skrev Andrahalvlek i Andra halvlek har inletts

Jättebra artikel om alkohol och arbetsgivarens ansvar på DN.se: ”Bakiseffekten på jobbet kostar i ohälsa, sjuknärvaro och otrygghet, menar författaren och KBT-terapeuten Anna Sjöström.”

Kram 🐘


skrev Andrahalvlek i Nytt kapitel! 3år och framåt❣️

@Himmelellerhelvette Inte ha dåligt samvete ett dugg! Du har ju haft fullt upp med nya jobbet! Och det verkar ha redat till sig riktigt bra, jag är så glad för det ❤️ Att stå upp för sig själv och sina åsikter: högt och ljudligt trots att det är obekvämt, är enda sättet att boosta självkänslan. Varje gång står du upp för lilla dig, som fick ta alldeles för mycket skit som liten. Tillsammans läker ni.

Kram 🐘


skrev vår2022 i Nollköping C - the place to B 🥳

@Carisie Ha en underbar, avkopplande och njutningsbar semester!🌞 Det är du så väl värd! Äntligen iväg, som du längtat!

Kram❤️


skrev vår2022 i Nytt kapitel! 3år och framåt❣️

@Himmelellerhelvette Fint att du kikar in. Var sak har sin tid och behov förändras. Du verkar vara på en bra plats i livet, härligt!

Ha en fin dag! Kram❤️


skrev Himmelellerhelvette i Nytt kapitel! 3år och framåt❣️

Jag kan få lite dåligt samvete över att så sällan ha behovet att komma in på forumet sedan en tid tillbaka. Så otroligt mycket hjälp jag fått härifrån, så förtvivlad jag varit många gången och sökt och fått trösten här. Hjälpen att komma vidare. Jag har bearbetat både mitt eget alkoholberoende som jag kämpade med i ca 10år. Och mitt medberoende till min mamma främst men som jag fick syn på fanns även till pappa och make och syns i flera olika relationer.
Att få syn på mig själv och lyckas se mina egna ageranden utifrån har hjälpt mig förändra ofantligt mycket i mitt liv under mina snart 3,5år i nykterhet! Jag har brutit mönster och satt gränser på löpande band. Det har varit extremt svårt och jag har tvivlat fler gånger än jag lyckats. Självkänslan svajar för varje ny utmaning men jag får fatt i den igen efter varje utmaning som leder framåt. Fortfarande kan jag fastna i känslan av att det inte kommer bli bra när jag är mitt i något nytt som känns övermäktigt men sedan löser det sig så som jag vill och önskar. Jag yttrar mig, jag är med och säger min mening, jag förklarar syftet, jag står på mig trots att det känns jobbigt, att jag blir obekväm för andra och jag blir hörd och lyssnad på. Det är så enormt häftigt!

Ni mina gamla härliga forumvänner, tack för allt! Och om ni är några andra som kämpar som läser det här, jag önskar verkligen att det kan ge er inspiration att fortsätta.
Steg ett är att bli nykter, sedan behöver man göra jobbet med sig själv, ställa sig frågan, varför började jag dricka? Ta hjälp från forumet, böcker och poddar för att förstå genom andras berättelser och kanske även söka samtalsgrupper, terapeuter eller annan hjälp. Det går att vända livet och få se allt det fina som livet har att erbjuda när man inte kämpar varje dag med frågan om man ska hålla sig nykter eller om man är värd ett glas. Kram❤️


skrev Varafrisk i Mitt liv i frihet…det nyktra livet!

@Charlie70 Tack för dina ord🥰 Kul att du tittade in!

Kram🤗


skrev Varafrisk i Mitt liv i frihet…det nyktra livet!

@Andrahalvlek Skrev dubbla inlägg men glömde kramen men här kommer den….Kram🥰


skrev Varafrisk i Mitt liv i frihet…det nyktra livet!

@vår2022 Tack🥰 Ja, även om det finns andra saker som gnager inom mig så är jag trygg och stark i min nykterhet!

Kram🤗


skrev Rehacer i Axianne lever vidare

Hej @axianne,
Jag har inte varit här på ett par månader och såg ditt inlägg först nu. Hur har du det nu, hur går det för dig?
Jag blev ledsen över att läsa att du förlorat ditt jobb. Det måste ha varit chockartat att få beskedet så där rätt upp och ner! Fruktansvärt!
Jag hoppas att du varit snäll mot dig själv och försökt komma ifatt med ork och energi. Jag kan känna igen mig i det du skriver om att inte orka något, att inte ens vilja gå upp ur sängen (jag hade en tuff period i samband med min skilsmässa). Var bara snäll mot dig själv och ge din kropp den tid den behöver att komma ifatt. Nu har det iofs gått ngr månader sen du skrev så jag hoppas du mår bättre nu.
Jag tänker på dig! Kram 🤗


skrev Charlie70 i Mitt liv i frihet…det nyktra livet!

@Varafrisk STORT grattis till dina 3 väl kämpade alkoholfria år!!! Superbra att du ger oss och andra din berättelse i så samlad form, det mesta vet ju vi som följt dig sedan tidigare. Men din berättelse är kanske lite extra viktig eftersom den skiljer sig från många andras, åtminstone av vad vi kan läsa här.

Kram!


skrev vår2022 i Mitt liv i frihet…det nyktra livet!

@Varafrisk Stort grattis till 3 år!🥳🥳🥳. Det är en lång tid och din resa till detta beslut var stark!

Sköt om dig! Kram❤️


skrev Andrahalvlek i Mitt liv i frihet…det nyktra livet!

@Varafrisk Grattis till 3 nyktra år! 🥳🥳🥳

Kram 🐘


skrev Varafrisk i Mitt liv i frihet…det nyktra livet!

Tänk…idag har jag varit nykter i tre år!!!
Tre hela år! Alkohol är en ickefråga för mig…så det är väldigt sällan ja, näst intill aldrig som jag tänker på alkohol. De här tre åren har inte varit svåra eller en kamp som en del av mina vänner/bekanta kan tro. Nej, men innan jag fattade det definitiva beslutet, tiden före jag var ”där” var svår för jag drack och jag drack och jag drack tills jag inte drack.
Jag har ju berättat framförallt i min första tråd hur jag hamnade i ett alkoholmissbruk samt att jag har berättat sekvenser då och då. Tänkte att jag skulle berätta lite igen ifall det är någon som kämpar som läser i min nuvarande tråd.

Jag drack i ca 12,13 år. Alkoholen hade funnits i mitt liv före den blev ett problem för mig. I mitt föräldrahem fanns det alkohol men mycket sparsamt. När jag växte upp i ett hem där mina föräldrar var lantbrukare, födda 1925 dracks det en snaps när det var kalas el att man firade ngt särskilt. Det kunde även bjudas på grogg när det var kalas. När jag var mellan 10 -15 år dracks det än mer sällan eftersom min pappa hade fått reumatism och behandlades med medicin. Då slutade han nästan helt och hållet med att dricka alkohol. Min mamma drack nästan aldrig. När jag pluggade t socionom när jag var runt 40 dvs drygt 20 år sedan då började det att vara ok att dricka vin mitt i veckan vilket även jag gjorde. Om det var ngt som skulle firas och det var en tisdag var det ok med vin och ost. Det var därför enklare att ta till alkoholen när livet blev tufft. Det blev alkohol på flera dagar i veckan för att till slut bli alla dagar i veckan men inte söndag eftersom systemet inte var öppet. Det kunde dock bli några 3,5or om suget/ångesten blev för stark. Så till slut hade jag utvecklat ett beroende… ett alkoholberoende något som jag aldrig trodde skulle drabba mig men ingen är vaccinerad mot detta gift. Jag köpte alltid en viss mängd öl och vin för att jag skulle kunna klara av jobbet nästa dag. Hade aldrig alkohol hemma, köpte aldrig bag in box och drack endast några gånger starksprit. Jag är ju uppfostrad till att vara en duktig flicka, en flicka som har kontroll. Jag blev därför aldrig för berusad bland andra jag hade kontroll fast mot slutet tappade jag lite av den kontrollen. Före mina barn flyttade hemifrån drack jag i smyg om de var hemma men när de hade flyttat satt jag ofta i fåtöljen eller i soffan när jag drack.Min man blev medberoende. Jag ville sluta dricka men även om jag sa det till min läkare på vc och även hade samtalskontakt på rådgivningscentrum försökte jag inte kanske någon gång ibland. Det var som om jag inte hade druckit färdigt. Jag fortsatte med samtal men kände ju längre tiden gick att det här måste ta slut, jag närmade mig 60 år var rädd att bli allvarligt sjuk. Min lever var påverkad, sov dåligt, vaknade av stark ångest, evigt trött och ont i magen. Jag skrev här på forumet hela tiden fastän jag drack. Har nog funnits här i sex, sju år. Jag kände mig lite udda eftersom de flesta som skrev hade varit nyktra en kortare el längre tid när de började skriva. Jag fick en annan läkare som vågade låta mig testa antabus. Åkte t rådgivningscentrum tre dagar i veckan. Blåste och därefter drack upp antabusen. Fick sluta efter 58 dagar eftersom min lever tog stryk av antabusen. Började dricka igen när jag trodde att antabusen kunde vara ute ur min kropp. Jag var inte färdig med alkoholen. Det här var sommaren-21. Jag hade berättat för mina barn om mitt missbruk. Min dotter kunde då förstå varför jag skiftade humör mellan hyfsat normal och arg. Det var väldigt obehagligt för henne. Vid årsskiftet-22/-23 sa jag till min socialsekreterare att jag är 98% säker att jag ville gå i den öppenvårdsbehandling som startade i feb -23. Vad jag visste var att då var jag tvungen att berätta för min chef för det handlade om att vara sjukskriven i nio veckor. Behandlingen var på hemmaplan. Efter nyåret sa jag t min socialsekreterare att jag vill delta i behandlingen då var jag även tvungen att sluta dricka. 11/1-23 berättade jag för min chef som aldrig någonsin hade förstått att jag drack. Berättade även för en kollega. 13/1 berättade jag för alla mina kollegor ca 20 st. Ingen hade anat något. Jag var en mycket duktig skådespelare. Var så trött så trött men var aldrig hemma från jobbet. Jag visste ju vilka signaler/tecken som kännetecknar en alkoholist. Jag gick på i en motivationsgrupp först innan behandlingen började. Jag hade inte slutat dricka, jag tänkte att jag kommer behöva läggas in men till slut fixade jag det. 21/1 var första dagen som nykter men innan jag åkte hem fr jobbet åkte jag t systemet. Vände och åkte hemåt, vände igen för att till slut åka hem. Kom in i köket sa till min man att inte prata med mig utan gick ut för att ta en promenad. Ca en månad efteråt började behandlingen. Jag stortrivdes. Vi var 10 personer, sju män och tre kvinnor. En annan kvinna levde ungefär ett liv som jag dvs jobbade som lärare och hade barn men singel. Vi var fyra som var kvar när behandlingen var slut. Gick på eftervård ca ett år efter behandlingen slutat, träffades varje måndag mellan 16-18. Jag gick på NA-möten. Fick en sponsor. Gjorde nio steg i tolvstegsprogrammet. Pratade med mina barn. De fick berätta hur de upplevde livet när jag drack. Det gjorde så ont att jag hade sårat dem så mycket. Vi kan fortfarande prata om det för jag vill att de ska kunna fråga medans jag lever. Min man gick en grupp för medberoende. Det var ingen som bestämde att jag skulle genomgå detta, det var jag själv. Jag behövde mer än forumet men jag har aldrig slutat att skriva här. Min resa var krokig men den dagen som jag slutade dricka var jag framme, jag var där. Har inte tagit återfall. Har inte suttit med alkohol framför mig och velat dricka, allt det där var innan jag slutade. Så om du fortfarande kämpar så sluta aldrig skriva.
Det här beslutet att sluta dricka är det näst bästa efter att jag blev mamma, det var bäst❤️

Kramar 🤗❣️🌷


skrev Carisie i Nollköping C - the place to B 🥳

@Jempa123 Tack så mycket 🙏🏼 Det känns otroligt skönt att åka iväg. Ha det så gott 🩵


skrev Varafrisk i Mitt liv i frihet…det nyktra livet!

@Andrahalvlek ❤️ Det känns som om det är bara är jag som sörjer att mina psykologkollegor har slutat/kommer att sluta😔 Min arbetssituation är allt annat än bra.

Vi kommer inom några veckor få fatta ett mycket svårt beslut, att vår älskade Bella ska få somna in för evigt😢😢 Det är så fruktansvärt sorgligt😢 Pratade med medicinsk personal på Veterinärhuset idag. Troligtvis har hon nu även blivit dement.Känner mig så ledsen 😢

Å den där galne Trump …det känns som om någon behöver väcka en för att säga att det här är bara en mardröm😣 Allting är egentligen så absurt därför känns han så otroligt farlig😨

Sov så gott när det är dax😴🥰


skrev Jempa123 i Nollköping C - the place to B 🥳

@Carisie ha en underbar semester! Thailand nu hade man ju inte tackat nej till 🙏🏽❤️💪🏽


skrev Geggan i Framåt

@Andrahalvlek tack kära du! Det skall nog bli bra! 🤗🌞


skrev Geggan i Framåt

Igen har jag varit nerdäckad i två olika infektioner. Verkligen inte varit bra till hälsan på flera månader. Men nu blir det snart Spanien, ser verkligen fram emot det! Strandpromenader i solsken. Sitta och glo ut över havet. Långt ifrån detta genomgråa elände.


skrev Carisie i Nollköping C - the place to B 🥳

God morgon ☀️ idag är min sista arbetsdag före semestern. Vaknar i ett nystädat och väldoftande hem vilket är så himla satisfying 🙏🏼. Matlåda och frukost fixat. Lagt fram det mesta som ska ner i resväskan under kvällen. Vi har varit duktiga och tömt frysen under januari och därmed kunnat ha en större reskassa. Att jag inte dricker ger också en större reskassa. Maken "dricker fortfarande" men han är sannerligen inte någon storkonsument så det tynger knappast kontot. Idag kommer jag inte att vara "här och nu" utan redan rest iväg i tanken. Vill bara att det ska bli imorgon 😅.

Ha en fin dag 🩵


skrev Carisie i Min värderade riktning

@vår2022 Tack vårfru 🧚🏼‍♂️ för input. Jag tror du har helt rätt (såklart som medlem i KFIB 😂). Det är ändå rätt roligt att du tycker att JAG fattat ett starkt och klokt beslut som backat från stupet innan jag föll. Jag å min sida tycker att DU gjort en helt fantastisk helomvändning från att vara styrd av alkoholen till att fimpa den och ta revansch på livet. Men så har ju människan en förmåga att kunna tycka att det man själv gör är "medel" eller "svag 3:a" 😂 medan andra tycker det är wow! Ett annat exempel på det är en kvinna min far var med som var så ofantligt elak mot mig och min syster (inte bror) och jag har alltid uppfattat att hon var värst mot min syster. Min syster å andra sidan tycker att tanten var värst mot mig 😂.

Hur gick det att springa i spikskor? Jag kommer förmodligen inte utanför dörren idag 😅 då det tvättas och städas och ska packas till resan. En "ledig dag" fylld av fruntimmersnipper 😇. Jag hoppas du får en härlig start på veckan min kloka vän. Stor kram! ❤️


skrev zalkin i The best is yet to come!

Ja, underbart med nykterhet. Landar på jobbet strax efter en härlig helg som gått i fixa till hemmets tecken. Var på tippen 2 ggr igår, en näst inill religiös upplevelse, att slänga skit och skräp😀. Ha en fin vecka!!!