR ju så mycket bättre, enklare, lyckligare utan alkohol!
Ser fram emot att se mer av dig härinne, på't bara💪💪💪

Hej Renova!
Mycket intressant läsning i din tråd. Jag funderar också lite över hur jag ska göra framöver. Har en tanke om att ta ett glas någon gång ibland, men har haft svårt att njuta av det där glaset när jag väl tar det. Inte för att jag är rädd att bli beroende egentligen, mer att när jag nu upplever alla de fördelar jag faktiskt gör med att alkohol inte är det normala på helgen för mig längre, varför ska jag då alls dricka. Jag vill kunna ta ett glas ibland och att det ska kännas lite lyxigt, men senaste gångerna har det bara känts lite konstigt. Lite som med feströkning, när man feströker mer sällan är det inte så gott längre tycker jag. Jag tror att allt jag läst om alkohol i olika böcker och på forumet har förändrat min inställning i grunden, och jag kommer aldrig kunna gå tillbaks till det obekymrade sättet att dricka som jag hade innan det eskalerade. Och skälet till det är inte risken att bli beroende, utan att jag numera alltid också ser det negativa i alkoholen. Jag vill kunna njuta av det men gör det inte, vilket gör mig lite fundersam. Har en liknande känsla inför att äta kött, gör det ibland, men har med mig tanken av att jag faktiskt äter något som haft ett medvetande, vilket tar ned upplevelsen. Vet inte riktigt vart jag vill komma med detta inlägg, men det är något i din tråd jag identifierar mig med. En fråga om att vara sann mot sig själv, leva på ett sätt som stämmer med den man vet att man är, i enlighet med sina egna värderingar. Och att ompröva sina värderingar mitt i livet är omvälvande. Men också positivt. Har du läst "Jag som var så rolig att dricka vin med" av Rebecka Åhlund? Den var en ögonöppnare för mig och jag gillar hennes punkiga attityd till att vara nykter.

@FruW skrev:"Någon som känner igen sig?"
Hej Fru W och välkommen hit 💕 jag känner igen mig i mycket av det du skriver.
Jag är oxå en person som går all in med det mesta, och allt ska gärna gå snabbt. Det är bra att du är självmedveten och jobbar med det. Men att gå all in i att vara nykter för mig har ju varit bra. Men jag inser nu efter 7 1/2 månad att jag skulle nog ha tagit det lite lugnare. De första 4 månaderna var jag inte med i något forum eller fick någon hjälp utifrån, så jag blev som besatt av allt som handlade om alkohol och nykterhet.
Jag beställde böcker även från AA och lyssnade på poddar, tog leverprover mm
Jag är så glad att jag hittade det här forumet 💕 det har verkligen hjälp mig på traven.
Jag kan rekommendera en app som du kan ladda ner som heter l Am sober. Den är jättebra 👍🏻
Det bästa du har framför dig nu, är att ditt självförtroende kommer stiga för varje dag.
Du kommer känna dig så stark och stolt över dig själv 💪🏼😊 ge dig en chans att vara nykter nu i sommar, och gå in i att känna dig stolt, stark och känna dig som den bästa mamman. Försök och njuta av tiden som nykter och ta det lugnt, men gör oxå sådant du inte hade gjort som onykter.
Du kommer fixa det här 💪🏼💕
Jag finns i ”det vidare livet ”med en tråd där som heter ”leva i frihet”
Kram 💕 sländan

God morgon, läste din tråd och blev inspirerad så tack så mycket för det. Jag vill också vara en närvarande mamma, den jag är när jag inte druckit 3 glas vin min dotter hatar när jag dricker alkohol och jag älskar min dotter så otroligt mycket så jag kan inte förstå varför jag fortsätter med det satans giftet. Jag har också börjat hata alkohol för den förstör så otroligt mycket för så många, önskar bara att någon knäppte med fingrarna så fanns den inte mer. Vilket bra steg att berätta för dina närmsta.Jag har själv gjort det en gång men bröt det löftet så jag kommer inte våga göra det igen först jag kommit en bra bit påväg. Ha en fin dag🌸

God morgon, läste din tråd och blev inspirerad så tack så mycket för det. Jag vill också vara en närvarande mamma, den jag är när jag inte druckit 3 glas vin min dotter hatar när jag dricker alkohol och jag älskar min dotter så otroligt mycket så jag kan inte förstå varför jag fortsätter med det satans giftet. Jag har också börjat hata alkohol för den förstör så otroligt mycket för så många, önskar bara att någon knäppte med fingrarna så fanns den inte mer. Vilket bra steg att berätta för dina närmsta.Jag har själv gjort det en gång men bröt det löftet så jag kommer inte våga göra det igen först jag kommit en bra bit påväg. Ha en fin dag🌸

Kämpa på! Bra dikterat om hur det blev. Det hjälper att läsa om möjliga tankefällor vi hamnar i. <3

God morgon! En liten uppdatering. Det går bra än så länge med "allt". Försöker strukturera upp mitt liv och har talat med de närmsta om mitt val att avstå alkohol. Dock är det fortfarande ett tydligt misstroende hos vissa vilket jag nog bara får försöka leva med. Jag har varit sugen men inte så farligt faktiskt. Inte så jag känner att jag "måste".

Funderar en del över det här med att förklara sig själv som nykterist eller liksom lova det "för evigt". Det är många på forumet som beskriver det som att man tar varje dag och liksom aldrig ger sig in i löften som ev kan brytas. Hur går resonemanget kring det? Jag vet inte nu om jag ska vara nykter hela livet men jag vet att fram till dess att jag fått ordning på mig själv, uppbrottet med min man, mina barn och så vidare så ska jag inte dricka. När och hur tar ni nya beslut? Och varför ska man inte ta livsbeslut? Tar gärna inputs!

Tack för fina ord @miss lyckad och @Charlie70 :) I förrgår cyklade jag till affären och köpte mig en gräddtårta. Hade inga barn hemma och såg en spännande serie. Vidare så har jag också börjat städa massor och fått mer energi. Dock tar energin slut snabbt för mig med hjärntröttheten men då vet jag att jag behöver vila ett par dagar.

Upp och hoppa ❤👊

Det är relativt enkelt att stänga munnen och korken. Men det svåra gör vi med våra tankar. Att verkligen vilja och hitta meningen med det hela var svårast för mig. Tog flera år faktiskt. Men när polletten trillade ner, så var det solklart att jag valt rätt.

Sommaren förknippas ofta med grill och terasshäng. Jag hade svårt att tänka mig båda utan A. Men den här sommaren blir den bästa. Jag smakar maten och jag minns skämten. Jag har blivit mer social och mår så bra. Men det tog flera snedsteg och många timmar framför faktaböcker. Sällan man lyckas utan några snedsteg. Så var snäll mot dig själv. Börja på nytt och hitta tillbaka till meningen med allt. Du fixar det 💚🌸💚🌸💚
Kram

@Stillochstorm Jag håller med de övriga, upp på hästen igen direkt. Alkoholens beroendeframkallande verkan måste tas på största allvar.

Jäkligt bra och starkt av dig att skriva här direkt! Du har inget att skämmas över. 💪

@Jasmine

Jag klarade nästa tre år utan alkohol, sen trodde jag att jag kanske skulle klara det igen. Nu har jag druckit måttligt i 1 år, mannen och alla bekanta tycker att jag klarar det och de säger ofta att de är stolta över mig, men jag vet att jag inte kommer stå emot hur långe som helst - jag vet att jag borde sluta - jag kommer inte kunna kontrollera det. Även om det är trist att se dig här också Jasmine - ska vi testa att köra en gång till tillsammans? Vi har ju klarat det förut. Kram! ❤️

@Adde Så klokt råd du fick. Prata, prata, prata. Skriva funkar också, kanske inte lika bra men nästan lika bra i alla fall.

Jag lyssnade på Niklas Strömstedts sommarprat häromdagen. Han berättade bland annat om sin pappa som tystnade i perioder. Jag kände igen min egen pappa massor, han som svarade att han mådde bra trots att det var hur tydligt som helst att han mådde apa. Så gjorde alkoholen med mig också, la ett lock på alla känslor tills jag slut kände mig helt tom på känslor. Och deprimerad.

Kram 🐘

Heja dig! Vad gör du annorlunda den här gången? Orosmoln skrev ett så bra inlägg häromdagen om just det, hur det ska bli annorlunda den här gången. Någon gång är den sista. Men det sköter sig inte själv, det kräver hårt arbete. Men det är SÅ värt det.

Kram 🐘

Tack för titten och peppen i min tråd AH och Mary! 💕 jag kämpar på. Har inga mål med enheter hit och dit men kan (vill?) heller inte sätta ner foten och ”aldrig mer”. Velar. Håller enheter under riskbruk oftast. Men det är ändå något som skaver i mig. Förmodligen rädslan för att hamna där igen, och en viss inre röst som säger ”sluta helt”. Också en undran om hur det känns när man avgiftat sig helt och hållet.

Men det går väl på något sätt framåt ändå. Jag mår bättre än på länge. Inga avgrundsbaksmällor på länge nu. Ska beställa boken ”Tänka klart” - tack för tipset!

Mycket nu, middagar med jobbet, sol, AW, ”slut” på Corona. Det har blivit ett par glas redan denna vecka iom middag med jobbet. Det får stanna där för denna vecka.

Idag nykter. Jobbat, tränat. Det är mitt rätta element. Lugnet. Kaffet smakar gott imorgon och inget klet i själen. Lite normal oro har jag förstås. Ett av mina barn har lite utmaningar som kan gnaga i mig. Men ingen kletig geggig ångestkänsla i själen iaf.

Välkommen in till värmen 💚🙏🌸

Det är inte lätt att sluta. Annars vore A inte ett problem. Det kräver jobb och att man tror på sig själv. Som Kennie och AH skrev, läs fakta om A. Gör det till en tävling om det sporrar dig. En dag åt gången.
Första dagarna är jobbiga. Första helgen as-tråkig. Men för mig kom alltid dag 10 med ett lugn och beslutsamhet. Det är fullt möjligt att bli fri och lycklig utan A.

Lycka till kompis!! Kör hårt 🙏👊💪💚

Oj vad tråkigt. Tack för att du påminner om hur skört det är med nykterhet. Vi kan falla när som 💚🙏

Jag tror det är lättare att bli direkt nykter igen. Tror det blir annars bara en tankekamp hela sommaren och du riskerar att börja må dåligt igen.

Konstigt med den där tanken om "att vara normal" när man dricker. Så hjärntvättade vi är. Det finns faktiskt kulturer där ingen dricker. Barnen dricker inte. Det är en myt att alla dricker.

Kämpa på, kram
💚🌸💚🌸💚

Upp på hästen igen säger jag med. Risken är att liksom jag gjorde fastna ännu värre i träsket, när jag gav mig själv tillåtelse att dricka under en längre period efter återfallet. Det är att leka med elden och jag önskar ingen det helvetet. Det blir en tuffare period nu när adjävulen fick chansen att göra sig hörd, men den klingar av, var så säker. Sköt om dig, det är du värd. Jullan