Senaste kommentarerna i forumet

@Ros Grattis till 12 veckor, bra gjort💪🏻🤗

12v. utan alkohol idag🙏Så tacksam för alla som skriver på forumet det är till så stor hjälp att gå in o läsa flera gånger om dagen. Nu en dag i taget till v.13. Önskar alla en skön söndag em. 🤗

@Blidenjagvillvara77 Jag är skild och vi separerade när mina barn var i unga tonåren. När vi berättade om att skulle skiljas sade den äldsta ”jag visste det”. Det var lugnt i äktenskapet men jag kände mig inte tillfreds, vi satt fast och jag drog mig mer och mer undan och började dricka mer vin för att vara liksom i min egna värld. Tänkte att det är väl så här mitt liv är och att skiljas var inte tänkbart. Men hon kände av hur läget var utan att något sades.

Dina tankar på att köpa en vinbox kanske har mer att göra med att äktenskapet inte är så bra, att slippa ha dessa tankar och att slippa att ta itu med det. Det var det jag gjorde. Drack ofta själv och försökte ”mysa”, men samtidigt kom så mycket tankar på vår relation som jag inte trivdes i och jag var rätt irriterad med nerver på ytan. Försökte vara så perfekt som möjligt, i alla lägen och enorma krav på mig själv. Började hänga mycket med tjejkompisar och var ute med dem. Slutade med att jag var otrogen. Körde liksom äktenskapet i sank på det sättet. Massor av ångest och mer vin. Till slut sade jag att jag ville skiljas, det gick inte längre. Vi hade tidigare gått på parrådgivning och det kändes lite bättre ett tag, men vi liksom växte isär, våra olikheter blev tydligare och okompatibla, vi hittade inte tillbaka till varandra.

Jag är glad för att det till slut blev skilsmässa och det blev bättre för oss båda. Jag fortsatte att dricka för mycket vin och blev beroende. Jag är omgift sedan 16 år tillbaka och vi trivs verkligen ihop, men vindrickandet blev till slut en sådan börda och gjorde livet svart. Ännu gladare och tacksam är jag över att jag slutade dricka helt för över 2,5 år sedan. Det är som att det är först nu jag får alla bitar i mitt liv på plats och mår genuint bra. Även om jag var/är i en fin och kärleksfull relation så hade jag inte en fin och djup relation med mig själv när jag drack. Så den egna relationen till sig själv är egentligen den viktigaste relationen och som spiller över i andra relationer. Önskar att jag hade slutat dricka tidigare i mitt liv och förstått hur mycket tid, energi, oro och ångest alkoholen tagit.

Att vara nykter är en viktig process på många plan och skav i livet blir tydligare. Man kan inte ducka det genom alkohol, man behöver hantera och ta itu med det för att må bra. Sköt om dig❤️

@Ny dag ❤️

@Blidenjagvillvara77 Hej! Det är så givande att läsa andras funderingar kring nykterheten, tack för att du delar med dej. Tror jag kan förstå din oro och ditt behov av något eget. Jag har inga egna barn med bonusbarn och bonusbarnbarn. Det var länge en stor sorg att jag inte fick några barn men nu kan jag ibland tänka att det nästan är skönt. Alltså missförstå mej rätt - men oron för dem skulle säkert slita mej i bitar stundvis. Jag är också en sån som månar (för mycket) om andras välbefinnande, ibland på bekostnad av mitt eget mående. Vinet var/är nog just precis dendär ventilen/snuttefilten/dimman där jag fick rå om mej själv.
Träningen har också varit det, och är det fortfarande. Jag började springa som ”gammal” och sprang min första mara som 50-åring. Hade en jobbig luftvägsinfektion i vintras dock som tog ned formen rejält och nu får jag kämpa för att komma tillbaka. För känner också att jag måste ha ”något” som är mitt eget.
Jag vet inte heller om jag verkligen har slutat dricka. Drömmer om att kunna vara måttlig, men anar ju att det knappast går. Eller det går en tid och sen eskalerar det.
Jaja, dethär blev lite svamligt svar, men märkte att ditt inlägg väckte en del tankar. Sköt om dig, vi kämpar vidare😍

@Cynthia Jo, jag tänkte..., hjälper det dig om jag säger att du är duktig enligt min bok, om du bara går ner till lokala puben nån gång i veckan - för inte dricker du mycket då, kan jag tänka, dyrt som det är. Steady as it goes, för nu skulle jag säga, och sedan kan du ta nästa steg. Du har inget alko hemma, och du dricker alltså inte där i hemlighet - det är väl toppen.

Jag har den senaste 1-2 månaderna druckit nästan dagligen. Allt har dock gått på som vanligt med jobb, träning och vardagen. Inte ens de närmaste har märkt något. Har till och med varit berusad i deras sällskap (de har varit nyktra men ändå inte märkt).

Så kom dagen när det märktes. Blev ett stort hallå kring detta. Såklart.

Omgivningen tror det är en enskild händelse orsakad av en stressig tid. Jag vet bättre.

Har inte druckit på en dryg vecka och känner (än så länge) inga problem eller sug. Tvärtom ser jag framemot att komma till rätta med mina problem. Äntligen ska det få ett slut.

Dock helt galet att inte dela resan med någon. Har (som jag förstått) haft abstinens med svettningar och röd hud. Fortfarande liksom trög i huvudet. Så i stället för drickande undanhåller jag nu abstinens.

Omgivningen tycker det är drastiskt att sluta dricka men stöttar naturligtvis.

Jag är orolig för om det finns andra hälsoproblem, leverbesvär osv.

Det är bara märkligt att inse detta om mig själv. Att det var så illa. Nästan så det inte går att ta in.

Jag är rädd att jag ska återgå till att (i likhet med omgivningen) tro att jag inte har alkoholproblem, utan bara "lite stress".

Välkommen hit! Att komma hit är ett bra första steg! Berätta gärna mer! Här hjälps vi åt! Kram 💛

Jag har behövt inse vidden av mitt drickande. Eller jag har ännu inte insett, eller vill inte....men fattar att det är allvarligt. Jag som levt helt vanligt och ingen har märkt något.

Vem är jag ens?

@Varafrisk @Himmelellerhelvette 🙏 ni mina främsta supportrar! Ni anar inte vad det gör för mig, att liksom ha er som verkligen vill att det ska gå bra för mig! Och ni som gått före och vet hur jobbigt det är och hur bra det kan bli. ❤️❤️❤️❤️ Jobbigt med min mamma just nu, hon mår inte bra psykiskt och jag har svårt att nå fram. Vi bor i olika städer vilket ställer till det. Kör till mamma snart igen. @Varafrisk @Himmelellerhelvette ❤️❤️❤️

@Blidenjagvillvara77 Kom att tänka på en sak. När man slutar dricka så slutar man också att smyga och mörka. Efter ett tag släpper känslorna av skam och skuld taget om en. Man ser sina egna behov tydligare. Här är jag och det här tycker jag.

Man blir duktigare på att freda sina gränser, sätta ord på det. Och detta får genomslag både på arbetsplatsen och hemmavid. Jag tänker att en tonårig son förstås märker stor skillnad på dig. Indirekt kräver du kanske mer av honom när du själv inte är kväst av skam och skuld. Och våra barn är som barometrar på vårt eget humör. Han märker sannolikt att din och pappans relation inte är friktionsfri heller. Han kan nog dock inte sätta ord på det, han känner det bara.

När jag hade varit nykter i 3 månader berättade jag för min äldsta dotter, som då var 23 år och hade bott hemifrån i fyra år. Hon var den första jag berättade för. (Coronatider så umgänget var ytterst begränsat helt naturligt.) Jag laddade inför samtalet, planerade att ha det i bilen - man pratar så bra då och slipper ha ögonkontakt. Jag sa: ”Du, jag måste berätta en sak. Jag har helt slutat dricka alkohol, och jag har varit nykter i tre månader nu.”

Hon, som körde bilen, vände sig mot mig - log otroligt brett så att leendet spred sig upp i ögonen och sa: ”Bra, jag tycker bättre om dig som nykter”. Sen pratade vi inte mer om det. Just då. Man behöver ta pratet i omgångar, när det blir lämpliga tillfällen. (Med tonåriga barn kan man behöva prata strunt i en timme för att plötsligt kunna ta allvarsamt prat i tio minuter.) Dotterns blick och hennes leende bär jag med mig i mitt hjärta ❤️

Kram 🐘 (som nu har varit nykter i 4+ år)

Nu har man vaknat och ätit ett par makrillmackor, tagit en tomat och druckit mjölk och käkat en banan till efterrätt. Det fick även bli en skvätt äppeljuice och ett glas med vitaminberikat kosttillskott. Saknar i denna stund inte alls berusning och alkohol i form av kanske diverse beskt smakande öl eller nåt sötsliskigt portvin.

Har suttit en stund i svalkan på balkongen utanför vardagsrummet och sett hur dagen sakta börjat vakna till här i grannskapet. Någon hängde ut mattor på vädring, nån annan skakade sin tröja och nös sedan ett par gånger av förmodligen den pollen som börjat fröa av sig från väl kanske någon tall eller ett par björkar. Det är allt ett mindre litet skådespel som utspelar sig i realtid och heter duga om man inte har allt för stora krav på en massa action hela tiden.

Betraktade en stund grannens mörkgråa katt som satt där på sin plats på sin nätförsedda balkong och väl funderade på sin tillvaro. Såg några fiskmåsar flyga förbi och upptäckte att det faktiskt är liv och en hel del inspiration i rörelse. Nog är det allt rätt så mycket man har missat genom åren, eller kanske mer inte förstått att helt uppskatta tidigare i alkoholdimman.

Det går väl inte alltid så värst fort att lära sig att se verkligheten och saker som de är, om man inte lär sig att stilla sig och sakta ner allt till ett minimum av förväntan ibland. Tänkte tillbaka på tider som gått och hur frånkopplad man har varit i så himla många år, då man inte tänkte på livet som något märkvärdigt, utan endast såg det som ett jobbigt tvång att utstå.

Men det finns då med ett sådant tankesätt inte mycket utrymme för någon större tacksamhet över att finnas till över huvud taget. Men det får man väl också försöka att arbeta mer på känns det liksom. Skådespelet man kan uppleva om man medvetet är närvarande i stunden kan ju trots allt ha sin tjusning ibland.

Har redan öppnat köksfönstret och sett solen, känt dess varma strålar och andats lite försommarluft med alla dess blommiga dofter. Det ska idag bli övervägande soligt säger väl väderleksrapporten, och trettio komma tre grader varmt i solen utanför köksfönstret var det redan vid halvtiotiden på förmiddagen i min del av universum liksom. Nu är det söndag igen och vilodag till skaparens ära och väl även för människans bästa. Vilket inte är helt fel då man väl är lite mör efter utflykten igår.

Får väl fundera på vad man hittar på att göra idag, men någon alkohol blir det då inte även om kanske alkoholdjävulen sätter igång och spöka som inte är helt ovanligt. Men då får det allt bli en läsk eller energidryck om det blir akut alkoholsug. Det är mycket att lära sig när man har startat om som nykter och alkoholfri kan jag då säga. Men tar allt ett steg i taget och gör mitt bästa i alla fall.

Funderar nu lite smått på att kanske kolla in lite här och där på nån gudstjänst på nätet i förhoppning om att kanske få något klokt visdomsord från ovan som tilltalar mig. Det bibliska är väl rätt så mycket ett främmande ökenspråk som inte går rätt in i min själ, men ibland så har ju nån pastor ett eller annat ord som kan träffa rätt så att säga. Men först får det nog allt bli lite gammaldags och svängigare tongångar med Rock N Roll tror jag, för behöver nu lite mer energi i stunden.

Borde kanske koka på lite kaffe, då det ju är söndag, så kan man ju festa till det hela med kanske eventuellt en pepparkaka eller två om man så vill. Nej, nu är snart portionssnusen i dosan slut också, så det blir nog en cykeltur även idag efter lite smått onyttiga prylar. Men folköl i sexpack det får allt nån annan köpa då jag för närvarande håller mig till alkoholfri läsk då det känns vettigast och bäst. Förresten, @vår2022 och @Andrahalvlek, kul att ni tittade in en sväng här på morgonkvisten.

Ha en fin dag!

@vår2022 tack för ditt svar! Det gav mig mycket tröst. Det är nog precis som du säger, en förändring i atmosfären. Inte till det sämre men något är annorlunda vilket han antagligen känner men inte kan sätta ord på. Jag är inte redo att prata med barnen än. Jag vill inte oroa eller lova saker jag inte helt säkert kan hålla. Vill varken oroa eller göra någon besviken. Jag har ingen aning om de ens upplevt mitt drickande som ett ”problem” men är inte så pass stark att jag vågar ställa frågan än. Känner mig skör fortfarande. Inte över ”på andra sidan” än. Jag har inte haft något återfall, inte ens varit nära men sorgen över att jag inte är som alla andra river i mig ibland. Andra dagar tycker jag synd om de som är ”normala”. Å ena sidan vill jag bara köpa en vinbox och släppa på alla krav, tankar på andra och morgondagen. Å andra sidan ifrågasätter jag varför folk vill dricka gift. Inte till dem men för mig själv.
Jag har under dessa veckor konstaterat att föräldraskapet kan vara oerhört tufft emellanåt. Jag har turen att ha två barn som mår bra och det är inte ”problem” runt dem. Jag har bekanta där deras tonåringar är ute och dricker, skolkar etc så jag är tacksam för att mina barn är så ”skötsamma”. Men kraven jag har på mig själv är ibland övermäktiga. Jag har ribban så högt att alla små bekymmer och konflikter gör att jag automatiskt tänker att jag/vi gjort något fel/misslyckats.
Jag har tidigare nämnt att äktenskapet har mer att önska även om det oftast är friktionsfritt. Men jag tror inte att varken jag eller min man mår så bra egentligen, men han vägrar tänka så. Känns som att vi ”sitter fast”. Detta är en historia för sig och behöver ett eget inlägg… men visst tänker jag att den saken påverkar barnen. Som sagt allt negativt kopplar jag till att jag som mamma gjort något fel.
Jag har insett att vinet varit min väg ur grubblandet. Jag har också insett att jag för egen del behöver hitta något likvärdigt. Jag behöver få lämna ansvarsbubblan emellanåt för att vila och hämta energi. Träning, ljudböcker och liknande hjälper för stunden men inte helt.
Nåväl, grubblandet fortsätter. Idag är det 12 veckor sedan jag drack alkohol senast och som jag skrev tidigare fladdrar tankarna hit och dit. Högt och lågt! Å ena sidan vill jag bara återgå till helgdrickandet, å andra sidan är jag rädd att ens smaka. Vill inte tillbaka till hur det var förut och känner mig långt ifrån redo att ens försöka dricka måttligt. Jag vet att ett enda glas kan kasta mig tillbaka till dag 1 igen, men ibland tänker djävulen att jag kanske ”måste” ta ett återfall så jag är säker på mitt beslut. Tänk så konstigt man tänker ibland! Tack för alla som orkar läsa och lämna en liten kommentar. Det betyder så mycket! Önskar er en skön söndag 💛

@Ny dag Tittar in h dig och hoppas att allt är bra❤️ Kan du fatta vilken styrka du har som aldrig ger upp? Imponerande!

Varm kram t dig❤️

@ElleW Jag fattar ☺️ vet hur det kan vara. Köpte en smartphone till mamma (hennes första) för länge sen och det är tydligen livslång support från mig på sånt 😅

Jag lever med samma "problem" som du i min närhet men jag tro jag nämnde att min mamma har lite samma som du. Fast de separerade och nu fungerar hon som nån sorts dagvård till honom. Jättetråkigt! Men ibland är det mörkt.

Alltså min plan är livslång. Jag mår så otroligt bra utan men den planen jag har nu sträcker sig fram till midsommar. Sen har jag lite semester och då kanske jag skruvar lite på budgeten men det är inget jag bestämt än.

Jag tycker det går jättebra! Jag har varit helt vit i två veckor och igår drack jag 1,5 öl och den första var god men den andra drack jag bara några klunkar av sen gav jag den till maken. Kände mig påverkad och olustig - ville bara att känslan skulle försvinna. Vad har du för plan?

Ja den här helgen är jag ledig. Tänkte passa. på att gå ut nu innan det blir 27 grader varmt som det ska bli idag.

Njut av gurkvin och solen du med. Jag drack kolsyrat vatten med en supergod söt citronsort igår 🍋 Sonen är grönsaksansvarig i butik så det är mycket skoj som dyker upp här hemma. Den var gul- och grönrandig iaf. Veckan innan var det en citron son hette pink- nånting 😅

🩵

@Flarran Det låter som en alldeles underbar somrig lördag. Du har hittat din grej: Cykla! Man får se så mycket, uppleva en massa olika miljöer. Och samtidigt laddar du om alla dessa ställen med nyktra förtecken. Keep up the good work!

Kram 🐘

@Smillans Grattis till 10 månader!🥳 Din nykterhet, liksom min, visar tydligt hur rädsla, skygghet, ängslan och oro hör ihop med alkohol och hur det upphör i samband med nykterheten. Samt att nykterhetsresan innebär att hitta tillbaka till sig själv och sina behov. Man ser klarare utan en alkoholbedövad hjärna och tankarna, känslorna förändras som nykter. Som ett nytt liv och en ny chans till att leva ett liv som man önskar och i harmoni.

Ha en riktigt skön söndag!🌞❤️

@Flarran Låter som en riktigt skön sommarutflykt på hojjen. Vad fint att ändå bo så nära naturen och vatten. Det stärker både psyket, kroppen och själen. Nu får du minnen där du är nykter och dricker energidryck istället för alkohol på dina fina platser😁.

Ha en fin söndag!🌞❤️

@Carisie Hej, Carisie! Skulle gärna kommunicera med anonyma mail, men jag som var väldigt tidigt ute med data, känner mig väldigt osäker inför nyheter numera. Så, får se.
Hade förberett makens hemkomst från första veckan på växelboendet, kände mig pigg och stark - och brakade ihop totalt när han väl var hemma med väska och en överfull kasse och uterollatorn innanför dörren och sätter sig i sin fåtölj. Frågar efter en kudde han fick från Rehab, när han kom från sjukhuset vid jul, inte tyckte var bra då. Var hade jag gjort av den? En bagatell som utlöste en enorm stress hos mig. Hade inte en susning om var jag lagt den. Vi bor i radhus med vind. Kanske på vinden?
Jag är så utsliten att såna där skitsaker får mig totalt ur balans. Samlade väl ihop mig så småningom, drog mig undan och sov på em, men efter att ha lagat en riktigt god middag - och måste fråga om det var gott-och druckit 33 cl folköl drack jag dessutom ett litet glas whiskey när vi satt oss framför tvn. Det smakade inte gott och jag blev inte gladare.
4.30 på morgonen vaknade jag och kom jag ihåg var jag lagt kudden och frampå eftermiddagen frågade jag om han märkt att han satt på den.
Han är det bästa som hänt mig ( i fråga om karlar) men sedan han råkat ut för allt mellan himmel och jord känner jag mig mer och mer som …. Ja, som vad? En robot? En piga? Och det är inte så att han är okänslig för hur jag mår, tvärtom. Han lider av att se hur dåligt jag mår. Känner sig maktlös. Och jag känner mig mycket ensam när jag måste ställa mig framför honom och påkalla uppmärksamhet för att växla ett par ord.
Usch vad svart det låter. I dag är en ny dag. Whisky är inte gott och gör mig inte gladare. Jag har haft åtskilliga helvita dagar de senaste sex veckorna och så när som i förrgår inte druckit mer än ett standardglas , jo, två när vi hade gäster. Hur går det för dig? Har du en långsiktig plan eller är det ”en dag i taget” som gäller?
I dag ska jag göra gurkvin: gurkskivor i vatten får dra en stund i kylskåpet.
Hoppas du har ledigt och får njuta av det vackra vädret!

Vem kunde väl tro nåt sånt i morse. Ja, att man skulle komma utanför dörren, och inte bara det. Nej, det blev en cykeltur en bra bit bort från gården för att se lite mer än bara kvarteret som man knatar runt i som oftast, om man då inte bara som för det mesta häckar i köket och skriver en massa tok.

Men fick ju ett akut cykelsug så att säga, och ville inviga nya begagnade hojen på riktigt och komma ut lite i naturen och se nåt annat och kanske fota lite med mobilen. Så cyklade väl iväg en halvmil till ett gammalt favoritställe där man hinkat pilsner i mängd genom åren. Det var ett ställe vid en badstrand där folk redan låg och solade i det vackra vädret.

Har aldrig varit mycket för att sola. Men passade på att sitta och njuta av den somriga dagen i skuggan och även ta något foto på en del byggnader med mobilen för att liksom dokumentera min lilla sommarutflykt. Hade med mig både vatten och en kall energidryck. Sen blev den en sväng på en grusväg och in på en skogsstig mot ett annat favoritställe.

Men där så smög sig alkoholdjävulen på så smått. Det är väl sjutton att man inte kan sitta vid en strand och se en sommarvy och några båtar som åker förbi utan att tänka på pilsner. Så då åkte burken med energidryck fram. Hade även salta nötter med mig så det blev en riktig liten fest, och helt fritt från en massa folk. Tänk vad lugnt och skönt det kan vara i skogen med bara trädens sus och lite fågelkvitter i buskar och träd.

Promenerade trots trötta ben och klen kondition en bra bit på en skogsstig och tänkte att det går ju faktiskt riktigt bara att vara alkoholfri även här där man på olika ställen alltid stannat till och pimplat öl eller vin tidigare år. Tog även en del foton på denna smultronplats så att säga. Spelade även in nån sekvens på video med mobilen på nån båt som passerade på avstånd förbi ute på sjön då jag kände för det.

Tänkte sedan åka hemåt, men var inte riktigt nöjd ändå, så cyklade en bit längre och passerade en hästhage och fotade några hästar som stod och åt kvällsmat i en dunge. Sedan tog jag en gammal bekant väg för att se om det såg ut som tidigare, och det gjorde det väl i stort. Tog något foto till och och begav mig mot en matbutik och handlade med mig hem ett gäng med tomater, mjölk, limpa och samt mer energidryck, vilket tydligen kan vara bra att ha ibland.

Detta då det ju idag fungerade utmärkt som substitut till att sitta och hålla i nån ölburk så man slapp onödiga enheter som det väl heter. Vilket hjälpte för att få alkoholdjävulen att ge sig av. Kort sagt en rätt trevlig utflykt i det gröna. Blev nog kanske en och en halv mil på cykel kan jag tro och kanske en kilometer promenad. Men nu är man rätt mör i både ben och rygg, men det var det värt. För nu har man då inte kastat bort denna sommardag i alla fall så att säga. Förresten, @Amanda L, det var kul att du tittade in här en sväng idag.

Ha en fin kväll!

Tänk att jag fixade det. Tack vare en kompis som drog ut mig på en dagsvandring med te och gofika. Det gav mig styrka. Kunde jag klara den här dagen som började i tårar kan jag nog klara en till också...😊

@Flarran Kunde inte låta bli att le när jag läste ditt inlägg. Såna är vi nog många. Enligt den där hjärnforskaren Anders Hansson så är anledningen till det att vi skulle ha dött ut annars.
Den nöjda människan skulle bara suttit i ett hörn och varit nöjd, den nöjda människan är kanske också mer orädd och därför mer utsatt, den mätta och nöjda människan funderar inte lika mycket på vad som ska hända imorgon. Ungefär så beskriver han vår hjärna. Den är tydligen mest upptagen med att se olika hot och faror.
Men när det gäller din pastors råd så tror jag att han har mest rätt. Det har visat sig att vara empatisk och hjälpa andra är något vi blir lyckliga av, ja vi blir mer lyckliga av att ge än att få.
Så om du letar efter något projekt för ditt liv så kan det vara något sånt. Att ge tid och engagemang kan verkligen ge mening är min erfarenhet. Men bara om det är något du känner för såklart.
Ha det gott tills vi hörs igen :)

När ska man lära sig att inte vara så himla gnällig utan bara vara förnöjsam eller åtminstone inte så himla missnöjd med allt och ingenting. Brukar ofta vara missnöjd med att inte få sova. Detta att solen ofta sällan skiner är också en grej jag starkt ogillar normalt. Nu har solen börjat skina, och sovit rätt bra det har man också gjort. Jag borde ju tacka skaparen för det. Men i stället kunde jag bara känna missnöje med att det var så himla varmt och soligt i sovrummet så att jag inte fick sova lite längre.

Sedan började jag känna efter, och inte tyckte jag att det var nåt märkvärdigt med att efter dessa år som i stort sett daglig missbrukare av alkohol nu vara fri från den skiten. Nej, då ville jag ha nåt annat och mycket mer av väl Gud fader, Jesus och de andliga gåvor pastorer väl snackar om. Detta i stället för att tacka skaparen ens i tanken för det mindre under som skett. För normalt sett så skulle jag väl ha supit ihjäl mig för en himla massa år sedan. Borde väl därför ha fallit ned på knä och tackat den högste för denna nya möjlighet att växa andligt som kommit mig till del.

Men då började min normala mänskliga personlighet, inre oro och nedstämdhet göra sig mycket påmind igen. Trots att det var ljust i sovrummet, så som att stå på en scen med en strålkastare riktad mot sig. Så var det bara kalla mörka tankar om hopplöshet som började att fylla mitt nyktra sinne. Hade det varit för mindre än ett år sedan så hade det bara funnits en enda tanke i skallen och det hade varit att ta en taxi in till bolaget efter sinnesförändrande substans i flytande form som öl, portvin eller kanske rent utav nån vodka att blanda med nån läsk, juice eller så. När faen ska man ska man nånsin bli nöjd.

Tittade just på min lilla tavla med en bild på skaparens son Jesus som står och bultar på väl en hjärtats dörr som de kyrkokristna väl nästan ständigt i sina olika predikningar talar om i sina gudstjänster. Innan de sedan säger att det är saligt att giva, och samlar in sina säckar med pengar i form av kollekt av kanske lite godtrogna stackare. Har alltid haft Gud med och inom mig samt väl även känt det hela som ljusår mer än bara nån lite fjuttig förhoppning eller tro så att säga. Nog är det lätt att ta allt för givet liksom. Nu är jag hungrig och törstig igen men har ingen lust att hålla på och jobba för att stoppa i mig nåt dagligt bröd.

Kan för min inre syn nästan se hur Gud och Satan sitter i ett hörn och väntar på mitt nästa steg så att väl kanske nån av dom kan lägga ännu en själ på sitt konto i sitt andliga spel liksom för att väl vara lite filosofisk alltså. Kan riktigt känna att mannen Jesus Kristus som dog på ett kors för oss vilsna människor stå bredvid och väl undra lite vad man ska hitta på att göra idag. Men jag är väl kanske lite felvaggad eller nåt, för jag har inte den minsta susning om vad jag ska hitta på idag.

Men att åka ned till bolaget och köpa in diverse alkohol står då inte på dagsschemat i detta nu. För denna slitna grej har man då pysslat med så länge att det nästan bara mest känns som rena rama gamla skåpmaten så att säga. Minns när jag en gång i andlig svaghet och nöd talade med en pastor i telefon om det här vad meningen med livet kunde vara. Fick då standardsvaret om att finnas till för nån annan kanske. Tyckte väl mest att det bara var en massa tomt snack. För vad vet väl egentligen en sån där så kallad själasörjare mer än nån annan.

Hörde nyss på spelaren en låt med Cornelis Vreeswijk och låten, Somliga går med trasiga skor. Kom då på att man väl kanske skulle kunna ta sig ned till stan för att kolla på ett par vettiga nya promenadskor som ju kan vara bra att ha. Detta om man nu då får för sig att börja promenera i omgivningarna lite mera som ju ska vara så himla underbart enligt landets alla träningsgalna promenaddiggare så att säga.

Nej, nu har man druckit lite kallt kranvatten och får väl försöka att öppna köksfönstret och släppa in en nypa luft. Sedan få man väl se vad man hittar på att göra med denna lördag. Någon sprit är man då inte sugen på och inte heller nån öl eller en slurk starkvin hur konstigt det än kanske kan låta. Den nyktra insikten säger då att alkoholfritt är bäst, och nog är det väl så...

Ha det gott!

Idag firar jag 10 månader nykter🌟
Gick tillbaka i min tråd och läste dag 10:
”Dag 10. Jag kan inte minnas när jag senast var nykter 10 dagar i rad. Jag har en känsla av att jag väntar på nåt. Vet inte vad. Fler vita dagar? Månader? År?
Jag märker efter några dagar med sällskap att jag blir trött fort. Jag drar mig gärna tillbaka och sitter för mig själv och bara är. Jag är lite introvert så ingen tycker det är konstigt att jag vill ha lite egentid. Satt länge och tittade på sjön, tankarna fick fara fritt. Och där kom den: tanken på att jag väntar på nåt. Är det faran som försöker fånga in mig i sitt nät? Kanske, men du kommer gå bet just nu.”

Jag minns det så väl. Hur rädd jag också var, ängslig och skygg. Var rädd för alkoholsug och att jag inte skulle kunna stå emot om den kom. Jag trodde inte riktigt att jag skulle klara det, att jag var förlorad och det här bara var ett förljuget uppehåll och att jag skulle trilla dit som så många gånger förr. Men 10 dagar var ändå stort för det hade jag inte klarat på många många år. Och här är jag nu, 10 månader senare❤️
Min resa såhär långt har varit omtumlande på så många positiva sätt och vis. Jag börjar hitta mig själv, fått en klarare blick på saker och ting. Som att en mur närmast runt mig rasat. Jag ser allt i vidare perspektiv på nåt sätt som är svår att förklara. Jag hör ljud på ett annat sätt.
Jag tänker aldrig på alkohol att jag skulle vilja dricka det men jag tänker på återfall och läser en del om faror att se upp för, och jag tänker ibland på hur illa det faktiskt var då för 10 månader sen.
Tacksam så in i bängen för det jag uppnått.

Idag blir det altanfix (staket ska spikas) solstol, grillat och vara lite extra tacksam.

Önskar alla en fin lördag ☀️🌿

Vaknar upp till en dag som jag från början känner kommer bli svår. Är ledsen och arg över att blivit sidesteppad på jobbet. Någon som är hälften så gammal som jag, saknar utbildning inom området ges utrymme att bestämma vad jag ska göra. Hen är inte min chef utan tillhör en sidoorganisation som ska stötta oss... Jag har så svårt att släppa det. Kan någon ge mig råd hur jag ska göra för att inte falla dit på alkoholen igen?