Snabbvägar
Förord
2023 var det sista året vi jobbade som tre stödlinjer: Alkohollinjen, Alkoholhjälpen och Droghjälpen. Mars 2024 slogs Alkohollinjen och Alkoholhjälpen ihop och samlades under namnet Alkoholhjälpen. Alkohollinjen och Alkoholhjälpen startades ungefär samtidigt. De har haft samma målgrupp och liknande stöd, men erbjudit olika kontaktvägar. Att slå ihop dem var därför ett naturligt steg att ta för att göra det enklare att hitta rätt. Nu finns allt samlat på Alkoholhjälpen och de som vill ha stöd från en rådgivare kan enkelt välja om de vill ta kontakt via nätet eller telefon.
Utöver hopslagningen har vi dessutom fått en ny och gemensam grafisk profil för Alkoholhjälpen och Droghjälpen. Äntligen! Vi har jobbat länge med att få ihop det nya utseendet som sammanfogar stödlinjerna, med ambitionen att öka både trovärdighet och igenkänning. Vi hoppas att det får de som söker stödet att känna sig välkomna!
Här i årsrapporten kan du läsa om hur det såg ut på stödlinjerna under 2023 (då vi fortfarande var tre stödlinjer).
Håll till godo!
Kerstin Annerborn
Enhetschef eStöd
Alkoholhjälpen och Droghjälpen
Kort om stödlinjerna
Alkoholhjälpen och Droghjälpen drivs av eStöd vid Beroendecentrum Stockholm på uppdrag av Folkhälsomyndigheten och Region Stockholm. Här erbjuds stöd via nätet och telefon till personer som funderar över sina egna eller någon annans alkohol- eller drogvanor.
Stödet är anonymt, kostnadsfritt och tillgängligt i hela landet. Det bygger på beprövade metoder från motiverande samtal (MI) och kognitiv beteendeterapi (KBT). Stödet är öppet för alla och det finns inga kriterier som behöver uppfyllas för att få använda det. Man är välkommen att höra av sig med sin fundering eller oro precis som den är.
Rådgivarna som bemannar stödlinjerna är yrkesverksamma med stor erfarenhet av att möta personer som vill förändra sina vanor, och med relevant utbildningsbakgrund i bland annat MI, KBT och alkohol/droger.
Alkoholhjälpen
Alkoholhjälpen (där även Alkohollinjen ingår sedan mars 2024) drivs på uppdrag av Folkhälsomyndigheten. Alkoholhjälpen och Alkohollinjen startade på olika håll 2007 men samordnades 2018 på eStöd vid Beroendecentrum Stockholm. I mars 2024 slogs tjänsterna ihop för att tillsammans utgöra Alkoholhjälpen. Hit kan användare, anhöriga och vårdgrannar höra av sig för att få rådgivning via nätet och telefon. På webbplatsen erbjuds även en alkoholkalender, ett självhjälpsprogram, samt möjlighet att möta andra i liknande situation genom webbplatsens öppna forum. Telefonrådgivningen, 020-84 44 48, har öppet varje helgfri vardag.
Droghjälpen
Droghjälpen startades 2018 på uppdrag av Region Stockholm. Här erbjuds rådgivning via nätet och telefon för personer som funderar över sin eller någon annans droganvändning. Även vårdgrannar kan höra av sig för att få rådgivning. På webbplatsen finns möjlighet att göra ett självtest, använda ett självhjälpsprogram för minskad cannabisanvändning samt ta del av en guide för anhöriga. Telefonrådgivningen, 020-91 91 91, har öppet helgfria måndagar och torsdagar.
Ny grafisk profil och sammanslagning
Sammanslagning
2018 flyttade Alkohollinjen och Alkoholhjälpen till eStöd, Beroendecentrum Stockholm, från att tidigare ha drivits på varsitt håll. Sedan dess har tjänsterna haft ett tätt samarbete, vilket gjort att både kommunikationen och de interna arbetssätten har integrerats allt mer. Idag jobbar en stor del av rådgivarna med båda tjänsterna och det som har skiljt tjänsterna åt har varit kontaktvägarna för den som söker stöd. Därför blev det naturligt att göra en sammanslagning.
Syftet med sammanslagningen är att samla allt stöd på en och samma plats för att gör det enklare att både hitta och hänvisa till stödet. Hopslagningen har således inte förändrat vilket stöd som erbjuds.
Ny grafisk profil
Under 2022-2023 gjordes ett stort arbete med att ta fram en ny grafisk profil för Alkoholhjälpen och Droghjälpen. Det nya utseendet stod färdigt hösten 2023 och lanserades i början av 2024, samtidigt som hopslagningen av Alkohollinjen och Alkoholhjälpen.
Profilen omfattar nya logotyper, färger och typsnitt, samt ett nytt bild- och illustrationsmanér. Syftet är att göra avsändaren tydlig med ett genomtänkt och sammanhängande utseende, för att på så sätt öka igenkänningen och förmedla erbjudandet om ett modernt och professionellt stöd.
Bildmanéret gestaltar "från frånvaro till närvaro" genom att på olika sätt leka med suddiga partier. De suddiga partierna symboliserar den frånvaro eller distans till omvärlden som en person kan uppleva när hen dricker eller använder droger på ett sätt som inte känns bra, medan de klara partierna i sin tur symboliserar närvaron som kan upplevas efter en förändring. Vidare har illustrationerna en handmålad stil som skapar en mänsklig närvaro, långt ifrån det perfekta och tillrättalagda. Linjerna är mjuka, ojämna och flytande.
Utseendet är till stor del gemensamt för Alkoholhjälpen och Droghjälpen och skapar därmed en naturlig sammanlänkning mellan tjänsterna, samtidigt som de har olika identitetsfärger.
Bildexempel ny grafisk profil
Alkohollinjen 2023
2023 hade Alkohollinjen 9 607 in- och utgående samtal totalt under hela dygnet, inklusive samtal under stängda tider. Det är i snitt 800 samtal per månad. Flest samtal kom in under januari (921) och september (957).
Många samtal kommer in utanför öppettider och antalet genomförda rådgivande samtal uppgick till 3 317. Av dessa var 2 642 samtal med unika inringare. Ungefär 8 procent av alla som ringde önskade utöver samtalen att ta del av självhjälpsmaterial, något de får antingen skriftligen via post eller digitalt via Alkoholhjälpens webbplats.
Majoritet kvinnor bland anhöriga, majoritet män bland användare
Det var en jämn fördelning mellan personer som ringde för sitt eget drickande (fortsatt kallat användare) och anhöriga. 51 procent av samtalen var med användare och 48 procent med anhöriga. Resterande samtal rörde hänvisningar och handledning för vårdpersonal.
Majoriteten bland användarna var män (65 procent), medan det bland anhöriga var en stor majoritet kvinnor (71 procent).
Majoritet partner i anhöriggruppen
Bland de anhöriga som kontaktade Alkohollinjen ringde flest personer i egenskap av partner till den som dricker (36 procent). Därefter var det vanligast att ringa som vuxet barn till förälder (19 procent) och förälder till vuxet barn (14 procent).
Cirkeldiagrammet nedan visar fördelningen av de vanligaste relationerna mellan den anhöriga och den som dricker. Under "annan relation" ingår övrig släkt, före detta partner, förälder till minderårigt barn, minderårigt barn och övriga relationer.
Alkoholhjälpen 2023
2023 var det 3 553 personer som skapade ett konto på Alkoholhjälpen. Genom att registrera ett konto får personen tillgång till rådgivning via frågelådan, samt möjlighet att skriva på sidans forum, ta hjälp av kalenderfunktionen och använda ett självhjälpsprogram. Mellan den 1 januari-30 september kom det in 1 545 nyregistreringar till självhjälpsprogrammet för alkohol och 514 nyregistreringar till anhörigprogrammet. Anledningen till att det saknas nyregistreringar efter den 30 september är för ett större serverbyte som gjorde att möjligheten att registrera sig till självhjälpsprogrammen behövde stängas ned.
I forumen skrevs över 25 000 inlägg och 671 personer tog kontakt med rådgivarna via frågelådan. Skillnaden i antalet konversationer i frågelådan från förgående år beror på förändrade arbetsrutiner. 2022 fick alla som registrerade sig till programmet ett välkomstmeddelande medan detta nu genereras automatiskt på kontoinnehavarens sida, vilket gjort att antalet konversationer i frågelådan minskat.
Fler kvinnor hör av sig gällande sitt eget drickande via nätet än via telefon
Bland Alkoholhjälpens kontakter var 65 procent användare och 31 procent anhöriga. Om man ser till könsfördelningen i de två grupperna så är det något fler kvinnor som tar tar kontakt gällande sitt eget drickande på Alkoholhjälpen än på Alkohollinjen. På Alkoholhjälpen var 53 procent av användarna kvinnor, medan motsvarande siffra på Alkohollinjen var 35 procent. Bland anhöriga ser könsfördelningen mer lika ut mellan tjänsterna. Av de anhöriga som kontaktade Alkoholhjälpen 2023 var 83 procent kvinnor och 15 procent män.
Hälften av de som går självhjälpsprogrammet dricker 4 dagar per vecka eller mer
Vid anmälan till programmet får personen fylla i ett frågeformulär som baseras på AUDIT. Det är ett professionellt utvecklat frågeformulär som används för att identifiera riskfylld och skadlig alkoholkonsumtion.
På frågan om hur ofta personen dricker alkohol svarade 50 procent att de drack 4 gånger per vecka eller oftare och 34 procent 2-3 gånger per vecka. Snittpoängen i AUDIT var 21,7, vilket tyder på hög nivå av problem, men eftersom det är ett snittpoäng fanns personer med både betydligt högre och lägre poäng. Maxpoängen i AUDIT är 40 och från 16 poäng bedöms graden av problem som höga.
Pågående forskning: Rådgivningens betydelse vid digitala insatser
2023 påbörjades en ny studie på Alkoholhjälpen: "Investigating the added effects of guidance in digital psychological self-care for alcohol problems (ALVA)—protocol for a randomized factorial optimization trial". I studien undersöker forskare betydelsen av professionell rådgivning vid användning av digitala självhjälpsprogram för minskat drickande. Tidigare forskning om har visat att professionell rådgivning har god chans att förbättra insatsens resultat, men en nyare studie har visat att goda resultat kan uppnås utan detsamma. Genom att samla information om vilka effekter olika former av rådgivning har, samt hur lönsam respektive metod är, hoppas forskarna med studien kunna skapa bättre möjligheter till optimerade insatser via nätet.
Frågor som studien ämnar besvara:
Vilka effekter på alkoholkonsumtion har de två undersökta rådgivningsformerna (telefonsamtal mitt i behandlingen versus skriftliga meddelanden veckovis) omedelbart efter interventionen och upp till 12 månader efter interventionen?
Vilken kombination av rådgivningsformer är mest effektiv (det vill säga ger störst effekt på alkoholkonsumtionen i relation till resurskostnad), direkt efter interventionen och upp till 12 månader efter interventionen?
Vilken (kombination av) rådgivningsform ger bäst effekt på alkoholkonsumtionen givet en gräns på en timmes rådgivning per deltagare, direkt efter interventionen och upp till 12 månader efter interventionen?
Studien utförs via Karolinska Institutet och deltagarna rekryteras via Alkoholhjälpen. Rekrytering och insamling av data beräknas pågå under 2024.
Droghjälpen 2023
2023 registrerade 1 091 personer ett konto på Droghjälpen och 533 personer kontaktade rådgivarna via frågelådan. 51 personer använde självhjälpsprogrammet för att få hjälp att minska sin cannabisanvändning och 46 personer använde anhörigprogrammet. Till skillnad från Alkoholhjälpen ligger programmen inte öppna på webbplatsen utan tilldelas användare efter dialog med rådgivarna.
Antalet in- och utgående samtal per telefon under hela dygnet, inklusive samtal under stängda tider, var 3 759. I snitt kom det in 313 samtal per månad. Flest inkomna samtal var det i januari (373) och februari (396). En stor del av samtalen kommer fortfarande in under stängda tider och antalet rådgivande samtal uppgick till 1 092.
Mer än hälften använder droger 4 gånger per vecka eller mer
481 personer gjorde det självtest som erbjuds på webbplatsen. Testet består av 12 frågor om ens droganvändning och vilka konsekvenser man har upplevt av den. Testet baseras på DUDIT som är ett professionellt utvecklat frågeformulär för att undersöka konsumtionsmönster av droger och drogrelaterade problem. På frågan hur ofta en person använder droger svarade 51 procent att de använde droger 4 gånger per vecka eller mer. Därefter var det ett hopp till 21 procent som använde droger 2-3 gånger per vecka. Totalt sett såg fördelning ut enligt nedan stapeldiagram.
Cannabis den mest förekommande substansen
Cannabis fortsätter vara den substans som överlägset flest kontakter berör, 2023 var det 44 procent. Därefter kommer kokain (28 procent), alkohol (24 procent), och "annat" (19 procent). Droger som uppgetts under ”annat” som fritextsvar är bland annat:
- Olika former av syntetiska droger (även kallat nätdroger/nya psykoaktiva substanser, dvs nya droger som ännu inte narkotikaklassats)
- Olika former av hallucinogena droger (t.ex ”magiska svampar” och ketamin)
- Specifika varianter av amfetamin (kristall/meth, 3-cmc)
- Droger som sniffas (lustgas, lim)
- Kratom
- Olika beroendeframkallande läkemedel (Lyrica, Elvanse, Imovane)
- GHB (gammahydroxibutyrat)
- Poppers
I nedan stapeldiagram framgår hur fördelningen av substanser ser ut bland kontakterna. Statistiken baseras på svar från självtesten på webbplatsen och samtal. Eftersom det är möjligt ange flera substanser så överlappar siffrorna varandra. Förgående års statistik syns som skuggade staplar.
Anhöriga ringer och droganvändare besöker webbplatsen
Bland de som skapade ett konto på webbplatsen var 47 procent användare av droger och 53 procent anhöriga. Det är en stor skillnad från telefon där bara 25 procent ringer för sin egen räkning och 70 procent ringer som anhörig. 5 procent av samtalen handlade om hänvisningar eller samtal med vårdgivare/samarbetspartners.
Majoriteten föräldrar bland anhöriga
Bland de anhöriga som kontaktade Droghjälpen via telefon var de flesta föräldrar till personen som använde droger (59 procent). Därefter var det vanligast att ringa i egenskap av partner (20 procent) och som vän (10 procent).
Nedan diagram visar fördelningen av de vanligaste relationerna mellan anhöriga och personen som använder droger (övriga relationer är inte inkluderade i statistiken).
Frågor?
Skicka ett mail till kommunikation: bcs.kommunikation.slso@regionstockholm.se
Publicerad: 2024-06-28
Informationsansvarig: Kerstin Annerborn
Text, foto och figurer: Lydia Darmark