Senaste kommentarerna i forumet

Ja det är märkligt. Hans foster pappa har nog varit bra på många sätt, men inte gett någon äkta kärlek till honom. Han sa att han aldrig fick höra att någon älskade honom som barn o därför började älska sig själv men på fel sätt och utvecklade sjuklig narcissism. Jag vet inte vem jag ska vända mig till om i detta. Hans familj vill inte höra negativa saker medans han fortfarande jobbar,och min mamma tycker att det är tråkigt att lyssna på mig mina vänner har sitt liv.och jag har aldrig barnvakt för att gå på möten.

Då blir det en nyans rikare och lättare för mig att förstå helheten.
Det var samma för mitt barns pappa, han blev själv väldigt övergiven som barn och hade en icke harmonisk uppväxt med otrygghet, droger, bråk och så vidare. Mitt barns pappa hade aldrig en egen och trygg pappa. Visst är det märkligt att de beter sig likadant själva?
De borde ju förstå hur viktiga de är, men tyvärr verkar de ofta begå samma misstag själva. Då förstår jag även att du absolut inte kan finna stöd hos barnets farmor. Det var samma för mig, mitt barns farmor vägrade se sin sons problem.

Det är så otroligt viktigt att du inte blir ensam nu, utan att du på något sätt hittar någon som du kan få rätt stöd av.
Du behöver det för att inte brytas ner ännu mer utan istället bli starkare.

Kram till dig.

Aha okej, men ja hans föräldrar är missbrukare och kraftigt sjuk i huvudet är hans mamma. Han blev omhändertagen när han var två. Aldrig träffat sin pappa efter det. Men hans mamma hälsade på hos hans fosterfamilj ibland ren ibland inte. I vuxen ålder har han känns till sin mamma men hon har bara förstört för honom. Anmält honom//oss stalkers ut i fingerspetsarna. Vill att han ska knarka med henne och försökt i två år att sabotera för oss och vårat förhållande. Ringer soc angående barnen mm. Han hatar henne. Är nog ledsen över sin pappa dock han har pratat mkt om honom när han varit full o drogad. Men han skulle aldrig erkänna att han tänker på honom, alldeles för stolt. Hans fosterfamilj är väldigt kall familj, bryr sig bara om pengar. Gillar honom så länge han jobbar men när han blivit arbetslös är han en börda för dom och tar avstånd. Han blev även satt på pojk hem av dom i tonåren när han blev för jobbig.han har nog varit deras problem barn och det har han nog fått känna med. Inga bilder på honom i deras hem bara på dom andra barnen, när han stolt visade upp våran bebis för någon vecka sedan så pratade dom bara om hans brors nya bebis som verkade så mkt sötare, bättre och mer utvecklad och stark än hans. Såg att han blev lite ledsen för han tycker nog att bebis är det enda bra han gjort i sitt liv och trodde dom skulle bli stolta med. Han fick tillome fråga om dom tyckte att han var söt!

Det går inte att prata privat här.

Ebba kan man prata med dig privat. Jag är nu på sidan och vet inte hur det funkar riktigt.

Ebba kan man prata med dig privat. Jag är nu på sidan och vet inte hur det funkar riktigt.

Ja man slits mellan hopp och förtvivlan.
Det är SJUKT hur fort det kan ändras när droger och drogsug tar över.
Allt du har skrivit om hans beteende tycker jag tyder på att han fortfarande är styrd av droger och sug.
En människa med starkt drogsug och inre oro pga det är ofta inte en reko och stabil människa trots att den är ren på papperet utan kan mycket väl bete sig fruktansvärt illa pga abstinens och kaotiskt inre.

Vad har han för förhållande till sina egna föräldrar? Det kan ju också spela in.
Har han blivit övergiven själv som barn?
Du behöver absolut inte skriva det här men det är trots allt mycket som kan spela in...

Tack jag vet att du har rätt det är bara så svårt att greppa denna situationen, han hade ju så mkt vilja o känslor för oss för bara några veckor sedan, vart försvann det? Han kämpade ju för oss. :'( jag vet vad du menar med att du såg alla andra lyckliga familjer, jag ser dom överallt, speciellt nu vid jul. Jag vill inte ha nått förlåt och tack om tio år jag vill ha tillbaka min familj min man o barnens pappa. Jag är så trött på att bli lämnad ensam med barnen. I nästa liv tänker jag fan bli en drog för då kommer ju varenda karl jävel springa efter mig o då skulle jag alltid bli prioriterad.

Det hände så mycket ska du veta.
Jag bröts verkligen ner och han smutskastade mig och pratade illa om mig, han hatade mig och hotade mig. Han var som ett monster och jag var så fruktansvärt ledsen, inte bara för att jag förlorade en människa jag verkligen tyckte om utan barnet blev ju utan pappa. Det var så sorgligt alltihop.
Tillslut var jag tvungen att polisanmäla honom och jag var rädd.

Vi har aldrig levt som en familj även om det var vad planen var från början.
Till slut insåg jag att det bästa jag kunde göra var att använda all energi jag lade på timslånga samtal med honom, sömnlösa nätter och tårar på MIG SJÄLV istället.
För den energin och kraften jag lade ner på honom var förgäves.

Det är nu du kanske blir irriterad på mig och andra som säger att du ska försöka att strunta i din kille. Det blev jag! Jag tyckte att alla som sa så var kalla och känslolös och inte verkade ha något hjärta i kroppen.

Sen förstod jag till slut vad de på Alanon och en fd knarkare som jobbade på behandlingshem menade när de gång på gång sade att jag inte kan förändra honom och måste lägga alla kraft på mig själv istället.

Det var fruktansvärt svårt.
Jag var som indragen i en tornado av känslor som han styrde med allt han sade, gjorde och inte gjorde.
Jag blev mer och mer utmattad och ju tröttare jag blev ju svårare var det att tänka rätt och överallt runtomkring mig tyckte jag mig se lyckliga familjer.
Fy, jag kände mig SÅ ensam.
Det var så sorgligt att jag fick uppleva alla barnets underbara framsteg bara jag och att pappan var någon helt annanstans.

Jag hade ingenting (kände jag) och det var sjukt jobbigt att månad efter månad vända på varenda liten krona för att få det att gå ihop.
Så mycket oro blandat med en enorm kärlek till barnet.

Nej, han kom inte tillbaka och tillslut ville jag inte det heller.
Men vi har ändå fått tillbaka honom på det allra finaste sätt som är möjligt efter allt.

Han har på allvar insett vad han orsakade, han har tackat mig för att jag har varit en bra mamma till vårat barn och han har gett mig rätt i vad jag då sade och gjorde. Allt han en gång idiotförklarade.

Jag vill att du ska förstå hur värdefull och viktig du är och inte låta en människa du älskar men som inte behandlar dig bra avgöra om du mår bra eller inte.

Jag vet hur svårt det är <3

Men ebba, hur gick det för er sen,när din kille gjorde som min flyttade han? Missbrukade han sen då? Kom han tillbaka till er?

Tack ebba. Det hjälper att läsa andras liv har sett ut likadant. Ja han är väldigt sjuk, annars hade han inte gjort såhär. Men jag vill bara att han blir bättre och inser sitt misstag.

Du är inte bitter!
Du är en kämpande kvinna och mamma med en jobbig livssituation OCH du är stark och KLOK som skriver här och dessutom ska ansöka om Soc. Du är fantastisk och jag blir glad över att dina barn har en vettig mamma som gör så rätt.

Det skulle ha kunnat vara jag som skriver det du skriver om det hade varit för 10 år sedan.

Vet du vad det låter som?
Jo, att det fortfarande är hans beroende som styr honom.
För en frisk och välmående människa är det omöjligt att lämna sina/sitt barn och dig så brutalt som han gör.
Men om en människa är styrd av ett beroende är det tyvärr möjligt att göra precis så som din kille gör och min kille en gång gjorde.

Idag tio år senare har mitt barns pappa ÄNTLIGEN tagit sig ur sitt missbruk och varit ren i snart ett år och det som har plågat honom mest är hur han behandlade oss.

Jag förstår att det jag skriver säkert inte hjälper dig just nu, jag vill bara så mycket skicka styrka och kraft till dig och få dig att inse det som det tog alldeles för lång tid för mig att inse.

KRAM

Tack så mycket! Det är skönt att ni är på min sida, jag ska ansöka om soc idag, och jag har väl en vän jag kan prata lite med om detta men hon är nykär och jag vill inte belasta henne med min bitterhet. Och det är svårt att förklara för folk exakt hur vidrigt jag mår. Jag är så otroligt besviken på honom. Det var inte detta han lovade mig, han sa att efter behandlingshemmet så skulle han komma hem och vara världens bästa pojkvän och pappa. Men istället vill han inte ha med oss att göra. Skiter i mej ännu mer nu än när han var aktiv.

Har läst några av dina inlägg och blir alldeles kall. Finns det någon utomstående som känner till hur ni har det?
Vill peppa dig att ringa/skriva till Soc och Kvinnofridslinjen som någon föreslog.
Gör det!
Du och dina barn förtjänar bättre.
Du låter som en stark person, du kommer fixa det!
Kramar

Jag har tänkt på dig ska du veta.
I går försökte jag formulera något att skriva till dig men jag kände mig inte smart nog för att komma på hur jag borde skriva för att nå fram till dig.

Jag tänker så mycket tillbaka på hur det var för mig för tio år sedan då jag gick på Soc och var alldeles ensam och övergiven med min lilla bebis och bebisens pappa gjorde exakt som din "kille" nu gör.

Jag undrar precis som Magnus här ovan.
Är du alldeles alldeles ensam i detta?
Finns det NÅGON du kan prata med och berätta för?

Jag var alldeles ensam, jag vågade inte berätta för någon, jag kände mig korkad och som att allt var mitt fel och så vill jag inte att du ska känna nu.

Kan du känna att vi är många här i forumet som bryr oss om dig?

Det gör vi.

KRAM

Hur är det idag? Det låter kanske inte som att han är så mycket att hoppas på för vare sig dig eller dina barn just nu. Och att han inte visar att han bryr sig om dig verkar såra dig otroligt mycket. Vad säger andra runt om kring dig om det här? Finns det någon kompis eller sådant som du kan prata med om vad som händer?

/magnus

God morgon Ullabella och önskar dig en dag fylld med bra tankar :).
Läser.......läser ......funderar ......ältar lite ( men bara lite )
Har ångest inför Julen .....den blir annorlunda kan man säga .
Har träffat min terapeut i veckan . Det kändes att gå dit och sedan komma hem tillbaks till sina tankar igen ......
Kram

Jag önskar att man kunde masstillverka henne och sätta en på varje kommun att gratis kunna användas av oss medberoende.
Hon är guld värd och en timme med henne är en veckas grubblande upphällt,diskuterat och tillbakastoppat på denna timme.Hela jag är liksom uppfylld av hennes/mina ord när jag går därifrån.
Jag bär dom med mig den dagen och flera dagar efteråt.Sen vittrar det sakta sönder och jag står där själv igen.
Men efter varje gång är jag lite starkare och mitt inre nya skelett lite större.

Tack gode gud för all klokskap som vissa besitter och som kan ge oss medberoende ljus i mörkret.

Kram :)

............<3 du har rätt . Kram till dig

Det jag märkt här är att det finns många likheter hos både missbrukare och anhöriga...
Vi träffas nästan alltid på hennes initiativ och det var hon som lämnade. Jag har inte lovat ett dugg och inte talat om att jag slutat (försöker) nu. Tycker inte att jag ger henne falska förhoppningar. Jag slutar inte för att få henne tillbaka. Vi ses ibland som vänner, fast det finns vissa känslor kvar.
Det som är svårt både för dig, mig och många andra är att vi har svårt att förstå varandra. Missbrukaren förstår inte den anhörige och tvärtom. Båda mår dåligt fast den andre inte vill något illa.

Klart att allt kan fungera mellan er igen......
Du låter som mitt ex !!!!
Han har hälsat på mig och hade bråttom hem han med....Jag kunde inte göra mer för honom än att lämna honom men innan dess har jag sökt hjälp för honom. Om han tog den :) :) :) .
Lägg inte bara skulden att det har gått för långt för om du bara vill så kan du visa för din tjej att du har älskat henne och tänker fortsätta med detta. Hitta viljan att sluta dricka även om det är svårt och kräver mycket från dig.
Försök .......men om du vill inte alls försöka så tycker jag att du får sluta ge henne hopp.

Han var här ikväll, gav mig underhåll pratade lite med stora sonen, packade lite grejer och gick. Helt kall det är som att det aldrig ens funnits känslor mellan oss och speciellt inte för bara en vecka sen. Jag dör inombords och jag är helt uppgiven. Han höll knappt i bebisens heller. Vi finns inte längre.

precis hur du menar.
För jag har ju i stora delar i mitt övriga liv fungerat.Det är i förhållande till detta med alkohol det har tiltat fullständigt.Självklart får du låna allt du kan hitta nån poäng i.