av xoxo

Det har jag. Det har ju nu äntligen börjat kunna till mig på en djupare nivå än tidigare då jag insett det men samtidigt förnekat det.
Nu är jag här och jag känner mig stark i att lyckas förändra mitt beteende. Inga extrema mål är uppsatta. Bara en dag i taget och massa läsning och skrivande här. Det här är min 6e dag sen jag bestämde mig (igen) för att tag i mitt drickande. Dag1 -0 dag2 -1 glas champagne (helt ärligt så var den största anledningen att jag inte ville att den skulle stå och dö eftersom den var rätt dyr..) dag3 -0, dag4 -0, dag5 -3,5 glas vin, dag6 -0. Känner riktigt nöjd med det måste jag säga :)

farmor
tis, 2016-01-26 - 11:35

Starta en egen tråd och stanna kvar här! Ärlighet och integritet är mina ledord. Att helt naket beskriva sin situation är något som verkligen berör. Både mej som läser och dej som skriver. Du har tagit ett bra beslut som hittat hit! Här kan du både dela dina tankar, läsa våra och få stöd i din förändring! Kramar ?

Avslutat konto
tis, 2016-01-26 - 12:47

Håller dom både för dig och för mig och alla andra. Känner igen den där hemska känslan av att ha blivit packad inför sina barn. Hemskt! Är själv uppvuxen i en alkoholistfamilj och kunde känna igen tecken på min mor redan när hon hade tagit en folköl. Jag avskydde det. Nu gör jag samma sak mot mina egna barn. Förlåt om jag lägger sten på din redan tunga börda... vill inte ge dig mer dåligt samvete utan tänker att vi ska ha det som en viktig motivation när vi dricker. Hålla oss nyktra för deras skull. Och vår egen förstås... Kram

Leverjag
tis, 2016-01-26 - 22:30

Tycker du är bra och blir choklad när du skriver ibland om din önskans lannd. ?

xoxo
fre, 2016-02-05 - 10:04

Åh vad dagarna går fort! Hela tiden nåt annat som måste göras när jag kommer på att jag vill skriva nåt här.
TACK alla för era fina och kloka ord! Det värmer så!!
Förra veckan drack jag enbart vid ett tillfälle vilket är stort, hade inte heller något särskilt sug tidigare under veckan. Har mer och mer börjat känna "icke-lust" eller hur jag ska beskriva det för alkoholen. Det ger ju mest ångest, både på kort och lång sikt. Det hände till och med att jag öppnade en öl en kväll, tog en klunk och bara kände att "näe, det här vill jag inte ha, mitt bubbelvatten är godare!" Och så hällde jag ut ölen.
Men, det tillfället när jag drack förra veckan stängde hjärnan av, jag tänkte varken på mängd eller hastighet utan drack bara på automatik, som en robot. Det slutade med att jag däckade, mer eller mindre medvetslös. Folk såg mig, fick bära mig, köra hem mig... skammen sitter fortfarande i en vecka senare. Men framförallt så sitter känslan av äckel mot alkohol i vilket jag är väldigt glad för! Jag känner mig mer sugen på en smoothie med lyxiga ingredienser än ett glas vin ikväll! :) på det hela taget har en stor förändring skett so far det här året i.o.m. att antalet tillfällen då jag dricker minskat riktigt ordentligt. två veckor med konsumtion över riskbruksgränsen, en precis på gränsen och resten under. Jag är nöjd och kämpar på!

anonym11208
fre, 2016-02-05 - 10:57

Och vad är ett litet återfall?! Vad skönt att du känner äckel mot alkohol. Blääää för skam och ångest, men det är bara att blicka framåt och ta lärdom av det. Du ska vara nöjd!

Mick
fre, 2016-02-05 - 16:53

Jag gjorde fel förra helgen oxå, men det är historia nu, vi går vidare, kul att se dig igen.
Kram.

xoxo
tors, 2016-03-03 - 11:27

En månad sen jag skrev. Ska försöka börja skriva regelbundet igen, för min egen skull, för att skriva av mig. I måndags och igår drack jag 2,5 glas. Ville ha lugn och ro inombords. Hjälpte föga med vin eftersom jag mest fick ångest för att jag druckit och undrade vad min pojkvän tänkte. Det svåraste är i stunden när alkoholsuget är starkt, jag har kanske inte druckit på två, tre dagar och känner att "ja men så farligt är det inte, jag kan tillåta mig att dricka lite." I dom stunderna är jag värdelös på att stå emot impulsen. Jag kan ofta hålla mig till två glas hemma, men sen blir det kanske tre såna tillfällen på en vecka och då blir det ju en del ändå. På sistone har jag legat på gränsen till riskkonsumtion, eller lite över eller under. Får skriva mer sen. Xoxo

xoxo
fre, 2016-03-11 - 08:44

Tack Mick! Har läst ikapp lite i din tråd och blev väldigt glad av att se att det gått bra för dig. Speciellt att du lyckas resa dig och fortsätta kämpa de gånger du fallit tillbaka. Det är styrka! <3

xoxo
fre, 2016-03-11 - 10:18

Har lite smått börjat skriva dagbok, eller skriva av mig i stunder av ångest på kvällen rättare sagt. Tänkte att det kan vara speciellt bra när jag druckit alkohol för att kunna se tillbaka på dagen och se om det finns mönster av tankar och känslor jag tidigare inte upptäckt. i onsdags drack jag 2 glas vin. Funderade ett bra tag på det innan jag öppnade flaskan. Kände ändå inte att det var ett aktivt beslut att dricka utan mer att jag inte kunde stå emot impulsen att göra det. Det slutade därför såklart med ångest (även om jag lyckades hålla mig till två glas och faktiskt hälde ut sista klunken för att på något sätt visa för mig själv att jag hade lite kontroll.) Känslan av att jag gör/inte gör saker mer för att jag inte orkar gå emot impulsen/känslan att agera/inte agera är väldigt återkommande i min vardag och ger upphov till mycket ångest eftersom jag känner mig maktlös gentemot mig själv. Sen kommer också känslorna av skuld och skam för att jag "borde" ha kunnat agera annorlunda. Iaf var det så att i onsdags så blev jag vid åtminstone 2 tillfällen styrd av den tillfälliga känslan/impulsen med efterföljande ångest, och den kvällen drack jag. Igår fanns möjlighet att dricka igen men då drack jag inte, trots att jag var sugen och först hade tänkt göra det. Men jag lyckades stå emot min impuls! Igår var också en dag där jag under dagen lyckades låta bli att agera efter känslan i stunden och lyckades genomföra saker som först kändes jobbigt men som efteråt kändes bra. Och då blev det så tydligt. Jag vet sen tidigare att jag dricker för att känna kontroll, för att styra mina känslor i en viss riktning. Det är så otroligt få stunder annars som jag känner att jag har kontroll och även om det är en falsk kontroll så har alkoholen ändå gett mig den känslan. Men de dagar och stunder när jag upplevt att jag själv har kontrollen så har jag inte behövt alkoholen. Jag har egentligen inte sett mig som en impulsiv person eftersom jag har en bild i huvudet av en person som köper saker för massa pengar utan att tänka på konsekvenserna, gör olagliga eller allmänt knäppa, utåtagerande saker som sen får negativa konsekvenser. Men att hela tiden agera på den känslan man har i stunden, även om det för min del oftast inte blir så synligt för andra mer än mig själv (t.ex. när jag låter bli att göra saker) är ju också impulsivt! Jag vet t.ex. att drickandet både i längden och stunden har flera negativa konsekvenser men en liten mickrostund kan det ge en skön känsla. Eller att ta sig iväg till något känns i stunden superjobbigt även om jag vet att det kan bli bra sen, men jag stannar kvar hemma. Det jag känner i stunden och det som ger snabbast tillfredsställelse är helt enkelt det jag agerar efter oavsett de långsiktiga konsekvenserna. Det gället ju inte allt, men mycket. Och det orsakar så mycket lidande och har lett mig in i flera destruktiva beteenden i sökandet efter "kontroll". Så himla tydligt det blev nu... Hoppas att jag kan bygga vidare på dom här insikterna :)

anonym11208
fre, 2016-03-11 - 21:27

Det verkar gå framåt för dig! Bra!! Härligt att du kan stå emot! Jag har också varit borta ett tag från forumet, men nu är det dags att vara lite mer aktiv här. Önskar dig en trevlig och skön helg som jag hoppas att du njuter av utan alkohol eller iallafall måttligt med alkohol.

Sisyfos
lör, 2016-03-12 - 08:10

Vi funkar lite likadant du och jag tror jag. Jag har ju använt a-fritt istället många gånger. För att jag inte dricker hemma... Det har nog blivit min räddning. Man kan ge efter för impulsen samtidigt som man inte berusar sig. På så sätt har alkoholdimman lättat och man kan se lite klarare på vad som händer. Jag tror att dagbok är väldigt bra och de här analyserna du gör. Intressant att läsa också vad du drar för slutsatser om varför du dricker. Jag tror att du kommer till rätta med det här. Samla nyktra dagar. Och vet du... Om man väljer a-fritt när man inte kan stå emot impulsen, så slipper man åtminstone ångest för att man fått i sig alkohol ?. Sen kan man ju säkert fundera över varför man inte står emot impulsen, men det är lättare att göra om man inte är i dimman.

Omma
tis, 2016-03-15 - 23:21

Efter 14 år med normalt drickande ett glas då och då hade det excalerat till en flaska om dagen och så har det varit under nästan ett års tid.Den 8 mars bestämmde jag mig nu får det vara nog.Har inte haft någon häftiga abstinens besvär men suget oron finns där samtidigt som man emellanåt är illamående.
Har bestämmt mig för att som första delmål ta en månad därefter ytterliggare en sen får jag se hur jag känner mig.När jag läser era inlägg stärker det mig för kan ni så kan jag

xoxo
mån, 2016-05-02 - 13:42

Äntligen!
Många små steg leder fram till något stort. Har äntligen berättat för min sambo hur mycket jag oftast dricker. Har tidigare sagt saker i stil med "jag kan ju inte dricka normalt" "jag borde inte dricka alkohol bland folk" "jag är rädd att jag kommer att dö i skrumplever" osv. Han har då lugnat mig med att det är det nog ingen risk för (skrumplever alltså) och att det inte är så farligt att dricka för mycket ibland, det gör man när man är ung. Ibland har det varit på tapeten att han ska hjälpa mig att hålla koll på mitt intag när vi är ute men det har alltid fallerat ganska snabbt. På senaste tiden har min destruktivitet nått nya höjder och jag har börjat inse att jag inte alltid har kontroll över mina impulser, speciellt inte med alkohol eller lugnande i kroppen. Jag har varit ärlig med det och lämnat över mina mediciner till sambon vilket känns jättebra. lite jobbigt ibland såklart men över lag toppen. Jag har accepterat mina begränsningar. igår tog jag steget att berätta hur mycket jag dricker under en vecka istället för att bara säga att jag tycker att jag dricker för mycket. "Jaha, är det så mycket du dricker. Ja men då ser vi till att ta tag i det så att du dricker mindre och slipper ha ångest över det." Så enkelt och självklart var det. Nu måste också jag se till att det blir på riktigt den här gången och inte glöms efter ett tag..

Sisyfos
tis, 2016-05-03 - 05:47

Stark av dig Xoxo. Ja, det är ju det som är problemet. Att omdömet grumlas så fort man dricker. Hur jäkla klok man än till vardags och i teorin så har det en tendens att försvinna när man tar sitt glas.
Hur tänker du kring att lägga av helt? Eller en längre period?
Jag har ju haft en rejäl svacka nu och känner ändå att jag kan börja om nu och vara lite stark i att jag inte dricker hemma. Och när jag håller det, så blir det lite alkohol och kontrollerbart. Men det handlar ju om att jag inte går ut så ofta. Det jag menar är att jag tror att man mår bra av vara fri från alkohol i hög utsträckning. Nu när jag trillade igen, så var det ju inte så att man gick från 0 till jättekonsumtion, utan det trappades gradvis upp. Och jag mår dåligt av alkohol märker jag. Även när mängderna inte är alarmerande alls. Sömnen påverkas snabbt och det är så skönt att sova utan alkohol i kroppen. Det kan vara bra att lägga ner helt en period för att få lite koll på hur man egentligen mår utan nervgiftet.