Här finns diskussioner som handlar om att vara anhörig till någon som har beroendeproblem. Här kan man läsa eller skriva om hur man kan uppleva sin situation, vad man kan göra för att själv må lite bättre eller för att hjälpa sin närstående.
Jag är ny här och har läst igenom några trådar och häpnar av igenkänningsfaktorn i alla historier. I tolv år har jag levt med en man med missbruksproblem. Mest alkohol, men även tabletter och narkotika när tillfälle ges. Han missbrukade när vi träffades. Men jag trodde att han skulle sluta när vi började vårt gemensamma liv. Det var tolv år sen. Hjälp.
Läste Djävulsdansen och tyckte det avsnittet var intressant. Jag tänker mig att en räcker för mig. Jag kommer inte att vara med i fyllegräl eller diskutera viktiga saker när någon är påverkad. Bra för att det är mig reglerna gäller och jag som kan lyckas eller misslyckas. Bra också för att det kommer visa om alkohol är ett stort eller litet problem hemma. Någon annan som provat? Erfarenheter?
Hej!
Har en mamma som har druckit från och till nu i 6 år, hon gömmer burkar/flaskor och om man frågar så är det bara förnekelse
det har gått i olika perioder hur illa det har varit, men så gott som varje gång hon är ledig från jobbet och ensam hemma, men alltid fixat jobbet och så
Man hittar burkar under sängen/torktumlaren, hon va kattvakt hos mig och min flickvän så hittar vi ölburk i kastrullskåpet, men alltid förnekelse
Vi har varit gifta i mer än 20 år, har två 19 åringar hemma. Under hela vårt förhållande har min man alltid överförfriskat sig när han dricker. Han kan bli dryg o säger fula saker när han är onykter. När vi är bortbjuden eller går ut på ngn tillställning kan andra tycka att han är en rolig prick "full kan vi alla bli". Jag kan gruva mig när vi ska göra något eftersom att jag vet hur det kan sluta. Det har tom hänt att han blivit hämtad och förd till fyll cellen, då hade vi varit på en trevlig tillställning tidigare under kvällen och vi hade bestämt att vi skulle gå hem sen.
Jag hade en halvfull flaska portvin stående. När jag kom hem efter att ha varit bortrest var den tom. Jag frågade varför och fick svaret att ingen hade rört den. Alltså att jag själv måste ha druckit den och glömt bort. Det kändes så oerhört konstigt att få en så uppenbar lögn till svar att jag blev tyst. Känner någon igen beteendet?
Hej!
Hej!
Jag får lov att starta en ny tråd, min förra hade jag gett namnet 'Har gått sönder' men jag är härdad så just 'Den härdade' passar bra nu.
Min pappa har precis påbörjat en akut behandling för sina alkoholproblem. Allt är väldigt nytt och skört för oss och det är första gången som han får behandling för sin sjukdom, samtidigt som vi aldrig har sett honom så här sjuk. Det är väldigt chockartat för oss, vi visste att han hade problem men inte att de var så här stora. Vad jag förstår så ska han få mediciner för att minska suget och lindra abstinensen, men jag undrar om det finns något annat som kan hjälpa som komplement?
Hej!
Jag är ny här, har läst runt lite och känner att jag måste få bolla lite tankar.
Jag och min fru har varit ihop i 8 år och alltid varit så väldigt kära i varandra, haft ett underbart förhållande och nstan inte bråkat alls.
Vi spelar i band och har åkt runt i sverige och europa och festat tillsammans massor, druckit kopiösa mängder alkohol, rökt cannabis, haft trekanter och what not. Levt rockstar life!
