Senaste kommentarerna i forumet

@Blidenjagvillvara77 Starkt, modigt och klokt av dig att hänga kvar här! Du sviker ingen här, det viktigaste är att du ska må bra och vi finns som ditt stöd❤️ Bra också att du inte fortsätter att dricka och det låter onekligen som att du är less på det och att det inte tillför dig något gott, tvärtom. Det är verkligen mycket för dig nu och att du inte får något eget space. Förstår att du är trött. I det läget du befinner dig i är det inte lätt att stå på sig mot din mamma, kanske kan du bättre göra det när du är i balans och har mer krafter. Kanske kan du får tid för lite återhämtning på din jobbresa? Kanske säga att du är trött, ont i huvudet…om det är aktiviteter på kvällen? Framförallt att du inte försöker göra något för någon annans skull och tänker på dig själv i första hand och vad du orkar med. Ta ditt eget space. Kanske kan du försöka få en egen tid i veckan hemma, hitta på något skönt och avslappnade för bara dig. Jag vet precis hur det är när man inte kan träna, det påverkar mig också mycket. Försök att få till en promenad till att börja med och att göra lite andningsövningar hjälper också när man känner stress. Lång inandning och långsam utandning någon minut.

Det viktigaste är att du inte dricker. Det stör din återhämtning och påverkar dig psykiskt. Försök att ta en sak i taget, en dag i taget. Skitdagar kommer, men de går också iväg. Sköt om dig! Kram❤️

Äntligen kväll. Ordentligt trött av jobbhelgen. Varvade ner med några av barnen på en trevlig resturang. Vatten i glaset o nedvarvning o ro kom på plats ändå.
Snart dax för sängen o vakna till en ledig dag.
Imorgon blir det inköp av penséer o lite annat vårigt som ska påtas ner I jorden.
Bara, det va...Jag vet idag vad jag orkar och vill Imorgon. Lite halvreligös känsla det här med nykterhet 😊

Jaha! 3 månader gick hur fint och enkelt som helst och sen snubblade jag över kanten. Jag har mina teorier men är intresserad av vad ni andra tror?
Först och främst- det blev totalt 3 dagar med alkoholintag efter 3 månaders total avhållsamhet. Inte tre hela dagar eller i följd men tre dagar. Det började med att sällskapet hade hällt upp bubbel till oss när vi kom fram till Stockholm i onsdags. Jag orkade inte säga nej, eller förklara mig. Orkade liksom inte? Vännerna vet inte om mitt beslut och de är nog de som har störst problem med att jag inte dricker… nåväl, jag drack det där jävla bubblet för att göra andra nöjda. Misstag nr 1- om jag hade berättat för vännerna för tre månader sedan när jag bestämde mig hade de inte hällt upp bubbel till mig och problemet hade varit ut världen. Jag blir så arg på mig själv, arg på alla andra och bara riktigt jäkla besviken! Som att göra våld på sig själv! Dricka för att inte andra ska bli obekväma!? Sjukt… på de tre dagar som jag drack alkohol har det varit en blygsam mängd. Onsdagen blev det två glas bubbel och ett halvt glas vin. På konserten drack jag kaffe när de andra drack öl. De andra dagarna blev det heller inte mycket men det spelar ju liksom ingen roll! Jag märkte så tydligt att kroppen verkligen inte vill ha detta gift! Huvudvärk, trött, nedstämd, dålig sömn, en värmevallning som kom från ingenstans! Hela mitt jag skriker verkligen att alkohol är ett gift! Blä!
Jag har varit mer eller mindre krasslig sedan snart 4 veckor. Några dagar i början var jag sängliggandes men har efter det jobbat på som vanligt. Jag mår inte bra när jag inte kan träna. Jag behöver min träning för mitt psykiska mående. Kombinationen för sjuk för att träna men tillräckligt frisk för att jobba är inte bra för mig. Det blir en obalans. Jag behöver verkligen min träning och dagliga promenader men det har inte varit mycket av den vanan senaste veckorna. Åka bort med vännerna tre dagar och maxa all tid i storstan utan möjlighet till egen space och vila är heller inte bra för mig. Lägg därtill lite dålig sömn och en enorm trötthet/stress av alla intryck. Dagen innan avfärd kom mina föräldrar för att vara med våra barn dessa tre dagar och jag började stressa upp mig flera dagar innan på grund av detta. Främst kände jag en stress av att jag måste städa innan min mamma kommer för det är i princip det enda hon gör och vill göra. Jag vill inte höra hennes gliringar eller suckande om ditt och datt, lägg dessutom till att vårt hem är förhållandevis städat och rent men i hennes värld är det inte det. Jag har insett att det inte är värt att ta fighten med min mamma. Hon har aldrig någonsin erkänt om hon gjort fel eller bett om ursäkt. Hon är lättkränkt och har noll självinsikt. Jag väljer att tro att hon vill väl på sitt vis men det tar väldigt mycket energi av mig ☹️ min man tycker att jag ska stå upp mer för mig själv och att hon verkar tro hon har rätt att säga vad som helst till mig och ha åsikter om allt. Jag kan inte ens gå ut med soporna utan att hon ska veta var jag ska eller vad jag ska göra. Jag behöver mycket space och har mycket integritet vilket gör att hennes närvaro är väldigt påfrestande även om det sker i all välmening. Jag är trött, känner en inre stress och upplever att livet just nu är i obalans. Hela helgen har bestått av matcher med barnen och jag har inte ens hunnit packa upp. I morgon är det jobb igen och jag måste packa väskan för tre dagars jobbresa. Allt detta blir för mkt för mig att hantera om jag inte kan få in tid för egen återhämtning och träning. Det blir så tydligt! Detta är alltså vad jag tror är anledningen till att jag trillade dit igen. Har funderat fram och tillbaka hur jag ska göra och samtligt känt att jag sviker er alla här inne. Men jag väljer ändå att hänga kvar här. Förra gången blev det lite som ”äh, nu kan jag lika gärna gå tillbaka till hur det var innan jag slutade dricka för det är ändå kört” och så försvann jag från forumet. Jag tog min skam och drog helt enkelt! Men inte den här gången! Jag hänger kvar och fortsätter lägga till nyktra dagar. Förra återfallet varade i nästan fem månader. Den här gången blir det inte mer än tre dagar. Jag forsätter stapla fram på nykterhetens snåriga Stig.

@Amanda L det låter som en dröm... Jag förstår såklart att det är hårt jobb men ändå. Tack för alla fina inlägg här idag. Det hjälper mig (och förhoppningsvis fler) att bli mer motiverade att hålla emot när vi triggas.

Hej JHL,

Tack snälla för ditt inlägg & svar :) Där skall jag ta en "kik" och läsa mig igenom.
Tack för pepp, det behövs alltid!

Önskar även dig en fin söndagskväll.

@Amanda L Javisst är det bra att bli påmind & att vi kan höja dopamin-nivåerna även på annat sätt än att dricka A, men kanske inte lika höga.Genom rörelse,vistas i naturen,umgås med vänner man trivs med,aktiviteter man tycker om att göra,klappa katten & kramas etc…😇🙏👍

@Molnet
En gammal suparkompis som visar sig vara en riktig vän❤️

@Fruktsallad Så värdefullt med en vän som åxå tagit sig an nykterhet som kan vara till stöd & glädje!Då kan ni planera in nyktra & trevliga aktiviteter ihop!😊👍

Ja åkte dit igen, körde på till och med den 8:e mars. Städade bort ett orosmoment i mitt privatliv dagen innan. Kom till insikt om att ja behöver läka mentalt.
Varit i22 dagar spik nykter, det psykiska måendet är helt ok men vissa dagar känns deppiga.
Fysiskt har ja redan fått fina svar, lägre vilopuls å somnar in skönt sedan nån vecka tillbaka, helt fantastiskt för å va mig..
Jag har en god vän som är ett halvår in i sin resa, han hjälper mig oerhört mkt.

Vilken härlig dag man bjöds på idag, kanonväder gott kaffe och snus ! Lite så att man önskar fler dagar i den här kalibern 🌞 imorgon är det ny vecka och sista dagen i mars vad denna månad har sprungit fram 💫

@nasann Jag vill bara intyga att Se klart har rätt. Med tiden försvinner suget nästan helt. Jag kan efter två år känna det som ett minne några sekunder någon gång ibland. Det första året kunde det i början drabba mig oftare och längre stunder, men jag kunde vänta ut det.
Oftast när jag var stressad och trött. Jag tycker det påminner om när man slutar röka, som kanske många har gjort. Först tänker man på det hela tiden, sedan i vissa situationer, sen bara ibland. Och en dag finns det inte dör. Och jag tror det är vilsamt att veta. En dag är det borta och du saknar det inte ens. Eller snarare tvärtom. Du VILL inte dricka.♥️

@Jonas1974 Ja, ett bra inlägg @molnet! Med fakta om hur hjärnan påverkas av ett alkoholberoende så får man mer kunskap och kan förstå det som sker i hjärnan bättre. Att det är vi själva som programmerar vår hjärna till att bli beroende av alkohol. Vår pannlob, är vår vd i hjärnan. Den som gör riskbedömningar om vad som är bästa handlingen att göra, det sunda förnuftet. När vi fungerar som vi ska, så går en signal till pannloben för en bedömning av en situation om hur vi ska handla till pannloben och vd:n tar ett beslut. Sedan går en signal till känslohjärnan som ger oss en viss känsla av situationen. När vi blir alkoholberoende så tar vår känslohjärna över, där sitter suget, och kör över pannloben, det sunda förnuftet. Signalen om att dricka eller inte, går direkt till känslohjärnan, suget blir starkt och svårt att stå emot. Dopaminet vars funktion är att göra mer av sådant som får oss att må bra, som vi programmerat in, att dricka, är rejält förhöjt och endast alkohol kan tillfredsställa denna nivå. Pannloben har inte en chans att säga emot, den är för svag och känslohjärnan har blivit så dominant, sparkat vd:n genom en kupp eller myteri.

Så för att återställa ordningen, balansen i hjärnan och låta pannloben, vd:n, styra igen måste vi sluta dricka så att känslohjärnan försvagas och backar tillbaka till sin plats. Dopaminnivåerna måste återställas till normalnivåer och suget hämmas. Efter en längre tids nykterhet har pannloben fått tillbaka sin styrka och kan göra riskbedömningar igen och se till så att vi väljer den bästa handlingen, att vi avstår från att dricka för vi vet konsekvenserna och de vill vi inte ta. Det är inte värt det och vi kan tänka mer rationellt. När känslohjärnan styr är vi mer irrationella och styrs mer av känslor.

Programmeringen vi gjort försvinner inte, men avaktiveras om vi håller oss nyktra. Om vi dricker mellan varven slår vi på programmeringen igen och suget börjar skrika och pocka på igen, hjärna kidnappas. Så om vi håller oss nyktra och låter pannloben bli stark och dominant, med rationellt tänkande, med normala dopaminnivåer, kan vi skapa nya vanor utan alkohol och nya banor i hjärnan. Så på ett sätt är ju lösningen enkel som du skriver, att man slutar dricka alkohol. Då kan hjärnan återhämta sig och komma i balans igen och fungera som den är avsedd att fungera utan konstgjord tillförsel av gift, som det egentligen är då det skadar hjärnan. Sedan behöver ofta även andra livsområden, förändringar och ev skav ses över.

Det blev ett långt inlägg som kanske kan tillföra något. Jag är så tacksam över att jag slutade dricka och fått en balanserad och välmående hjärna igen, liksom ett välmående liv😁

@Molnet Bra sammanfattning. Med tiden blir livet grått utan alkohol. Och då dricker vi mer. Livet blir ännu gråare…
Jag tror att det är därför många känner sorg över att sluta dricka. De kan inte själva tillverka lyckokicken utan alkohol.
Så bra att få veta att hjärnan faktiskt kan återställas. Och själv skapa dopamin. Och slippa ångest, bakfylla och minnesförluster på köpet.
Bra att du påminde!♥️

Så intressant att gör det lättare tänker jag. Kasar nästan förutsättningar att i studen av sug ställa sig utanför sig själv och lite mer objektivt fundera över sin hjärna...

@molnet ser ju nu att ovan var typ precis det som du skrev om i ditt senaste inlägg :-)

Fint att läsa alla inlägg och tack för all pepp! Helgen har varit väldigt bra men jag tror det till viss del är för att jag sett till att inte vara ensam många minuter. Att vara ensam har/är både en trigger att dricka (för att jag är så ensam) och en trigger för det skapar en möjlighet att dricka (jag ser till att skapa ensamhet så jag kan få dricka i lugn och ro).

Sen så har jag tänkt på allt det som ni har skrivit. På ett sätt så är ju lösningen så enkel. Det är ju bara att sluta dricka A. Det här ju faktiskt när man bryter ner det verkligen inte mer komplicerat än så. Ändå så har vi, alla här misstänker jag misslyckats gång på gång på gång. jag har iaf. Och sen så tänker jag att jag/ni ofta pratar om sug. Jag läste av någon klok här på forumet att vi har kidnappade hjärnor och är ens hjärna kidnappad så är det såklart inte så lätt att bara sluta. Men kidnappad hur? Så som jag tolkar några här är det till stor del den obalansen i dopamin nivåer som alkoholen skapat. Att suget är att hjärnan skriker efter dopamin? Jag är alt annat än läkare eller naturvetare men med min ringa kunskap och utifrån det som jag har läst så låter det vettigt. Men framförallt så tror jag att det gör det enklare för mig. Nu kan jag liksom (iaf ibland) liksom ställa mig utanför och tänka "J det är din obalanserade hjärna, ge den tid och dricker du nu så måste den börja om att försöka balansera". Ovan gör det mer greppbart för mig och hanterbart än att bara tänka när jag blir triggad att jag måste stå emot.

Ursäkta om det blev ett virrigt inlägg och jag utger mig som sagt verkligen inte för att veta vad jag pratar om. Nu ska jag iaf fylla på med lite dopamin med en promenad. Det kommer inte vara i närheten att räcka för min obalanserade hjärna men jag vet att ger jag den tid så kanske det kommer att vara det en dag...

Hoppas ni alla här en fin söndag.

Söndag eftermiddag & snart är det kväll.Hjälp vad tiden gick fort idag när man flyttade tiden framåt.Idag blev det egenvård på menyn.Andningsövningar & rehabövningar.Proteinrik nyttig frukost & lunch.En timmes skogslufsande.Tittade på bävrarnas gnagningar & vårtecken.Nu en stilla stund med te & en film.Laddar inför kommande veckas jobb.Hängt fram de kläder jag ska ha på mig imorgon.Handlat lite födelsedagspresenter i god tid.Känner mig nöjd & avslappnad.Fyllt på min kunskapsbank om vad som händer när man dricker A.Alltid lika tankeväckande.Jag följer en kvinna som heter Lindsay Henneken på Instagram idag påminde hon mig om följande.” Här är grejen ⬇️

Alkohol kapar din hjärnas belöningssystem. Varje gång du dricker ökar dopaminnivån i din hjärna. → din hjärna kopplar alkohol med njutning → du längtar mer efter det.

🔁 Med tiden slutar din hjärna att göra lika mycket dopamin naturligt.
🔁 Det är därför du behöver mer drinkar för att må "bra. ”
🔁 Och när man INTE dricker så får det dig att känna dig orolig, irritabel eller låg.

Verkligheten? 👇
Du älskar faktiskt inte att dricka.
Din hjärna har tränats att tro att du behöver den. Det är ingen vana. Det är programmering.

🧠 De goda nyheterna? Du kan koppla tillbaka din hjärna.

Så här gör du:
✅ Ta pauser & ge din hjärna tid att återställa.
✅ Ersätt alkoholinducerat dopamin mot naturliga källor (rörelse, avkoppling, riktig avslappning).
✅ Ändra din miljö - ta bort triggers som fortsätter att förstärka sugcykeln.

Det här handlar inte om viljestyrka – det är hjärnvetenskap.

Så tänkvärt & klokt skrivet .Hoppas att någon av er kan få hjälp & aha- upplevelser av detta.

@nasann .Sugen blir färre & mindre intensiva vartefter men tror man måste vara extremt vaksam det hela första året.Själv golvades jag av ett mega sug efter 3 mån.Va helt oförberedd.Men nu är jag mer vaksam & förberedd & genomlidit ett megasug till utan att dricka A med hjälp av andning,vila,något gott att äta(sött))pepsi Max, mina pannben & vilja.Kändes omöjligt men det gick.Gick stärkt ur det hela!Kämpa på!

@JHL bra jobbat. Upplever samma.
Inget sug då jag sett annan tillvaro än den du vet.

@seklart Tack för din delning. Det är väldigt helande att läsa. Jag är inne på fem veckor nu och suget slår till som en tokig gång på gång efter en euforisk period när allt kändes toppen. Minns du när ditt sug slutade att komma?

@ARTNEW Hej, bra att du har valt den nyktra vägen. Jag skulle rekommendera @Molnets inlägg i @Äntligen91s tråd.
https://alkoholhjalpen.se/index.php/comment/455625#comment-455625.
Det inlägget skulle vara i en FAQ i forumet.

I övrigt, skriv här ofta, ställ frågor, kom med funderingar mm. Det finns massor av hjälpsamma medlemmar med olika erfarenheter som kan ge insikter och vägledning.

Till sist, du har tidigare klarat 3 månader så du kan detta med att vara nykter. Nu gäller det att repetera dag för dag över längre tid.

Lycka till och ha en fin söndag em och kväll.

Hej,

Jag har försökt en gång tidigare. Varit inskriven på klinik med regelbundna besök och intag av Antabus. Är mu en tjej runt 45 år med två barn i tonårsåldern.

Nu är jag här och inskriven igen sedan en vecka tillbaka. Droppen var när mina barn skulle säga god natt och kom på mig sovandes i soffan med ett dricksglas med rödvin. Smusslandet, ljugandet och att såra mina barn. Usch! Nog!!!

Förra gången tog jag Antabus i tre månader, sedan ”kunde jag klara mig själv” - trodde jag. Detta är för fyra år sedan. Höll mig ett tag, sedan kom smygandet krypandes tillbaka.

Någon mer här inne i liknande ”sits”? Hade varit fint att få ta del av och dela erfarenheter med er.

Önskar er alla en riktigt fin söndag!

Söndag har det gått och blivit igen och vilodag är det. Vilket då är bra då man väl känner sig lite trött och även en aning lurad och snuvad på tiden liksom. Detta då man ju blivit av med en timme när det ju nu är sommartid alltså. Man har nog lite jetlag i miniatyr så att säga.

Men nykter och alkoholfri är man då hur som helst. Gick runt ett varv i huset nyss och upptäckte att en väggklocka fortfarande visar vintertid eller normaltid som det ju egentligen är. Får väl fixa till det när jag orkar klättra på nån stol och vrida visare framåt.

Ska nu värma på en mikrorätt känns det som magkänslan tycker vore en bra ide'. Så och följer väl den känslan så att inte den gamle alkoholdjävulen kommer smygande. Denne filur liksom har ju ofta en förmåga att sprida sitt budskap om att det nog vore dags för en jäkel för det mesta liksom.

Men har då tack och lov ingen flaska med alkohol från bolaget hemma i huset så det går säkert bra att vara nykter även denna söndag. Kom på att man ju helt har missat att kolla in nån gudstjänst på nätet, och får väl skylla detta på att tiden varit ur led en stund. Men tror nog att Herren vet hur det kan vara ibland.

Det brukar allt ta nån dag innan man känner sig helt hemma med tiden efter att man har sprungit runt och vridit på alla sina klockor alltså. Mitt armbandsur visar då rätt tid så det är då ordning på den punkten i alla fall. Nej, nu får jag allt ta och värma på en fiskgratäng knorrade magkänslan till om på skarpen. Så det får väl bli den här dagens första stordåd så att säga. Sen blir det kanske en promenad ut till sophuset igen, då soppåsarna väl stått och flinat i hörnet länge nog.

Ha en fin dag!

Jag har nästan glömt bort vad som triggar/triggade men jag tänker att jag liksom drack på ”allt” mot slutet.
Trött stressad glad - höj eller sänk med ett glas. Och trött och stressad ökade ju bara ju mer/oftare jag drack.

Jonas och Jonas, läs och skriv här, det är väldigt hjälpsamt för många. Jag och även andra kunde känna ”jag borde inte skriva så mycket/ofta/långt” men det är helt okej att behöva massor av input i början.
Jag tror nån redan skrivit men att preppa för nykterheten är bra. Äta ordentligt, vila massor!! Det är obegripligt men alkoholen tar så mycket av vår energi under många år, det blir uppenbart när man slutar. Jag sov och vilade som en äkta gamling det första året, och gör så fortsatt om än inte på samma nivåer.
Ta en dag i taget om det kniper. En dag, en stund, kanske en timme. Vissa sug kan vara ilande som tandvärk och då behöver man lära sig mantrat om att det är korta stunder i taget- samt att sug går över. Alltid.
Efter en tid går sug över för gott. Poff. Svårt att föreställa sig men jag som varit nykter i 5+ år, jag kan inte ens i fantasin komma ihåg hur det kändes! Det kommer att gå bra! 💞

Dag 66 har startat med ett ryggont vilket begränsar dagens aktiviteter. Årets sista batch av fågelmat (kokosfett, hackade solrosfrön och hampfrön) är tillverkad och upphängd i trädgården. Upptoppning med solrosfrön är också fixat. Nu får insekterna vakna i sina hotell och ta lead på att vara mat. Jag tycker att årets artrikedom och antal fåglar är färre än i fjol dessutom har det bara gått åt ca 1,5 kg solrosfrön om dagen mot fjolårets dryga 2 kg. Ornitologirapporten är nu över.

Träningen med att vara gräsänkling några dagar har hittills avklarats utan besvär. Det har varit vissa tankar runt alkohol vilket jag tror beror på en ovana med att vara själv under några dagar. Exempelvis så tog jag igår en promenad, av ren tristess, och tankarna gick enl ”jaha, här går du och går helt utan mål och du kommer tillbaka till exakt samma punkt där du startade, stor mening att göra det här, mmm det vore najs med en wirre”. Samma sak i soffan, ”du sitter själv här och det vore inte mer än rätt att ta någon bira och lite wirre så blir det lite ordning på denna kvällen”. Det var dock ingen större pärs att hantera dessa tankemönster.
Nu fick jag tyvärr migrän och avbryter därför, vi kanske hörs senare idag när det släppt.
Ha det bra. En dag i taget.