skrev vår2022 i Återfall
@Återfall Hej och välkommen hit! Vad modigt av dig att berätta för arbetskamrater samt att du också ska prata med chefen. Det visar också att du tar ansvar för din situation och du inser att det inte är hållbart, påverkar ditt arbete och att du inte kan fortsätta i detta spår. Är det via samma arbetsgivare du varit på behandling tidigare? Tänker att återfall är ett scenario som är möjligt efter en behandling och att det borde finnas åtgärder för det. Troligare borde vara att du skulle bli uppsagd om du fortsätter att dricka, att du inte vill ta emot hjälp och inte klarar av ditt arbete pga det. Hur som helst är det viktigaste att du får hjälp med att komma ur ditt drickande igen för att få rätsida på ditt liv igen. Så modigt av dig att söka hjälp igen och att prata med chefen.
Du kommer att klarar det, du har gjort det förr och det kommer att gå bra! Den egna vilja till förändring är den viktigaste faktorn för att det ska lyckas. Lycka till!💪💕
skrev Återfall i Återfall
Hejsan. Kvinna 49 år familj med två barn och sambo. Har för ca 2 år sedan varit på behandling för alkohol via mitt jobb. Var då nykter I ca 1 1/2 år. Livet och glädjen återvände. Sen tog jag det dåliga beslutet att pröva dricka igen. Har nu hamnat i den situationen att jag sjukanmält mig för många gånger, och känner mig deprimerad för min oförmåga att sluta. Har berättat till två arbetskamrater o kommer ringa till chefen o säga sanningen. Hoppas på få hjälp av företagsvården och inte bli uppsagd. Brukar man bli uppsagd pga ett återfall? Tänkte om någon medicin kan hjälpa. Någon här som har erfarenhet? Skulle helst vilja ha antabus, men tror mina prover skulle vara för dåliga.
skrev Monica01 i Dag 1
@godisegott bra jobbat med dagen ❤️ Jag klarade också en till nykter dag och kommer vakna lättad imorgon 😀
skrev Blidenjagvillvara77 i Behöver mer stöd
@danisa bra jobbat! Och fint att du hittat en orsak till att du druckit. Att släppa på krav och stress är till stor hjälp om man kan vila i det. Fortsätt kämpa! I morgon vaknar du till en ny dag men klart huvud och utan ångest. Kaffet smakar så gott också! Kram 💛
skrev Aprillan i Sömn
Har försökt med det mesta. Upp tidigt vid samma tid och ut på promenad, inget kaffe efter lunch. Har lite problem med min sköldkörtel och B12-brist och det kan ju också påverka.
skrev danisa i Behöver mer stöd
Inser hur stressad jag varit hela den här vintern. Nu när jag lyckats släppa tankar på jobb och krav på mig själv att allt ska vara tipptopp så har sug efter a släppt. Tankarna dyker upp ibland. En slags rastlöshet. Tänker: Vad ska jag nu göra hela lördag eftermiddag? Då kommer tankarna på ett glas vin. Istället fyller jag tiden med allt möjligt och dimper i säng jättetidigt och dödstrött. Funderar om jag flyr från något. Det känns bra ändå att klarat ytterligare en dag.
skrev vår2022 i Vill sluta dricka
@Majblomman Vad bra! Haft en härlig dag med en lång löptur och bra musik i öronen, fixat och grävt i trädgården, god middag och nu slappa i soffan och se en film❤️
skrev godisegott i Dag 1
@Monica01
Jag känner igen mig väldigt mycket i det du skriver. Exakt så har jag hållt på och gör fortfarande. Idag är min första dag nykter och det har varit skakigt och ångestfyllt men klarade av dagen på ren vilja. Är glad över att ha hittat forumet.
skrev EttNyttLiv i Vill sluta dricka
@vår2022 tack för kloka ord och att du pushar mig 🥰 känns bättre igen och suget har avtagit.
En dag i taget är ett bra sätt att tänka, kan vara det som behövs just nu.
Utflykten var mysig och snart väntar filmen.
Hoppas du har en go helg🤗
skrev Amanda L i Dag 1
@Monica01 Den skammen hör också ihop med alkoholen. Visst kan man skämmas för saker man gjort, men när man dricker blir skammen helt omotiverat djup och svår.
den kommer att lätta efter bara ett par veckor eller så. Då får du istället kämpa för att minnas VARFÖR du slutade. Hjärnan (beroendedelen) verkar fenomenal på att komma på hur den ska få tillgång till drogen. Då kommer tankar om "att det nog inte var så farligt" "ingen märkte nog i alla fall". Detta är inte dina tankar utan ditt beroende.
En bra sak att tänka på är att efter några månaders uppehåll kommer denna kamp, och dessa förhandlingar att klinga av. Du blir lugnare, livet blir lugnare.
Alkohol kan kännas lugnande till en början, men i det långa loppet betyder den bara mer stress, mer ångest, mer oro.
Kämpa på, det är sååå värt det. jag kan numera knappt minnas allt elände. Numera nykter sedan 15 månader. Och har jag problem så handlar det aldrig om alkohol :)
skrev Amanda L i Ängslan
@Majabaja Tyvärr så vaknar beroendet varje gång man dricker. Därför svårt att hålla det på en bra nivå, när man väl hamnat där.
Dessa ständiga förhandlingar och kampen i hjärnan fortsätter då också.
Det man kan välja mellan är nog om det där "trevliga glaset" som ofta blir för många är värt det andra. bakfyllan, tröttheten, ångesten eller var det nu hamnar.
skrev Flarran i Promillebikt
Hade packat ryggsäcken med badkläder, handduk och stoppat ned en påse jordnötter och hade en flaska med kolsyrat vatten samt god äppeljuice i en annan flaska. Var i stort sett klar för att sätta på mig utegångskläder och skor. Då tappade jag plötsligt helt fokus och började tänka på nåt annat, funderade på loppis och diverse andra resmål. Var väl egentligen allt för trött och energilös att göra något alls, fast jag ville bada. Men hade en sån stark vilja att göra något roligt och vettigt och inte bara sitta still vid en dator och skriva en massa tok liksom.
Normalt sett innan jag fick för mig att sluta dricka alkohol så skulle jag ha blivit besviken på mig själv och min jobbiga obeslutsamhet och orkeslöshet. Skulle förra året vid den här tiden och i en jämförbar situation säkert känt mig rätt värdelös och sedan åkt hiss ned i humöret och landat i en trist känsla av uppgiven deppighet, värre än den normala nedstämdhet man väl släpar på för det mesta alltså.
Då hade flaskan om en sådan funnits, utan tvekan åkt fram och sedan hade man snart varit berusad. Sen hade man inte brytt sig det minsta om någonting, utan tomt väl suttit och stirrat rakt fram med ett lätt dimmigt och depressivt sinne.
Har nu efter drygt sju månader som helt nykter och alkoholfri kommit lite längre på min väg som tänkande människa och lärt mig att kunna sitta still och rida ut inre stormar på ett bättre sätt liksom. För jag gick idag bara ut i mina underkläder och satte mig på balkongen för att se åtminstone solen som sken så fint i alla fall. Då drog det snabbt ihop sig till åska och det började att regna.
Här hade jag lätt som tidigare överkonsument av starka drycker säkert tyckt att dagen varit förstörd och rätt så värdelös. Men jag satt idag stilla och kvar på balkongen och kände då några regnstänk som blåste in på min balkong och träffade mina bara armar samt fötter som jag inte hade några strumpor eller tofflor på. Jag andades lite lugnt och såg en mås på håll och mådde rätt så bra.
Det kändes riktigt skönt och uppfriskande med lite regnstänk. Jag skådade upp mot himlen och såg på molnformationer och att solens strålar på håll verkligen försökte att ta sig fram genom molnen. Men förstod av att regnet började tillta, och på åskan i fjärran att regnet nog skulle hålla i sig ett tag. Då tänkte jag att det allt var tur att jag var för trött och inte åkte iväg för att bada. För då hade man bara blivit frusen och säkert nedstämd i onödan av att kanske cyklat långt utan att ha fått simma ändå.
Nu har jag stannat hemma och ätit en god röd grapefrukt och som efterrätt tagit en god kokosboll. Mår i skrivande stund så himla bra av att slippa vara slav under ett behov av att ständigt som i alla tidigare år behöva, eller vilja berusa mig för minsta lilla motstånd eller motgång i mina egna planer. Känner nu ett märkligt inre lugn och en tacksamhet för att vara fri att kunna leva utan att behöva köpa öl, vin och sprit för att gå runt liksom. Med andra ord en ny alkoholfri upplevelse alltså.
Ha det gott!
skrev vår2022 i Vill sluta dricka
@Majblomman Hej! Jag tänker att det ofta kan vara att motivationen får en dipp efter ett längre tags nykterhet. Det blir lite uppför och motgång och hjärnan tycker att den lättaste vägen ut är att lätta på motståndet genom alkohol. Uthålligheten sätts på prov. Tänker att det bästa du kan tänka/göra nu är att ta en nykter dag i taget. Fokusera bara på det så att andra tankar på systemet mm inte får uppmärksamhet. Ett steg i taget, en dag i taget. Då kan det bli lättare att vara uthållig när du smalnar av ditt fokus. Lite som att göra en sak i taget när man har mycket för att det inte ska kännas övermäktigt. Även positiva tankar om nykterheten hjälper, som att tänk vad bra det ändå går, vad duktig och stark du är, hur långt du har kommit på nykterhetsresan och att du kommer även att klara av denna dipp. Att bara låta det vara och inte fästa för mycket tankar kring det, att det är som det ska, dippar som kommer och går. Sedan blir man ju starkare varje motgång som man går igenom, man ser att man klarar det. Det stärker självkänslan.
Njut av din utflykt och sedan filmen, du jobbar på så himla bra!💪❤️
skrev EttNyttLiv i Vill sluta dricka
Hej på er
Känner att jag behöver bolla med er här och sätta ord på detta. Har både igår och idag känt ett större sug efter a. Vill verkligen inte dricka egentligen men en liten del av mig skulle kunna åka till systemet och köpa 1-2 flaskor vin och häva i mig. Och tänker att jag lägger ner det här med alkoholfriheten.
Kanske beror det på att jag är trött och haft mycket omkring mig en period.
Någon som upplevt det samma efter ett par månaders uppehåll? Och hur hanterade ni det i så fall?
Kan både känna mig lite småtråkig och få känslan att livet blir tomt, typ vad ska jag hitta på nu då.
Beroendehjärnan som tittar fram?
Har gått förvånansvärt lätt fram till nu att låta bli a så suget kom som en liten överraskning.
Planen är att ge mig ut på en utflykt om en stund och sen hem och kolla på film. Hoppas på att suget försvinner av sig själv.
Kram🤗
skrev Flarran i Promillebikt
Det är så mycket man ibland vill göra på en och samma gång och det är ju rätt stressande och kan ge jobbig ångest och en krypande oro i kroppen. Jag har ju problem som dystemiker med även diverse angränsande diffusa diagnoser, att fokusera mig liksom. Men här får man väl tänka att tar man det bara lugnt, så det går bra att göra saker i morgon eller en annan dag också. Det enda jag är riktigt fokuserad på nu det är att vara nykter och hålla mig alkoholfri, vilket väl är tur i alla fall.
För det gav ju inte så värst mycket positivt att ständigt rusa iväg efter alkohol. Det kändes till sist bara som jag slog mig själv i huvudet med en flaska hela tiden. Det var alltså ett rätt så jobbigt tvång att jämt och ständigt behöva köpa och släpa på en massa flaskor och burkar med alkoholhaltig dryck för att konstgjort uppleva sig må dimmigt skapligt bra en kort stund. Sen fick man ju ångest av det också som efterspel. Då fortsatte man bara att dricka en massa dan därpå och så där höll det på.
Hade det varit förra året vid den här tiden så hade jag nu när det är soligt och somrigt säkert rusat iväg för att bada fast jag är rätt så trött och orkeslös. Men samtidigt hade jag säker velat att vara nån annanstans samtidigt. Förmodligen på nån loppis. Då hade jag blivit stressad och behövt att känna lite lugn och då innan stängningsdags rusat till bolaget för att köpa alkohol för att kunna varva ner.
Nu tänker jag mer att det löser sig nog, är det meningen att jag ska komma utanför dörren åt nåt håll idag så blir det säkert så när jag är i balans för det spontant. När jag höll på och komponerade musik i stort sett var dag, kunde jag fast det var en lugnande sysselsättning i sig, bli stressad av att det var vackert väder och då samtidigt ofta ville vara ute och ta vara på sommaren.
Borde väl planera saker bättre och göra listor att följa, men nu är det ju så att även sånt stressar mig. Att ha saker som ligger på och liksom måste göras vare sig jag i stunden när planerade saker ska genomföras, vill eller orkar att pyssla med den inplanerade grejen. Blir alltid så stressad av att ha inbokade tider liksom.
Det kan då ibland vara rätt så jobbigt att ha ett spontant och splittrat sätt som gör att jag aldrig i förväg vet vad jag har ork att ta mig för att göra. Skaparen var nog på lite humoristiskt humör kan man tänka när han så att säga konstruerade en. Men det är väl nån mening med det också, hur man fungerar liksom. Förresten, det var kul att ni @Smillans och @vår2022 tittade in en sväng här idag, sånt uppskattas mina vänner.
Ha det fint!
skrev vår2022 i Promillebikt
@Flarran God morgon! Det är en skön känsla att kunna känna tacksamhet och förmågan att kunna göra det. Jag upplever att det är den största gåvan jag fått som nykter, tacksamheten. Det behövs liksom inte så mycket för att kunna känna det och jag tror också att man måste öva upp sin förmåga till att kunna känna det, genom att reflektera över sitt liv. Att kunna tänka om sig själv och hur man uppfattar sig själv. Att styra sitt liv och skriva sin egna berättelse om sig själv. Att försonas med sig själv, känna medkänsla med sig själv och börja tycka om sig själv. Då tror jag tacksamheten blottar sig. Du har en fin och vacker relation till gud och det är tacksamt.
Låter som en härlig idé med ett nyktert sommardopp, en dag som denna🌞. Ha det gott kompis!❤️
skrev Andrahalvlek i Var gick det fel?
@Smillans Gumman, ibland suger typ allt. Den där irritationen och ilskan kommer att lägga sig. I början ville jag bokstavligt talat kliva upp på barrikaden och skrika högt: ”Ni är grundlurade allihop av alkoholindustrin!!!” Jag levde ut den ilskan härinne, skrev mycket, men höll hyfsat låg profil IRL.
Och en lärdom har du dragit - bestäm aldrig hemgång ihop med folk som har druckit. Säg vad som helst för att slippa. Tex ”min dotter är ensam hemma och jag är därför beredd att avvika snabbt när som helst.” En variant på det använde jag på min första jobbkonferens med övernattning, för att okeja att jag inte drack vin till maten. Att ens ungar kan behöva en kan ingen ifrågasätta. Det trumfar allt.
Fyllisar kan man inte lita på, det bästa är bara att smyga iväg när ingen märker det. Då slipper man kommentarer om hur tråkig man är etc. En chef jag hade brukade alltid hänvisa till toabesök strax innan kaffet, och sen kom han aldrig tillbaka. Få märkte det. Jag märkte det först när jag hade honom till bordet en middag. Ingen förlust, han var helt socialt handikappad. Konstigt nog, eftersom han var just chef.
Stå på dig! Andas, andas, andas. Njut av ditt mående idag, och gotta dig lite åt hur dåligt dina kollegor mår.
Kram 🐘
skrev vår2022 i Var gick det fel?
@Smillans God morgon! Ligger också i sängen med min andra kopp kaffe. Samlar styrka för att ta mig ut på en löprunda, motivationen är sådär, men det är bara att göra och vet hur bra jag kommer att må efteråt.
Bra att du reflekterar kring dina ilskna känslor och precis som du säger så sparar du din energi om du inte fastnar i tankarna på sociala medier och alkoholromantiken. Flytta fokus på hur skönt det är att inte dricka, att du inte behöver det för att må bra. Tänk hur jävla bakis alla kommer att vara och hur de vackra kommer att se så slitna ut och med massor av ångest några timmar senare😂.
Gällande dina kollegor, snacka om noll respekt eller hänsyn till dig! Nästa gång så säg att bilen går senast kl 22 och det som är redo kan då följa med. Sen åker du. Tänker att ilskan du känner är delvis från respektlösa kollegor men även att du gjorde ”övergrepp” mot dig själv som tvingade dig att vara kvar. Du trampade över dig själv.
Men tänk ändå vad mycket som vi lär om oss själva från olika situationer och händelser. Vi lär oss var vi ska sätta ned foten och var gränsen går. Till nästa gång vet du, är förberedd och orkar stå på dig. Varför inte ta upp med kollegorna att det inte kändes bra för dig att de inte följde med dig enligt överenskommelse. Att det inte är ok. Kanske försvarar de sig med att de hade kul och var lite berusade, men stå på dig och säg att det ändå inte är ok. Att för dig blev det inte kul. Du behöver inte gå i något försvar utan bara uttrycka hur det kändes för dig. Det är modigt och du står upp för dig själv. Du sätter en gräns. Du visar vägen för hur man ska bete sig mot varandra. Bättre att ta upp det än att bära ilska inom dig, det plågar endast dig. Jag tog upp en sak i veckan med en kollega som skavde hos mig, jobbigt i början men viktigt för att det inte ska bli en ”puck” av det framöver. Det blev ett bra samtal, försvar i början, men genom att jag bara berättade om hur det blev och kändes för mig så landade det bra.
Ha en fin helg och skönt att bara skrota runt!🌞❤️
skrev Smillans i Promillebikt
@Flarran tänk vad vi kämpat på bra❤️ jag har haft en lite jobbig vecka och det kändes så varmt och tryggt när jag kom in här och läste om dina reflektioner. Tack flarran❣️
skrev Flarran i Promillebikt
Sommarmorgon och den första Juni är det. Har precis dragit på almanackan och sitter här vid köksbordet och dricker friskt kallt vatten och solen skiner in genom mitt köksfönster. Tänk att man nyktert och helt alkoholfri har tagit sig fram så här långt i år. Det är då något man är tacksam för.
När jag tittar tillbaka på livet så har det väl inte varit solsken var dag direkt. Men som mörkast det var det då när jag drack alkohol som mest för att försöka att bli lycklig och fri. Det är då allt som min gamla kristna och kloka mor sade, ett feltänk man har sysslat med tidigare år.
Det är många galna beslut man tog som suput. Men skaparen Gud har aldrig övergivit mig och på nåt sätt verkar det som att hans son Jesus har börjat få en lite större del i mitt tänkande. Den första kristna artisten som jag lärde mig att tycka om var Calle Öst och hans vackra och tänkvärda visor.
Nu är det inte skramlig Rock n Roll som snurrar i min spelare utan lyssnar på hans andliga visor och förstår även varför min kristne far var dag bad till Gud i Jesu namn. Det är en styrka att av nåd ha fått en andlig kristen tro med sig på livets knepiga resa. Det är jag då tacksam för.
Det står skrivet nånstans att man inte ska kasta sig i fara och att frosseri och dryckenskap inte hör himmelriket till. Det är lätt att tro att man kan frälsa sig själv genom egen förträfflighet vilket jag då insett är ett fåfängt tänkande som man nog gör bäst i att lämna bakom sig.
Har nu tagit en titt på de vackra bilder jag fick möjlighet att ta efter min färd på cykel som jag var ute på för ett par dagar sedan. Nog är skaparen fantastisk och värd att hyllas i var stund. Funderar nu så smått på om det kanske är dags att ta sig ett nyktert sommardopp i någon trevlig sommarsjö.
Minns när man som liten grabb var med föräldrarna på nån sommargudstjänst, förstod väl inte så värst mycket av vad pastorer predikade om, men nog är det skönt att Gud fader och hans son Jesus Kristus alltid finns att vända sig till andligt när man är så förvirrad som man är. Det är jag då tacksam för.
Ha en fin dag!
skrev Smillans i Var gick det fel?
Vecka 45. Lördag och ligger kvar i sängen med mitt kaffe och reflekterar.
Jag kom inte iväg på träffen som var, var ni där @Ny dag och @Vinäger? Nån gång, en dag…
Jag har haft mentalt en ganska utmanande vecka. Har varit lite låg och ganska förbannad stundtals, på andra och på mig själv. 1. Jag blir arg på mig när jag blir påverkad av alla sociala medier som svämmar över av vinglas, strålande fester och tillställningar, det är höjda vinglas mot solnedgång till förbannelse. Och ja jag blir påverkad, det ser gott och härligt ut.
2. Jag blir förbannad på folk runtomkring mig som inte fattar/bryr/skiter i hur det kan vara. Haha allt handlar om mig.
Men som ex vi hade samkväm med mitt närmsta team på annan plats. Några skulle sova över och några åka hem. Jag sa att jag ska åka hem och några ville åka med mig ”det är skönt att sova i sin säng”
Absolut, sa jag, jag kommer åka vid 21-22. Fine, tyckte alla.
När väl kvällen kom och jag skulle åka hemåt hade dom fått feeling, blivit fulla och förstod inte alls varför jag skulle åka redan, tråkig var jag också. I en timme höll jag på och försökte åka hem, säga att nu åker jag. Blev så jävla arg ett tag att jag tänkte bara åka utan dom men hade inte orkat med eftermälet. Väl i bilen skulle det spelas musik och skrålas så höll på att bli tokig. Jag var hemma ca 2 timmar efter det jag planerat. Blir så jävla ledsen på sånt.
Tror det kommer skära sig totalt snart, tur vi har semester så vi (jag) får ett break från varandra.
1 juni idag och sommaren är nu här. Jag har fint i trädgården och känner ingen stress över det. Ska idag ta en fin dag hemma eller skrota som jag brukar säga. Äta nåt gott, börja läsa en av mina semesterböcker jag köpt. Umgås med min man och hundar, jag behöver dom lite extra just nu. Trygghet.
Lite skör som synes men väldigt bestämd om min väg, där svajar jag icke!
Önskar er alla en fin 1 juni🍓☀️🌿🌼
skrev frihetenfinns i Jag slutar dricka, ge mig allt stöd ni kan
@kluck Tack för det du delar med dig av, jag känner igen mig så mycket, har också tänkt så mycket på det där med vanan, att vissa situationer är så extremt mycket svårare än andra att låta bli, att motivera sig till att låta bli. Så ett sätt för mig har varit att försöka skapa nya rutiner för de situationer som triggar mest. Jag har länge skojat om mig själv och mina alkoholvanor för vissa vänner, men den senaste tiden har jag börjat prata om det med en av mina närmaste som det problem det faktiskt är, och det har hjälpt mig så som flera skriver här i tråden, att visa mig och låta hen stötta mig. (Jag tycker fortfarande att det känns overkligt att jag skriver så öppet om det här, men jag märker att det hjälper mig.) Det är ju extremt svårt att blotta sig så. Jag tänkte som ngn skrev här ovan att om jag berättar kommer jag inte undan lika enkelt, men det tog tid att komma dit... Fantastiskt att du sökt hjälp, så starkt! Du kommer klara det, och även om det tar tid så kommer du klara det, vi kommer klara det.
skrev bpo i Jag slutar dricka, ge mig allt stöd ni kan
@kluck ok jag förstår, men det är väl skönt att det finns en liten plan framåt. Det är små steg som gäller.
Vi alla kämpa tillsammans 🤗 har du några planer inför helgen då?
skrev Blidenjagvillvara77 i Det är dags nu
Idag satt jag utanför Systembolaget. Jag hade strosat på stan och hade tid över innan ett avtalat möte så jag satte mig på en bänk mitt emot Systembolaget. Det var många som satt där och njöt i solen så inget konstigt i det. Denna helg har vi ett stort evenemang i stan och när jag strosade runt såg jag att alla uteserveringar var fulla. Solen sken och det var 25 grader i skuggan. Dofter från mat och ett myller av sommarklädda människor i feststämning. Jag satt där utanför bolaget och studerade alla som gick in och ut. Såg mig själv i olika skepnader så som jag föreställer mig om jag inte hade dragit i handbromsen för mer än tre månader sedan. Tankar jag tänkte när jag satt där på bänken:
”Vad de lurar sig själva som tror att alkohol är nåt glamoröst och lyxigt”
”Jösses vad det är många som handlar på Systembolaget. Galet många människor. Kändes som varenda kotte förutom jag. Det fick mig in på tankar som ”vad tråkig jag är som inte dricker” och ”så värdelös jag är som inte kan dricka lagomt”
En liten del av mig fick ett litet sug, för det var oerhört många triggers i en och samma förpackning. Sorgen drog över mig och ett sting av tycka synd om mig själv skavde i bröstet. Tanken på att gå in och köpa alkohol fanns dock inte! Och lika snabbt som suget försvann kom tankarna på alla som dricker. Så dumt. Hälla i sig gift för att ha roligt. Hur mår de egentligen? Har de inte fattat än?
Visst är väl hjärnan en komplex varelse? I vilket fall så sitter jag nu hemma vid mitt köksbord, nöjd över mina nygjorda naglar (på Salaong) och att jag är nykter. Än en gång har jag motat bort suget och ännu en dag har jag sagt ja till mig, ja till att må bra i morgon och känna glädje över Livet. Idag har jag varit alkoholfri i 95 dagar. Det ska jag fira med en kopp koffeinfritt kaffe. Heja alla som kämpar! Kram och fortsatt fin fredagskväll 💛
Tack för dom orden. Jo det är samma arbetsgivare. Lite rädd att dom redan tycker att jag fått hjälp, och att jag får skylla mig själv. Har inte riktigt kunna acceptera att jag låtit detta gå så långt. Att man inte har kraft att själv bara sluta.