skrev Snödroppen i Vill lämna men ändå inte

@Liljekonvaljen80
Det enda jag kom ihåg efter att ha lämnat var och är vilka lögner, terror och totalt utnyttjande han utsatt mig för.
Ju längre tiden går desto klarare blev det för mig att kärlek handlar om något helt annat.
Sen har jag behövt och gör fortfarande bearbeta och lägga ansvaret där det hör hemma, det får jag hjälp med.
Ta fram sms eller tänk på vad det var som gjorde att du tillslut lämnade.
Tillåt dig att känna på detta, det är inget farligt och helt normalt.
Du är så stark som går igenom detta även om man känner sig som allt annat än stark.
Stå på dig och gör det du vet innerst inne är bra för dig, att inte ha kontakt alls.


skrev asdaysgoesby i Tråkigt att min och er tid i livet går till detta

@ullstina du måste försöka stänga av när han säger sån där manipulativ skit. Det är makt han tar. Han har inte rätt till den om du inte ger den till honom. försök definiera när han gör det och vad han säger då - för att sen kunna känna igen det när det kommer igen och kunna börja avfärda det. ”Jaha nu gör han den grejen igen”, det tog mig jättelång tid och varje gång han sa nåt eller gjorde nåt så blev jag så orolig och det kändes som en ny gång varje gång, slitsamt och försvagande - det är tortyr!
I början var jag också orolig när han försökte stoppa mig från att åka ifrån honom, ställa sig i vägen och sånt, och börja säga högt att ”du slår mig”, ”det blir alltid såhär, du överdramatiserar” osv. Alltså oron för vad andra skulle tro och hans version av allt, senast häromdagen ursäktade han sig till en gemensam kompis att jag slagit sönder toalettdörren, sen rättade han sig och sa att vi slagit sönder den ihop och att det var därför det inte fanns mer än en löst hängande ram. Trots att det är han som har slagit sönder den Och vår sovrumsdörr - hade säkert varit fler om det hade funnits fler att låsa in sig bakom- som är vad jag har gjort och han blivit skogstokig och slagit sönder dom helt för att ta sig in…
När jag har ringt och var arg, ledsen, besviken, orolig när han suttit ute och supit och har varit helt väck har han börjat prata högt i telefonen och sagt ”Du slår mig!” ”Du är svartsjuk och kontrollerande! Osv.. Han tar makten över narrativet. Vilket också kändes som ett så otroligt svek, hur kan han vända det så? Spegla det helt, och med sån kraft? Men när jag väl började sätta mig ner och titta på det, analysera mönstret typ så har jag ju sett vad det är som pågår.. och kunde börja stålsätta mig och säga emot. Jag rättade honom snabbt till vår kompis och sa ”men det stämmer ju inte! Det var ju du som slog sönder den” vilket han faktiskt ducka på och kompisen fick också se en annan sida…
Och apropå att det finns en fin sida med, så får man inte glömma att den andra också Är honom. Liksom pränta in det. Inte ursäkta, utan helt och hållet supa in att det där är också han den fina snälla killen jag tycker så mycket om. … jag vet inte men det känns som om att det iaf har hjälpt mig att komma framåt i mitt sätt att se på hela situationen..
Och helt ärligt, de som tror på hans klagovisa och offerkofta, får väl göra det då. Tiden brukar alltid på nåt vis drabba dom här personerna ändå..


skrev Liljekonvaljen80 i Vill lämna men ändå inte

Behöver lite pepp från er. Hur klarar man att vänja sig vid att helt plötsligt bo själv efter 14 år ihop. När går smärtan över? Hur länge ska man behöva må så här och ha separationsångest och hur ska man stå emot frestelsen att falla tillbaka, hur står man emot smickret, fjäsket och alla kärleksförklaringar och lovord om att det kommer vara nyktert. Jag kämpar för att hålla huvudet ovanför vattenytan och kämpar för att stå emot. Påminner mig hela tiden om allt dåligt och drickandet och vad jag faktiskt lämnade. Jag mår skit. Hjälp någon mer i samma sits??


skrev Saber i Nu lämnar jag

Ja, han skriver frispråkigt vad han gör. Jag vet att jag inte ska svara, men gör det ändå. Men nu har hjärnan kommit ikapp där med och ska sluta göra det. Ska endast skriva när det är dags för ett möte för att prata siffror så jag kan börja städa ut honom från mitt hem med.
Små steg mot bättre mående. Fast detta är ett ganska stort för mig ändå.🌺


skrev Snödroppen i Nu lämnar jag

@Saber
Har du kontakt med honom?
Kram


skrev Snödroppen i Tråkigt att min och er tid i livet går till detta

@ullstina
Ta hjälp av soc och våld i nära relations teamet inte anhörig teamet i kommunen.
Ta en dag i taget och kom ihåg att det är en mänsklig rättighet att få känna sig trygg! Soc är skyldiga att hjälpa dig och dina barn.
Du har inte gjort något fel.
Ta hjälp för det har du rätt till och var öppen och ärlig om allting, visa sms eller all form av bevis.
Ingen ska behöva leva så, det är inte ditt fel.
Kram


skrev havsfru i Min dotters sambo dricker för mycket

Någon som kan ge råd?
Min 30-åriga dotter träffade en man för 1 1/2 år sedan. Verkade vara en lyckoträff. De flyttade snabbt ihop, förlovade sig, planerar att gifta sig och i januari kommer ett barn.
Några varningstecken har dykt upp där han drar sig undan. Har nog mest tolkat det som en slags social fobi… men nu tyder mer o mer på att han dricker för mycket. En vän i familjen som varit nära alkoholmissbruk är tvärsäker att så är fallet(vi andra lite.blåögda för att vi inte haft det runt oss).
Någon som kan ge råd hur vi tacklar detta?
Fra; det är ju ett barn på väg!!!


skrev havsfru i Min dotters sambo dricker för mycket

Någon som kan ge råd?
Min 30-åriga dotter träffade en man för 1 1/2 år sedan. Verkade vara en lyckoträff. De flyttade snabbt ihop, förlovade sig, planerar att gifta sig och i januari kommer ett barn.
Några varningstecken har dykt upp där han drar sig undan. Har nog mest tolkat det som en slags social fobi… men nu tyder mer o mer på att han dricker för mycket. En vän i familjen som varit nära alkoholmissbruk är tvärsäker att så är fallet(vi andra lite.blåögda för att vi inte haft det runt oss).
Någon som kan ge råd hur vi tacklar detta?
Fra; det är ju ett barn på väg!!!


skrev ullstina i Tråkigt att min och er tid i livet går till detta

Tack ni fina. Tungt att vakna idag, ska bara fokusera på att samla energi. Snart ringer soc hoppas de kan hjälpa. Känns så overkligt, igår var jag hemma i vår trädgård städade vårt hus. I förrgår hade vi mysigt alla 5. Hur snabbt kan det gå så fel undrade min 10 åriga dotter , jag med. Livet går snabbt vi måste spendera det bra.
Och såklart är nu frågan vad händer i sommar, var ska vi bo i höst. Det finns ingen återvändo denna gång.


skrev Saber i Nu lämnar jag

Tack alla!
Ja en riktig skitdag igår, jag låter honom fortfarande komma under skinnet men hans beteende sårar mig, jag vet att jag inte har någon rätt, men jag tycker det är så fult gjort.
Vaknar upp med en klump i magen idag igen, så får se om denna dagen blir bättre, jag tror tyvärr inte det. 🥺

Tack för era fina ord, de stärker.🌺


skrev Kevlarsjäl62 i Nu lämnar jag

@Saber Vi får nog räkna med att det kommer att vara så här ett bra tag. Jag känner igen det så väl. Idag har jag dock varit förbannad istället, det kan ju vara skönt med lite omväxling 😜 Kramar 🤗🧡


skrev Snödroppen i Nu lämnar jag

@Saber
Stor kram till dig kära medsyster och till alla er andra som kämpar ❤️


skrev Snödroppen i Tråkigt att min och er tid i livet går till detta

@ullstina
Jag känner så med dig. Skriv av dig, här finns stöd, du är inte ensam och så ska ni inte behöva ha det.
Massa kärlek och kramar och förståelse från en som varit i samma sits.


skrev Nora87 i Tråkigt att min och er tid i livet går till detta

Du skriver fint. Du är stark. Ta inte skulden för honom. Dina barn kommer klara sig bra med dig. Det kommer lösa sig. Mitt barn har ingen närvarande pappa och det är en sorg jag vet. Det kommer komma en tid när hon behöver ha svar och förstå, men nu räcker det med att bara vara trygg med dig och syskonen.


skrev ullstina i Tråkigt att min och er tid i livet går till detta

* blev lite stavfel men skärmen är liten och jag är trött. Barnen sover och jag ska sova, samla kraft. Inte ge honom och det han gör mot oss mer tid eller energi. Var starka ni andra anhöriga lämna ni som kan spring för livet!!! Det gjorde inte jag och jag kan ångra det djupt. Men vi fick vår flicka hon hade inte funnits om jag sprungit … stackars barn!!! Vad fasiken utsätter jag dem för, jag skäms.


skrev Tröttiz i Vägen framåt

Den 14 juli 2020, mitt första inlägg här. Tiden går fort. Men har inte alltid känts så.
Kollade upp det nyss, mitt första inlägg här på forumet. Några år sedan. 🤔
Tar tid att helna och må bra, men I'm on my way! Det finns ett ljus och en känsla att allt blir bra. 💪😊

Minns inte i vilket sammanhang det gjordes mitt första inlägg 2020, men det jag vet är att det varit utför en längre tid. Och jag minns känslan av att jag velat med honom ta upp drickande, att det kändes så svårt. Och hur det fick mig att må. Medberoendets sidor? Att inte förmå sig ta upp sina känslor utan bara anpassa sig till det kaos och destruktivitet som är?

Varma tankar till er som kämpar, både med beroende och till er anhöriga.

💜


skrev Åsa M i Nu lämnar jag

Många kramar, det blir bättre!


skrev Tröttiz i Nu lämnar jag

@Saber
Jamen, åh ... 😔
Varma tankar. 🌹
Du är inte ensam.


skrev Saber i Nu lämnar jag

Idag har jag varit ledsen igen, ledsen för att. Men med hjälp och stöttning så ska jag nu försöka ha en bra kväll.
🥺😊


skrev Snödroppen i Mina föräldrar dricker för mycket

Hej och så bra att du hittat hit. Jag har levt i en relation med en i missbruk som jag nu lämnat och det har varit ett jättestöd för mig att vända mig hit.

Det låter som en väldigt jobbig situation som du är i med dina föräldrar.
Det berör väldigt när du skriver att du känner dig misslyckad men jag förstår att du säkert har gjort väldigt mycket för att hjälpa dina pappa och det är inte ditt fel eller ansvar. Men jag förstår att du bryr dig.
Jag kan bara tala utifrån mig själv och jag fick acceptera att jag är fullständigt maktlös inför missbruket som anhörig utan min uppgift var att hjälpa mig själv att hantera situationen på ett sätt som skadar mig så lite som möjligt, jag lämnade tillslut.
Vore det en bra idé att prata med någon tex kontakta kommunens anhörighjälp så du får samtalsstöd, var rädd om dig och hoppas du fortsätter skriva här. Det är modigt gjort.


skrev Kevlarsjäl62 i Min man dricker varje helg och är det röd dag på fredagen börjar han redan på torsdagen

@juli2023 Nej jag har lämnat, men alldeles nyligen, så det blev väldigt många år med hopp, besvikelser och sorg och i detta växte också två barn upp som är vuxna och själva föräldrar nu. Jag rekommenderar verkligen ingen att låta tiden gå så som jag gjorde. Det är inte bra för någon, inte ens för den som missbrukar.


skrev Snödroppen i Det finns hopp

@Självomhändertagande
@Tröttiz
Ja, jag bara utgå från vilka behov jag har och jag trivs mycket bättre i min ensamhet än att umgås med människor som jag inte känner respekterar mina gränser eller gör att jag blir otrygg.
Hur jag vet, jag litar på min magkänsla.
Det finns människor som är lojala, respekterar gränser och har en sund empatisk förståelse, de mår jag jättebra av att umgås med.
Håller med dig @Självomhändertagande om att det har med medberoendemönstret att göra och hur jag på bästa sätt tar hand om det.
Önskar er en fin dag 🌸⭐️


skrev Snödroppen i Det nya livet

@Självomhändertagande
Kära du, min första tanke när jag läste ditt inlägg igår var tvärtom efter allt du berättat att du varit igenom med den här mannen. Att du ens svarade visar ju att du är allt annat än självupptagen.
Jag svarar aldrig med tanke på vad illa det gjort mig och att det förmodligen slutar med att jag får bära hela ansvaret gör hans liv i hans huvud, självupptagen eller inte, jag får vara min egna advokat så långt som det gått i min situation och skulle aldrig och under några omständigheter svara någonsin igen.
Du väljer efter det du anser är bra för dig, hoppas du väljer bort alla andra röster som menar något annat både inom dig och från andra människor.
Det är din förbaskade rätt efter allt.
Stor kram och tack för att du så öppet delar med dig, kram!


skrev Självomhändertagande i Det nya livet

Läser mitt inlägg från igår. Och skäms för att jag är så självupptagen.
Men jag antar att det är hjärnan som stänger av, när det blir för mycket att hantera.
Jag vet fortfarande inte vad jag ska känna gällande mitt ex och den ohälsa han upplever.
En sorg av något slag.
En sorg över det som inte blev, som det skulle.
En sorg över att vi inte kan ha en frisk kontakt.
En sorg över att jag inget annat kan, än att acceptera.
Acceptera att det är som det är.
Just nu.
Var rädda om er alla.
Jag läser en intressant bok som får mig att öva på att jag är fantastisk som jag är, just nu. *Jag tycker om mig där jag befinner mig själv, precis i detta ögonblick*. 🙏
Det är vad jag övar på just nu.