Senaste kommentarerna i forumet

@Mormor2023 jag förstår tanken att unna sig när det äntligen är helg, men tänk att få unna dig att vakna utan att vara sliten.. Det finns så mycket annat gott, hyllorna svämmar ju över av läsk.. och varm choklad m grädde o marshmallpws, en bra film eller tvserie är också ett härligt vis att varva ner efter en jobbvecka ❤
Många här på forumet är fantastiska på att ge tips och stöd. Det bästa, återkommande är att försöka visualisera det bra man får, i stället för att tänka på sånt man inte får (som inte heller är bra för oss). Tex i stället för "jag får inte varva ner med fredagsvin" försöka tänka "jag får unna mig något gott dom hjälper mig att må bra dagen efter också" eller "jag har styrkan att själv bestämma att inte dricka ikväll ".
Det funkar! Det tar lite tid att ställa om, men en fredag utan alkohol är fullt genomförbar, och känslan av att vakna på lördagen med "jag klarade det!" är riktigt nice. 😁
Allt gott till dig! Trevlig helg ❤

100 vita dagar 🥳

God morgon! Dag 12 och en ny helg väntar. Och faktiskt är jag inte det minsta orolig att jag ska dricka. Tvärtom ser jag fram emot att vakna utvilad , pigg och nykter. Kaffe, hundpromenad, vad skönt. Känns också som en lättnad att jag berättar för fler och fler att jag inte dricker. Har redan berättat för dom närmsta kompisarna och familj, och även en del andra. Det känns på nåt sätt som jag är friare att leva som jag vill. Ha en skön fredag, kram

Tunga tankar i natten...

Har alltid varit nedstämd och mer eller mindre mörk i sinnet och öl, vin och sprit har aldrig gjort mig speciellt glad, språksam och sprallig, utan väl mest mer eller mindre avtrubbad och lite mindre grubblande och då som rejält packad ensam nånstans som alltid bara fått en dimmig slags känsla av att, visst är det mesta trist och meningslöst, men det får väl gå ett tag till och sedan har det öppnats nåt starkt som oftast köpts för att få högsta procent i förhållande till priset liksom.

Det har aldrig handlat om att jag tyckt att det har smakat speciellt gott eller så, utan det har bara varit ett sätt att slippa ifrån några timmar och få en paus ifrån mig själv liksom. Jag har kunnat cykla till utkanten av stan och suttit för mig själv nånstans i skuggan bland träd i sommarsol eller om det varit höstrusk kanske i någon trappuppgång och då mest lite uppgivet funderat över tillvaron.

Någon gång har jag väl varit så pass berusad att jag även somnat till och tappat nån halvtimme på kanske en bänk på något kanske oftast rätt folktomt ställe. Men det är sällan som jag har tappat minnet helt liksom, men det har väl hänt nån sällsynt gång att man har satt sig för att vila på någon parkbänk där man vetat att det inte brukat passera så mycket folk. Kanske nån som rastat en hund eller sånt och om det varit sent kanske somnat till sittandes ett tag och undrat hur man kom dit sen.

Men har aldrig åkt fast för fylleri och sånt, så man har ju ändå sitt körkort kvar och det är ju lite kul fast man inte har kört bil på väl idag kanske en tjugo år sen. Hade bil rätt länge men åkte ju aldrig någonstans då man inte hade nånstans att åka till som kändes lockande. Det blev väl kanske som mest 400 mil om året, fram och tillbaks i stan liksom för att handla och sånt. Det är inget skojiga dagar man har haft egentligen, och en berusning har väl endast varit ljuspunkten liksom.

Hur faen har man stått ut så länge som man har gjort – har för nån månad sen blivit förtidspensionär på grund av att man av någon anledning för en sju år sen värnade om sin framtid... talade ut inför sjukvården om måendet utan att de kunde göra ett smack mer än att skriva ut några menlösa piller mot ångest, oro och ens sömnproblem. Berättade även om den låga energinivån man till nittio procent cirka väl oftast har. Gick länge som ödmjuk tiggare på socialen, nu har man pengar som man kan leva skapligt gott på, men till vilken mening kan man tänka på dag som natt, vilket är något som har gjorts ända sen man gick i högstadiet som var ett mindre elände det med.

Hade jag haft en flaska portvin eller starkare som kunnat drickas hade den nu öppnats direkt för att slippa tänka och känna så här. Nykterhet är självklart det bästa att vara rent logiskt sett, men nu har man inte möjlighet att ens få några timmars vila mer om man inte ska riskera att få besöka sjukvården som i somras. Har en förbannad jävla uthållighet så lär väl bli hundra år så att jag verkligen får njuta av livet...

Får se om man kan somna en stund och som nybliven nykterist sen drygt en månad vaknar och mår nyktert prima om nån timma, då blir det väl en kopp chockad och nån macka igen som är den rutin som det försöks att knivskarpt hållas fast vid. Denna text är bara ett lite tvärsnitt på hur det kan kännas att var dag leva med Dystymi och inte kunna få någon vettig hjälp med måendet av piller.

Minns att man till en utländsk psykläkare för nåt år sen var lika tydlig med måendet som man är nu och då fick höra nåt om att så där ska ingen behöva att må, och sedan sa han nåt om att det finns kliniker i Schweiz som kan hjälpa patienter att få slut på lidande - det är sjukvård det. Skiter nog i att göra ett fåfängt försök att sova och lägger på nån bra rockmusik i spelaren och fyller hörlurarna med i stället som så ofta för att liksom dränka tunga i tankar i natten för att orka vandra ett tag till.

Kämpa på!

@Ängans Det är ju mycket sant, jag har ju verkligen inga problem att förstöra en helg! Det kommer fler chanser ! Ja, fredagen är nog värst (tror jag) för den är sååå uppenbart vin, "för nu har jag ju jobbat hela veckan". Men tack! Jag ska försöka uppehålla mig, jag har en tvätthög som borde göras och sen @flarran sen något gott, jag vet inte vad jag gillar för drycker, vid ett annat tillfälle drack jag alkoholfritt vin men det var skitäckligt! Oboy var längesen! Det levde man ju på som tonåring :p
@kennie Tack för peppen ! Jag måste klara det ! Jag vet inte om jag varit bakis på det viset. Jag har tänkt mycket på det när jag läst här. Jag mår alltid skit, kan dricka två liter vin och vakna "sliten", men så känns det ju alltid. Det som är skönt är dock att kunna kliva in i bilen när jag vill! Ja det känns som att min lyx är över. "Det goda livet" Men jag försöker verkligen intala mig att det är den där jäkla alkoholen som säger det, det är inte sant. Så jäkla rosaskimrande och glamoröst har det ju inte varit att gömma sig och dricka. Ge dumma ursäkter för varför man måste åka och handla "ägg" klockan 19.30 i panik.

Jag bara måste göra det. Tack, jag är lite mindre rädd, hjärtat är kvar i kroppen, det kan gå!

Precis de här stigarna eller flygriktningarna behöver jag vandra ! För det krävs det precis som du säger tid och uthållighet . Just precis ; vad skulle det fylla för värde , vad är det som blir viktigt för att kunna hålla fast vid osv .

Jag värderar fortfarande så högt att somna nykter och att vakna nykter och ångest fri om helgerna . För min del är det en nästan berusande , kittlande känsla ! Så det är alltför värdefullt för mig och det vill jag inte släppa taget om.

Måste understryka - med min liknelse om dansen - där såg jag framför mig att dansa i samma lokal men med en distans (inte bjuda upp till samma eller liknande relation som förut )😉 Jag ska inte spinna vidare på den bilden , jag märker hos mig själv hur det känns allt mer tveksamt 😅

Tack kära du för ditt stöd och det betyder också mycket att flera av er känner igenkänning, just såhär vid tre månader ❤️.

@Delfinen80 Ett annat sätt att tänka skulle kunna vara att fråga sig själv, varför är det viktigt för mig att få dricka ett eller några glas vin? Vad är det jag saknar som kan uppfyllas med att dricka vin? En annan sak jag kom att tänka på är tanken på att vara i samma lokal och dansa som ytlig bekant. En fråga här att ställa sig skulle kunna var, vad är det som lockar att vara i samma lokal och dansa som ytlig bekant? Skulle det kunna vara att få uppleva en känsla av rus och glädje? Att få den känslan men bara lagom? Räcker det ytliga för att kunna släppa loss?

Jag tänker att det kan vara en hjälp på vägen i tankarna att utreda varför alkohol är viktigt för dig, vad det tillför dig och hur relationen till den ser ut. Vad ger alkohol för mervärde? Jag tänker att för att avstå så måste det nog finnas ett stort värde i att inte dricka. Likaså för att dricka så måste det nog finnas ett mervärde för att göra det. Ett bra sätt för att reda ut allt är att ge nykterheten ytterligare tid. Efter att ha varit på detta forum har jag ofta sett att det vid tre månader kan uppstå ett slags vakum eller en inre konflikt i att vara fortsatt nykter. Jag minns det som att jag blev lite blasé och typ ”blev det inte mer än så här” lite likgiltig på något sätt. Det händer mycket i processen i tiden mellan tre och sex månader och framåt. Tid och uthållighet är värdefullt. För mig förändrades mina tankar och känslor långsamt, även jag kunde ha tankar på att nu kan jag nog dricka ”normalt” men jag närde i dessa tankar och flyttade bort mitt fokus från det. För jag tyckte det var mer värde i att inte dricka än att i att kunna dricka måttligt. När jag drack tyckte jag det var värt att vara bakis eller ha ångest bara jag fick mitt vin och det korta ruset. När jag slutade dricka ändrades detta och då var det inte värt det längre. Bekostnaden blev för stor och inte värt det. Så i linje med sin värderade riktning, kan man också fundera på vad som är värt och inte❤️

Fortsätt klura, ge det tid och uthållighet är mitt tips❤️

Hej,
Jag känner igen den tröstlösa känslan, man tror att man aldrig mer ska njuta eller ha kul. Men se det för vad det är- ett mentalt abstinenssymptom. Beroendet vill ha sin drog och försöker hitta ett sätt att lura oss att dricka. Fokusera på hur ni vill må imorgon istället, och sen en lördag utan baksmälla, det är så skönt. Unna er god alkoholfri dryck och/eller godis,
nötter , ost eller liknande. Och mycket vila och något att skingra tankarna med. Ni klarar det. Det blir lättare vartefter och är så värt det!

@Se klart Jag uppfattade det som omsorg , ser nu att jag skrev ”uppskattar din oro ” men menade omsorg 😊 Uppskattar rättare sagt att du utrycker din oro . Vad vore detta forum om ni /vi förutom den extremt stora värmen som finns här inte heller vore rättframma ? Det vet jag sen förut och hade jag känt mig helt övertygad , bestämt mig för att alkoholen ska finnas med i mitt liv ja då hade jag bara fasat ut härifrån och inte skrivit något fler inlägg . Sen får jag ta ansvar för hur jag hanterar mina känslor som också uppstår av det rättframma och era kommentarer och tankar på mina inlägg 😉 Självklart sved det till hos mig men det är ju för att du träffade min svaga punkt , mitt tvivel . För det är jag tacksam , jag suger åt mig precis alla ord här inne.

Tack ❤️

Kikar bara in och säger med emfas att min kanske rättframma ton var endast av omsorg. Precis som @hoh skriver har vi sett så många komma- lyckas- och sedan börja lite omärkligt dividera eller diskutera om det ena eller andra, som om det gick att förvilla det som det handlar om. Att dricka eller inte dricka. Då röstar jag för inte. 🥰

Snart dags att lägga denna nyktra dag till handlingarna, 11 dagar sedan återfallet och imorgon är det fredag. Känner ingen direkt oro inför helgen, imorgon kväll bilkörning så där är jag safe. På lördag utflykt under dagen och sedan planerar jag för en lugn kväll med familjen. Imorgon ska jag vara nykter, första delmålet är två veckor och det blir på söndag.

Hej Ängans,

Jag vet inte riktigt varför, men jag kände bara för att säga hej liksom.

Alkoholsug är helt normalt fast det känns bedrövligt att försöka lägga av med vanan om man har hållit på för länge med grejen liksom. Borde kanske inte ens ta mig friheten att skriva då jag inte har mycket att komma med som själv kämpar dagligen och stundvis titt som tätt mest hela tiden.

Det finns många knep att lura känslan man har till att dricka en stund. Inte vara hungrig i onödan, något sött i försynt mängd hjälper lite. Har till och med testat en matsked äppelcidervinäger i ett vanligt glas med kallt kranvatten och smuttat på en stund. Det var inte godis direkt, men det lindrade en stund hur otroligt det än kan låta. Var dock lite surt åt halsen så hällde i mig en slurk vatten efteråt.

Ett glas fick dock vara nog för något mer är kanske inte bra för magen, då det var rätt surt och knepigt att hälla i sig. Men har man druckit som en själv så är man inte så kräsen direkt. Tänk inte i veckor eller månader, försök att skingra dina tankar bort från alkoholtänk med att koncentrera dig på något du tycker är riktigt kul att pyssla med och varför inte dricka lite mer kolsyrat vanligt vatten än du vanligen kanske gör är ett tips.

Kämpa på!

Tack ni som har svarat ❤️

Jag har klarat två dagar nu och har bestämt att jag kommer klara minst en till (en dag i taget) och kommer uppdatera imorgon.

Hej mormor, jag är också rädd (min dag 3 är imorgon) men jag tänker istället för att åka hem tidigare och jobba hemma med ett (eller 19) glas vin resten av dagen ska jag hem tidigt och städa och tvätta (vilket jag brukar göra på torsdagar annars) laga mig en god pasta och kolla serier hela kvällen.

Jag är livrädd som du, men en dag i taget…i morgon är det bara 10 dagar kvar tills du når det första magiska 14 dagar målet!

Tänk vad sjukt kul det måste vara att vakna utan baksmälla och ångest på en lördagmorgon. Jag vet inte med dig men för mig är det något jag vill testa. Är det tråkigt som satan så kommer det fler helger vi kan sabba 😜

We can do it!

Hej Mormor2023,

Testa att köpa hem någon god söt dryck som du sällan köper i vanliga fall från matbutiken i stället.
Kan inte säga att jag är någon expert på nyttiga prylar, men jag har märkt att äppejuice och en kopp varm choklad lindrar alkohosug en aning. Dricker nu även gärna någon god söt yoghurt, fast man vet att även söta drycker väl inte direkt är hälsokost. Men det är ju bättre än att hälla i sig det gift som faktiskt alla alkoholhaltiga drycker innehåller. Har i en massa år druckit vin och öl samt det mesta dagligen i rent berusningssyfte och försöker nu att helt lägga av med detta då kroppen har fått nog och faktiskt mer eller mindre tvingar mig till det, så alla sätt som inte är direkt hälsovådliga är väl bra att testa tycker jag. Det är bra gjort att du vill försöka med en lite bättre konsumtion.
Tänk här sitter man plötsligt och ger tips, fast man bara är en nybörjare själv...

Ha en fin kväll!

@Himmelellerhelvette Tack för dina ord , värmen i de känns verkligen påtagligt ❤️

Jag är också glad och lättad över att Inte känna suget eller ge efter för alkohol trots att jag inte satt upp förbud . Som under kommande helg , eller en aktivitet nästa vecka där jag hade kunnat ”tillåta mig ” det där glaset . När jag verkligen känner efter så vill jag inte ha . Jag känner att det är en vinst och en framgång för mig och samtidigt känner jag såklart en oro över att mitt tillåtande tankesätt kan vara precis den ömma svaga punkten för att hamna där jag var förut . Men det är ju så det är , man kan ha flera tankar och känslor samtidigt . Jag ska också låta idén om att ta ytterligare ett delmål sjunka in 😊

Jag gjorde vid något tillfälle en liknelse med alkoholen och en våldsam relation , andra med mig har ju också gjort liknande jämförelser , och ser jag ur den metaforen idag några månader senare så tycker jag fortfarande att det stämmer . Rädslan för att hamna i klorna igen på alkoholen /utövaren är väldigt stark och påtaglig i början av ett ”bryt” - idag är jag inte skräckfylld men det betyder inte att jag känner oro /obehag och vaksamhet . Jag vill ALDRIG dansa den där dansen med alkoholen /våldsutövaren igen men vill /kan jag nån gång i en framtid vara ” i samma lokal och dansa ” men inte som att sitta ihop och inte nån relation utan som en ytlig bekant …. Det kanske jag aldrig kan ! Eller så kan jag det , för att mina erfarenheter lärt mig att vara enormt vaksam /beskyddande mot mig själv . Det är väl just så mina tankar snurrar , fram och tillbaka , fram och tillbaka .

Hursomhelst , jag gläder mig åt känslan att kommande två aktiviteter få känna känslan av lättnad av att slippa att dricka 😇

Tack snälla du 💕

Det är nu min dag 3 nykter. Torsdagar är dagen då jag handlar inför helgen, förmodligen har jag smygdruckit mer eller mindre hela veckan men oftast mindre och kanske bara några glas. Beroende på när jag lyckats börja. Nu är det torsdag, det är den stora dagen, dagen jag brukar handla all alkohol så att helgen liksom firas in, oftast redan ikväll. Jag är så himla rädd nu, inför ikväll och imorgon framförallt. Att jag inte kommer klara det utan störta iväg iallafall. Hjärnan spelade spratt med mig idag. Att " du har ju hållt upp nära på hela veckan, klart du kan ett litet glas på fredag" och att jag klarat att vara måttfull förut så det ska jag nog klara igen. Jag vet att jag inte klarar det. Inte nu, kanske om något år det vet jag inte. Men det kommer dra iväg. Det kommer bara rinna på igen. Vad gör man? Det känns så otroligt tomt. Meningslöst, som att jag inte kommer ha några lugna stunder. Grått! Första helgen, hur tar jag mig igenom den ?

@Varafrisk Engagera sig i kvinnojouren eller något låter givande. Tänk att få hjälpa andra, så bra man kan må i det.
Det låter som en bra idé att jobba lite mer intensivt i stegen, nu kan jag inte dom mer än allt jag lyssnat på genom poddar och böcker men det låter väldigt viktigt och givande.
Det är lätt att känna sig lite vresig nu i denna trista månad då behöver vi gaska upp oss med manikyr, kanske spa eller en helg på retreat, jag är väldigt sugen på något sånt.
Du har varit så upptagen med att oroa dig så nu kanske det känns lite tomt, fyll tomrummet med något givande❤️

@Delfinen80 Känner igen mig på pricken med det du skriver. Jag skrev också att jag tänker prova något glas när det är vid särskilda tillfällen för det var där jag var i min process då. Jag förbjöd mig inte utan hade en stark plan på ett glas framöver men jag ville vänta för jag var så nyfiken på hur mycket bättre jag kunde må än jag redan gjorde så jag tog ett nytt mål på tre månader till. Jag önskar av hela mitt hjärta att du kan ge dig själv den tiden, tre månader till.

När @torn skrev till mig på ett sätt jag då upplevde otrevligt med att jag är beroende och inte borde ta något glas blev jag så arg först men jag tror jag blev arg för att jag innerst inne på något plan misstänkte att han kan ha rätt. Idag är jag så oerhört, obeskrivligt tacksam över att han gjorde mig förbannad, haha.

Stanna kvar på forumet. Du är omtyckt och ingen dömer dig, vi gör inte så mot någon, vi vet hur det är och när man hängt med ett tag, jag i 15 månader, då har man förlorat många medlemmar men många gånger kommer dom tillbaka och då blir man så glad. Titta bara på @varafrisk eller @nydag. Skäms aldrig över vad du delar för tankar, skammen och skulden är beroendedelens kamrater, det är dina egna spöken. Vi finns här för dig och bryr oss om dig och önskar bara så innerligt att du ger dig mer tid men väljer du att testa en annan väg så finns vi lika glada i dig kvar här för dig❤️

Det här låter nog inte klokt egentligen, men jag kom just på att jag har ju sagt att jag aldrig har skrivit någon text eller komponerat någon musik så som berusad. Men nu slog det mig plötsligt att det är ju inte helt sant, då jag ju tekniskt eller medicinskt sett väl dagligen i stort sett nästan alltid de senaste 20 åren varit mer eller mindre i stort sett lätt påverkad eller lite salongsberusad dygnet runt. En lätt berusning har nog som oftast varit det normala tillståndet som jag inte tänkt på egentligen. Kanske därför att jag heller nästan aldrig har känt av någon rejäl baksmälla sen jag var ung.

Det slog mig just även att jag exempelvis flera gånger innan ett vanligt läkarbesök på grund av min sociala fobi faktiskt druckit en hel flaska portvin exempelvis natten före kanske ett läkarbesök inför en blodtryckskoll hos vårdcentralen och sån där standard. Till och med faktiskt en gång bytt till annan läkarmottagning när en läkare hade ställt lite närgångna och oförskämda frågor om mina alkoholvanor.

Har nog inte förens på de senaste åren riktigt sett alkohol som någon drog i en egentlig mening. Visst har jag vetat att det inte har varit hälsosamt och så, men sådant som man kan fixa till med lite socker och vanlig bakjäst om man vill, föll nog mest under avdelningen livsmedel i min värld. En lätt berusning har nog varit mitt ”normala” tillstånd allt som oftast kan jag tänka nu liksom.

Minns en gång för längesen när en optiker som bäst höll på med sin undersökning för att jag skulle få ny och rätt glasögonstyrka hade druckit några folköl innan besöket och satt där hos honom då han skrev ut styrkerecept på glas och sånt att då klockan närmade sig stängningsdags av systembolaget väl mest var nervös att han en sen fredagseftermiddag upplevdes vara långsam på att skriva sina aktuella uppgifter om glasens styrka, fokus och sånt i sin dator...

Jag var skitskraj för att jag inte skulle hinna in och köpa min kasse med öl och vinpavor till kvällen och kommande helg. Kom att tänka på det eftersom det i dagarna damp ned ett brev om kallelse till en ögonmottagning som vill göra en för mig sedan flera år återkommande ögonbottenundersökning på grund av min märkliga dimsyn jag har haft sedan år 2004. Den dag på våren tror jag det var då mitt blodtryck efter en festhelg hade rusat i taket så att jag inte kunde pissa som folk på två dygn, det var nog så här i tidens backspegel njursvikt som jag tillfälligt hade drabbats av.

Trots korrekt utprovade glas och det att jag med dessa kan läsa även rätt liten text och, så har det hela tiden legat på en slags diffus oskärpa som de ej har kunnat att korrigera på något sätt. På samma sätt har jag hela tiden haft ett stilla susande i skallen i en tjugo år. Har som jag berättat om här inte druckit en droppe alkohol på över en månad, men dessa nämnda fenomen är desamma.

Så det ska som nykter bli intressant att se vad ögonkliniken får för värden på ögontryck och så vid ett snart kommande besök där liksom. De på mottagningen var ju faktiskt för något år sedan lite fundersamma över vad jag led av för nåt slags märkligt fenomen, och om jag kanske kunde ha diabetes, vilket jag inte har enligt senaste blodprovstagningen i juli...

Men ett som är helt sant när det gäller alkoholkonsumtion och skrivande av text och även de två senaste låtarna på mitt musikprojekt Flarran Stuff som jag har berättat om. Det är att jag har knåpat ihop dessa liksom texter här så som spiknykter under min första aktuella alkoholfria månad på åratal. Så någon vin eller sprit behöver jag då inte alls för ett konstnärligt arbete om man så säger.

För när jag tänker efter lite närmare är det nog faktiskt bara i det närmaste helt nykter, max ett par folköl eller nåt motsvarande i procent för att komma i form för att börja göra exempelvis någon låt som har funkat genom åren vid komponering av musik, för annars har jag bara blivit slö och gjort nåt annat i stället. När jag har kollat på nätet så är det ju inte så konstigt egentligen, då maximalt positivt dopaminpåslag väl sker inom vad de medicinskt lärde väl kallar för två standarglas.

Ha en fin kväll!

@hgk Tack för inlägg!!! Jag själv är bara på dag 11 efter senaste bakslaget. Ja det gäller nog att slå in i huvudet allt negativt alkoholen för med sig. Upprepa för sig själv och verkligen få in det. Vi kämpar på💪

@Se klart Jag uppskattar din oro , och jag har inte heller släppt taget om den oron precis som jag skrev . Jag tror absolut att du kan ha en poäng i att det är en signal och att det jag behöver är att läka vidare och fortsätta utan alkoholen som störande moment . Jag uppskattar din omsorg och omtanke ❤️

Hej!

@Se klart,

Tänk vad fort känslor kan ändras. Hade tidigare idag för inte så värst längesen inte alls tänkt mig att skriva mer här på forumet på länge för bara ett par timmar sedan, då jag kände att jag började på att bli väldigt självcentrerad liksom. Tycke att jag började att lite för mycket vilja gotta mig i att bara skriva om en massa livserfarenheter som väl rätt få kanske hade någon nytta av förutom en själv.

Men sedan insåg jag snabbt att det är just det att prata av sig i realtid i verkliga världen eller att läsa och skriva i ett forum som detta vilket kan vara skillnaden mellan att klara av att vara nykter eller att korkat bara rusa iväg till bolaget för att omgående så snart som möjligt få korka upp en flaska.

Detta var den känsla jag i stunden alldeles nyss fick lust till att göra när jag inte omedelbart somnade till för att få en stunds vila som jag kände att jag så väl behövde. Men detta att inte kunna klara av att vara still ens en timme fast man stunden innan så starkt varit övertygad om att klara av vad som helst bara man trodde sig kunna bita ihop i tro på att vara någon slags mänsklig maskin som den inre människan inom sig liksom bara i tanke genom att trycka på någon osynlig knapp, kunde göra för att sedan bara lämna allt tidigare beroendetänk bakom sig.

Tänk så så tanklös man kan vara ibland. Men det är väl även det kanske ett kännetecken på den svaga karaktär som man som missbrukare tyvärr har lyckats att utveckla och ”förfina” genom åren. Ja, det att det här att det är så lätt att trilla dit igen för minsta lilla grej som går en emot om man inte hela tiden har något annat än alkohol och berusningen som sådan att tänka på.

Nyss sade det blipp, blipp, blipp här och och en liten figur vid väl namn Mario hoppade frenetiskt över små tunnor som en listig gorilla envetet släppte från en byggnadsställning i ett Game & Watch spel i orange färg från år 1982 som man fick i ett paket av föräldrarna en födelsedag för längesedan. Ja, alltså ett av de sista åren då man ännu gick på högstadiet. Tänk att man nu börjar att minnas även lite positiva grejer som man nästan helt hade glömt bort i alkoholdimmornas slöjor.

Har alltså kostat på mig lite positiv nostalgi genom att helt enkelt sätta i ett parknappcellsbatterier i ett gammalt Donkey Kong spel som inte använts på åratal. Det är ofta små grejer som kan göra rätt stor skillnad fast man kanske inte tänker på det. Man kan skingra negativa tankar på rätt många sätt.

Läste förresten någonstans på nätet att någon i nåt sammanhang hade skrivit kloka ord som att man ska göra mer av sådant som gör en glad. Mindes just hur glad man var en gång i tiden för småprylar som att spela enkla arkad tv-spel och sånt där en gång i tiden. Kommer nu inom kort senare att läsa lite mer kloka ord på olika ämnessidor här på forumet när suget efter en fylla gör sig alltför påmind. För detta är väl bra mycket bättre att ha som sitt nya tidsfördriv eller ”missbruk” om man så säger.

Har nu inte tid att fortsätta att skriva på det här inlägget för nu är känslan att jag faktiskt ska roa mig en stund med att spela lite mer Donkey Kong. Tänk, just nu har alkoholsuget blivit som bortblåst av liksom vinden eller nåt sånt. Som sagt, tänk vad fort känslor kan ändras. Loggar därför nu ut för en stund och kör igång med lite positiv nostalgi som nämnda game-watch spel betyder för mig.

Ha det gott!

Ja jag menade ingenting som går emot det du skriver i sitt svar, inte min mening, men kanske tänkte jag på hur jag själv ibland kunde skriva för att kanske söka medhåll i olika frågor. Så det kanske var en själv-projektion? Kan det heta så? Helt klart är det ingen som ser någon som svikare här. Men däremot upplever man ju att det är en risk att efter en tids nykterhet känna som du skriver: ”Min rädsla för att hamna tillbaka i drickande varje helg , vissa gånger måttligt andra gånger inte alls måttligt , den är fortfarande riktigt påtaglig!”
Det känns oroligt i mig, och en signal kring att låta kroppen och knoppen läka lite till. Men det är såklart bara du som bestämmer! Kram 🌸

@Se klart Jag tar till mig av vad du skriver och ska låta det sjunka in i mig. Jag ville inte i mitt inlägg vara ute med håven för att få varken tillåtelse eller förbud för något . Jag har heller inte synsättet av att jag förminskar vikten av några glas . Jag måste dock själv få komma fram till som du benämner begreppen av både alkoholist och återfall . På ett sätt är jag på en plats där jag tycker att jag ÄR fri från alkohol då jag uppriktigt tycker det är skönt att slippa . Jag ville med mitt inlägg bara ventilera mina tankar och känslor .
Kram