Vad är MET?
Motivational Enhancement Therapy (förkortas MET och i denna manual översatt till Motivationshöjande behandling) är en behandling som syftar till att uppmuntra och utveckla motivation till förändring av alkoholkonsumtionen hos personer med alkoholberoende. I MET arbetar du som behandlare med att stödja patientens förmåga att fatta ett välgrundat beslut om förändring.
MET innebär i korthet att man använder Motivational Interviewing (på svenska Motiverande samtal, förkortas MI) för att undersöka alkoholens roll för individen ur ett medicinskt, psykologiskt och socialt perspektiv. Kartläggningen av alkoholens eventuella effekter består av en intervju, ett antal frågeformulär samt alkoholrelaterade biomarkörer. MI används också för att återkoppla och värdera undersökningsresultaten. Efter återkopplingssamtalet följer tre MI-samtal. En närstående rekommenderas att delta i samband med återkopplingssamtalet. Vartefter som patientens motivation ökar och diskuteras, kan den också konkretiseras i en skriftlig plan för förändring av alkoholkonsumtionen, som i efterföljande samtal följs upp.
MET-manualen är avsedd att användas i arbete med vuxna personer. En manual anpassad för ungdomar finns, men ännu inte i svensk översättning.
Bakgrunden till MET
MET bygger på den forskning och kliniska praktik kring MI som utvecklades på 1980-talet. Två tidiga forskningsfynd blev utgångspunkter för MI vid alkoholberoende. Resultaten visade dels att kortare och mindre intensiva behandlingar gav lika bra utfall som mer omfattande behandlingsprogram, dels att den mer konfrontativa stil som präglade vissa behandlingsmetoder inte gav bättre resultat än metoder som byggde på patientens egen målsättning och motivation till förändring (Annis 1985; Miller & Hester 1986; Miller & Rollnick 1991; för översikter se Miller & Rollnick, 2009). En central iakttagelse var att man med korta insatser i sjukvården ofta nådde påtagliga minskningar i alkoholkonsumtionen. Resultaten från dessa studier ledde bland annat till försök att formulera vilka komponenter som framgångsrika korta insatser för alkoholberoende innehåller. Dessa komponenter brukar sammanfattas i akronymen FRAMES (Bien, Miller & Tonigan, 1993):
- FEEDBACK of personal risk or impairment: Ge återkoppling på alkoholens konsekvenser för psykisk och fysisk hälsa.
- Emphasis on personal RESPONSIBILITY: Betoning på personens eget ansvar för värdering av resultaten av kartläggningen och beslut om förändring.
- Clear ADVICE to change: Erbjuda råd för förändring om personen önskar.
- A MENU of alternative change options: Erbjuda olika alternativ på strategier för förändring
- Therapist EMPATHY: Empatiskt förhållningssätt från behandlaren.
- Facilitation of client SELF-EFFICACY or optimism: Uppmuntra och stärka personens tilltro till sin egen förmåga att genomföra en förändring.
- (Författarnas översättning)
En tillämpning av FRAMES är den så kallade ”Drinker´s Check Up” (DCU), som består av en kartläggning av alkoholproblematiken i kombination med ett rådgivande samtal baserade på MI (Miller & Sovereign, 1989; Miller, Benefield & Tonigan, 1993). DCU är i sin tur föregångaren till den första MET-manualen (Miller m.fl., 1992), som utvecklades i samband med att den internationellt välkända matchningsstudien ”Project match” (Project Match, 1997) genomfördes i USA på 1990-talet. I den manualen omfattar MET kartläggning, strukturerad återkoppling och tre efterföljande samtal enligt motivationshöjande samtalsmetodik. Det är denna metod som med smärre variationer prövats i flera studier sedan 1990-talet och som ligger till grund för MET såsom den beskrivs i denna manual.
Det vetenskapliga stödet för MET
MET har i flera studier visat sig vara minst lika framgångsrik i att minska alkoholkonsumtionen (både avseende avhållsamhet och antal dagar med drickande/intensivkonsumtion) för alkoholberoende individer som betydligt mer intensiva behandlingsformer.
I Project Match-studien (1997) jämfördes MET (fyra sessioner á 30-45 minuter per session) med 12-steg (12 sessioner á 1-1.5 timme per session) och kognitiv beteendeterapi (KBT) med återfallsprevention (12 sessioner á ca 45 minuter per session) hos nästan 2000 personer med varierande grad av alkoholberoende. De tre behandlingarna varade alla 3 månader. Deltagarna, som genomgick MET-interventionen, minskade sin alkoholkonsumtion signifikant jämfört med vad de hade druckit före att de påbörjade studien. Deltagarna hade ca 20-30 procent helnyktra dagar före studien jämfört med ca 75-90 procent vid 12 månaders uppföljning. Vid en jämförelse av alkoholkonsumtionen vid uppföljningen mellan de tre behandlingsgrupperna fanns det inte någon skillnad mellan dem som fått MET, 12-steg eller KBT. Andra studier har därefter visat att MET har bättre effekt på alkoholkonsumtionen jämfört med andra typer av behandlingar (Sellman m.fl., 2001) och att MET minskar alkoholkonsumtionen i samma utsträckning som mer omfattande behandlingsmetoder (UKATT, 2005; Bien m.fl, 1993; Brown m.fl., 1993; Blondell m.fl., 2011; Allen et al., 2011; Dieperink et al., 2014).
Skäl för att använda MET
Ett skäl som talar för att använda MET är de ovan refererade studierna, som visat att flertalet patienter som genomgår MET-behandling minskar sin alkoholkonsumtion. En del slutar dricka alkohol helt, medan andra uppnår ett kontrollerat drickande under de nivåer som anses vara riskfylld konsumtion.
Ett annat skäl är att behandlingen visat sig vara lika effektiv för att minska alkoholkonsumtionen som mer omfattande behandlingar. Då metoden inte kräver specialistutbildning inom beroendeområdet är den lämplig att användas inom många olika områden, bl.a. socialtjänst, psykiatri, primärvård och företagshälsovård - förutom inom beroendevården.
Ytterligare ett skäl att erbjuda MET är att metoden kan vara lämplig i flera stadier av ett behandlingsförlopp. Även om MET i sig är en självständig behandling och oftast som första behandling, kan den med fördel även erbjudas som en del i en längre behandlingskontakt eller inom ramen för andra behandlingar. Som exempel kan nämnas att MET genomförts för personer som vårdats för abstinensproblematik i slutenvård (Blondell et al., 2011). Med andra ord kan MET erbjudas:
- som enda behandling,
- i kombination med andra behandlingsinsatser, t.ex. läkemedelsbehandling,
- som det första steget i en behandlingskedja som följs av annan behandling om patienten behöver mer stöd (t.ex. KBT eller 12-stegsbehandling),
- efter initiala MI-samtal där ett behov av fördjupad kartläggning med strukturerad återkoppling identifieras.
MET förutsätter att du som behandlare har en grundläggande utbildning för och erfarenhet av ett människovårdande yrke (exempelvis läkare, psykolog, psykoterapeut, sjuksköterska, socionom eller liknande). du bör också ha grundläggande kunskaper om medicinska, psykologiska och sociala aspekter av beroendetillstånd.
MET är vad man kan kalla en ”semistrukturerad” behandling. Det innebär att den följer vissa ramar och steg, men förutsätter samtidigt att du är väl förtrogen med MI-metodik. Med andra ord förutsätter MET att du har minst grundläggande utbildning i MI, är förtrogen med begreppen och har praktisk erfarenhet av MI. Därtill bör du se till att vidmakthålla och utveckla Dina MI-färdigheter genom att regelbundet spela in samtal och få återkoppling på dessa (Miller et al 2004; Miller & Rollnick, 2013). Forskning har visat att kvaliteten i MI-samtal förbättras om man som behandlare vidmakthåller sina kunskaper genom fortlöpande återkoppling på hur väl MI-principer och färdigheter följs. Forskning visar också att behandlarens skicklighet i MI har samband med patientens förändring av alkoholkonsumtionen (Glynn & Moyers, 2010; Gaume et al, 2013; Moyers & Miller, 2013; Moyers et al, 2009; Vader et al., 2010). Samtal kan kvalitetssäkras och behandlaren kan få detaljerad information om hur väl egna samtal överensstämmer med MI genom att bedömas på MIC Lab, Karolinska institutet (https://www.miclab.org/).