av Berra

Ångesten tar mitt liv...

mulletant
tis, 2016-03-15 - 08:33

ibland kan det vara klokt att bita sig i tungan och tänka efter en gång till om man känner att det rakbladsvassa kan såra och skada. Våra liv här på forum är en spegling av livet utanför, kanske ärligare i anonymitetens skydd. Det som i hög grad är gemensamt för oss är att vi är drabbade av livet och ofta känsliga och sårbara. Precis som på tolvstegsmöten har jag här på forum fått lära mig mycket om andra genom att läsa/lyssna och mycket om mig själv genom att skriva/tala om mig själv. Jag har trampat i klaveret också, oavsiktligt, nyttiga lärdomar.
Absolut ska vi vara raka och ärliga, tåla frågor och olika åsikter. Vi vet så mycket om varandra här men det är också mycket vi inte vet och det kan vi gärna undvika att ha åsikter om. Tänker jag... och påminner mig om en dagsvers av Alf Henriksson:

Ett ord som en människa fäster sig vid
kan verka i oberäknelig tid.
Det kan framkalla glädje till livets slut,
det kan uppväcka obehag livet ut.
Ja, det påverkar livet på jorden.
Så slarva inte med orden!

I all välmening, postar med viss tvekan men kan inte låta bli // mt

PP
tis, 2016-03-15 - 22:57

Du postar i all välmening - som alltid
Klok som en bok - som alltid

/PP

Berra
sön, 2016-03-20 - 22:11

Tack alla för era reflektioner, det var intressant att läsa era synpunkter.

Jo forumet speglar precis som ni säger alla samhällsklasser, fattig till rik, kort såväl som lång, storstadsbo till glesbygdsbo.
På så sätt vågar man ju också påstå att alkoholismen drabbar alla rättvist, oavsett social bakgrund.

Till dotterns schampoo, det var min julklapp från mig till henne för att få klapparna helt rättvisa.
Snordyr och hela familjen var där och nallade, avslöjade sig själva när man gick i deras doftspår.
Köpte den på en kosmetikaaffär i en presentförpackning, och upptäckte sedan att den fanns för en spottstyver på Rusta.
Jo jag kände mig ordentligt snuvad på dyra pengar, när jag ville göra mig till.

Och till bubbelbadet, det är frugans sista sparade slantar ifrån hennes fars arv som vi har klurat på i många år nu.
Jag har dragit på det för att jag har tyckt att det har varit en onödigt utgift, men frugan har envist klängt sig kvar vid den ide'n som en efterhängsam fästing, och det är ju hennes pengar.
Jag har bara sett problemen medans hon har sett det positiva, och för att sluta vara en gammal surgubbe så har jag nu givit med mig.

Lite intressant att ni reagerade på ett schampoo för 400 riksdaler och tyckte det var dyrt.
Jag gjorde ett litet överslag, när jag tidigare gick till bolaget så var min veckohandling genomsnittligt på denna summa.
Ibland mer, ibland mindre men ett par bib'ar en kasse öl några cider sprang lätt upp i dessa summor.
Skulle det sedan vara middag köpte man gärna ett dyrare flaskvin och kanske en whiskey eller konjak att bjuda på.
Slå nu ihop dessa summor, 52 veckor a' 400 kr gånger sju år, det är ganska så precist vad detta bubbelbad kostar.
Jag har således inte druckigt upp den summan sedan jag blev nykterist, jag har "sparat" oss till det.
Självklart finns inte dessa pengar sparade men det är lite granna tanken som räknas.
Jag får ju stå för det praktiska, fixa med elektrikern, krangubben och installation och den efterkommande skötseln.
Har ju tvekat länge med minnena efter grabbens barnpool på 7000 liter, den var mycket skötselkrävande.
Spenatsoppa efter varje semester utan rätt skötsel var ganska så vanligt.

Så jo det är ett I-lands problem, jag håller med er, och kan låta lite drygt när det finns många av oss här som inte har samma möjligheter, så sluttjatat om detta.
Har märkt hur detta har väckt jantelag och avund hos andra, bland annat hos en granne som plötsligt drabbas av fullständig minnesförlust trots att jag har frågat denne två gånger med två års mellanrum om de har något emot att vi ställer upp ett bubbelbad på den yta vi tidigare hade barnpoolen på.
Det har skapat en massa besvär med omplanering och nya offerter ifrån elektrikern osv.
Men det går inte att dra sig ur affären nu när handpenningen är lagd, så det har blivit slitningar mellan oss och grannen.
Alla markerar sina revir och kan inte glädjas åt andra och ska envist stå fast vid sina principiella beslut.
Om man nu skulle ändå ändra sig efter alla sorts regler och önskemål så skulle det gå prestige i det så jag förväntar mig ändå någon sorts anmälan om att det stör på något sätt.
Ingen ska få vara lyckligare eller i tron att få vara lyckligare än någon annan, då ska det knorras.
Vi får väl se hur det utvecklar sig, men jag kan fortfarande inte sluta att bli irriterad över hur andra har så fullt sjå med att bry sig om vad alla andra har för sig och hur det fladdrar i i gardintygen bara man bär in sina matkassar som ett exempel.
Ojdå, en hel bal med toalettrullar, här ska det minsann bajsas, undra om de har kolera de däringa.
Det ska jag minsann skvallra med de andra grannarna om, är det så att ni har fått maginfluensa så vet jag var det kommer ifrån..
Nä nu är jag elak, men ibland brinner det till i huv'et på mig, och jag ska ärligt erkänna att jag i drömmarna har funderat på hur många man kan gräva ner under badbaljan.
Nog om detta, butterberra...

Alkoholen då, tja...
Har varit ute i helgen och har börjat tröttna på att barerna bara har Carlsberg ölen som det enda alkoholfria alternativet.
Ibland rött och vitt vin men inte speciellt genomtänkta, bara tagit något för att ha som ett alternativ utan kärlek till sitt yrke.
Mycket mer spännande är att ge bartendern fritt spelrum att blanda till något alkoholfritt på eget bevåg.
Trenden just nu verkar vara att ha mynta i drycken och gärna ingefära som lite spets till stinget i den.
T.om ett ställe hade gurksockerlag vilket fick mig att minnas de gamla barnbålen vi hade som unga, man kan inte tro det men vanlig gurka har väldigt lätt att slå igenom i smaken trots att den verkar vara så harmlös.
Men mitt genomgående tema är att den ska vara lite syrlig/bitter i smaken och ge ett vuxet inslag.
Sött finns det i läsken så att det räcker, den blir man fort trött på.
Indian tonic water duger alldeles utmärkt när det börjar tryta på fantasin, Russian biter ifrån bra också men inte länge.
Grappo är en favorit men ibland är den alldeles för söt.
Hemma är färskpressad apelsin en riktigt höjdare, men det är slabbigt och relativt dyrt.
Men ångesten som kommer dagen efter när man har druckigt är ju omvänt ovärderlig, och då får faktiskt nykterheten få kosta.
Och skulle jag köpa apelsiner för fyrahundra kronor i veckan?, ja då skulle jag himla mycket apelsiner.

Men så tänker man inte, det är konstigt vad man låter alkoholen få kosta, både matriellt och emotionellt.
Men det är ju just där alkoholen slår till som mest, där de mest viktiga besluten skall fattas, i hjärnan.
Väldigt snabbt underställer vi oss i ledet efter alkoholen, och förstår inte varför besluten som fattas verkligen fattas.
Vi blir under en knappt märkbar utveckling förslavade av alkoholen tills vi en dag står där helt utmattade, vad hände?
Vi fick fotbojor, handklovar, tvångströja, munkavel, hörselkåpor och ögonbindel, lite i sänder så att vi vande oss.
När sedan alkoholen fäller oss och ställer sig på vår bröstkorg och vi får det svårt att kunna andas så undrar vi hur vi kunde hamna så här långt bort ifrån våra egna initiativ att vilja eller våga göra ett motstånd till våra (o)vanor.
Alkoholen tar ifrån oss våra beslut att bestämma över våra kroppar och välmående.

Den tiden vi har stirrat på månen i tron över att solen har tappat kraft och ibland inte vill skina över oss till fullo.
Natten blir vår ljusstarkaste tid på dygnet men inte alla nätter i månaden, vi lever för festen på nätterna.
Om vi såg att vår skugga var starkare ifrån ett annat håll så skulle vi kanske kunna vrida oss mot den betydligt starkare solen.
Vi blir solbrända i nacken när vi stirrar på månen, alkoholen ger oss skygglappar.

Berra

Berra
mån, 2016-03-21 - 09:21

Den heter någonting med bead head och jag tror den kostar 149 pengar.
Finns i olika färger och vi har snöat in på den blå när det egentligen är den rosa vi skulle ha.
Det var den rosa som vi skulle ersätta för den som vi nallade ur vid stugan.
Men vi köper fel när det är färgen vi hela tiden fastnar för.
Men passa dig när det är en pytteliten text som avslöjar om det är schampo eller conditioner omöjligt att se skillnaden i duschen.
Om det är halkigt först så har det blivit fel, men det luktar gott.

Och ja.....om ni undrar jag var en av de som använder den där gröna och gula schampot/conditioner under 80-90 talet som luktade så gott men egentligen var avsedd för tjejer, så lite fjolla finns det i mig.
Jag har alltid varit svag för dofter.
Det.finns en kvinna på firman vars doftspår luktar så gott men man blir lika besviken var gång, hon är nog lite för gammal för den doften.
Varje gång jag berömmer hennes doft så luktar hon ännu mer dagen efter.
Sa jag det?, att jag har lite taskigt minne också...

Berra

Sisyfos
tis, 2016-03-22 - 22:53

Skönt att du frågade Vilja, jag är också intresserad av att göra klipp och lukta gott. Utan Schampoo är inget för mig även om håret skulle få fantastisk lyster.
Å Berra, du tar med vardag och fest hit till forumet. Stort och smått! Glatt och sorgligt! Allvarligt och lättsamt! Å viktigt! All min beundran till dig!

Berra
fre, 2016-03-25 - 10:28

Ville bara ge er en påskakram till mina forumvänner, för det är ni värda, vartenda en av er...

Även om ni jobbar i motgång och ser allting svart, stick ut huvudet genom fönstret och lapa i er av det fina vädret som de har lovat i helgen för de flesta av oss, för ni vet väl att solljuset gör oss positiva i sinnet?

Igår var jag och handla på bolaget inför helgen, jo jag var inte ensam, dryga tusingen dammade det till på konot.
Men det fina i kråksången är att dryga hälften var alkoholfritt det andra gick aldrig över 5% i alkoholmängd.
Svågern får dricka en massa konstiga Ipor och de kan vara tungdruckna.
Det andra är cider till brudarna.

Läste lite diskussioner om tolvstegsprogrammet i forumet...
Jag har också ett sådant program, men på mitt egna sätt...

ALLTID TOLV STEG IFRÅN NÅGOT SOM INNEHÅLLER ALKOHOLEN.

..det är mitt sätt, och det finns inga armar i världen som räcker så långt...

Go' Jul, eller vad säger jag...gla' påsk på er, och ta det lugnt med....äggen, skala dem först, haha!

Berra

Suss73
fre, 2016-03-25 - 13:10

Så sant!
Ångesten dagen efter är värst. Minut för minut kommer man på vad man sagt och gjort, förhoppningsvis.

Berra
mån, 2016-03-28 - 23:55

...men väl en Måndagskrönika, en ledig annandagspåsk.

Solen har lyst med sin närvaro, och jag har tankat ljuset i mitt sinne så mycket det har gått.
Fixat baksidan, ni vet när man ändrar till sommartid ställer man FRAM klockan en timme, och så även utemöblerna.

Vi har haft två middagsbjudningar, en från varje släkthalva med massor av förberedelser, frugan kan ju inte låta bli att alltid ha ett dignande bord.
Dracks det något då, ja massor men ingen blev ens påverkad, fifty-fifty med den alkoholhaltiga vs den alkoholfria.
Två kassar med glasflaskor som är på väg mot glasigloon.

Hade heller ingen synkning när det gällde godisinköp, vi var tre som kom med fulla godispåsar på skärtorsdagen, så nu håller käklederna på att gå ur led, käkmusklerna vältrimmade och snart ekar det väl av de nytillkomna hålen i tänderna.

Så hur blev påsken då, kanon helt enkelt, har fått massor av grejer gjorda både ute och inne, vi har umgåtts mycket både i familjen och med vår släkt utan att tycka det har varit slitsamt på något som helst sätt.

Roligast har varit idag och igår då jag smet iväg och började mecka med en släpvagn som jag tjackade av en granne somras.
Fick den för en hygglig peng, men det är ett riktigt öken, rostig och skabbig, men inget projekt är för stort för mig, utan en riktig utmaning.
Har under hela vintern köpt en massa delar som jag behöver byta ut och reparera/restaurera/förbättra.
Kan låta konstigt men det går att göra mycket lajbans med en gammal kärra, grabben lånade ut den när jag hade skruvat sönder den i delar, så det blev att göra en snabb manöver och skruva ihop den igen, ena skärmen hängde lite på sniskan men den satt kvar när den återlämnades.
Ena sidan hade färgen inte hunnit torka på men det finns inga flugor ännu som kan fastna i den.
Solen hade gått ner när vi fick tillbaka den och det drog lite i meckarmusklerna när jag stod där startklar i blåstället men fick blåsa av lite snöpligt, inget roligt att mecka i kylan och med pannlampa.

Men lite kul är det ju, den effektiva tiden är bara ca 2/3 delar när man är ett villebråd på garageuppfarten för förbipasserande som vill slänga käft med en, jag är lite av en fixarsnubbe åt hela gatan till både pensionärer och ensamstående fruar.
Är lite rädd att det blev färg på grannens parkett när jag "tvingades" ställa in deras TV-kanaler iförd blåstället.
Det är roligt att man är uppskattad men ibland kan det bli lite för mycket.

Det glädjer mig att första arbetsdagen inte är en måndag i alla fall, så jag kan inte säga att helgen inte gav mig tid för avkoppling,
eller avkoppling och avkoppling....jag bytte arbetsuppgifter där jag själv hade kontrollen på när och hur det skulle gå tillväga.
Jag fick ta kontrollen över mig själv för en stund och hänge mig åt saker som jag gillar, det är den första grundregeln man får lära sig när man håller på att gå in i väggen.
Ta kontrollen över ditt liv och ge det näring i sådant som du gillar att göra, det sätter eländet i paus och kanske ...kanske så har det lättat när man väl måste ta itu med det som inte är så roligt igen..., om inte fysiskt så kanske i sinnet.
Så känns min första arbetsdag den här veckan, jag är rätt så nöjd med mitt liv, mest över en gammal rostig släpkärra konstigt nog.
Kan knappt bärga mig tills nästa helg, för det är på helgerna jag lever det liv som jag vill leva, nykter dessutom.

Jo det är sant, det blir mycket enklare att leva på helgerna om man inte blandar in alkoholen, åtminstone inte i mitt liv.
Vad andra gör med sina liv är ändå.....deras bekymmer.

Det är så till syvende och sist, vi ansvarar faktiskt för våra egna liv, det ansvaret måste vi ändå ta, alla veckans dagar och nätter.

Berra

Berra
mån, 2016-04-04 - 00:28

...innan jag är klar med mitt inlägg så lär det ha blivit en ny vecka.
Ligger i sängen med värkande leder och muskler, jisses så skönt det är att krypa ner i kojen ibland.
Så vad har han hittat på nu då tänker ni nog?
Jo jag är ju en personlighet som oftast ger allt eller inget, och nu gav jag allt.
Har bott senaste dygnen på gräsmattan från arla morgon tills ljuset inte bär sig längre.
Gjort vad?
Meckat släpvagn som jag skrev om tidigare, men i sällskap med svärsonen, vi har nästan tävlat om vem som har kunnat göra mest.
Han på dagarna i veckan när han varit ledig, jag på kvällar och precis hela helgen.
Suttit på en geggig gräsmatta och grejat och fixat, blöt i häcken, rostflagor i håret, färg på händerna...

Men...vet ni vad?
Det blev precis så bra som jag hade förväntat mig, det är sällan allt slår in, men denna gång så gjorde de det, underbart!
Allt klaffade utan några stora kompromisslösningar, ett fruktansvärt slit och en massa svåra beslut, men den satt.
Har nu en väldans oordning på alla mina verktyg och ett fasansfullt letande efter mellandagarnas uppresning, hittade knappt någonting för man är så inställd på att leta på de gamla invanda ställena.
Så resultatet då, en gammal rostig företagssläpvagn ifrån 80-talet med tidens tand som gnagt hårt till en toppmodern släpvagn.
Skrapat rost, målat ramen, slipat och spacklat kupan, bytt ut alla spännen, tagit bort gamla reklamskyltar, bytt ut alla skruvar till rostfria, bytt ut alla lampor till LED-lampor, satt en innerbelysning i kupan som tänds när luckan öppnas, bytt ut golvet, smörjt upp bromvajrar osv, polerat upp rostfria ytor, bytt ut alla reflexer och sidopostionsljus
T.om. Monterat in en trådlös backkamera med en display i bilen.

Det återstår lite smågrejer som kommer att hålla mig sysselsatt ett par kvällar framöver, men i stort sätt så...
Nu återstår bara att kunna backa med den också, lite överkurs men jag övar ofta.
I lördags åkte vi in på brädgården mellan rader av hyllgångar, och jag backade, ja åtminstone 20 ggr innan jag kom rätt.
Det som ser rätt ut i backspeglarna, blir fel i verkligheten.

Så på det hela så är jag verkligen helt nöjd med helgen, har fått pyssla med projekt som jag tycker är roliga, jag kör hårt när jag sätter upp mina egna mål när det ska vara färdiga, jag styr och planerar själv, tar mina egna beslut och korrigeringar.
Lägger ibland lite för mycket arbete på saker som jag anser vara viktiga men där slutresultatet inte alltid motsvarar den tid jag lade ner, men sådan är jag, jag måste hela tiden testa.
Men som oftast så lägger jag ner energi på det som syns och poängteras av andra, och det känns ju rätt i alla fall.
Har haft många grannar som suttit och hängt med oss andra och berömt resultatet.
Det långsiktiga målet var att få den klar till dotterns flytt om en månad, det kortsiktiga är att det oftast spricker i planeringen med mina helger med andra saker, och tappar jag farten, ja då tappar jag verkligen farten, ofta för alltid.

Så varför så mycket tjat om denna släpvagn, tja den är egentligen inte så viktig.
I sammanhanget handlar det om att jag analyserar mig själv, varför gör jag på detta sättet?
Jag går in med full kraft för en enda sak, inget annat får störa mig, jag låter inte kostnaden begränsa mig utan har nog lagt ner mer pengar på släpet än vad jag köpte det för.

Och det finns faktiskt en röd tråd som jag känner igen, den fanns i mitt sätt att dricka, man går alltid all in...
Festar man så festar man och det finna inga gränser vare sig i tid eller pengar...
Jo vi var på ett kalas på lördagskvällen, det fanns dricka så mycket man ville...
Men så kommer man till en väldigt viktig ståndpunkt som handlar om det egna ansvaret...

Vill jag?

..och rannsakar man sig så händer det saker inombords, jo jag vill....må bra, och då dricker jag ingenting med alkoholen i.
Och sedan är den inre veligheten slutdiskuterat, jag har tagit ett beslut som jag står fast vid, den gäller nu och kan omförhandlas i morgon om jag känner för det.
Jag kommer som oftast till samma beslut, och det är jag både glad och nöjd med, jag tar de beslut som min kropp och själ mår bra av, och det vinner alltid i längden.

-Berra!
-Ja!
-Vill du ha en kall öl?
-Ja gärna, men den måste vara alkoholfri.
-Självklart, du har dina flaskor i ett eget förråd i skafferiet, men jag måste erkänna att jag har varit där och nallat.
-Ja det är bra det, man vill ju inte ha en gammal öl.

Jag och svärsonen satt på bänken utanför vardagsrummet idag och tog igen oss alldeles genomsvettiga, hörde hur hasparna på fönstret öppnades bakom oss och där kommer frugan ut med sin arm och två immiga ölflaskor.
Det var precis vad vi behövde, han fick sin och jag fick min nollbira...
Tänk vad livet kan vara underbart ibland, jag kan sitta i en mackaroverall på en bänk i solen och skåla med varsin ölflaska med min svärson, skitiga och svettiga och vad grannarna tror, ja det skiter jag högaktningsfullt i.

Det är inte så himla pjåkigt att vara nykterist heller, vart har de fått det ifrån?

Berra

LenaNyman
mån, 2016-04-04 - 07:51

... så jäkla söt, Berra.
Och kul.
Och klok.

Och livsduglig.

Berra
mån, 2016-04-18 - 00:21

Vad var det där?
Det var din helg Berra!
Va!, så kort?
Yep, det bara blev så...

Vadå bara blev så?, hallå kan jag få lite mera av den?
Hallå?
Haaaallå?

Nej det blev inget svar där, dialogen försvann, lika snabbt som helgen.
Vem är det som bestämmer tiden egentligen?
Om man nu stoppar tiden för en lite stund, och tänker efter....
Hmm, få se nu, vad har vi gjort och hunnit med.
Det där, det där andra och det tredje och sedan efter det, ja just det det dära, och sen höll jag på att glömma den däringa saken...
Javisstja, höll på att glömma bort den där grejen, ja den var bra och nödvändigt.
Men kära nån, vi har ju hunnit med massor med grejer, ändå känns det som om tiden inte räcker till.

Jo vi har massor av saker kvar att göra, vartenda helg är fullbokad, få se nu,.... ja minst tre veckor framöver.
Våren är verkligen en tid av miljoners grejer att hinna med att fixa, denna vår exeptionelt mycket saker faktisk.
Händelserna går i varandra, timme för timme....
Undrar om det är ljuset och värmen som får oss att gå igång på fullvarv, man vill hinna med att förbereda så mycket grejer som bara går innan sommaren börjar på riktigt, man har hunnit ladda hela den mörka och kalla vintern.
Har slitit otroligt mycket på min helgklädsel som varit meckarstället och varit ute i ur och skur, målat i hällande regn för att hinna blir klar till nästkommande projekt, det var ju bara att sätta upp partytältet.
Finner man en lucka eller en möjlighet, ja då hinner man, utöver de fasta rutinerna.
Upptäckte en kväll i förra veckan att mitt tålamod var helt slut, grinig och jäklig var jag nog inte så lätt att umgås med längre.
Jag hade kört slut på batteriet och behövde ladda om med lite välbehövlig vila, kroppen sade ifrån.
Hade det varit många år tidigare så hade jag nog kunnat trolla bort det med alkohol, för en stund.
Men det känns på något sätt bättre på att få svar på sina kroppsliga ibland svårtolkade reaktioner direkt, istället för att dämpa bort dem till något annat symptom som varit ännu lättare att feltolka.
Men att ha ont i handleden efter mycket jobbande med handen kan egentligen inte feltolkas, den är överansträngd och ovan.
Samma sak med att ha stått på knäna en längre tid, eller legat på ryggen på en kall och fuktig yta.
Men jag är ändå sjukt nöjd och stolt med vad jag har åstadkommit, utan att det har blivit allt för matriellt.
Jo vi har hunnit med att umgås med släkt och vänner också, så det sociala har inte fått strukit på foten.
Blandningen har varit helt perfekt, även om det har gått i hundraåttio precis hela tiden.

Kan bocka av gamla surdegar samtidigt som jag har hunnit tagit hand om helt nya impulsiva grejer.
Det blir fint runtomkring oss och jag tuppar mig i min egna stolthet, jo jag mår bra just nu.
Frugan fladdrar till med nya ide'er och jag står där beredd med hammaren att gå till verket.

Ikväll ordnade vi till en improviserad middag med en annan familj, vi var åtta personer och alla fick vinglas till bordet stora såväl som små, men vanan till trots, inget vin i dessa glas, bara en massa isbitar och vi tömde ur alla slattar ur läskflaskorna.
Jag frågade, inget vin?
Damerna tittade på varandra och ryckte på axlarna, vill du ha?, nähej inte då...
Och där satt vi alla och umgicks och skrattade precis som det skall vara, hjärtligt och intensivt...
Inte behövde vi någon alkohol för att kunna umgås, det krävs både mod och tålamod för att klara av något sådant om vanan har satt klorna i en.

Vi mår bra och vi förtjänar det, man behöver egentligen bara sätta spelreglerna från början, våga att bryta de invanda mönstrena.
Alkoholen förenklar inte inte umgänget, den gör det bara mycket mer komplicerat och ångestfyllt.
Är det tråkigt?, så är det antagligen det, och har man det aldrig tråkigt, hur ska man då veta när det är roligt.
Och har man det roligt för jämnan, ja så blir det ju tråkigt i längden, och hur gör man då sen?

Man dör inte av att ha en pissig dag, efter regn kommer oftast solsken, och det skapar dynamik åt livets alla med och motgångar.

Med nykterheten så vet man när det är dåligt, och då kan man göra någonting åt det, eller bara låta det vara...
Precis som man vill, man måste ingenting.

Det är min frihet, och den är jag stolt över...

Berra

Berra
mån, 2016-05-02 - 01:24

...att man kan höra sina egna hjärtslag...
Det är mörkt och jag ligger i sängen en söndagsnatt eller rättare sagt en måndagsmorgon.
Alla sover i huset förutom jag, fönstret är öppet och man kan höra ett svagt sorl ifrån trafiken...långt långt bort i den audiella horisonten.
Jag är trött i kroppen men inte i huvudet, det pågår en tvekamp mellan kropp och själ.
Huvudet borde också vara trött, men som en nyfiken katt väntar den på nästa prassel i närmaste buske, vad händer?

Helgerna har gått i hundraåttisju, fattar inte riktigt vad som har hänt egentligen.
Irrat runt som en värsta adhd-unge på uppåttjack, det har verkligen gått i ett precis allting.
Har fått massvis gjort både nytt och gammalt, samtidigt som det har varit körigt på jobbet med mycket övertid osv.
Jo jag borde ha gått i taket för länge sedan, men på något sätt håller jag mig fortfarande helt fräsch, ja bortsett ifrån en del blessyrer på kroppen, plåster rivsår blåmärken och blödande sårskorpor, ja han är klantig också gamla gubben.
Kan pricka av en massa grejer, men har mycket kvar.
Har lagt prestigen åt sidan och satsar på kvantitet istället, man bygger inte för tid och evighet, om några år ändrar man på det i alla fall, det blir inte så mycket bränna hjärnceller på onödiga ting som inte spelar så stor roll om hundra år.
Det har gått inflation i kvalitetstänket och det mår jag faktiskt bättre av.

Förr behövde jag sätta mig ner med en öl i handen och begrunda mina prestationer och berömma mig själv, fasiken vad bra du är Berra brukade jag tänka, och då blev alkoholen någon sorts form för mig att koppla av och belöna mig själv med, att längta till.
Nu behöver jag inte rejsa till den belöningen längre, jo jag kan fortfarande belöna mig mig en kall öl efter avslutat arbetet, men...
Det är faktiskt en väldigt stor skillnad när inte självaste belöningscentrat blir påverkad av alkoholen, jag har inte ett mål av att bli påverkad av alkoholen...längre, ingen slutspurt där jobbet blir slarvigare mot slutet för man kommer närmare belöningen.
Visst f.n är det jobbigt att lära om sig, det är inte samma sak att belöna sig med en påse chips eller en chokladkaka.
Jag får belöna mig med att för en stund släppa verktygen sitta och eftersvettas och kanske sluta blöda ner det jag precis har byggt klart, bära in verktygen och ropa på frugan och invänta berömmelsen eller de tvekande orden såsom...nja, eller oooookey.
Det är aldrig kul när våra förutfattade meningar inte riktigt stämmer överens, hatar backjobb.

Men annars, älskar den här tiden på året, lite jobbigt att veta bara hur man ska klä sig...
Antingen klär man sig för att inte frysa på morgonen, eller....så klär man sig för att inte svettas på eftermiddagen.
Man kan aldrig få båda två.

Vi har i helgen öppnat stugan för säsongen, och vad tog det?, en timme kanske så stod frugan och suckade över min klädsel,
Du kunde väl i alla fall ha bytt om innan du skitade ner dina vardagskläder, har du tömt bajstunnorna i de där jeansen?
Jamen...jamen, då ville jag bara försäkra mig om att ingen hunnit vara där och bumlat med färska grejer, jag föredrar övervintrade avträden före det andra alternativet.
Men nej, brallorna var jordiga efter en elkabel som jag grävt ner igen efter att grävlingen varit framme.
Ibland önskade man att strömmen varit på över vintern, men då hade man fått gräva ner ett grävlingslik istället.
Det känns som om frugan har tagit över mammarollen för oss vuxna karlar, vi får fortfarande skämmas över att ha smutsat ner våra kläder trots att vi har passerat medelåldern med råge, men vi anpassar oss.
Kan fortfarande kaxa mig och fråga vad vi annars har en tvättmaskin till, men det kan röra till det i förhållningssättet till frugan de närmaste timmarna, så....vi anpassar oss och hukar istället.

Om någon frågar om det inte är tråkigt när man inte dricker längre, så kan jag bara säga...nej det blir lite enklare faktiskt.
Jag kunde ha varit lite halvfull som de tidigare åren och svarat, vill du byta?, jag kan tvätta dina kläder om du tömmer bajstunnorna,
Så klaga inte förihe,,,te.

Man hinner tänka efter...före, och det blir faktiskt väldigt mycket...smidigare.

Så det så!

Berra

Sisyfos
mån, 2016-05-02 - 08:25

Underbart! En vanlig familj, en vanlig man, en vanlig kvinna i ett alldeles vanligt sommarhus. Japp, precis så brukar det låta i vår familj. Jag brukar oftast i och för sig säga att kläderna är till för att inte kroppen ska bli smutsig när det gäller barnen i alla fall. Bra, Berra, att du hinner tänka efter innan du svarar. Nästa steg är att tänka efter innan du sätter igång med jobbet. Risken då är förstås att det inte blir gjort och då blir det kanske gnäll om det istället. Undrar om det skulle hjälpa att ni pratar om det nån gång. Det är ju lite jobbigt det där tjatandet och jag kan känna igen känslan i måendet hos min man när jag börjar tjata och han känner sig otillräcklig. Inte alltid så bra.

Berra
sön, 2016-05-08 - 12:47

Hur skulle livet ha betett sig om jag inte var en nykterist...

Idag en söndagsmorgon efter en långhelg...
Ligger i solstolen vid stugan och lapar i mig årets första riktiga solstrålar, det hettar i det blekfeta skinnet när vindarna mojnar, luktar det inte lite stekt fläsk, så säg?
Vilar efter en mäktigt frukost under paviljongen på en och en halv timmes frukosterande, låter ögonen vila ut över nejderna och vikarna, havet glittrar rofyllt och ejdrarna simmar i ett par runt den kristallvita och nypolerade segelbåten som ligger förtöjd vid udden.
Jo det är verkligen en försmak av svensk sommar när den är som bäst, det blir inte så mycket bättre än så här.

..och hur var det nu om man jämför, OM jag hade druckigt som för typ....många år sedan.
Jag hade troligen fortfarande sovit vid det här laget, väldigt oroligt av ångestattacker och en sårig hals av sura uppstötningar.
Hade jag varit vaken så hade det varit under tvång av en surkärring till hustru som inte tycker att man ska sova bort hela dagen.
Jag hade då suttit själv under paviljongen och tittat på en halväten macka med solglasögonen på samtidigt som jag försökt hålla kväljningarna borta, jag hade varit förbannad för att jag tvingandes stig upp så förbannat tidigt, för vad ska jag upp och göra när man mår så förbannat dåligt, och haft en förbannad kärring som bara hånglott på mig och tyckt att detta det förtjänar du minsann.
Nej det hade inte varit någon GOD morgon, inte någonstans alls faktist.
Hade det varit en lördag så hade jag bara räknat timmarna till jag hade kunnat öppna dagens första öl, och för 20 år sedan hade vi regeln ingen öl före klockan 12, ja då hade man fått väntat.....en halvtimme!

Och så jämför jag tillbaka vad jag har idag.
Ja vad behöver jag, jo måste se till att det finns alternativ i kylen med alkoholbefriat innehåll, och sedan hålla koll på mitt glas inte förväxlas på bordet vid middagen, om de dricker ur mitt glas gör ingenting men jag får inte råka ta deras glas.
Sedan då?
Man har inte det roligare än man gör sig, och det stämmer bra.
Dåligt humör avspeglar sig resten av kvällen som sig bör, likaså ett glatt humör, förändringen ligger hos mig själv.
Vinsten då?
Tja, vad hade jag uppskattat med en bakismorgon, ingenting alls.
Nu kan jag istället uppskatta livet genom att titta på vad moder natur ger mig, det var det här jag längtade efter hela vintern.
Fåglarna kvittrar i alla möjliga stämmor, myrorna jobbar febrilt på trädäcket med att släpa tallbarr.
Små skalbaggar hovrar ovanför gräsmattan i en dans för att attrahera en ny livspartner, kanske deras enda chans till reproduktion då deras livscykel bara är några veckor.
Räddade en kopparorm ur dammen som jag råkade skrämma ner i vattnet, den låg och tittade på mig länge efter att jag hade lyft upp den på gräsmattan som om...ska du inte ha ihjäl mig nu?
Nej alla har sin existensberättigande, stora såväl som små, nåväl en mygga kan få möta sin skapare det har jag inga problem med, men annars så...

Sörplar på mitt solvarma kaffe och tittar på krattskaftet som viskar dovt...komsi komsi, du har en gräsmatta att ta hand om.
Suckar och tänker på vad jag ska prioritera, njuta eller jobba?
Hade jag varit bakis hade jag inte haft någon av dessa alternativ, då hade jag bara fått forsätta att leva i jämmerdalen oavsett vad jag ville göra då.

Det är frihet för mig, frihet att få välja och att få leva i frihet, utan alkoholen.

Berra