Har tusentals med gånger tänkt att jag dricker för mycket och fel. Utan att göra något åt det....
Har förstör flera kompisrelationer på grund av mitt drickande. Utan att göra något åt det....
Har orsakat min familj lidande på grund av mitt drickande. Utan att göra något åt det....
Har ljugit och smusslat och levt ett liv som jag inte vill ha på grund av mitt drickande. Utan att göra något åt det...
Listan kan bli hur lång som helst med all idioti som jag gör ( och inte gör ) på grund av alkoholen.

När jag ser det så här svart på vitt känns det som om det är någon annan som skrivit orden.
Det kan väl inte vara jag?
Vem/vad har jag blivit? Ett monster?

Hur kan jag med vilja utsätta mig och min omgivning för detta lidande?
Vet inte....
Det enda jag vet just nu är att jag vill vända på skutan.
...och jag behöver hjälp.

Känns lite bättre att läsa att man inte är ensam om att inte ha makt över sitt drickande.
Grips av allas öden och berörs starkt av allas styrka att vara här på forumet. ( inkl. jag själv ;))
Framförallt blir man mycket berörd över allas vilja att stärka och hjälpa varandra.
Tack!

Avslutat konto

-Ska du vara tråkig en hel månad nu? Det var kommentaren jag fick från en av mina kollegor när jag berättade att jag tänkte ge mig på en vit månad. Den kommentaren fick igång många tankar hos mig. Förstår ju att många ifrågasätter sitt eget drickande då någon i omgivningen låter bli. Speciellt när någon som jag som aldrig spottar i glaset gör det. Jag har ju alltid varit med på att dricka på alla personalfester, resor, konferenser osv. Aldrig tackat nej. Jag har varit den där partypinglan som föreslår vin till maten redan till lunch. Trygg och stabil vinpimplare för dom som vill haka på. En allierad liksom. Plötsligt ska jag ge andra lite dåligt samvete..
Sen funderar jag på det där med att man plötsligt ska bli tråkig för att man inte dricker. Det kan man ju verkligen ifrågasätta. Hur kul är man när man är full? Inte alls... När jag tänker mig en framtid helt utan alkohol så tänker jag att allt kommer att kännas tråkigt. Sitta där nykter på fester och middagar. Men är det inte roligt utan alkohol då är det ju helt enkelt inte roligt liksom. Är det alkoholen som gör att det man gör bli kul så måste man ju hitta på något annat att göra nu helt enkelt. Nåt man gillar att göra nykter. Träffa människor man gillar att vara med utan alkohol. Livet pågår hela tiden och nu vill jag vara med. Inte låta alkoholen få mig att liksom stå ut med mig själv och min omgivning. Jag måste vara närvarande i stunden och välja mitt liv medvetet. Note to self

farmor

Alla som måste dricka alkohol för att vara "trevliga" är ju egentligen riktiga tråkmånsar! Dom borde stå med skammens rodnad på kinderna sedan dom hävt ur sej så idiotiska kommentarer till dej. Dom borde rannsaka sej själv och sin egen "trevlighet" som onykter.
Heja heja på säger jag till dej! Du är en riktig tuffing som säkert kan "dansa på bordet" även utan alkohol. Det beror på sällskapet och ens egen inställning hur kul det blir. Välj det umgänge som gör dej glad, nykter! Kramar ?

Avslutat konto

För att få en nykter framtid så måste jag nog omvärdera mitt liv. Både i stort och smått. Nästan hela mitt liv har kretsat kring alkohol på något sätt. Med undantag för åren när barnen var små.
Livet har liksom kretsat kring middagar, fester och utekvällar där jag alltid druckit mer eller mindre ( oftast mer ). Kan nog erkänna att jag valt att umgås med de vänner som gärna hellre dricker vin än dom som dricker te en vardagkväll. Förr fikade man när man sågs nu bälgar man vin som om det inte finns nån morgondag. Trots att man ska jobba dagen därpå! Kommer inte att kunna ses på samma sätt och INTE dricka. Får mig att fundera om det är en vänskap som är värd nåt egentligen eller bara en ursäkt för att få dricka. Man ses för att få öppna en flaska vin ( eller fem) för att det är mer ok att dricka i sällskap. Jag dricker också ensam och kan inte köpa hem något för då dricker jag till det är slut även om jag har jobb dagen därpå. De senaste veckorna har jag dock druckit rätt måttligt både med och utan Naltrexon. Men har ju inte druckit något sen i lördags och har en vit månad som mål. Har min särbo med på tåget så hoppas att jag fixar första helgen på länge utan vin. Fredagen närmar sig...

Ja, så är det lite. Man omvärderar och funderar. Och börjar se saker och mönster. Fast jag tycker också att jag har märkt att det är helt ok att umgås med vänner och välja a-fritt. Eller föreslå en fika el aktivitet. De som har problem med det är ju ändå oftast de som söker en legitim anledning att dricka. Jag gillar att träffa vännerna nykter. Nu tar ju jag nåt glas ibland med vänner, men då är det väldigt måttligt. Det är nog bra att ta det lite lugnt i processen. Hela livet behöver inte omvärderas på en gång. Man blir säkrare i sig själv och hur man vill ha det efterhand.

Avslutat konto

Det är så klokt du skriver att man inte behöver omvärdera livet på en gång. Behöver verkligen tänka på det. Det här med " en dag i taget" som nöts här är ju så viktigt att komma ihåg. Måste också försöka känna mig mer nöjd med varje nykter dag som passerar. Klappa mig lite på axeln. Vi är nog alla dåliga på det här. Vara stolta över det vi presterar och inte piska oss hela tiden över våra ev nederlag.
Sisyfos, har jag förstått det rätt att du kan dricka nåt glas då och då och hålla nivån där? Beundransvärt! Jag vet att jag aldrig kommer att kunna måttlighetsdricka. Vet inte om jag vill heller, ärligt talat. När jag väl tar ett glas så blir jag helt fixerad vid tanken att få mer. Det är lättare när jag helt avstår för då kopplar jag av mer. Kan dricka måttligt en period men vet också att för eller senare så tappar jag omdömet och går "all in" med minnesluckor osv. Hua!

farmor

Du känner dej själv och vet vad som funkar för dej, enklaste vägen är förstås att inte dricka alls. Jag vet ännu inte vart min nykterhet ska leda mej till. Fjärde nyktra helgen väntar.
Det är förmodligen likadant för mej att om jag skulle ta ett glas vin så blir jag fixerad vid att få mer. Jag törs faktiskt inte ens testa....
Det är min första nyktra period på 20 år! Hur lång väg har du gått innan din klarsynthet och insikt övertygat dej till total nykterhet?

Avslutat konto

till dina nyktra helger Farmor. Bra jobbat!
Är uppväxt i en alkoholistfamilj och har nog alltid känt att jag har druckit fel och för mkt. Hade ofta ångest över mitt drickande redan i tonåren men alkoholens kraft är ju så stark så man blundar och förtränger. Har analyserat många gånger varför jag dricker och tror faktiskt inte att det beror på omständigheter i mitt liv som är boven. Dricker för mycket oavsett jag är lycklig eller inte. Det sitter i mina gener helt enkelt. Vissa människor kan inte hantera alkohol . Jag är en av dom. Har inte förmågan att stoppa i tid när jag väl dricker. Nu när barnen är vuxna och jag kan tuta på som jag vill så blir det även i veckorna och har numera utvecklat ett beroende. Förr hade jag inget sug i veckorna utan söp mig full på helgerna. Nu vill jag dricka varje dag och har inte fattat förrän rätt nyligen att det är abstinens. Har trott att jag själv har VALT att dricka, VALT att gå till bolaget men så är det inte. Jag är slav under alkoholen som fjättrat mig hårt i sina kedjor. Har ju tidigare omvartannat skrivit att jag vill sluta helt och nästa gång tro att jag kan dricka måttligt. Kommer aldrig kunna dricka måttligt. Kommer förr eller senare alltid falla tillbaka till ett destruktivt drickande det vet jag nu. Men det är en jävla kamp hela tiden att komma ihåg det. Funderade länge på Antabus men tänker prova utan en tid först. Har Naltrexon som jag ska börja äta regelbundet igen.
Kampen mot alkoholen har nog pågått hela mitt liv och den kommer att fortsätta resten av livet också...

farmor

Du har fått dina insikter den hårda vägen förstår jag nu. Jag har inte alls samma erfarenhet och började dricka vin till maten på helgerna för 20 år sen. Ja tålde lite och blev bakis ofta. Så det blev inga mängder. Men toleransen ökade förstås och med vuxna barn finns alla möjligheter att ta ett glas vin när som helst, ett glas som blev tre. Helgerna blev ett ständigt pimplande.
Din insikt om att du inte VALT alkoholen utan att du har ett beroende är väldigt ärligt.
Jag tror på ärlighet, då kan man förändra.
Du låter beslutsam och har goda förutsättningar! En alkoholfri helg väntar, eller hur?

Avslutat konto

Har som mål att inte dricka i helgen. Vet att det kommer att finnas vin där jag ska befinna mig både fredag och lördag och att det kommer att drickas runt omkring mig. Måste nog stålsätta mig ordentligt men det ska gå...
Har idag mofflat i mig både bulle och semla som tröst lite i förväg. Jag som knappt aldrig äter sånt. Tänker inte piska mig själv för det nu, får ta den striden senare på gymmet.

farmor

Det låter fint! Du klarar helgen utan alkohol!
Ja det är lätt hänt att man trycker i sej lite ohämmat av annat. Det är inte hela världen.
Det är bara nu i starten som det blir så. Jag har redan slutat att frossa!

Klok.kvinna

Ge dig beröm och var inte hård mot dig själv. Ät annat, ät det du vill eller behöver för att undvika alkoholen. Så tänker jag och frossar i godis som ersättning. Tillåter mig allt jag aldrig tillät mig när jag drack för då drack jag ju...
Och trots att jag äter en massa "onyttigt" så har jag ändå gått ner i vikt.

Avslutat konto

Klarade fredagkvällen hyfsat men med lite sug dock. Talade om direkt att jag bara önskade vatten men fick ändå frågan två gånger om jag ändå inte skulle ha ett liiitet glas vin till maten... Suck! Tänkte i någon bråkdels sekund, att ok ett litet glas kan jag väl ändå ta. Vinet till maten är ju lite det som skiljer vardag från helg tänkte jag i min enfald. Jo tjena, du kommer ju ha fredag sju dagar i veckan om du tar det där liiilla glaset. Som tur var kunde jag skjuta undan tanken igen. Men det är inte lätt. Suget kommer som vågor över en hela tiden. Mycket är ju vanan att dricka vin när det är fredag men suget är som ett litet regnmoln som svävar över mig hela tiden. Ni vet som en sån där diamantgrej som gubbarna har över huvudet i Sims. Svart och oroligt är det över mitt huvud var jag än går. Det regnar inte hela tiden men finns där och vill inte skingras. Längtar efter den dagen molnet är så där vitt och fluffigt och trevligt. Tackade ja och unnade mig (läs:tröstade) massor med onyttigt som jag aldrig skulle äta annars. Vitt bröd, choklad mm. Tänker att det kan ju inte vara värre än allt vin jag normalt skulle hälla i mig, eller hur?Känner mig lite bakis när jag vaknar. Molande huvudvärk och lite hjärtklappning men jag förmodar att det är väl bara abstinens som förhoppningsvis går över..

Avslutat konto

Ja, vaknade imorse och det kändes som om jag hade festat rejält. Efter duschen kändes det lite bättre men jag var helt darrig. Händerna skakade så jag knappt kunde hålla kaffekoppen. Kändes som om jag druckit massor igår och fått för lite sömn. Har varit ute nu i några timmar med en lycklig hund och det känns gudskelov bättre. Nu ska det snart lagas mat här och gäster väntas. Vin till maten såklart men jag ska dricka bubbelvatten. Känner just nu inget sug men vet att det kommer. Dumt att sätta sig i den här situationen nu när jag bara har hållit upp i 6 dagar men det finns ingen återvändo nu. Bara att bita ihop. Ska direkt säga att jag har vit månad så ingen tjatar på mig att dricka. Livet är en kamp just nu. Måste försöka hitta glädjen i att umgås och ha mysigt utan alkohol. Kommer ju känna mig så toknöjd imorgon när jag vaknar. Inga minnesluckor och ingen ångest. Så värt det! Kom ihåg, kom ihåg,
kom ihåg!
Hang in there peeps!

Avslutat konto

Kryper ner i sängen nu. Så trött, så trött men supernöjd med att klara kvällen utan att dricka nåt. Skyller på att jag känner mig risig och behöver sova. Vilket stämmer i och för sig. Har ingen influensa eller så men känner mig fortfarande som om jag vore bakis med huvudvärk och nån konstig värk i kroppen. Vet inte om det kan vara abstinens men jag förmodar det. Kroppen har ju varit van vid ständigt alkoholintag så klart att den protesterar. Men den kommer att tacka mig framöver är jag säker på. Natti!

Leverjag

Du är så bra som tar hand om dig och gör det du behöver för att bli frisk på alla sätt. Sov gott och hoppas att du vaknar och mår gott imorgon!

Avslutat konto

Såg nu att du skrivit. Vet inte om jag är så bra på att ta hand om mig men jag har iallafall fall blivit lite bättre än tidigare. Det har verkligen varit en berg- och dalbana i mitt liv. Jag är nog sån. Allt eller inget. Genom åren har jag haft perioder där jag tränat som en galning och då varit rätt duktig på att välja bort alkoholen men då har träningen förmodligen gett mig ruset och kicken som alkoholen ger. Men jag har då heller inte klarat av att träna på ett sunt sätt utan har blivit lite besatt inser jag nu. Andra perioder har jag skippat träningen helt och levt ett dekadent liv med alkoholen som bästa vän. Jag kan liksom inte hitta någon balans i mitt liv med något jag företar mig. Jag har en beroendepersonlighet bara. Inser det nu. Det konstiga är att jag alltid har vetat om att jag är alkoholist. Erkände det för mig själv (ingen annan)redan i tonåren. Jag har skrivit det tidigare och jag tror på det mer och mer och det är att jag är född alkoholist. Jag tror att jag skulle ha svårt att hantera alkoholen oavsett var jag än hamnade i världen. För mig har det inget med mina inre känslor, ekonomi eller andra yttre omständigheter som gör att jag dricker för mycket och ofta. Jag dricker för mycket oavsett. (Eller gjorde, hoppas jag) Har många gånger varit glad över att jag aldrig provat andra droger för jag hade nog fastnat där lätt. Inte för att alkoholen inte är illa nog för det är den verkligen. Kanske värre till och med för den går lättare att dölja och är mer socialt accepterad. Vet inte om det stämmer och vill inte hävda att det är så, men det kan vara så tror jag.
Nu har jag iallafall inte druckit en droppe sen förra lördagen och det känns bra. Mitt mål är en vit månad och det känns som jag kan klara det. Inga större förhandlingar i huvudet ännu men det är klart att suget kommer och går. Första veckorna brukar inte vara så svåra för minnet från de vidriga fyllorna sitter fortfarande starkt. Det är när det gått en tid och man börjar glömma som det svåra börjar. Har ju varit där tusen gånger förr..

Jag tror att du kommer att fixa din månad. Sen tycker jag verkligen att du ska ta tillvara varje steg på vägen. Inte ha målet i sikte bara. Tycker att du verkar vara på god väg i detta.

Leverjag

Det har jag varit med. Intensiv med allt och som vuxen dekadent eller friskus, periodare. ;-))

Jag började tex inse att träningen inte skulle bli en drog (vilken den lätt blir) och fick verkligen kämpa mentalt med fokus på hälsa och lagom. Därför gillar jag yogan. Jag får dock kämpa med att ha vanor. Andra människor har vanor hela livet. Jag har inte många. Kan lätt ändra riktning och acceptera nytt och visst i jobbet och på resande fot har det varit en stor tillgång men i det normala livet med fast jobb, boende och barn önskar jag att vanorna var mer stabila. Blir uttråkad lätt och vill byta och förbättra allt. Ganska tröttsamt ibland. Jag inser att jag behöver hitta sätt att stimulera mig på andra sätt. Prova nya saker utan att ändra livet totalt.

Tycker du är strong som klarade helgen och du klarar säkert den vita månaden. Vad händer efter den?