Så jag har varit medveten om att jag har problem med alkohol i många år och "slutat" oändligt många gånger. Jag gillar bäst att dricka ensam eftrersom jag skäms över mitt drickande. Har haft supar polare förr men dessa relationer har jag inte kvar så vill jag supa får jag sitta själv. Har suttit på parkbänkar, däckat på offentliga platser, hamnat i fyllecell, vaknat upp med blåmärken och skärsår som jag inte vet hur dom uppkommit. Hängt på svart klubbar, haft massa sex jag inte velat ha, blivit våldtagen, förlorat fina personer och allt för den jävla alkoholens skull.
Flyttade från stan för ca 9 år sedan vilket förbättrade situationen rätt mycket. Inga mer svartklubbar och skumma krogar med dåligt folk, inget supande på bänkar och fylleceller men jag har svårt att låta bli att dricka. Det går i perioder det brukar se ut så att jag köper en vinbox plus en liten explorer, åker hem och börjar dricka vinet medans jag skriver lite på flashback. Det känns trevlig och bra, alla bekymmer blir mindre och mindre för varje glas, jag känner mig förträffligt smart som gjort slag i saken och köpt hem detta. Vaddå är det fel att sitta och må bra och ha trevligt? nej knappast jag har ju jätte kul. Snygg och smart är jag. Jag lyssnar på musik, sitter och sjunger med, pratat med mig själv skrattar allt är jätte bra. Dricker ungerfär halva boxen innan jag däckar.
Vaknar till musiken som nu låter fördjävlig. Ont i huvudet och ångrar mig. Dricker darrande ett par koppar kaffe och det är nu flaskan explorer som jag listigt sparat till morgonen kommer väl till pass, ner med det i kaffet, rejäl mängd och snart allt återigen fantastiskt. Jag kan börja skratta av glädje över hur bra allt är. Flaskan går åt rätt fort och sedan har jag ju vinet kvar.
Sedan tar det ju slut och allt blir fruktansvärt. Ni vet ju hur det är. Lyckas däcka på något sett sedan vaknar dagen efter och vill bara ta livet av mig. Det är nu jag "slutar" dricka. Men det gör jag ju inte. När jag kommer in i det upprepar sig detta scenario 2 gånger i veckan.

Jag kan klara ett par månader ibland, ibland bara ett par veckor men sedan kommer massa bra anledningar för att köpa hem kittet igen. Anledningar jag kommit på är:

Jag är glad.
Jag är ledsen.
Jag har pengar.
Jag är nästan pank.
Det är sommar. Eller vår eller höst eller vinter.
Jag ska bara göra det en sista gång.
Jag gjorde det för ett par dagar sedan lika bra att ta en vända till.
Jag har inte druckit på länge.
Jag ser någon annan komma med en påse från bolaget.
Det är helg. Eller måndag eller tisdag osv.
Jag kan sluta men ska skjuta upp det.

Är sjukt trött på det här. Hade ett uppehåll på flera månader efter en vända på psyket (har andra psykiska problem) och mådde jättebra, hade fått nya mediciner som fungerade och kände inget som helst sug, tvärtom kände att jag lagt det bakom mig en gång för alla. Tackade nej när det erbjöds utan problem, sov bra, vaknade utan ångest och åt på fasta tider, läste böcker och njöt av livet.

Men sedan kom den dagen då jag tänkte att nu när jag mår så bra kan jag unna mig en fylla för att förgylla dagen. Började med att "bara" köpa två vinare men senare den veckan blev det en box och nu har jag börjat köpa spriten också. Det gick snabbt och den kontrollen jag kände är nu som bortblåst. Jag använder ursäkten att bara en sista gång hela tiden men det har för fan pågått många år nu. Känns inte som att jag har ett fysiskt behov av alkohol, det känns mer psykologisk det är som ett tvångsbeteende. Jag vill inte men gör det ändå.

rabarber

DU VANN IGEN!!

Starkt att du avstod trots dragkampen i huvudet! Och minns hur du känner idag och ha det med dig nästa gång känslan faller över dig.

Jag är grymt imponerad av dig!

SkåneTösen

Det var verkligen en dragkamp. Mig mot mig. Två kämpiga dagar men nu skördar jag frukten av att ha stått emot. Det är en kritisk tid för mig när jag hållt mig runt 20-25 dagar. Har svårt att klara längre än så.
Känner att jag lärt mig mycket om mitt förhållande till alkohol under min tid här. Visste ju att det var åt helvete men det har klarnat lite kring hur jag egentligen tänker när jag tar beslutet att dricka.
Utan detta forum hade jag inte klarat dessa dagar. Har läst som en galning. Historier om återfall och vilken ångest det ger. Och om hur bra det känns när man vinner över suget. Tack alla som delat med sig.

SkåneTösen

Fick papper från vuxenvården idag. När jag såg kuvertet trodde jag att det var soc som skulle strula. Fick en smärre chock av att se ordet "alkoholmissbruk " i brevet. Informations möte 1Juni. Det står att min socialsekreterare ska vara med och det gillar jag inte alls för hon är en jävla mardröm till människa och har behandlat mig mycket kränkande.
Är det någon som har erfarenhet av detta? Jag borde väl kunna säga till dom att jag inte har något som helst förtroende för människan?
Jag kan omöjligt slappna av om hon är med. Det skulle kännas jätte förnedrande... Fan.
Får ringa dom imorgon och höra för ska hon vara med vägrar jag gå dit.

jas75

Du ska känna förtroende & bli bemött med respekt. Hur ska hen annars kunna hjälpa dig! Du har rätt till att byta. Så ring imorgon. Det kommer fixa sig =)

SkåneTösen

Har det gått sedan jag drack sist. Det var nära att jag efter ett par gånger. Även idag kom tankarna om att dricka när jag var inne och handlade. Bara tankarna gör mig matt mentalt. Jag hamnade ju på psyket sist och ändå kommer tankar som "det är inte så farligt"...det känns för bedrövlig.
Men är ju såklart glad ändå att jag faktiskt har avstått.
Ska träffa min god man imorgon hemma hos mig, har träffat honom en gång innan men nu är det första gången efter alla papper hit och dit är klara. Har inte haft god man innan men behöver hjälp med alla kuvert som kommer hela tiden. Jag öppnar inte ens dom orkar bara inte.
Sen i övermorgon ska jag på möte om vilken hjälp som finns angående mina alkoholproblem.

rabarber

Starkt jobbat, Skånetjejen! Du har haft det riktigt tufft på vägen, så en extra stor eloge till dig för att ha klarat det så bra!

Och andra saker runtomkring verkar ju ordna upp sig bra - med en god man och möten kring hur du kan få hjälp. Du har verkligen tagit tag i detta på ett jättebra sätt! Ser positivt ut för dig!

Heja dig! Varma styrkekramar

SkåneTösen

Det var inte så dramatiskt som jag trodde. Lite papper att läsa och sådant. Nu ska han sätta sig in i hur det ser ut sedan ska jag få pengar fördelade till en gång i veckan vilket kommer hjälpa mig att inte smälla massa pengar på strunt som det lätt blir. Tänker att det också kan hjälpa mig att låta bli att köpa alkohol, det kostar ju ändå nästan 300kr med mitt "två dygns kit". Imorgon möte om vilken hjälp jag behöver med mitt missbruk. Känns lite overkligt men det går nog bra nu när jag äntligen fattat att jag måste lägga korten på bordet som man säger. Skulle egentligen träffa en kurator för samtals stöd i övermorgon men jag får nog avboka det, känner att jag inte orkar allt detta på samma vecka, det blir för mycket bara.

Kämpa på alla där ute!!!

SkåneTösen

Har druckit två gånger sedan sist. Det är fan att det ska vara så svårt att få bukt med sina destruktiva mönster. Drack fredag till lördag nu. Är trött och sliten samt besviken över mig själv.
Det är så mycket som händer nu, har godman som ska reda ut min ekonomi och börjat träffa en kurator för att bearbeta min barndom. Och sedan detta med alkoholen. Ska på 2 timmars ASI intervju imorgon. Allt det här är ju väldigt bra men samtidigt känner jag mig överväldigad. Det är svåra uppgifter jag har framför mig nu.
Men det är ju nödvändigt. Gruvar mig för morgondagen. Jag hoppas att jag klarar mig bättre när jag får hjälp. Ska träffa kuratorn en gång i veckan vilket är bra, har mycket jag behöver hjälp med.
Nu får det vara färdig tramsat. Ta itu med problemen och bygga upp ett sundare liv. Andra har ju klarat det så varför inte jag?

SkåneTösen

Nu är halva intervjun avklarad, har en paus nu ett par timmar eftersom jag har svårt att koncentrera mig när det blir för lång tid. Tycker det går rätt bra. Det är skönt att slippa och hålla reda på massa lögner. Jag försöker att inte låta mig nedslås av mina återfall. Jag försöker iallafall. Med lite hjälp tror jag att jag har rätt goda förutsättningar att lyckas få bukt med problemen.

SkåneTösen

Det var en jobbig dag. Det var en väldigt omfattande intervju. Tänkte på alla andra som gått igenom samma intervju och känner en tacksamhet för alla frågor jag faktiskt kunde svara nej och noll på. Frågor om prostitution, kriminalitet, våldsamt beteende, narkotika, övergrepp och annat elände... Jag vet ju att det finns dom som har det mycket värre men det blir en påminnelse när man får sådana frågor. Känner mig helt slut. Har pga att jag drack i helgen dåligt med energi. Känner mig nedstämd och hopplös. Har hamnat på hal is med att jag druckit två gånger så tätt, det är då det lätt eskalerar för att dämpa ångesten det skapar och pang är man uppe på karusellen igen.
Och detta är något som tar mycket kraft ur en, att sitta och prata om livets mörkaste sidor i två timmar. Ville såklart sticka dirrkt in på bolaget när det hela var över.Plus att barndomen ska bearbetas nu. Min god man har skickat ett mail jag inte vågar läsa.
Jaja man får ju tillbaka energin efter ett tags nykterhet, jag drak ju så sent som i lördags, inte konstigt att man är slö och ledsen.
Det fick bli en pizza och massa glass istället för alkohol. Ska hem och tröst äta. Och gråta lite tror jag.

jas75

Bra jobbat & klokt av dig att inte välja alko. Hoppas du känner lättnad allt eftersom du betar av det jobbiga. Njut av pizza & glass ☺ Att gråta är bra, önskar dig en skön kväll. & det är klart du fixar att bli nykter, Hejja dig ☺

SkåneTösen

För ert stöd. Det blir nog bättre med tiden, men är lite orolig för detta att börja nysta i barndomen då det är vanligt att man mår sämre i början av att gå igenom sådant. Har ny tid hos socialsekreteraren som intervju mig idag nästa vecka. Det fanns ju vissa områden som behövs gå in på närmre som mitt oerhört destruktiva beteende då jag bodde i Malmö. Herregud vad jag höll på. Svartklubbar, riktigt dåligt folk man hängde med. Destruktivt sexuellt utåtagerande som bara kan betecknas som självskadebete. Fy fan vad mycket skit som hände där. Hade jag inte flyttat ut på landet hade jag nog varit död nu.
Det bor två vänner på samma ställe som jag och vi tittade på fotbollen ihop. Jag åt min pizza sedan delade vi på glassen. Bryr mig inte alls om forboll men det var skönt att göra något normalt.
Dom visste såklart vad alla borde göra på planen, ha, ha.
Imorgon ska jag läsa mitt mail och på onsdag är det kuratorn igen.

Kämpa på där ute.

SkåneTösen

Har sovit i nästan 13 timmar. Bra sömn också. Känner mig lite gladare idag. Ska försöka rita lite det är bra för sinnesfriden. Men ska även ta itu med mailet från min god man, det är ju jag som bett om all den här hjälpen jag måste delta aktivt nu.
Och hålla mig från alkoholen framförallt. Dom senaste återfallen gav inte ens något. Jag menar det lättnad och glädje jag brukar känna vid berusning infann sig inte. Det var bara jobbigt, satt och drack som om det vore en uppgift jag tilldelats och var tvungen att utföra...
Kanske har detta med att jag sett problemen i vitögat och resonerat kring det på ett öppet sätt påverkat att rust inte får samma effekt. Att jag inte kan lägga den insikten åt sidan när jag dricker på samma sätt som jag kunde förr.
Jag önskar dock att livet var lite lättare och att jag inte kände mig så ensam.

SkåneTösen

Läget är inte fullt så katastrofalt som jag väntat mig. Måste byta bank dock. Men tydligen ska det nog gå att betala skulderna, trodde att det skulle behövas typ skuldsanering. Så det var ju bra nyheter. Ska ta och städa lite nu.